Projektrapport 2012 Bättre vård Mindre tvång

Transkript

1 Projektrapport 2012 Bättre vård Mindre tvång Team 88, Vuxenpsykiatri söder, Kalmar läns Landsting Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Susanne Åkerman, psykiatrisjuksköterska, e-post: susanneakn@ltkalmar.se (kontaktperson) Sirpa Sundberg, psykiatrisjuksköterska Siv Gullberg, psykiatrisjuksköterska Elisabeth Carlsson, mentalskötare Viktoria Arnhed, sjuksköterska Agneta Hedberg, medicinsk sekreterare Eric Eklund, överläkare Projektets övergripande mål 1. Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder 2. Att förbättra patienternas upplevelse av tvångsåtgärder 3. Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder Sammanfattning Vi vill skapa ökad patientsäkerhet genom intern samverkan inom hela slutenvården och förbättra informationsflödet mellan enheterna, från akutmottagningen till avdelningarna och mellan avdelningarna, för att skapa trygghet och säkerhet både för patienter och personal vid eventuellt byte av enhet. Detta har vi arbetat med: Statistik över tvångsåtgärder. Enkät för återkopplingssamtal efter tvångsåtgärd. Medarbetarenkät, för att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användande av tvångsåtgärder. Uppdaterat ankomstblankett enligt SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Rekommendation), vilket underlättar rapporteringen. (Bilaga 1a och 1b) Schemalagd personalnärvaro i dagrum på alla avdelningar. Pedagogiska måltider på alla avdelningar. Anhörigperspektiv - kontakt med anhöriga inom 24 timmar, efter patientens medgivande. Utarbetat handbok för nyanställda och personal kring rutiner och riktlinjer. Den finns också på vårt intranät. Läkemedelslista vid utskrivning, för att förtydliga information till patient och anhöriga. Vi har utarbetat 3 postrar med stöd av informatören i landstinget. Postrarna finns i informationssyfte på samtliga avdelningar, akutmottagningen och sekretariatet. (Bilaga 5a, 5b, 5c) Vi har haft kontinuerliga avdelningsmöten, arbetsplatsträffar, klinikmöten, chefsmöten och möte med Psykiatriförvaltningen, för att informera om projektet och få stöd i förbättringar. Bakgrund Vuxenpsykiatri söder har ett befolkningsunderlag på personer och omfattar södra Kalmar län. Psykiatriska kliniken i Kalmar består av PIVA (psykiatrisk intensivvårdsavdelning, avd 2) och tre 1 (30)

2 vårdavdelningar med subspecialisering. På kliniken vårdas patienter både enligt HSL och LPT. Avd 2, PIVA, har 7 vårdplatser och patientgruppen lider av akut psykisk ohälsa. I undantagsfall tar vi även emot patienter från barnpsykiatrin. Till enheten hör också psykiatrisk akutmottagning samt telefonrådgivning under jourtid. Avd 1 har 10 vårdplatser + 2 överbeläggningsplatser. På avdelningen behandlas främst patienter med depressionstillstånd, ångestproblematik, affektiva sjukdomar, svåra kristillstånd och andra förvirringstillstånd. På avd 1 finns klinikens team för ECT (elektrokonvulsiv behandling), där skötare och sjuksköterskor med särskild utbildning utför ECT-behandlingen. Avd 3 har 10 vårdplatser. Målgruppen är patienter med diagnoser som långvariga psykossjukdomar, personlighetsstörningar, neuropsykiatriska diagnoser och dubbeldiagnoser. Gemensamt är att många av patienterna har en markant funktionsnedsättning som följd av psykisk ohälsa. Avd 4 har 10 vårdplatser + 2 överbeläggningsplatser. På avdelningen behandlas främst patienter med självskadebeteende, ätstörningar, personlighetsstörningar och nydebuterade psykoser. Omvårdnaden på avdelningarna vilar på kontaktmannaskap, alternativt vårdlag. Patienterna erbjuds kontinuerliga samtal med personal samt även tillsammans med anhöriga. På varje avdelning finns en fast överläkare. Inom slutenvården vårdas patienter enligt LPT. Erfarenhetsmässigt sker misstag i information som är väsentlig för patientens vård, speciellt vid överflyttningar mellan olika avdelningar. Det vi vill uppnå med medverkan i projektet är ökad patientsäkerhet genom ökad intern samverkan inom hela slutenvården, Vuxenpsykiatri söder, speciellt vid LPT-vård, och på så sätt bidra till att förbättra informationsflödet. Inledningsvis lämnade vi ut en medarbetarenkät i oktober 2011, för att fånga upp olika problemområden som personalen själva fick formulera och komma med förslag på åtgärder som teamet skulle arbeta med. Problemområden vid start: Bristfällig överrapportering vid förflyttning mellan avdelningarna samt från akutmottagningen. Avsaknad av rutiner för hantering av LPT-dokument. Personal upplever att de har bristfällig kunskap såväl teoretiskt som praktiskt gällande tvångsvård. Avsaknad av reflektion efter tvångsåtgärd. Samverkan och kommunikation mellan akutmottagningen och avdelningarna samt mellan avdelningarna gällande lämplig vårdplats/avdelning. Syfte Öka patientsäkerheten genom att utarbeta interna rutiner för att förbättra samverkan kring tvångsvård och tvångsåtgärder. Mål 1. Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder. 2. Att förbättra patientens upplevelse av tvångsåtgärder. 3. Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder. Förändringar som testats Övergripande mål 1 1a) Ankomstblankett enligt SBAR 1b) Närvaro av personal i dagrum 1c) Pedagogiska måltider 1d) Anhörigperspektiv 1e) Läkemedelslista 2 (30)

3 Övergripande mål 2 2a) Uppföljande samtal efter tvångsåtgärd 2b) Blanketter i handboken för uppföljande samtal efter tvångsåtgärd Övergripande mål 3 3a) Medarbetarenkät 3b) Handbok 3c) Självskydd Resultat 1. Övergripande mål 1 Mätbart mål: Att minska antalet tvångsåtgärder med 25 % fram till Vi kommer att fortsätta att mäta antalet tvångsåtgärder, och mätperioden är därför förlängd till , då vi inte kan utvärdera resultatet ännu på grund av att för kort tid gått sedan förändringarna infördes. Mätning: Enligt Socialstyrelsen måste tvångsåtgärder dokumenteras. Sedan många år tillbaks använder vi oss av svarta böcker, där vi dokumenterar utförda tvångsåtgärder. Vi har räknat antalet tvångsåtgärder i våra svarta böcker under perioden april mars 2012 och sedan jämfört med antalet tvångsåtgärder vid start i april. Vi har räknat tvångsåtgärderna manuellt. Resultat: Antalet tvångsåtgärder har fluktuerat sedan april 2011, men sedan januari har antalet tvångsåtgärder sjunkit med 69 % (20 st) i nuläget. En patient har stått för 16 % (33 st) av totala antalet tvångsåtgärder. Under perioden har vi sammanlagt inom slutenvården, Vuxenpsykiatri söder haft 203 tvångsåtgärder. Ankomstblankett (Bilaga 1c och 4) Mätbart mål: Uppdatering av en standardiserad ankomstblankett enligt SBAR, för att förbättra samverkan och rapportering mellan psykiatriska akutmottagningen och avdelningarna samt mellan avdelningarna vid förflyttningar av patienter och därmed få en ökad säkerhet och följsamhet i vårdkedjan. Syftet är att minska behovet av tvångsåtgärder. Vi har mätt personalens upplevelse av att ha ankomstblanketten som hjälpmedel. Vi har också mätt patienternas upplevelse av ankomstsamtalet samt patienternas upplevelse av bemötandet vid ankomsten. Mätning 1 Personalens upplevelse av ankomstblanketten: Mätningen är gjord på akutmottagningen och samtliga avdelningar före ( ) och efter ( ) införandet av 3 (30)

4 ankomstblanketten. Personalen har fyllt i en enkät kring sin upplevelse av ankomstblanketten före och efter införandet av denna. Skattning har gjorts på en VAS-skala (Visuell Analog Skala) från 0 till 5, där 0 = mycket dåligt och 5 = utmärkt. Resultat: Sammanlagt har 40 personal skattat, samma personal vid båda mätningarna. Av personalen har 37,50 % skattat 4 eller mer före införandet av ankomstblanketten och 45,00 % har skattat 4 eller mer efter införandet av densamma. Vi har presenterat resultatet för ledningen och ankomstblanketten implementerades i verksamheten i januari månad och ska följa patienten i vårdkedjan, för att undvika brister i informationen om patientens hälsotillstånd. Personalkommentarer: Personalen på alla enheter inom slutenvården får ta del av innehållet i ankomstblanketten. Positiv förbättring i rapporteringen och tydligare information, vilket skapar säkerhet kring patienternas problematik och kring suicidbedömningar. Rapporteringen ges både muntligt och skriftligt. Bra att den följer patienten vid förflyttningar mellan avdelningarna. Mätning 2 Patienternas upplevelse av ankomstsamtalet samt bemötandet av patienterna vid ankomsten: Patienterna har vid ankomsten till akutmottagningen fyllt i en enkät kring sin upplevelse av ankomstsamtalet (ankomstblanketten fylls i tillsammans med patienterna) samt kring bemötandet från personalen. Mätningen är gjord under tiden Skattningen har gjorts på en VASskala från 0 till 5, där 0 = mycket dåligt och 5 = utmärkt. Syftet är att minska behovet av tvångsåtgärder. Resultat: Sammanlagt har 23 patienter skattat, samma patienter vid båda mätningarna. Av patienterna skattade 95,66 % 4 eller mer på sin upplevelse av ankomstsamtalet. Av patienterna skattade 91,30 % 4 eller mer på sin upplevelse av bemötandet från personalen. Vi har presenterat resultatet för ledningen och ankomstblanketten är redan implementerad i verksamheten. Patientkommentarer: Patienterna uppskattar att personalen tar sig tid och samtalar på ett strukturerat och professionellt sätt och att vi tillsammans fyller i ankomstblanketten. Blanketten är ett verktyg för att samla viktig information kring vård och behandling. Patienterna blir uppmärksammade och bekräftade på ett respektfullt sätt samt ges stöd och insikt i sin problematik. Närvaro av personal i dagrum (Bilaga 1d och 4) Mätbart mål: Vi har arbetat för schemalagd personalnärvaro i dagrummet på samtliga avdelningar, detta för att öka tillgängligheten till personal och gör att personalen i ett tidigt skede upptäcker om patientens mående försämras och då kan vidta lämpliga åtgärder. Arbetsledande sjuksköterska utser under rapporten en ur personalen som har till uppgift att finnas tillgänglig i dagrummet. Arbetsfördelningen skrivs på avdelningens whiteboardtavla. Syftet är att minska behovet av tvångsåtgärder. Mätning: Patienterna på avdelning 1 har fyllt i en enkät kring sin upplevelse av personalnärvaro i dagrummet, enligt en VAS-skala från 0 till 5, där 0 = mycket dåligt och 5 = utmärkt, under tiden Resultat: Sammanlagt har 14 patienter skattat. Av patienterna skattar 78,58 % 4 eller mer på VAS-skalan. Denna omvårdnadsåtgärd har presenterats för ledningsgruppen och implementerats på samtliga avdelningar i januari månad. Patientkommentarer: Närvaro av personal i dagrum skapar trygghet för patienterna. Tillgängligheten till personalen ökar och patienterna kan lätt få ett samtal. Tryggt att veta att det alltid finns en närvarande personal på en fast plats, skapar en god allians, ett bra omhändertagande och en trygg miljö. Pedagogiska måltider (Bilaga 1e och 4) Mätbart mål: Ett bra sätt att skapa allians med patienterna är närvaro av personal vid lunch och middag, detta för att öka tillgängligheten till personal. Det skapar en naturlig gemenskap, samhörighet och 4 (30)

5 trygghet. Personalen kan tidigt upptäcka om patientens mående försämras och kan då vidta lämpliga åtgärder. Omvårdnadsåtgärden är schemalagd och skrivs på avdelningarnas whiteboardtavla. Personalen får en god överblick över patientens kostvanor. Syftet är att minska behovet av tvångsåtgärder. Mätning: Patienterna på avdelning 3 har fyllt i en enkät kring sin upplevelse av personalnärvaro vid måltid, enligt en VAS-skala från 0 till 5, där 0 = mycket dåligt och 5 = utmärkt. Mätningen är gjord under tiden Resultat: Sammanlagt har 5 patienter skattat. Av patienterna skattar 60,00 % 4 eller mer på VAS-skalan. Denna omvårdnadsåtgärd har presenterats för ledningsgruppen och implementerats på samtliga avdelningar i januari månad. Anhörigperspektiv (Bilaga 1f och 4) Mätbart mål: Ett bra sätt att skapa en relation med anhöriga är att personalen på vårdavdelningen vid inläggning av patienten kontaktar anhöriga inom 24 timmar. Patienten ska tillfrågas eller motiveras till att göra anhöriga delaktiga. På så sätt förmedlas trygghet, avlastning, stöd och information om vård och behandling. Anhöriga ges erbjudande om att delta i läkarsamtal eller samtal med vårdpersonal. Det skapar ett förtroende hos anhöriga och förstärker delaktigheten och förtroendet för vården. Syftet är att minska behovet av tvångsåtgärder. Mätning: Anhöriga på avdelning 1och 2 har fyllt i en enkät kring sin upplevelse av att vi kontaktat dem inom 24 timmar efter inläggning av patienten. Mätningen är gjord under tiden Anhöriga har skattat enligt en VAS-skala från 0 till 5, där 0 = mycket dåligt och 5 = utmärkt. Resultat: Sammanlagt har 13 anhöriga skattat sin upplevelse. Av anhöriga har 92,31 % skattat 4 eller mer på VAS-skalan.. Vi har presenterat resultatet för ledningen och uppmuntrat till att man inför en policy kring anhörigkontakt inom 24 timmar. Här finns en stor förbättringspotential. Läkemedelslista (Bilaga 1g och 4) Mätbart mål: Uppenbara brister finns i informationen kring aktuell läkemedelslista vid utskrivning av patient. Enligt attitydambassadör är det sällan patienter och anhöriga får information om syftet med medicinordinationen, t ex hur länge och varför medicinen ges, vilket kan resultera i att patienterna ofta slutar ta sin medicin i hemmet och riskerar att återinsjukna. Vi vill därför förbättra informationen till patienter och anhöriga kring aktuell läkemedelslista vid utskrivning eller akutbesök, förtydliga indikationen för läkemedlet genom justering i läkemedelsmallen av ansvarig läkare samt tydliggöra hur länge medicinen är ordinerad. Vi hoppas på så sätt kunna minska risken för återinsjuknande hos patienten och därmed minska behovet av tvångsåtgärder. Mätning: Mätningen har gjorts under två olika perioder, dels under perioden på avdelning 1 och 2, dels under perioden på avdelning 1 och 2. Frågor som ingått i båda mätningarna är: 1. Hur många av patienterna får en aktuell medicinlista i handen vid utskrivningen? 2. Står indikationen för läkemedlet med, t ex mot oro, för sömnen? 3. Har patient och/eller anhörig fått genomgång av läkemedelslistan med doktor innan utskrivningen? 4. Hur länge är medicinen ordinerad, kur eller annat? Mätning före förbättring visar (totalt 26 utskrivningar): 1. Hur många av patienterna får en aktuell medicinlista i handen vid utskrivningen? Resultat: 11,54 % av utskrivna patienter får en läkemedelslista. 2. Står indikationer för läkemedlet med, t ex mot oro, för sömnen? Resultat: 3,85 %, där indikationer för läkemedlet står med. 5 (30)

6 3. Har patient och/eller anhörig fått genomgång av läkemedelslistan med doktor innan utskrivningen? Resultat: 3,85 % av patienter och/eller anhöriga har fått genomgång av läkemedelslistan med doktor innan utskrivningen. 4. Hur länge är medicinen ordinerad, kur eller annat? Resultat: 3,85 %, där det står hur länge medicinen är ordinerad. Mätning efter förbättring visar (totalt 16 utskrivningar): 1. Hur många av patienterna får en aktuell medicinlista i handen vid utskrivningen? Resultat:43,75 % av utskrivna patienter får en läkemedelslista. 2. Står indikationer för läkemedlet med, t ex mot oro, för sömnen? Resultat: 75,00 %, där indikationer för läkemedlet står med. 3. Har patient och/eller anhörig fått genomgång av läkemedelslistan med doktor innan utskrivningen? Resultat: 62,50 % av patienter och/eller anhöriga har fått genomgång av läkemedelslistan med doktor innan utskrivning. 4. Hur länge är medicinen ordinerad, kur eller annat? Resultat: 68,75 %, där det står hur länge medicinen är ordinerad. Mätningen visar att det finns en stor förbättringspotential kring informationen till patienter och anhöriga om aktuell läkemedelslista vid utskrivning av patienter samt att man förtydligar indikationen för läkemedlet. Efter att läkare tagit del av informationen om vikten av att ge patient/anhöriga ingående information kring läkemedel, visar mätningen en stor förbättring, vilket kan resultera i att patienten tar sin medicin och att risken för återinsjuknande minskar och därmed behovet av tvångsåtgärder. Vi uppmuntrar ledningen att förtydliga för läkarna att arbeta vidare med information till patient/anhöriga kring läkemedel. Vi presenterade resultatet för ledningen Övergripande mål 2 2 Uppföljande samtal (Bilaga 2) Andel återkopplande samtal efter tvångsåtgärd på samtliga avdelningar, mätt under tiden ,00% 70,00% 60,00% 60,00% Målvärdet är 80% 66,67% 50,00% 40,00% 42,86% 46,67% 30,00% 20,00% 10,00% 25,00% 14,29% 23,08% 31,58% 17,39% 17,24% 14,29% 11,11% 0,00% Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Kommentar: Under den här tidsperioden har vi haft mycket svårt sjuka patienter som inte varit tillgängliga för återkopplingssamtal. En svårt psykiskt sjuk patient som står för 16 % av totala antalet tvångsåtgärder, där det inte gått att ha ett uppföljande samtal. I augusti en patient som var svårt psykisk sjuk och inte gick att återkoppla på grund av överflyttning till annat landsting. En utländsk patient som inte heller gick att ha ett återkopplande samtal med. En äldre patient med diagnosen paranoid schizofreni med 5 tvångsåtgärder under året, som i sitt habitualtillstånd inte gått att återkoppla. Under juni och juli hade vi svårt sjuka patienter samt semestervikarier, som på grund av osäkerhet kring rutiner och riktlinjer saknade information om att återkoppla tvångsåtgärder. På avdelningarna, förutom PIVA, fanns inte blanketter för uppföljande samtal efter tvångsåtgärd, varför personalen inte hade tillgång till eller kunskap om blanketterna eller att de skulle göra uppföljande samtal. Under vårt projekt har vi arbetat fram en handbok som stöd kring blanketthanteringen, där personalen lätt kan skriva ut blanketterna via vårt intranät. 6 (30)

7 Mätning: Vi har räknat antalet uppföljande samtal manuellt via våra svarta böcker (som dock inte funnits på alla avdelningar), där man skriver upp tvångsåtgärder och sätter sin signatur efter att tvångsåtgärd återkopplats via samtal. Resultat: Via handboken har vi ordnat så att blanketter för uppföljande samtal efter tvångsåtgärd är lättillgängliga via vårt intranät. Vi har informerat ledningen om att det finns en pärm på varje avdelning för uppföljande samtal, där man kan spara blanketten för att få nya förbättringsidéer och där personal kan använda materialet som underlag för fortbildning. Vi har även tillrättalagt att det ska finnas en svart bok på alla avdelningar, där man skriver upp tvångsåtgärder och signerar uppföljande samtal. Kommentarer från patienter: Allting går att utveckla, framför allt samarbetet mellan personalen. Där tror jag att det går att göra stora framsteg med stöd av utbildning. Något som var bra var pratstunderna med personalen. Viktigt att tydligt förklara rutiner och regler för nyinkomna patienter. Patienterna upplever att de vill veta orsaken till insjuknandet. Patienterna upplever sig vara i behov av ett gott bemötande och empatiskt förhållningssätt. En del patienter upplever att det är stökigt med en del medpatienter. Minneslapp till anhöriga med viktig information kring vård och behandling bör finnas. Viktigt att personalen har en grundtrygghet med stöd av kunskap, utbildning, känslomässig stabilitet samt personalnärvaro, t ex i dagrum, vid måltid. Förmedla hopp om framtiden. Personalen kommunicerar med patienterna och förmedlar att vi förstår och har en hjälpande attityd. Viktigt att man vågar tänka nytt. Undvika moralisering/skuld. Flertalet av patienterna förstår att det finns en anledning till tvångsåtgärd som fastspänning, tvångsmedicinering och avskiljning. En del kommer inte ihåg någonting av händelsen, men patienterna upplever ändå att det är positivt med uppföljande samtal. Patienterna önskar mer information i situationen och lugnande samtal, för att undvika hot- och våldssituationer. 3.Övergripande mål 3 Medarbetarenkät (Bilaga 3a och 3b) Vid starten av projektet i oktober 2011 delade vi ut en medarbetarenkät, där vi fick svar på de problemområden som vi skulle arbeta med. Medarbetarenkäten har sedan delats ut vid ytterligare två tillfällen, i januari respektive april Vid starten upptäckte vi att det fanns en bristande struktur kring öppenvårds-lpt, där beslutsjournalerna förvarades på avdelningarna. Vi tillrättalade detta genom att skapa en pärm för öppenvårds-lpt, som nu förvaras på sekretariatet. Det underlättar för akutmottagningens personal vid eventuella frågeställningar kring öppenvårds-lpt. Handbok (Bilaga 3c och 4) Mätbart mål: Vi har utarbetat en handbok med inplastat material, för att kunna bevara materialet i befintligt skick. Handboken är till för nyanställda och personal rörande riktlinjer och rutiner, för att skapa en gemensam struktur och en fungerande ordning i verksamheten och för att upprätthålla kompetens. Handboken ska finnas på akutmottagningen och på samtliga vårdavdelningar. Vi har arbetat för att lägga in den digitalt i vårt intranät med stöd av informatören i landstinget. Handboken ska uppdateras när nya direktiv kommer. 7 (30)

8 Mätning: Intervju av personalen kring deras upplevelse av att ha handboken som ett hjälpmedel, enligt en VAS-skala från 0 till 5, där 0 = mycket dåligt och 5 = utmärkt. Mätningen är gjord under tiden på samtliga avdelningar och akutmottagningen. All personal ska vara bekant med materialet i handboken och pärmen med LPT-riktlinjer och därefter ska var och en signera på en lista att man tagit del av materialet. Vi har mätt andel personal som känner till rutiner och riktlinjer kring tvångsvård och tvångsåtgärder vid tre tillfällen: i oktober 2011, i januari och april Detta har mätts via medarbetarenkäten. Resultat: Sammanlagt har 65 personal skattat sin upplevelse av handboken. Av personalen har 92,31 % skattat 4 eller mer på VAS-skalan om sin upplevelse av handboken. Av personalen har 100 % satt sin signatur på en signeringslista, att de har tagit del av handbok och pärm med LPT-riktlinjer. Handboken är inlagd digitalt på intranätet samt finns som en pärm med inplastat material på varje avdelning och akutmottagningen. Handboken ska användas i introduktionen av nyanställda. Vår vårdutvecklare kommer under introduktionen att använda sig av olika patientfall och koppla dessa till rutinerna i handboken. Andel personal som känner till rutiner och riktlinjer kring tvångsvård och tvångsåtgärder har ökat från 81,03 till 89,74 %, från oktober 2011 till april 2012, enligt medarbetarenkäten. Antal svar på medarbetarenkäten var 58 (i oktober 2011), 45 och 78 (i januari respektive april 2012). Självskydd (Bilaga 3d) I november 2011 påbörjades en självskyddsutbildning och hittills har 24 personal gått denna utbildning. Tanken är att utbildningen ska fortsätta kontinuerligt. Diskussion Vi har jobbat klinikövergripande för att få en ökad intern samverkan, speciellt vid LPT-vård, samt för att förbättra informationsflödet. Erfarenhetsmässigt är det i dag brister i information som är väsentlig för patientens vård, speciellt vid överflyttningar mellan olika avdelningar. Vi har presenterat våra testningar för ledningen och fått stöd i att åtgärderna implementerats i verksamheten. Under projekttiden har vi valt att fokusera på preventiva insatser, för att minska antalet tvångsåtgärder. Vår styrka har varit att en personal från varje enhet har deltagit. Samtidigt har det ställt större krav på oss att vi har samverkat klinikövergripande för att få projektet att gå framåt. Vi har haft möjlighet att gå ifrån våra arbetsplatser och fått fria händer att boka de dagar vi arbetat med projektet. Under arbetets gång har vi haft mycket diskussioner och uppmärksammat även andra förbättringsområden som vi inte arbetat med i projektet men ändå har kunnat lyfta och åtgärda på annat sätt. Vi är positivt överraskade över hur patienter, anhöriga och personal med intresse och engagemang deltagit i våra mätningar. Förslag på åtgärder från personalen (enligt medarbetarenkät vid projektets start) som teamet skulle arbeta med: Skatta patienten innan han/hon flyttas till avdelning enligt BVC (Bröset Violence Checklist), mätinstrument för att förutsäga våld inom 24 timmar. Detta har vi inte arbetat med, då det finns ett tidigare projekt som pågår och inte har utvärderats ännu. 1. Överrapportering från akutmottagningen till avdelningarna samt mellan avdelningarna. Använda ankomst-/rapporteringsblankett. 2. Öka personaltillgänglighet i dagrummet på samtliga avdelningar. Alltid finnas en personal i dagrummet för att skapa en allians med patienten och för att i ett tidigt skede upptäcka om patientens mående försämras och då kunna vidta lämpliga åtgärder. Pedagogiska måltider på samtliga avdelningar som relationsbyggande åtgärd samt för att skapa en lugn och trygg miljö vid måltid. Schemalägga personalnärvaro vid lunch och middag. 3. Utbildning kring tvångsåtgärder på hela kliniken utforma en praktisk handbok. 4. Upprätta en pärm för beslutsjournaler kring hantering av öppenvårds-lpt. 5. Uppföljningsblankett för patient efter tvångsåtgärd på alla avdelningar. 6. Använda rapporteringsinstrument (SOAS-R) efter att en incident har inträffat. 8 (30)

9 Därefter utarbetade vi med stöd av vår informatör en poster, som vi tog med till lärandeseminarium 1 i Jönköping. I början av januari redovisades för ledningen de förändringsidéer som testats. Ledningen beslutade sedan att dessa förändringar skulle implementeras i verksamheten som klinikövergripande åtgärder, vilket gjordes i januari: 1. Rutin för att knyta an vid ankomst Införa rutin kring att använda en standardiserad ankomstblankett för en bättre och säkrare rapportering mellan psykiatriska akutmottagningen och avdelningarna samt mellan avdelningarna. Intervjuformuläret ska följa patienten i vårdkedjan för att kvalitetssäkra kring suicidbedömningar. 2. Närvaro av personal i dagrum på samtliga avdelningar Schemalägga personals närvaro i dagrum. Ett bra sätt att skapa allians med patienterna är närvaro av personal i dagrummet. Personalen är mer tillgänglig och har också lättare att se tidiga tecken på försämrat mående och kan då vidta lämpliga åtgärder. 3. Närvaro av personal vid måltid på samtliga avdelningar Ett bra sätt att skapa allians med patienterna är närvaro av personal vid lunch och middag. Det är ett sätt att öka tillgängligheten till personalen samt bidrar till att skapa en lugn och trygg miljö. Efter vår första medarbetarenkät framkom det att personalen upplevde bristfällig kunskap såväl teoretiskt som praktiskt gällande tvångsvård. Ledningen för Vuxenpsykiatri söder har påbörjat utbildning av personal kring självskydd i november månad Inför lärandeseminarium 2 gjordes en ny poster Vi var i ett initialskede med att skapa tydliga regler och rutiner samt hitta vägar för att knyta relationer och allians med våra patienter, i syfte att minska hot- och våldssituationer. Efter föreläsningen av Anna Björkdahl, medicine doktor, psykiatrisjuksköterska, vid lärandeseminarium 2 har vårt intresse för Bergenmodellen ökat ytterligare och önskemål finns om att efter utbildning jobba efter denna modell på kliniken. Vi har bjudit in Anna Björkdahl till att komma och föreläsa kring att minska hotoch våldssituationer. Vårt intresse för att utbilda personalen med tanke på LPT-riktlinjer och etik förstärktes efter lärandeseminarium 2, överläkare Herman Holms workshop, och vi har inbjudit honom att komma och föreläsa kring etik och LPT. Både Herman Holm och Anna Björkdahl har tackat ja till att komma den 6 september, detta som en inspirationsdag för personalen Vid lärandeseminarium 2 fick vi tips från attitydambassadör om att arbeta vidare med anhörigperspektiv och läkemedelslista. I vårt fortsatta arbete blickade vi tillbaka till poster nr 1 för att hämta nya problemområden att arbeta med: 4. Anhörigperspektiv 5. Handbok 6. Återkopplande samtal 7. Läkemedelslista Vi presenterade resultatet för ledningen i april i år. Ledningen var positiv till vårt arbete och uppmuntrades till att arbeta vidare med dessa förbättringar. Vi har haft studiebesök från psykiatrin i Karlskrona/Ronneby, som har visat intresse för vårt projekt. Vi har spridit våra förbättringsidéer och de har bjudit in för samverkan och utbyte kring tvångsvård. Projektgruppen kommer att göra en studieresa till dem i september månad. 9 (30)

10 Så här involverade vi patienter och deras närstående Vi har involverat patienter och närstående genom exempelvis intervjuer, skattningsskalor samt enkätfrågor. Vår upplevelse är att det är av största vikt att man gör anhöriga delaktiga i vården kring patienten. När en patient söker akut, tillfrågas patienten om han/hon vill att anhöriga ska vara med vid samtal med mottagningspersonal och därefter med läkare. En del anhöriga efterfrågar även ett eget samtal med läkare för att delge sin information kring patientens psykiska ohälsa och för att kunna stödja sin närstående i problematiken. Härmed skapar vi en trygg känsla och en positiv inställning, där vi ser närstående som en viktig samarbetspartner. Anhöriga poängterar ofta för oss att det är viktigt att de fått närvara vid ankomstsamtalet på akutmottagningen tillsammans med personal och patient, vilket också ger anhöriga avlastning i inläggningssituationen. Vanliga patientkommentarer när vi införde ankomstblanketten, som fylls i tillsammans med personal, är att det skapar ett strukturerat samtal, en god kontakt och ett bra bemötande av patienten. Patienten får också stöd och insikt i sin problematik och upplever att personalen tar sig extra tid för honom/henne, vilket upplevs som mycket positivt av både patient och anhöriga. En del patienter har vid samtal med personal på avdelning själva efterfrågat vilken personal som har dagrumsfunktionen. Patienterna upplever sig trygga när personal finns närvarande och har lärt sig att de kan få ett samtal med personal utan att de känner att de stör. En patients kommentar är att hon inte behöver skada sig mer, då hon vet att personal är närvarande i dagrummet. Andra kommentarer är att det är tryggt att någon är tillgänglig och att man kan prata om något annat än sin sjukdom. Det skapar en god allians och ett gott omhändertagande samt en trygg miljö. De personer som är tillgängliga är alltid tillmötesgående och bidrar till att jag som patient mår bättre. Patienterna upplever att närvaro av personal i dagrummet skapar trivsel och bidrar till att minska psykiskt lidande och ger en medmänsklig kontakt. Vi har schemalagt personalnärvaro vid måltid på samtliga avdelningar och patienterna upplever gemenskap med personalen och att det bidrar till en lugn och trygg miljö vid måltid. Ibland bjuder patienterna själva in även annan personal till måltid. Det är en relationsbyggande åtgärd och ökar den medmänskliga kontakten. Vi har arbetat med att förstärka anhörigas delaktighet även på vårdavdelningarna, eftersom vi anser att anhöriga är en tillgång i vården kring patienten. Vi har utarbetat en enkät för att mäta anhörigperspektivet vid inläggning av patient på vårdavdelning. Vid inläggningen ska anhöriga kontaktas inom 24 timmar. Patienten ska tillfrågas innan vi kontaktar anhöriga. Anhöriga får även vara med patienten vid samtal med läkare på vårdavdelningarna. Vi har också inventerat om patienten får rätt information kring läkemedelsordinationer vid utskrivning. Sammanfattning av projekttiden så här långt Det som har varit en tillgång och styrka är att vi kommer från olika enheter, med olika kompetenser och perspektiv. Det har krävts mycket engagemang och tid av oss i arbetet med projektet, men vi har haft roligt tillsammans, ett bra sätt att öka samverkan inom/mellan enheterna och även med ledningen, som har stöttat oss. Vi har också hittat nya sätt att få hjälp och stöd i vårt projekt, t ex genom att använda oss av informatör, förvaltningsledning och dylikt. Samverkan gör att prestigen minskar och att det är lättare att be om hjälp och stöd. Många problem har uppmärksammats och tillrättalagts av projektets medlemmar. Projektgruppen har fått en ökad förståelse och kunskap efter lärandeseminarierna, t ex efter att vi tagit del av attitydambassadörernas upplevelser kring vård och behandling. Vi har också fått ökad kunskap kring tvångsvård, vålds- och hotsituationer (Bergenmodellen), etik och moral. Det har också varit positivt att träffa personal från andra kliniker och få ta del av deras förbättringsidéer. Övriga kommentarer Vi har haft god hjälp av vår coach, Camilla Ringborg-Johansson 10 (30)

11 Bilagor: Bilaga 1 Övergripande mål 1 1a Ankomstblankett enligt SBAR 1b Ankomstblankett, förtydligande kring syfte 1c Resultat av mätning kring användande av ankomstblankett (personal och patienter) 1d Resultat av mätning kring närvaro i dagrum 1e Resultat av mätning kring pedagogiska måltider 1f Resultat av mätning kring anhörigperspektiv 1g Resultat av mätning kring läkemedelslista Bilaga 2 Övergripande mål 2 2 Blanketter i handboken för uppföljande samtal efter tvångsåtgärd Bilaga 3 Övergripande mål 3 3a Medarbetarenkät 3b Resultat av mätning kring medarbetarenkät 3c Resultat av mätning kring handbok 3d Resultat av mätning kring självskydd Bilaga 4 Sammanställning av enkätfrågor Bilaga 5 5a Poster för lärarseminarium 1 5b Poster för lärarseminarium 2 5c Poster för lärarseminarium 3 11 (30)

12 Bilaga 1a S B A Ankomstblankett psykiatrisk akutmott., Vuxenpsykiatri söder Mottagande personal Läkare Visitation Teamtillhörighet Psyk.rehab Team Nybro/Emmaboda Team norr Team söder Team Öland BUP Asyl Utomläns Utland IN Datum: Kl: Med/på initiativ av: Remiss från : Id Godkänd leg/kk Känd av personal Ej godkänt leg Frikort nr: Gilt. tom LMA/EU-kort Gilt. tom Kontakter Öppenvård Apodos Personnr Namn Adress Postadress Tel Mobil Socialt Gift/sambo Bor med mor/far Hemmavarande barn Ensamstående Antal minderåriga barn: Ålder: Sysselsättning Var: Senaste slutenvård När: Var: Närmast anhörig Namn: Tel: Förhållande Pågående kontakt Kommunala insatser Alk Soc Aktuellt missbruk Tabletter Narkotika Multitest (Kryssa vid positivt svar) Alkohol Alkometer, blåser promille Klockan: COC AMP MET THC MTD MOP TRA PPX BZO BUP Aktuellt tillstånd: Blodtryck: Puls: %SpO 2 Temp: Patienten ter sig Sammanhållen Förvirrad Ångestfylld Psykotisk Uppvarvad Nedstämd Påverkad/abstinent HOTFULL (bifoga farlighetsblankett) Suicidbedömning Ja Nej S-tankar S-planer S-planer i samband med dagens besök Tidigare S-försök Skattningsskalor MADRS-S Suicidstegen Sad person scale Suicid intention scale (endast vid s-försök) När: Hur: S-uppföljning nästkommande vardag Somatiskt: Vårdad eller arbetat utomlands, senast 6 mån Ja Nej Aktuellt: Varför söker patienten just nu? Vad vill patienten ha hjälp med? Vad har hänt? R Åtgärd: HSL LPT 12 (30)

13 Bilaga 1b Ankomstblankett Ankomstblanketten används som intervjuformulär rutinmässigt när patienten söker på Psykiatriska akutmottagningen. Syftet med ankomstblanketten är att patienten ska få ett bra bemötande vid ankomsten samt är ett verktyg för att skapa en allians med patienten. Personal på Psykiatriska akutmottagningen gör en första bedömning kring patientens psykiatriska ohälsa. Ankomstblanketten är också ett redskap för att kvalitetssäkra rapporteringen mellan akutmottagningen och avdelningarna. Den ska följa patienten genom hela vårdkedjan. Ankomstsamtalet ska vara klart och blanketten ska vara ifylld innan inläggning görs på vårdavdelning. Ankomstblanketten är ett arbetsmaterial och ska tuggas vid utskrivningen av patienten. SBAR ett nytt sätt att kommunicera minskar risken för vårdskador En av de vanligaste bakomliggande orsakerna till tillbud och händelser i vården är, att det på ett eller annat sätt brustit i kommunikationen mellan personer eller olika verksamheter. God och säker vård förutsätter en effektiv kommunikation och att informationen överförs korrekt i alla led och vid alla tillfällen. Hälso- och sjukvården är en komplex och riskfylld verksamhet, där en stor mängd kritisk information om enskilda patienter överförs mellan många olika individer, yrkeskategorier och verksamheter. Otydlig kommunikation och informations-överföring kan leda till att patientsäkerheten hotas. Med en fastställd struktur för hur kommunikationen och informationsöverföringen ska gå till, minskar riskerna för att viktig information glöms bort eller missuppfattas. En sådan struktur för kommunikation är SBAR, som står för: Situation Bakgrund Aktuellt tillstånd Rekommendation SBAR kan inte bara användas som ett verktyg mellan vårdens personal, utan fungerar lika bra i dialogen mellan personal, patienter och deras närstående. 13 (30)

14 Bilaga 1c 14 (30)

15 Bilaga 1d Bilaga 1e 15 (30)

16 Bilaga 1f Bilaga 1g 16 (30)

17 Bilaga 2 Datum: Patient: Personal: Uppföljande samtal efter tvångsmedicinering 1. Vad tror du är orsaken till att du blev tvångsmedicinerad? Ge vår version förklara varför 2. Fick du information om den medicin du skulle tvångsmedicineras med? 3. Hur upplevde du att du blev behandlad av personalen när du skulle tvångsmedicineras? Resonera kring svaret 4. Kunde personalen ha gjort något så att tvångsmedicineringen hade varit lättare att acceptera? 5. Fick du information om vad det innebär att bli tvångsmedicinerad? 6. VAS-skattning: Har den här situationen kränkt dig? Nej, inte alls Nja, stämmer Ja, men Ja, definitivt Ja, oerhört kränkt - till viss del acceptabelt kränkt av helt oacceptabelt efter samtal tvångsåtgärden Hur gick samtalet? 17 (30)

18 Bilaga 2 Datum: Patient: Personal: Uppföljande samtal efter avskiljning/rumsbegränsning 1. Vad tror du är orsaken till att du blev begränsad att vara på rummet? Ge version förklara varför 2. Försökte du att tala om för personalen att du behövde stöd och hjälp innan du blev begränsad att vara på rummet? a)vad kunde personalen eventuellt ha gjort för att undvika att du blev begränsad att vara på rummet? b) Kunde du själv ha gjort något annorlunda? 3. Hur upplevde du den tid du var begränsad att vara på rummet? 4. Var du införstådd med vad det innebär att vara rumsbegränsad? 5. Har den här situationen kränkt dig? Nej, inte alls Nja, stämmer Ja, men Ja, definitivt Ja, oerhört kränkt - till viss del acceptabelt kränkt av helt oacceptabelt efter samtal tvångsåtgärden Hur gick samtalet? 18 (30)

19 Bilaga 2 Datum: Patient: Personal: Uppföljande samtal efter fastspänning i bälten 1. Vad tror du är orsaken till att du spändes fast i bälte? Ge version förklara varför 2. Försökte du att tala om för personalen att du behövde stöd och hjälp innan du blev fastspänd? 3. a) Vad kunde personalen eventuellt ha gjort för att undvika att du hamnade i bälte? b) Kunde du själv ha gjort något annorlunda? 4. Hur upplevde du den tid du var i bälte? 5. Hur behandlade personalen dig när du låg i bälte? 6. Hade du smärtor eller andra obehag när du låg i bälte? 7. Fick du information när du låg fastspänd om hur länge du skulle ligga i bälte? 8. Har den här situationen kränkt dig? Nej, inte alls Nja, stämmer Ja, men Ja, definitivt Ja, oerhört kränkt - till viss del acceptabelt kränkt av helt oacceptabelt efter samtal tvångsåtgärden Hur gick samtalet? 19 (30)

20 Bilaga 3a MEDARBETAR ENKÄT I vilken mån instämmer Du med följande påståenden? 1. Jag känner till de rutiner/riktlinjer angående tvångsåtgärder som finns på min arbetsplats. 2. Jag upplever att alla på min arbetsplats följer våra rutiner/riktlinjer för tvångsåtgärder. 3. Jag har möjligheter att föra dialog och att lyfta oklarheter kring tvångsåtgärder på min arbetsplats. 4. Jag upplever att tvångsåtgärder alltid används i rätt situationer och i rätt omfattning på min arbetsplats. 5. Jag känner mig trygg i hur jag ska göra i samband med tvångsåtgärder vid vård av patient. Stämmer inte alls Stämmer helt 6. Anser du att det finns behov av att förbättra/utveckla rutinerna/riktlinjerna samt användandet av tvångsåtgärder? I så fall hur? 7. Hur involverad är du i det praktiska förändringsarbetet? 8. Hur viktigt anser du att förändringsarbetet är? 4 = Helt och hållet involverad 4 = Av allra största betydelse 3 = Jag deltar i vissa aktiviteter/tester 3 = Av stor betydelse 2 = Jag deltar inte, men känner till förändringsarbetet 1 = Jag känner inte till att det pågår ett förändringsarbete 2 = Av liten betydelse 1 = Av ingen betydelse 9. Övriga synpunkter? 20 (30)

21 Bilaga 3b Mätningen är gjord vecka samt vecka 3 och Antal svar: 58, 45 respektive 78. Beräknat på värde 4 och 5 på en VAS-skala från 1 till % 80% Känner till rutiner/riktlinjer 90% 81% 80% 60% 40% 20% 0% 0% 0% 0% v40 v3 v % Följsamhet rutiner/riktlinjer 80% 60% 64% 49% 68% 40% 20% 0% 100% 80% 0% 0% 0% v40 v3 v Möjlighet till dialog om rutiner/riktlinjer 90% 78% 71% 60% 40% 20% 0% 100% 0% 0% 0% v40 v3 v Rätt användning av tvångsåtgärder 80% 60% 40% 60% 60% 71% 20% 0% 100% 80% 60% 0% 0% 0% v40 v3 v Trygg i användadet av tvångsåtgärder 76% 78% 64% 40% 20% 0% 0% 0% 0% v40 v3 v (30)

22 Bilaga 3c 22 (30)

23 Bilaga 3d 23 (30)

24 Bilaga 4 Sammanställning av frågor som vi har använt oss av för att göra personal delaktiga i våra mätningar Projektet Bättre vård mindre tvång (SKL) Personalenkät före och efter användande av uppdaterad ankomstblankett enligt SBAR Genombrottsprojekt 5 Vi har uppdaterat en ankomstblankett enligt SBAR, vilken man använder sig av vid mötet med patient och anhöriga vid ankomsten till akutmottagningen. Blanketten används för att förbättra samverkan och säkra rapporteringen mellan psykiatriska akutmottagningen och avdelningarna samt mellan avdelningarna vid förflyttningar av patienten och därmed få en ökad säkerhet och följsamhet i vårdkedjan. Syftet är att skapa en allians med patient och anhöriga samt minska behovet av tvångsåtgärder. Fråga 1: Hur upplever du att rapporteringen från akutmottagningen till avdelningen är före införandet av ankomstblanketten? Fråga 2: Hur upplever du att rapporteringen från akutmottagningen till avdelningen har blivit efter införandet av ankomstblanketten? Vi har använt oss av en VAS-skala (Visuell Analog Skala). Ringa in det alternativ som du tycker stämmer bäst på VAS-skalan Mycket dåligt Utmärkt Har du övriga synpunkter? Tack för din medverkan! 24 (30)

25 Bilaga 4 Personalenkät kring utarbetad handbok Genombrottsprojekt 5 Vi har utarbetat en handbok med inplastat material för att kunna bevara materialet i befintligt skick. Handboken är till för nyanställda och personal, för att skapa en sammanställning av olika styrdokument, rutiner och riktlinjer som personalen ska känna till inom samtliga verksamheter i slutenvården, Vuxenpsykiatri söder. Tanken är att skapa trygghet och säkerhet i kontakten med patienten i vardagslunken. Hur är din upplevelse av den utarbetade handboken för nyanställda och personal kring rutiner och riktlinjer? Vi har använt oss av en VAS-skala (Visuell Analog Skala). Ringa in det alternativ som du tycker stämmer bäst på VAS-skalan Mycket dåligt Utmärkt Har du övriga synpunkter? Tack för din medverkan! Sammanställning av frågor som vi har använt oss av för att göra patienter och anhöriga delaktiga i våra mätningar Projektet Bättre vård mindre tvång (SKL) Patientenkät kring upplevelse av ankomstsamtal och bemötande Genombrottsprojekt 5 Vi håller på att arbeta kring att förbättra ankomstsamtalet på akutmottagningen för att öka patientsäkerheten och för att patient och anhöriga ska få ett bättre bemötande. Fråga a: Hur upplever du ankomstsamtalet på akutmottagningen? Fråga b: Hur upplever du bemötandet från personalen på akutmottagningen? 25 (30)

26 Bilaga 4 Patientenkät kring närvaro av personal i dagrum Genombrottsprojekt 5 Vi håller på att arbeta för schemalagd personalnärvaro i dagrummet på samtliga avdelningar, detta för att skapa en lugn och trygg miljö. Fråga: Hur upplever du att personal sitter med i dagrummet? Patientenkät kring närvaro av personal vid måltid Genombrottsprojekt 5 Vi håller på att arbeta för schemalagd närvaro av personal vid måltid på samtliga avdelningar, detta för att skapa en lugn och trygg miljö. Fråga: Hur upplever du att personal sitter med vid lunch och middag? Anhörigenkät för att öka anhörigas delaktighet i vården Fråga: Vid inläggning av patient på vårdavdelning ska anhörig kontaktas inom 24 timmar. Patienten ska tillfrågas innan vi kontaktar anhörig. Syftet är att öka anhörigas delaktighet i vården. Hur upplever du som anhörig att personal ringer upp och informerar om att din närstående är inlagd? Vi har använt oss av en VAS-skala (Visuell Analog Skala). Ringa in det alternativ som du tycker stämmer bäst Mycket dåligt Utmärkt Har du övriga synpunkter? Tack för din medverkan! 26 (30)

27 Bilaga 4 Sammanställning av frågor som vi har använt oss av i våra mätningar kring läkemedelslista i samråd med patient och anhöriga Projektet Bättre vård mindre tvång (SKL) Läkemedelslista mätning (Mätning före och efter införande av läkemedelslista) Uppenbara brister finns i information kring aktuell läkemedelslista till patient vid utskrivning eller akutbesök. Enligt attitydambassadörer är det sällan patient och anhörig får information om syftet kring medicinordinationer, t ex hur länge och varför medicinen ges, vilket kan resultera i att patienten ofta slutar ta sin medicin i hemmet. Syftet med undersökningen är att förbättra informationen kring läkemedelsordinationer. 1. Hur många av patienterna får en aktuell medicinlista i handen vid utskrivningen? 2. Står indikationer för läkemedlet med, t ex mot oro, för sömnen? 3. Har patient och/eller anhörig fått genomgång av medicinlistan med doktor innan utskrivning? 4. Hur länge är medicinen ordinerad, kur eller annat? Om svaret är ja, sätt ett streck efter aktuell fråga! 27 (30)

28 Bilaga 5a 28 (30)

29 Bilaga 5b 29 (30)

30 Bilaga 5c 30 (30)