Verksamhetsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2013

Transkript

1 Verksamhetsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2013

2 Innehållsförteckning Verksamhetsidé... 2 Verksamhetsplan för Verbala Stigar Förskolor AB... 3 Normer & Värden... 3 Utveckling & Lärande... 4 Barns inflytande Föräldrars inflytande Samverkan förskola - skola Verksamhetsidé - Jag är bra och duger som jag är! Bränningevägens förskoleverksamhet utgår från uppdraget i Läroplanen där kartläggning, uppföljning, utvärdering och utveckling ingår i kvalitetsuppföljningen. Likabehandlingsarbetet ska vara levande och genomsyra det dagliga arbetet. Förskolans kartläggningsmetoder är RUS, Husmodellen och pedagogisk dokumentation. Kartläggningen och de valda pedagogiska metoderna ska utvärderas i olika forum terminsvis. Utvärderingen ska ligga till grund för den fortsatta utvecklingen av verksamheten och planering för kompetensutvecklingen för personalen. Under året ska vi börja använda språkdomäner för att kartlägga barngruppens kultur och språkbruk. Verbala Stigar Förskolor AB Sida 2

3 Verksamhetsplan för Verbala Stigar Förskolor AB Förskola: Bränningevägens förskola Normer & Värden Vi åtar oss att barnen ska utveckla en god självkänsla och ett gott självförtroende för att bli en demokratisk medborgare. Barnen visar ett respektfullt sätt i relation till varandra. Att barnen kan samverka med varandra. Så här ska vi arbeta med enhetens åtagande Värdegrundsarbetet på vår förskola ska vila på tanken att barn är kompetenta. Vi eftersträvar att denna tanke ska genomsyra arbetslagets diskussioner samt allt arbete i barngruppen. Våra verksamheter ska genomsyras av att barnen känner att de kan själv. Detta kommer att göra genom att bemöta, bekräfta och berömma barnen i sin vardagliga vistelse på förskolorna. Vi vill uppmuntra barnet till att bli självständiga i allt från att välja vantar till att avväga och avgöra sin egen förmåga. Förskolans vardag består till stor del av fasta återkommande rutiner så som på och avklädning, måltider och hygienbestyr. För oss är det viktigt att barnen i så stor utsträckning som möjligt kan genomföra dessa rutiner på egen hand med stöd av en pedagog. Först och främst för att barnens självkänsla ska stärkas genom känslan att jag kan När barnen kan själv har de även förmågan att välja själv, det vill säga ha inflytande över sin vardag. För våra pedagoger innebär det att de ska ta tid och ger barnen tid att försöka, prova och prova igen till att så småningom bemästra dessa situationer. Viska uppmuntra barnen genom bekräftelse och beröm. I detta självständighetsarbete ingår även barns kontakt med andra barn. Vi använder oss av metoden stopphanden. Detta tecken kan barnen använda sig av för att markera sin vilja och gräns. Om barnen inte vill som kamraten sätter de upp handen och säger stopp. Att våga göra sin röst hörd och säga sin åsikt tycker vi är oerhört viktigt för barnens inflytande. Barns tanke och språk utveckling är starkt förknippade med varandra och ju mer barnen får uttrycka sig desto mer utvecklas både deras språk och kognitiva förmåga. I förskolan är det pedagogerna som står för tryggheten och för att det gemensamma förhållningssättet och att reglerna hålls. Vi vill ge barnen verktyg för hur de ska göra om de behöver hjälp i sina etiska dilemman i leken. I förskolan har barnen inte själv valt kamraterna de går tillsammans med och detta kräver att pedagogerna lyfter frågan om respekt och acceptans. Barnen ska känna att de är viktiga för gruppen och en tillgång. Det är förskolans uppdrag enligt den reviderade Lpfö- 98 att ge barnen en förståelse för vårt samhälle och de värden den är grundad på samt motverka all form av kränkande behandling. Verbala Stigar Förskolor AB Sida 3

4 Det är ett stort arbete och kräver medvetna pedagoger. I det vardagliga arbetet handlar det mycket om att ta vara på här och nu situationerna med barnen. I vår innemiljö vill vi förmedla att vi lever i en mångkulturell värld och att det globala inflytandet har stor inverkan på oss. På vår förskola bedriver vi ett kontinuerligt och utvecklande arbete med våra tankar kring normer och värden. I förskolans likabehandlingsplan beskriver vi hur vi vill arbeta med att främja normkritiskt tänkande och motverka kränkande behandlingar. På planeringsdagar och i våra pedagogiska diskussioner driver vi ett utvecklande arbete i vad kränkande behandling kan innebära utifrån accepterna kön, sexuell läggning, etnicitet, religion, funktionshinder, könsöverskridande uttryck och ålder. För att alla barn ska få en god självbild och där igenom en stark självtillit är det viktigt att vi på förskolan på ett vardagligt sätt kontinuerligt berättar om familjekonstellationer, kulturer och våra likheter och mångfalden i samhället. Vi tror att detta ger barnen en känsla av att de duger som de är. För att bemöta barnen och föräldrar i vår barngrupp som har svenska som andra språk kommer vi under 2013 börja använda oss av språklig kartläggnings metoder, språkdomäner. Enhetens strävans mål Sträva efter att stödja barnen att se orsak-verkan av sitt eget handlande i interaktionerna i barngruppen. Strävar att främja barnen att benämna andras och sina egna känslor. De här utvärderingsmetoderna ska vi använda För att ha ett underlag att arbeta efter vid utvärderingen om vad barnen tycker om sin verksamhet ska vi på olika sätt dokumentera barnens tankar och åsikter. Genom att skriva ner barnens spontana tankar vid olika arbetet och intervjua dem genom specifika frågor vill vi veta vad barnen tycker för att vidareutveckla barnens inflytande. Vårt normkritiska arbetssätt dokumenteras årligen i vår Likabehandlingsplan. Det ska föras minnesanteckningar på föräldramötena som vi sedan kan gå tillbaka till för fortsatt arbete. Pedagogerna kommer att dokumentera sina verksamheter genom att använda observationsmodellen RUS. Genom den följs varje enskilt barn och barngruppens utveckling. När pedagogerna har en klar bild av varje barn och barngruppen kan de utveckla sin verksamhet. Barnens individuella lärande och trivsel dokumenteras i deras portfoliopärmar. Verksamheten planeras och utvärderas terminsvis. I denna process vill vi hela tiden förbättra verksamheten och ta till vara barnens åsikter, tankar och önskemål. Utveckling & Lärande Vi har arbetat utifrån målen i läroplanen och fokuserat på områdena kommunikation, matematik, NO, sunda levnadsvanor och kultur. Verbala Stigar Förskolor AB Sida 4

5 Vi åtar oss att barnen får del av en rik kommunikations repertoar. Barnen kan med gester, miner och tal kommunicera. Barnen kan ställa frågor. Barnen kan uttrycka sina tankar. Barnen visar intresse för sagor, berättelser, bokstäver och böcker. Så här ska vi arbeta med enhetens åtagande För att stärka barnens identitet och självkänsla ska pedagogerna använder språket på ett medvetet sätt i sin dagliga verksamhet genom att beskriver och benämner den dagliga vardagen för barnen. För oss är det viktigt att varje barn blir bekräftat för den det är och det vet vi görs bäst genom att pedagoger lyssnar, bekräftar och frågar. Vi vill främja både barnens självkänsla och självförtroende och därför har vi ett medvetet bruk av orden duktig och bra. När vi bekräftar ett barn med att de är duktiga är det prestationen vi bekräftar och självförtroendet. När vi bekräftar barnet med att de är bra är det självkänslan vi uppmuntrar. I detta arbete ska pedagogerna använda orden nej och inte så lite det går. Språkbruket blir då positivare och mer tillmötesgående. Det är även lättare att få igång en dialog med argument och kompromisser på detta vis. Vi tror också att detta språkbruk ger barn möjlighet till att våga delge sina tankar och därigenom få större inflytande. Innan barnens verbala språk kommer igång är det vi pedagoger som får lyssna med ögonen för att avläsa barnets kroppsspråk och ställa ledande frågor för att ta reda på vad barnen känner och vill. Under dagen sätter pedagogerna ord på det som sker för att ge barnen ord och begrepp för att de själv ska kunna förmedla sig om sin omvärld. För att locka barnen att använda sitt språk och sina ord ska barnen bemötas med en positiv förstärkning så som, vad bra att du berättar för då förstår jag vad du menar. En del av vårt arbete med språkmedvetenheten är att lyfta sagor och berättelser vid olika tillfällen under dagen. Det kan vara flanosagor, ritsagor, muntliga sagor och sagor ur böcker. För att fördjupa arbetet med sagor och berättelser ska barnen själv dramatisera sagor för varandra. I våra dagliga samlingar och aktiviteter använder pedagogerna sig av sång och musik som arbetsmetod. Det är medryckande att sjunga tillsammans och det främjar barnens språkmedvetenhet. Enhetens strävans mål Eftersträva att stötta och utmana barnen att använda sitt språk för att bli självständiga för att kunna förmedla sina behov och tankar. De här utvärderingsmetoderna ska vi använda Verksamheten dokumenteras genom att vi använder oss av observationsmodellen RUS. Genom den följer vi varje enskilt barn och barngruppens utveckling. När pedagogerna har en klar bild av varje barn och barngruppen kan de utveckla sin verksamhet. Barnens individuella lärande och trivsel dokumenterar pedagogerna i deras portfoliopärmar. Under hösten och våren samlar pedagogerna in barnens alster, fotografier och intervjuer och det sammanställs i pärmarna. När pedagogerna observerar det enskilda barnet och barngruppen genom RUS modellen får de syn på barnens samspel med oss pedagoger, miljön och kamraterna. Med modellen följer de Verbala Stigar Förskolor AB Sida 5

6 även upp barnens språkutveckling. RUS modellen tar fasta på barnens språkutveckling ur utvecklings teoretikern Vygotskijs perspektiv och det viktigaste är inte hur barnen pratar utan att de förmedlar sina tankar med sina ord. Med denna sammansatta bild kan de reflektera, planera och utveckla vår verksamhet. Vi utvärderar vår verksamhet vår och hösttermin. Den planerade verksamheten ska följa barngruppens förutsättningar och balansera på en nivå av att vara lätt och ge utmaningar. Vi åtar oss att utveckla barnens matematiska förståelse. Barnen visar intresse för matematiska begrepp. Barnen börjar förstå antal och visar intresse för siffror. Så här ska vi arbeta med enhetens mål I förskolans vardag vävs förförståelse för matematik och matematiska begrepp in i den pedagogiska verksamheten. För att verksamheten ska genomsyras av matematik krävs det att pedagogerna är medvetna om vad matematik är för förskolebarn och att de kan implementera detta dagligen. Pedagogerna benämner matematiska begrepp i sina interaktioner med barnen och de bekräftar och utmanar barnen i deras egna tankar. Utemiljön och naturen erbjuder stora möjligheter att bekanta och fördjupa sig i matematik. Att samla, sortera och jämföra ger en förförståelse för matematiska begrepp som lika och olika, kategorier och antal. Genom att lyfta och flytta olika naturmaterial får barnen genom sina kroppar kännedom om tyngd och volym. Rumsuppfattningen utvecklas ute när barnen rör sig i olika hastigheter och lutande positioner. Genom att vara ute i närmiljön tränar barnen automatiskt sin grovmotorik genom att röra sig i den kuperade terrängen. Att ta sig upp för ett lutande plan, åka kana och rulla kräver att barnet kan avväga vilken muskelstyrka och koordination av kroppen som behövs. Dessutom stimuleras balansen i den ojämna marken. När man är ute mycket får man på ett enkelt och konkret sätt syn på orsak - verkan situationer i naturen, eller tvärtom. Självuppfattningen stärks genom att barnen får prova sig fram i terrängen tillsammans med pedagogerna. Pedagogerna ska ge väl avvägda utmaningar och alternativ för var och hur barnen ska prova och lyckas. Pedagogerna lär barnen ett sätt att vara i skogen så att det blir säkert. Bergen är hala vid regn, hur högt kan jag klättra uppför osv. Enhetens strävans mål Strävar efter att utveckla barnens förmåga att använda matematiska begrepp i sin vardag på förskolan. Sträva efter att utmana barnens rumsuppfattning genom att erbjuda rörelse i olika miljöer ute som inne. Verbala Stigar Förskolor AB Sida 6

7 De här utvärderingsmetoderna ska vi använda Pedagogerna planerar och utvärderar terminsvis Genom barnobservationer ser och hör vi om barnen använder matematiska begrepp. Vi åtar oss att erbjuda barnen möjlighet att själv uppleva naturens kretslopp i vår närmiljö. Barnen benämner händelseförlopp i naturen. Barnen vet vad man kan göra i de olika ute miljöerna året runt. Barnen uppmärksammar djur i sin närhet. Så här ska vi arbeta med enhetens åtagande Vi vill i största mån erbjuda barnen att vistas utomhus varje dag. Förskolan har nära till skog och planerad miljö. Pedagogerna är närvarande och engagerade och tillsammans med barnen upptäcks och benämns det som är intressant. Varje arbetslag har pedagoger som är utbildade genom Friluftsfrämjandet. Genom denna utbildning har pedagogerna fått en medvetenhet om naturens betydelse och inspiration och att upptäcka den tillsammans med barnen. Vi kommer att ha Knopp, Knytte och Mullegrupper. Kemi och fysik är en del av vårt NO arbete och barnen erbjuda att utforska kemi och fysik praktiskt på förskolan. Det kan vara allt ifrån att blåsa på löv ute på hösten till att bygga en bakpulversvulkan. Efter den praktiska upplevelsen reflekterar barn och pedagoger sina upplevelser inomhus i olika projekt. Barnen får möjlighet att följa årstidsväxlingarna och genom sina egna observationer reflektera över orsak - verkan sammanhang. I naturen följer vi även det levandets livscykler och näringskedjor de ingår i. I det långa loppet kan ett medvetet arbete kring natur leda till att de som vuxna engagerar sig i miljöfrågor och en hållbar livsstil. I vårt hållbara livsstilstänkande kommer maten att vara av stor betydelse. Vi vill förmedla att mat är nödvändigt men även ger trevliga stunder tillsammans t.ex., när vi har matsäck med oss ut i skogen. För en hållbar utveckling i vårt samhälle behöver vi arbeta medvetet och målinriktat med att värna om vår miljö och ta ansvar för effekterna av vårt konsumtionssamhälle. Detta arbete kräver en aktiv insats av oss alla genom återvinning, minskade utsläpp och en global miljö och naturmedvetenhet. För att barnen ska få förståelse, färdigheter och förtrogenhet för naturfrågor så som allemansrätten och naturvetenskapliga fenomen är verksamheten anpassad efter barnens mognad och intresse. Kunskap och fakta om djur och växter förmedlas genom sånger, drama och lekar. Förutom ett målmedvetet arbete med miljö och naturfrågor gagnar verksamheten barnens motorik, rumsuppfattning och matematiska förmåga och hälsa. Verbala Stigar Förskolor AB Sida 7

8 Genom detta arbete blir barn och pedagoger budbärare för en hållbar utveckling i nutid och in i framtiden. Naturen ger även en oöverträfflig stimulans till barnens fantasi. När barnen leker i skogen finns det inte några färdiga lösningar utan tillsammans gör vi om naturmaterialet till det vi behöver. En stubbe blir spis och kottar köttbullar. Om vi behöver en kvast använder vi en nerfallen tallgren. Forskning av både svenska och utländska forskare visar också på att om vi som barn får vistas i storskogen eller i den tätortsnära naturen kommer den att kännas trygg och välbekant. Enhetens strävans mål Sträva efter att barnen ska få förståelse för årstidsväxlingar, näringskedjor samt livscykler. De här utvärderingsmetoderna ska vi använda Pedagogerna planerar och utvärderar terminsvis Genom barnobservationer ser och hör vi om barnen benämner kemiska processer och fysikaliska fenomen. Vi åtar oss att barnen ser samband mellan goda matvanor, rörelse och hälsa. Vi har barn som är aktiva och rörliga. Barnen äter en varierad kost och är matglada. Så här ska vi arbeta med enhetens åtagande För att få röra sig och få luft är vi ute varje dag. Utevistelsen främjar en god kondition och att smittspridning minskar. Barnens får per automatik en god kondition av all lek och rörelse i natur och mark. Finmotoriken tränas varje dag i den vardagliga verksamheten vid på och avklädning, matsituationer, lek och samtal. Ett medvetet arbete med koordination, kroppsuppfattning och rörelse erbjuds barnen genom rörelsegrupper inomhus. På förskolan serverar vi en god och varierande kost. Personalen ordnar frukost efter en förutbestämd lista för att det ska vara variation. Lunchen cateras från Sandborgen och de följer livsmedelsverkets rekommendationer. Mellanmålen gör kökspersonalen och denna följer också en angiven lista. På förskolan följer vi livsmedelsverkets rekommendationer och serverar lättprodukter, så lite socker som möjligt, och ekologiskt i så stor utsträckning som möjligt. Vi arbetar medvetet med att ha en god hygien på förskolan över dagen. Det finns skriftliga rutiner för blöjbyten, handtvätt och hur vi ska förhålla oss vid smitta. På förskolan använder vi engångspappershanddukar och tvättar leksaker, textilier med jämna mellanrum. Verbala Stigar Förskolor AB Sida 8

9 Enhetens strävans mål Vi eftersträvar att varje barn mår så bra som möjligt både psykiskt och fysiskt. De här utvärderingsmetoderna ska vi använda Vi planerar och utvärderar verksamheten terminsvis. Genom barnintervjuer och i utvecklingssamtalen med föräldrarna får vi en bild av barnens hälsa och motion. Vi åtar oss att barnen ska få uppleva och själva utöva kulturaktiviteter. När barnen själva är aktiva i sitt skapande. När barnen har upplevt en kulturaktivitet. Så här ska vi arbeta med enhetens åtagande: För att få överblick över vårt kulturarbete använder vi Stockholms stads definition om vad kultur kan erbjuda barn. Kultur för, med och av barn. Kultur för barn Vi ska ta del av kulturutbudet i staden kopplat till vår värdegrund och verksamhet. Vi eftersträvar så långt som det är möjligt att de kulturevenemang vi väljer för våra barn ska genomsyra vår värdegrund eller handla om aktuella verksamhetsfrågor. Kultur med barn Varje dag på förskolorna innehåller någon form av kultur med barn. Pedagogerna läser, dansar, leker, skapar och upplever traditioner tillsammans. För att lyfta det interkulturella arbetet kommer barnen att få ta del av olika dansstilar till världsmusik. På förskolan finns det barnböcker på engelska, spanska, finska, polska och Hindi. Vårt internationella bibliotek fyller vi på efterhand. Enligt läroplanen ska förskolan vara trygg, lärorik och rolig och för oss blir den det genom olika fester. Vi kommer tillsammans att fira både svenska och utländska högtider samt andra sammankomster som för kulturarv vidare. På förskolan gör vi en kartläggning av vilka traditioner barnen firar hemma så att vi kan lyfta dessa även på förskolan. Kultur av barn För att barnen ska få möjlighet att skapa sin egen kultur krävs det att pedagogerna erbjuder barnen tid och material för att utveckla sin egen lek. I rolleken kan barnen prova att vara någon annan, återuppleva sina upplevelser och ge sig hän utanför tid och rum. I sitt skapande kan barnen förmedla sina tankar genom att rita, måla och konstruera. Enhetens strävans mål Vi eftersträva så långt som det är möjligt att de kulturevenemang vi väljer får våra barn ska genomsyra vår värdegrund eller handla om aktuella verksamhetsfrågor. De här utvärderingsmetoderna ska vi använda: Med RUS observerar vi barnens lek och diskuterar den tillsammans i arbetslaget, Verbala Stigar Förskolor AB Sida 9

10 Barns inflytande Vi åtar oss att barnen kan påverka sin vardag på förskolan. Vi har barn som uttrycker sina åsikter. Barnen kommer med egna ideer. Barnen väljer mellan olika aktiviteter. Miljön stödjer valmöjligheter. Så här ska vi arbeta med enhetens åtagande: Det tar ca ett år för barn att lära sig och känna förtroende för sin nya förskola så för oss är rutinerna och den dagliga verksamheten oerhört viktig. Det är basen för verksamheten och genom att den är kontinuerlig skapar den trygghet för hela barngruppen. Vi vill uppmuntra barnen till inflytande i här och nu situationer. Att få välja vilka vantar, grönsaker vid lunchen eller vilka sånger vi ska sjunga är sådana val. Det är pedagogernas ansvar att locka med barnen i aktiviteter så som sångsamling eller skapande men väljer barnen bort att inte delta aktivt är det barnet val som ska respekteras. Pedagogerna ska försöka locka med barnet in i aktiviteten igen men om barnet inte vill är det Ok. Så småningom kommer barnen att delta när de vet att pedagogerna har något kul att erbjuda och situationen känns trygg. Pedagogerna är förebilderna och det är viktigt att de visar att de vågar göra fel och tokigheter så att barnen vågar prova. Det är också viktigt att pedagogerna berömmer och ger positiva kommentarer till varandra för att barnen ska se och höra att de uppskattar och är nyttiga för varandra. Vi arbetar medvetet och kontinuerligt med att barnen ska lära känna alla pedagoger på förskolan. Detta ger barnen trygghet och möjlighet att få välja var de vill leka i lokalerna. Vi tycker att det viktigaste inflytandet får barnen genom att det blir lyssnade på och att deras åsikter tas på allvar även om de inte alltid får sin vilja igenom. En del av förskolans projekt har kommit igång utifrån barnens egna ideer. Att kunna påverka sin vardag på förskolan är avgörande om barnen ska trivas där och därför uppmuntrar till diskussioner med argument och kompromisser. Vi vill att barnen ges tid och förutsättningar för att bli självständiga. När barnen blir självständiga kan de smidigare välja sina kläder själv, sköta sina hygienbestyr och mer självständigt röra sig mellan aktiviteterna. Vi vill även uppmuntra barnen att se när en kamrat behöver hjälp och att de hjälper varandra. Kamraten som hjälper till höjer sin självkänsla och befäster sitt kunnande hos sig själv. Kamraten som får hjälp lär sig hitta fiffiga kamrater som den tillsammans med kan erövra ny kunskap med. Som vi tidigare skrev under rubriken språk utvecklas språket och barnens tankeverksamhet nära förknippat med varandra. För oss är det viktigt att barnen får möjlighet att uttrycka sina tankar även om språket inte är helt utvecklat och begripligt för omgivningen. Detta kräver att pedagogerna har tid att lyssna och tolka barnens budskap. Vi vill att barnen ska vara med och planera våra fester och uppträdanden genom val av sånger. Verbala Stigar Förskolor AB Sida 10

11 Enhetens strävans mål Strävar efter att barnen blir trygga med pedagoger, rutinsituationer och miljö De här utvärderingsmetoderna ska vi använda: Vi utvärderar verksamheten vår och höst. Vid varje personalmöte återger pedagogerna till varandra hur arbetet fortgår. I den dagliga verksamheten delger pedagogerna varandra barnens erövringar. Föräldrars inflytande Vi åtar oss att föräldrarna ska få information och ha inflytande i förskolan. Föräldrarna upplever att vi har bra informationskanaler. Föräldrarna upplever att vi har fungerande samverkansformer. Vi använder oss av föräldraaktiv inskolning. Vi erbjuder utvecklingssamtal med alla föräldrar. Så här ska vi arbeta med enhetens åtagande: För oss är det viktigt att föräldrar är informerade och hålls á jour med vad som ska hända i verksamheten under terminen och läsåret. Vi kommer att skriftligen informera föräldrarna genom enhetsnytt kalendarium och månadsbrev. När inskolningen är klar och barnet har deltagit i förskolans verksamhet i ca fem veckor erbjuds föräldrarna ett uppföljningssamtal för att i lugn och ro få ställa frågor om verksamheten. På förskolan ska föräldrarna erbjudas två föräldramöten per läsår. På vårterminens föräldramöte presenterar personalen vår verksamhetsplan. På höstens föräldramöte följs brukarundersökningen upp med feedback från ledningen. Vi vill att föräldrarna är införstådda i vår verksamhet och att de kan framföra funderingar, förslag och synpunkter. Inom vår enhet eftersträvar vi ett nära och förtroendefullt samarbete med föräldrarna. Detta uppnår vi genom att hälsa på alla föräldrar när de hämtar och lämnar samt att de har fått muntlig information om hur dagen har varit för deras barn. Under året erbjuds föräldrarna två utvecklingssamtal, ett på våren och ett på hösten. Genom RUS sammanställer pedagogerna arbetslagets bild på hur barnet trivs och utvecklas på förskolan. Utvecklingssamtalen hålls efter en sådan sammanställning. På våra samtal är RUS alltid grunden och pedagogerna kompletterar samtalen med barnintervjuer och portfolion. Vi avslutar varje termin med en sammankomst av något slag. Det är trevligt att träffas och spännande för barnen att visa sin förskola eller uppträda. Enhetens strävans mål Eftersträva ett tillitsfullt samarbete med föräldrarna. De här utvärderingsmetoderna ska vi använda: Vi utvärderar verksamheten varje termin Verbala Stigar Förskolor AB Sida 11

12 I våra utvecklingssamtal får vi feedback på vår verksamhet. Samt i vår brukarundersökning ges föräldrarna möjlighet att påverka vår verksamhet. Verbala Stigar Förskolor AB Sida 12

13 Verbala Stigar Förskolor AB Sida 13

14 Samverkan förskola - skola Vi åtar oss att övergången från förskola till skola ska bli trygg för både barn och föräldrar. Att alla föräldrar som önskar har haft avslutningssamtal på förskolan. Att de föräldrar som önskar har haft ett överlämningssamtal med sin blivande skola. Så här ska vi arbeta med enhetens åtagande: Vi ska följa Stockholmsstads handlingsplan för övergång från förskola till förskoleklass och skolans handlingsplan för besök och inskolning. I handlingsplanen ingår det att erbjuda föräldrarna avslutningssamtal och överflyttningssamtal. För att följa upp och arbeta enligt handlingsplanen kommer vi att ha huvudansvariga pedagoger för samarbetet med skolan och för att garantera att vi följer vårt åtagande. Enhetens strävans mål Strävar efter att barnen tryggt och med glädje börjar i sin skola. De här utvärderingsmetoderna ska vi använda: Vi planerar och utvärderar handlingsplanen årsvis. Vi checkar av handlingsplanen månadsvis och följer upp våra åtagande. Verbala Stigar Förskolor AB Sida 14