Ekonomiskt bistånd Riktlinjer för handläggning Gäller från

Transkript

1 Ekonomiskt bistånd Riktlinjer för handläggning Gäller från Sociala sektorn

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 1. ALLMÄNT Fem viktiga perspektiv FÖRSÖRJNINGSSTÖDET 4 KAP. 1 4 Särskilda skäl att beräkna kostnader till en högre nivå 5 Särskilda skäl att beräkna kostnaderna till en lägre nivå Försörjningsstöd - skäliga kostnader för poster utanför riksnormen enligt 4 kap 3 p 2 6 Boende 6 Boendekostnad 6 Hushållsel 9 Arbetsresor 9 Hemförsäkring 10 Medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa 10 Umgängeskostnader LIVSFÖRING I ÖVRIGT (4 kap. 1 ) 10 Hälso- och sjukvård 12 Tandvård 12 Hemutrustning 13 Rekreation 13 Skulder 14 Social hemtjänst och särskilda boendeformer 14 Spädbarnsutrustning 14 Telefonabonnemang 14 Tvättmaskin/ Diskmaskin 14 Umgängesresor 15 Underhållsstöd 15 Vistelse i f.d. hemland 15 Återföreningsresor 15 Återvandringsresor ÖVRIGT BISTÅND (4 kap 2 ) INKOMSTBERÄKNING 16 Bilinnehav 18 Bostadsbidrag Fel! Bokmärket är inte definierat. Tidigare normöverskott SÄRSKILDA GRUPPER 19 Egna företagare 21 Vårdtagare vid institution 21 Häktade personer eller personer inskrivna för kriminalvård, rättspsykiatrisk undersökning eller vård 21 Personer med elektronisk övervakning, s.k. fotboja. 22 Hushållstyper 22 Utländska medborgare ÖVERKLAGANDE (16 kap. 3 ) ÅTERKRAV ( 9 kap 1-4 ) UTBETALNING AV EKONOMISKT BISTÅND HANDLÄGGNINGSRUTINER M.M. 31 Bilagor Bil. 1: Handlingsplan "Att se barnet" 33 Bil. 2: Riksnorm för försörjningsstöd under Bil. 3: Riktlinjer gällande boendekostnad i Eksjö 53 Bil. 4: Konsumentverkets beräkningar av förhöjda matkostnader 54 Bil. 5: Sammanställning av vissa tilläggsbelopp 55

3 3 1. ALLMÄNT Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av kommunstyrelsen för sin försörjning (försörjningsstöd ) och för sin livsföring i övrigt enligt Socialtjänstlagen ( SoL) 4 kap. 1. Försörjningsstödet är uppdelat i två delar, dels en lagstadgad riksnorm för täckande av vissa specificerade kostnader, dels vissa andra preciserade kostnadsposter där den enskilde vid behov har rätt till den faktiska kostnaden, förutsatt att den är rimlig. Biståndet skall tillförsäkra den sökande en skälig levnadsnivå, och det skall utformas så att det stärker hans/hennes resurser att leva ett självständigt liv. När biståndet rör barnfamiljer skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Kommunstyrelsen skall också pröva rätten till bistånd inom ramen för begreppet livsföring i övrigt. Här skall kommunen återigen ha såsom riktmärke att den enskilde genom biståndet skall tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Det ekonomiska biståndet utgår efter en individuell behovsprövning. Det är ett komplement till den egna inkomsten samt eventuella andra ekonomiska förmåner och utgör samhällets sista skyddsnät för personer med försörjningsproblem. Det ekonomiska biståndet är inte villkorslöst. Den enskilde har alltid ett förstahandsansvar att efter förmåga försörja sig själv. Det innebär bland annat att vara aktivt arbetssökande om man saknar arbete, eller delta i verksamhet som anordnas för arbetslösa. Vissa grupper, exempelvis de som inte fyllt 25 år, kan för att vara berättigade till ekonomiskt bistånd krävas delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet med syfte att stärka den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Riktlinjerna avser att ge vägledning vid bedömning av biståndsbehovet i det enskilda ärendet. Riktlinjerna får inte uppfattas som en absolut gräns för att få bistånd eller inte. Den enskildes situation kan motivera såväl lägre som högre belopp än vad riktlinjerna anger. Såsom komplement till kommunstyrelsens riktlinjer finns dessutom Socialstyrelsens Allmänna Råd SOSFS 2003:5 (S), Handbok Ekonomiskt bistånd. Stöd för rättstillämpning och handläggning av ärenden i den kommunala socialtjänsten( ) samt den rättspraxis som föreligger. Kommunstyrelsen får även ge bistånd i andra fall än de som omfattas av rätten till bistånd i 4 kap 1 socialtjänstlagen om det finns skäl för det. Sedan är det ekonomiska biståndet uppdelat i följande delar: Försörjningsstöd Livsföring i övrigt SoL 4 kap. 3 p 1 SoL 4 kap. 3 p 2 SoL 4 kap 1 Riksnorm Faktisk kostnad Exempel (schablon) (skälig kostnad) Livsmedel Boende Barnomsorg Kläder, skor Hushållsel Möbler/husgeråd Lek och fritid Hemförsäkring TV m.m. Hälsa och hygien Arbetsresor Skulder Förbrukningsartiklar Fackavgift/A-kassa Tandvård Dagstidningar Glasögon Telefon Läkarvård/medicin TV-avgift Rekreation

4 1.1 Fem viktiga perspektiv. 4 Följande fem viktiga perspektiv skall prägla handläggning, bedömning och beslut angående ekonomiskt bistånd. Barnens bästa Helhetssyn Låginkomstnivå Tillgänglighet / Service Respekt När beslut rör barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnens bästa kräver. I socialtjänstlagens första kapitel ( kap 1: 2 Socialtjänstlagen) har införts en bestämmelse som svarar mot artikel 3 i FN :s barnkonvention Bestämmelserna syftar till att stärka barnens ställning inom socialtjänsten. När det gäller det ekonomiska försörjningsstödet svarar biståndsrätten i socialtjänstlagen ( kap 4:1 SoL) mot artikel 27 i FN:s barnkonvention. Denna lyder: Konventionsstaterna erkänner rätten för varje barn till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling. Se vidare: Handlingsplan ATT SE BARNET vid handläggning av ekonomiskt bistånd. Bil. 1. En helhetsbedömning av den sökandes behov och förmåga ska alltid göras. Biståndet skall vara i nivå med vad en låginkomsttagare i allmänhet har råd att kosta på sig. I de service- och kvalitetskrav som kan ställas på socialtjänsten ingår att det under ordinarie arbetstid alltid finns någon inom verksamheten som kan ta emot en tidsbeställning eller ett akut ärende. Den enskilde skall alltid bemötas med respekt. 2. FÖRSÖRJNINGSSTÖDET 4 KAP Riksnorm 4 KAP. 3 p 1 I Socialtjänstlagen anges vad som ingår i riksnormen. Den fastställs en gång per år av regeringen. Se bilaga 2. Riksnormen omfattar: Livsmedel Utgångspunkten är en näringsmässigt fullvärdig och varierad kost. Det förutsätts att all mat tillreds hemma. För ensamhushåll beräknas en något högre kostnad med hänsyn till att det kan bli dyrare. Vissa halvfabrikat ingår samt inköp av allt matbröd. Kläder och skor Kostnadsberäkningen täcker det vardagliga klädbehovet för hela året samt skoreparationer och kemtvätt.

5 5 Lek och fritid Avser aktiviteter som det är rimligt att alla får möjlighet till, t ex att läsa böcker, lyssna på musik och att utöva lek och idrott. I posten ingår också cykel, skidutrustning för längdåkning och skridskor. För yngre barn beräknas att cykel och skridskor köps begagnat. Förbrukningsvaror Här ingår kostnader för rengöring, skötsel och vård av bostaden samt klädvård m.m. Hälsa och hygien Avser kostnader för personlig hygien t ex tvål, tandkräm, blöjor, och hårklippning m.m. Dagstidningar, telefon och TV-avgift Här ingår kostnaden för ettårsprenumeration på en daglig tidning, abonnemangs och/eller samtalsavgifter för telefon, TV-avgift samt brevpapper, kort och frimärken. Särskilda skäl att beräkna kostnader till en högre nivå Beräkning av kostnad enligt riksnormen till en högre nivå bl.a. - om den enskilde av medicinska skäl har behov av dyrare kost, - om den enskilde betalar avgift för skolmåltid, - om den enskilde har höga livsmedelskostnader på grund av att kosten är inräknad i en avgift, - om den enskilde på grund av funktionshinder eller andra skäl har svårigheter att upprätthålla kontakten med andra människor eller delta i samhällslivet och därför har extra utgifter, för t.ex. telefon och tidningar eller fritidsaktiviteter, som inte täcks av annat stöd, - om det är en förutsättning för att barn skall kunna delta i fritidsaktiviteter, - om det är en förutsättning för att en förälder skall kunna ha umgänge eller kontakt med sitt barn i en rimlig omfattning och därför har extra utgifter för t.ex. lek och fritid samt telefon, - om den enskilde har ett tillfälligt och visst behov av att köpa kläder och skor, - om ett spädbarn saknar nödvändig klädutrustning (jfr avsnittet spädbarnsutrustning ), - om den enskilde har tillfälligt höga kostnader, t.ex. för livsmedel, kläder och skor, som beror på att han eller hon varit utsatt för brott. Kostförstärkning Skälet till behov av särskild kost ska alltid styrkas med läkarintyg. Det skall framgå av intyget hur länge läkarens bedömning gäller. Tillägg kan göras för fördyrad kost enligt Konsumentverkets beräkningar av förhöjda matkostnader vid olika kostbehov. Se bilaga 4. Om den sökande har väsentligt ökade matkostnader, ska möjligheten till handikappsersättning undersökas. Vid vissa sjukdomar kan den sökande vara i behov av särskilt näringstillskott. I de fall näringstillskott är ordinerat av läkare kan normen höjas med merkostnaden om det inte står helt klart att näringstillskottet ersätter vanlig mat och innebär någon merkostnad. Uteätartillägg Den som saknar matlagningsmöjligheter kan erhålla förhöjning av normalbeloppet. Tillägget får bedömas efter prövning i varje enskilt ärende och utgå med högst 1,5 % av basbeloppet per månad (2008: 615 kronor)

6 6 Särskilda skäl att beräkna kostnaderna till en lägre nivå Beräkning av kostnad enligt riksnormen till en lägre nivå bl.a. - om den enskilde hamnat i en akut nödsituation och endast behöver tillfälligt ekonomiskt bistånd för att få möjlighet att reda upp den, - om den enskilde har för avsikt att endast vara en kortare tid i vistelsekommunen, eller - om den enskilde inte har vissa kostnader för poster som ingår i riksnormen eller dessa är lägre än riksnormen, t.ex. under vistelse i heldygnsvård. Alla avsteg från riksnormen ska tydligt motiveras. 2.2 Försörjningsstöd - skäliga kostnader för poster utanför riksnormen enligt 4 kap 3 p 2 I Socialtjänstlagen 4 kap 3 p 2 preciseras vilka andra kostnadsposter den enskilde har rätt till utöver riksnormen. Här ingår skäliga kostnader för boende, hushållsel, hemförsäkring, arbetsresor, avgift till fackavgift och A-kassa. Bistånd av detta slag varierar från person till person och prövas mot den enskildes behov. Boende Skälig boendekostnad Bidragsberättigade har rätt till ekonomiskt bistånd för skäliga bostadskostnader. När det gäller att avgöra om en bostadskostnad är skälig eller inte måste hänsyn tas till lokala förhållanden avseende hyresnivåer. En individuell bedömning måste också göras av vad som är skäligt för just den aktuelle biståndssökanden. Utgångspunkten vid den bedömningen bör vara vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig jämfört med vad den biståndssökande har för faktiska kostnader. I Eksjökommun har skälig boendekostnad utgjorts av hyresnivåer hos det kommunala bostadsföretaget. Boendekostnaden har också satts i relation till bidragshushållets storlek. Bonormen för år 2008 är upp till: Familjetyp Boendekostnad t o m Ungdomar - 28år vuxna vuxna + 1 barn vuxna + 2 barn vuxna + 3 barn eller fler Se bil.4. För umgängesberättigad förälder med regelbundet umgänge tas hänsyn till behov av större lägenhet.

7 7 Vid beräkning av skälig boendekostnad för personer som erhållit bistånd till boendet med stöd av 5 kap 5 Socialtjänstlagen eller 5 kap 7 Socialtjänstlagen skall denna boendekostnad ligga till grund för bidragsprövningen. Om kostnaden för bostaden är oskäligt hög bedöms från fall till fall om hela kostnaden eller bara en del av den ska täckas med ekonomiskt bistånd. Hjälpbehovet kan t ex vara kortvarigt. Med ett kortvarigt bidragsbehov avses i detta sammanhang ett bidragsbehov som understiger 3 månader i följd. I ett sådant fall är det inte rimligt att den enskilde byter bostad. Det kanske inte heller är möjligt att byta bostad. Finns det inget billigare boende att få tag i är detta ett förhållande som måste beaktas. Det kan också finnas starka sociala och/eller humanitära skäl för att en familj ska få bo kvar i sin bostad. Om det bedöms att den enskildes boendekostnad inte kan anses som skälig, bör den faktiska boendekostnaden vanligtvis godtagas under en övergångstid. Denna tid kan variera men bör normalt inte understiga fyra månader ( skäligt rådrum) räknat från det att den enskildes informerats om förhållandet. Hyreslägenhet Vid beräkning av den faktiska boendekostnaden för en hyreslägenhet beaktas hyran inklusive uppvärmning och obligatoriska avgifter. Om lägenheten hyrs i andra hand, bör kommunstyrelsen godta den hyra som lägenhetsinnehavaren och andrahyresgästen har avtalat, under förutsättning att den är skälig. Inneboende Den faktiska boendekostnaden för en inneboende bör vara den hyra som avtalats och som betalats fram till ansökan om bistånd. Personer som ingår i en hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren bör inte räknas som inneboende. Hemmaboende vuxet barn med egna inkomster samt annan som ingår i hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren. Hemmavarande vuxet barn med egna inkomster skall bidra till bostadskostnader. Beräkningsmodellen för boendekostnaden följer Riksförsäkringsverkets föreskrifter om beräkning av boendekostnader. Den faktiska boendekostnaden för ett hemmaboende vuxet barn samt för annan person som ingår i en hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren bör beräknas som den andel av bostadskostnaden som motsvarar det antal rum som den sökande disponerar i förhållande till det totala antalet rum i bostaden. Varje rum bör då räknas som två enheter och köket som en enhet. Exempel: Den sökande disponerar ett rum i sina föräldrars bostad om fyra rum och kök, dvs. den sökande disponerar två av totalt nio enheter. Hela bostadskostnaden är kr per månad. Den sökandes andel av bostadskostnaden bör då beräknas som 2/9 x 6 000=1 333 kr per månad. Ekonomiskt bistånd avseende boendekostnad till ickestuderande ungdomar som bor kvar hos föräldrar efter avslutade gymnasiestudier skall normalt ej utgå till de ungdomar som ej tidigare betalt hyresdel (se även Regeringsrättsdom ). Se vidare Allmänna Råd från Socialstyrelsen SOSFS 2003:5 (S) Ekonomiskt bistånd, boende sidan 6-7. Boendekostnader för ungdomar i eget boende Utgångspunkten vid prövning skall vara starka sociala skäl.

8 8 Sökande som delar lägenhet När sökande delar lägenhet med andra bör den faktiska boendekostnaden beräknas delad med antalet boende i lägenheten. Andra boendeformer Vid andra boendeformer för personer som saknar permanent bostad bör den faktiska boendekostnaden avgöras med hänsyn till omständigheterna i varje enskilt fall, t.ex. husvagn eller hotell. Magasineringskostnad Bistånd till kostnad för magasinerat bohag kan beviljas den som har fortlöpande försörjningsstöd om den sökande inom överskådlig tid förväntas kunna få ny bostad. Vid bedömningen ska också följande beaktas: Kostnaderna för magasinering i förhållande till kostnad för nyanskaffning av hemutrustning Bohagets innehåll och skick Konsekvenser för den enskilde vid eventuell försäljning av bohaget Bostadsrätt Vid beräkning av den faktiska boendekostnaden för en bostadsrättslägenhet beaktas månadsavgiften, uppvärmningskostnaden och räntekostnaden för lån som tagits för inköp och underhåll eller liknande av lägenheten. Vid beräkning skall beaktas om den enskilde har rätt till skattejämkning för räntekostnaden. Egen fastighet Vid beräkning av den faktiska boendekostnaden för eget hus, i förekommande fall, beakta tomträttsavgälden och räntekostnaden för lån som tagits för inköp och underhåll eller liknande av fastigheten. Vid beräkning beakta om den enskilde har rätt till skattejämkning för räntekostnaden och tomträttsavgälden. I den faktiska boendekostnaden bör dessutom nödvändiga driftskostnader räknas in, t.ex. för uppvärmning, vatten och avlopp, sophämtning, fastighetsskatt och försäkring. Ekonomisk utredning upprättas på särskild blankett. Egen fastighet/bostadsrätt kan vara en realiserbar tillgång som i vissa fall bör avyttras. Garage mm Hyra för garage och bilplats ingår inte i godtagbar bostadskostnad såvida inte särskilda undantag om bilinnehav godtagits vid prövningen. Boendekostnad vid kort- och långvarigt biståndsbehov Vid ett kortvarigt biståndsbehov godtas den faktiska boendekostnaden. Med kortvarigt avses en period om maximalt tre sammanhängande månader. Om behovet av ekonomiskt bistånd bedöms bli längre än fyra sammanhängande månader, skall den faktiska boendekostnaden prövas om den är skälig. I prövningen skall beaktas skälig levnadsnivå, att hänsyn tas till den enskildes möjlighet att byta till en billigare bostad eller på annat sätt sänka boendekostnaden. Kommunstyrelsen skall också ta hänsyn till om det i individuella fall finns särskilda skäl mot byte av bostad eller bostadsområde som t. ex. - om det finns risk för att byte medför negativa sociala konsekvenser,

9 9 - om en barnfamilj genom att flytta skulle tvingas bryta upp från barnomsorg, skola och socialt nätverk, - om en ensamstående vuxen, t.ex. med funktionshinder eller sociala problem och äldre med sviktande hälsa, har ett särskilt behov av kontinuitet i det sociala nätverket eller den fysiska miljö som hänger samman med det nuvarande boendet, - om bostaden är anpassad till boendes funktionshinder, eller - om den enskilde har begränsad möjlighet att bli godkänd som hyresgäst, t.ex. vid arbetslöshet eller betalningsanmärkning. Skäligt rådrum för bostadsbyte Om kommunstyrelsen bedömer att boendekostnaden inte är skälig, bör den i regel ändå godkännas under en övergångstid så att den enskilde ges skäligt rådrum att förändra sin boendekostnad. Med skäligt rådrum avses en tidsperiod som i regel inte understiger fyra månader från den tidpunkt då den enskilde fick information om kommunstyrelsens bedömning. Den faktiska boendekostnaden bör även godkännas så länge den enskilde aktivt medverkar till att finna ett billigare boende eller på annat sätt försöker sänka sina boendekostnader. Ovanstående bör inte tillämpas, om boendet är en särskilt dyrbar nödlösning, t.ex. boende på hotell, och ett billigare alternativ med godtagbar standard kan erbjudas i avvaktan på permanent lösning. Om den enskilde efter information från kommunstyrelsen och efter skäligt rådrum väljer att behålla ett boende med en kostnad som inte är skälig, bör ekonomiskt bistånd beräknas utifrån den boendekostnad som bedöms skälig för en låginkomsttagare på orten och den bonorm som är fastställd av kommunstyrelsen. Byte till dyrare bostad Om den som får ekonomiskt bistånd har ett önskemål om att flytta till ett dyrare boende, bör kommunstyrelsen ge bistånd beräknat på den nya boendekostnaden under förutsättning att flyttningen är nödvändig för att den enskilde skall uppnå en skälig levnadsnivå. Det kan t.ex. gälla - om det finns medicinska eller starka sociala skäl som styrker behovet av flyttning, - om det finns svåra personliga motsättningar mellan hushållsmedlemmarna, t.ex. mellan föräldrar respektive styvföräldrar och ett vuxet barn eller mellan makar eller samboende, - om bostadens standard inte är skälig vad avser fysisk miljö och utrustning, - om ett vuxet barn genom att bo i föräldrahemmet förhindras att leva ett normalt vuxenliv och bli självständig, - om den enskilde varit utsatt för brott och till följd av detta måste flytta, eller - vid trångboddhet. För att ett hushåll inte skall anses trångbott bör det, utom för ensamstående utan barn, ha sovrum utöver vardagsrum och kök eller kokvrå. Två barn bör kunna dela sovrum. Med beaktande av stigande ålder och personlig integritet, bör barn emellertid inte behöva dela sovrum. Hushållsel Faktiska och skäliga kostnader för hushållsel godtages. En ansökan om bistånd till en räkning som förfallit till betalning inom en månad före tidsbeställningsdagen bör inte beaktas som en skuld utan prövas som försörjningsstöd enligt SoL 4 kap 3 p 2. Arbetsresor Skälig kostnad för arbetsresor bör i regel motsvara utgiften för ett månadskort för lokala resor och bör betraktas om en godtagbar kostnad.

10 10 Arbetssökarresor, som inte bekostas av AF, kan också betraktas som en godtagbar kostnad. Med arbetsresor likställs också resa för att kunna delta i andra arbetsskapande eller rehabiliteringsåtgärder som kommunen eller annan myndighet anordnar. Om den enskilde behöver bil för arbetsresor skall de faktiska kostnaderna för arbetsresorna användas som underlag vid beräkning av skäliga bilkostnader, t.ex. för - bensin - skatt - försäkring, och - besiktning Behov av bil kan t.ex. finnas om - allmänna kommunikationer saknas, - turtäthet är starkt begränsad, - den enskilde lider av sjukdom eller funktionshinder, - utövande av umgänge med barn i vissa fall. Vid beräkning av nödvändig körsträcka inkluderas resor till och från daghem eller motsvarande. Om bidragsbehovet blir långvarigt bör möjligheterna till byte av bostadsort eller arbete undersökas. Kommunstyrelsen bör vid beräkning av skäliga kostnader för resor med färdtjänst beakta färdtjänstavgiften. Hemförsäkring Premie för hemförsäkring betraktas som en godtagbar kostnad. Möjligheten till månadsinbetalning av hemförsäkring vid kortvarigt bidragsbehov bör nyttjas. Medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa Faktisk kostnad godtages, även vid arbetslöshet. I vissa fall dras avgiften direkt på lön, vilket då får beaktas vid biståndsberäkningen. Även avgift för enskild anslutning till arbetslöshetskassa godtages. Möjlighet till reducerad avgift skall undersökas. Umgängeskostnader Ekonomiskt bistånd kan utgå till föräldrar som utövar umgänge med sina barn. I normalfallet godtages två helger per månad (2 x 2 dagar) samt 14 dagar under semestern. Umgänget skall kunna styrkas av den andra föräldern. Mer omfattande umgänge skall styrkas genom dom eller avtal, och bör kunna regleras ekonomiskt mellan parterna. Bistånd bör utgå enligt samma regler som för hemmavarande barn för den tid som umgänget avser. 3. LIVSFÖRING I ÖVRIGT (4 kap. 1 ) Kommunstyrelsen har skyldighet att pröva rätten till bistånd till kostnader utöver vad som ingår i försörjningsstödet 4 kap. 3 socialtjänstlagen. I begreppet livsföring i övrigt avses alla de olika behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå och som inte omfattas av försörjningsstödet. Detta kan innebära bistånd till exempelvis följande ändamål:

11 11 Advokatkostnader Barnomsorg Begravningskostnad Flyttningskostnad Glasögon Läkarvård/medicin/psykoterapi Möbler/husgeråd/TV m.m. Semester och rekreation Skuldsanering Social hemtjänst Tandvård Tekniska hjälpmedel Telefonabonnemang Tvättmaskin/diskmaskin Umgängesresor Underhållsstöd Vistelse i f.d. hemland Kommunen skall ha som riktmärke att den enskilde genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Advokatkostnader Bistånd till advokatkostnader bör som regel inte utgå. Bistånd kan dock beviljas till självrisken vid rättsskydd och till den kostnad som tillkommer sökanden vid statlig rättshjälp om målet gäller t.ex. familjerättsliga ärenden. Rättshjälp beviljas enligt lagen om allmän rättshjälp och avgiften fastställs utifrån den enskildes inkomster. Rättsskydd tillgodoses genom hemförsäkring. Barnomsorg Avgift för kommunal barnomsorg godtas. Avgiften skall vara satt utifrån gällande barnomsorgstaxa. Begravningskostnad Dödsboets tillgångar (inkl eventuella försäkringar) skall i första hand användas till att täcka begravningskostnaderna. Privata och allmänna skulder får komma i andra hand. Räcker inte dödsboets tillgångar kan bistånd beviljas till mellanskillnaden upp till vad en enkel men värdig begravning kostar. Möjlighet att begära förhandsdeklaration hos skattemyndigheten. Normalkostnad för en enkel begravning är 30% av basbeloppet (2008: :-). Därutöver kan skälig kostnad för gravsten beviljas, 20% av basbeloppet (2008: 8 200:- ). Se vidare Allmänna Råd från Socialstyrelsen SOSFS 2003:5 (S) Ekonomiskt bistånd, sidan 15. Föräldrar som är försörjningsskyldiga för sina barn är även skyldiga att efter egen förmåga stå för barnens begravningskostnader (RÅ 89 ref 64). Flyttningskostnad Vid flyttning av arbetsmarknadsskäl skall möjligheten att få bidrag från arbetsförmedlingen i första hand undersökas. Om sådant bidrag ej utgår eller om flyttningen är nödvändig av andra skäl, även inom kommunen, kan bistånd till flyttningskostnad beviljas. Glasögon Vid ansökan om bistånd till glasögon skall kostnadsförslag inhämtas. Kostnader för undersökning, standardbågar och glas enligt grundstandard godkänns. Utgångspunkt vid beslut om

12 12 ekonomiskt bistånd till glasögon bör vara de lågprispaket eller liknande som numera erbjuds hos de flesta optiker. I de fall bistånd beviljas för båge och glas separat, bör kostnaden för båge uppgå till högst 1,5% av basbeloppet (2008: 615:-) och för glas oberoende av kostnad enligt ordination. Bidrag till kontaktlinser kan beviljas med motsvarande kostnad som för glasögon. Hälso- och sjukvård Kostnader för läkarvård och receptbelagd medicin, som omfattas av hög-kostnadsskyddet betraktas som en godtagbar kostnad. Detta förutsätter att kvitton sparas efter läkarbesök, medicininköp, sjukgymnastik/behandling etc. Möjligheten till delbetalning av medicinkostnad skall i första hand nyttjas. Ekonomiskt bistånd bör omfatta kostnader för åtgärder som - utgör sådan vård och behandling som avses i 1 hälso- och sjukvårdslagen ( 1982:763) och som ett landsting är skyldig att svara för enligt 3 samma lag, även i de fall insatserna tillhandahålls av en privat yrkesutövare som är ansluten till försäkringskassan, - vidtas efter bedömning av hälso- och sjukvårdspersonal, och - görs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Ekonomiskt bistånd bör även omfatta skäliga kostnader för bl.a. - hjälpmedel och förbrukningsmaterial som förskrivits av behörig hälso- och sjukvårdspersonal, - läkemedel som omfattas av lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. och som förskrivits av behörig hälso- och sjukvårdspersonal, - resor som är nödvändiga för att vården skall kunna genomföras, eller - resor som är nödvändiga för att hämta ut förskrivna läkemedel, hjälpmedel och förbrukningsmaterial, - rekommenderad hälsoundersökning. Psykoterapikostnad Bedrivs psykoterapin inom landstingets hälso- och sjukvård med ordinarie patientavgift ses denna kostnad på motsvarande sätt som annan läkarvård. Den sökande skall utnyttja möjligheten att erhålla högkostnadsskydd. Tandvård Bistånd kan utgå till nödvändig tandvård. Till ansökan om tandvård, utöver akut tandvård, skall finnas ett kostnadsförslag från behandlande tandläkare. Kommunstyrelsen bör i regel grunda sin bedömning på behandlande tandläkares val av åtgärd och vad denne anser vara nödvändig tandvård men kräver att en förtroendetandläkare anlitas när behandlingskostnaderna överstiger :-. Möjlighet finns även att nyttja förtroendetandläkare i behandlingar med lägre kostnad men där det kan finnas alternativa behandlingsåtgärder. Möjligheterna till avbetalningsplan/delbetalning efter varje behandlingstillfälle hos tandläkaren bör undersökas och vägas in vid biståndbedömningen. Om den enskildes behov av ekonomiskt bistånd bedöms vara av kortvarig art och denne själv kan tillgodose sitt behov inom rimlig tid, bör detta naturligtvis också vägas in i bedömningen av hur omfattande biståndet till tandvård skall vara. Tandvårdsframställningar, som bygger på kostnadsförslag med viss behandlingstid,

13 13 skall beviljas med förbehåll. Av förbehållet skall framgå att biståndet beviljas under förutsättning att biståndsbehovet kvarstår vid betalningstillfället. Vid ansökan om tandvård ska alltid möjligheten till tandvård enligt gällande sjukvårdstaxa undersökas. Se Lagen om Allmän Försäkring beträffande de grupper med rätt till tandvård enligt sjukvårdstaxa. I de fall då tandläkaren gör bedömningen att profylaxtandvård är en förutsättning för att behålla nuvarande tandstatus intakt eller att den enskilde i annat fall riskerar en kraftig försämring av sin tandstatus bör denna kostnad godtas. Hemutrustning Hembesök skall ske i samband med utredning av behov av mer omfattande hemutrustning. För flyktingar gäller särskilda bestämmelser för lån till hemutrustning. Den hemutrustning som avses skall kunna tillgodose behov som t.ex. matlagning, umgänge, sömn, förvaring, rengöring, rekreation och information via radio eller TV. Underhåll, reparation eller komplettering Kommunstyrelsen bör, om det krävs för att den enskilde skall kunna bibehålla en skälig levnadsnivå, ge ekonomiskt bistånd till - inköp av hemutrustning som behöver bytas ut, - underhåll av hemutrustning, - reparation av hemutrustning, eller - inköp av kompletterande hemutrustning. Hemutrustning vid bosättning Kommunstyrelsen bör ge ekonomiskt bistånd till behövlig hemutrustning vid bosättning, om det finns särskilda skäl. Sådana skäl kan t.ex. vara att - bostaden är ett led i en rehabilitering, - den enskilde saknar möjligheter att förbättra sin ekonomi, - den enskilde endast kan förbättra sin ekonomi på mycket lång sikt, eller - den enskilde har varit utsatt för brott och omgående behöver flytta till en annan bostad. När det gäller ungdomar som nyss flyttat hemifrån och som inte har barn, kan det ofta ses som skäligt med en mycket enkel standard som förbättras först på längre sikt (RÅ 1995 ref. 80). För den ensamstående studerande vid postgymnasial utbildning får det ofta anses skäligt med boende i basmöblerat studentrum eller inackorderingsrum. För mera utsatta grupper måste dock en mer generös attityd intagas, t ex vissa barnfamiljer och skilsmässofamiljer. I samband med separation skall dock den sökande tillvarataga sina rättigheter vid bodelningen innan bistånd beviljas. Rekreation En person eller familj kan i vissa fall vara beroende av särskild vila eller rekreation i någon form. I vilken utsträckning en person eller familj skall beviljas bidrag till sådana kostnader måste i hög grad vara avhängigt av förhållanden i det enskilda fallet. Om en person eller familj av sociala skäl och i ett förebyggande perspektiv har behov av rekreation kan ekonomiskt bistånd till en

14 14 semesterresa utgå. I bedömningen om rätten till bistånd skall socialtjänstlagens barnperspektiv i 1 kap 2 iakttagas, barnfamiljer som under lång tid på grund av ekonomiska problem inte kunnat få någon form av semester. Bistånd beviljas till skälig kostnad för hyra av stuga, resa till släkting e d. Kostnaden ska vara rimlig i förhållande till vad barnfamiljer med låga inkomster i allmänhet har råd till. Beslut om bistånd kan beviljas av handläggare upp till 2,6 % av basbeloppet ( 2008: 1066:-) per person, dock max 4000:- / hushåll. Beslut om bistånd därutöver fattas efter särskild prövning av enhetschef. Skulder Ekonomiskt bistånd utgår i normalfallet inte till skulder. Om det har en avgörande betydelse för den sökandes fortsatta försörjning, nödvändigt behandlingsarbete eller dennes livsföring i övrigt kan ekonomiskt bistånd utges till skuldsanering. Det kan t ex röra sig om skuld för hyra eller el som måste betalas för att den enskilde inte skall hamna i en oacceptabel situation. Det kan även gälla skulder som är så psykiskt påfrestande för den enskilde att ett meningsfullt behandlingsarbete omöjliggörs. Även omständigheten då skulden uppstod bör beaktas. Skulden kan t ex röra utgifter som skulle ha beaktas om den enskilde i ett tidigare skede vänt sig till socialtjänsten. Om den enskilde i rätt tid vänt sig till socialtjänsten men p g a väntetider eller dylikt tvingats sätt sig i skuld i avvaktan på beslut föreligger rätt till bistånd vid s k normunderskott. Ekonomiskt bistånd till skulder utges ej i de fall skulden kan regleras på annat sätt. Skulder rörande skatter, underhållsstöd, böter, studiemedel, bostadsbidrag etc. kan enligt skilda regler avskrivas, efterges eller på annat sätt regleras. I detta sammanhang bör uppmärksam-mas den skuldsaneringslag som gäller från och med Social hemtjänst och särskilda boendeformer Avgift för social hemtjänst och särskilda boendeformer godtas om avgifterna är reglerade efter de förutsättningar och krav som regleras i 8 kap 2-9 Socialtjänstlagen. Vid biståndsbehov skall alltid undersökas möjlighet till jämkning av avgift. Spädbarnsutrustning I samband med barns födelse bör beaktas att behovet av nödvändig spädbarnsutrustning tillgodoses. Vid prövning bör undersökas vilken utrustning som redan finns. Ekonomiskt bistånd kan beviljas med högst 10% av basbeloppet (2008: 4 030:-) och innefattar grunduppsättning, säng med sängutrustning och begagnad barnvagn och barnstol. Avseende klädutrustning se avsnittet Särskilda skäl att beräkna kostnader till en högre nivå. Personer med rätt till hemutrustningslån kan få utökad lånesumman när familjen får tillökning. Telefon Bistånd till mobiltelefon eller öppning av nytt telefonabonnemang kan beviljas hushåll med särskilt behov av telefon. Tvättmaskin/ Diskmaskin Bistånd till inköp eller hyra av tvättmaskin eller diskmaskin beviljas om det finns ett medicinskt behov eller starka sociala skäl. Behovet bör styrkas med läkarintyg.

15 15 Umgängesresor Skäliga resekostnader för att möjliggöra utövande av umgänge bör beaktas. Vid längre umgängesresor beviljas bistånd mer sällan. För övrigt se Socialstyrelsens anvisningar sid. 69. Underhållsstöd Att ta hänsyn till underhållsbidrag eller underhållsstöd som godtagbar kostnad vid beräkning av ekonomiskt bistånd är ej aktuellt. För sambor där någon av parterna med inkomst har lagstadgad underhållsskyldighet enligt 7 kap 2 1 st. Föräldrabalken ska fastställd och betalad underhållsskyldighet räknas av från gemensam disponibel inkomst innan ekonomisk behovsprövning sker under förutsättning att rätt till anstånd med underhållsskyldigheten ej föreligger. ( Se dom i länsrätten i Jönköpings län mål nr ). Frågor om underhållsstöd kan diskuteras med försäkringskassan. Vistelse i f.d. hemland Personer som önskar besöka sitt f.d. hemland kan av handläggare beviljas bibehållet försörjningsstöd och bistånd till livsföring i övrigt under denna vistelse om den är högst tre månader lång och då vistelsen inte medför utebliven inkomst. Personerna måste ha ett nödvändigt reseskydd för utlandsresan. För rätt till bibehållet försörjningsstöd vid längre vistelse än 3 månader i f.d. hemland krävs särskild prövning av enhetschef ( se dom i KamR i Jönköping , mål nr ). Återföreningsresor Ekonomiskt bistånd till denna typ av resor beviljas inte utan synnerliga skäl. Det gäller både för resor som den i Sverige bosatte gör för att leta efter anhöriga i utlandet och för anhörigas resor till Sverige. Undantag kan göras när Röda Korset beviljat hjälp till resekostnaden för ensamma barn som ska förenas med föräldrarna i Sverige. Vid sådan resa kan bistånd beviljas till egenavgiften. Återvandringsresor Utländska medborgare som kommit till Sverige som flyktingar kan söka återvandringsbidrag hos Migrationsverket. Bidraget ges dels i form av resekostnad, dels som en allmän schablon per person. I de fall en person fått statligt återvandringsbidrag ska kommunen inte ge bistånd. När det gäller personer som fått uppehållstillstånd i Sverige p.g.a. anknytning ska ansökan om bistånd för återflyttning till hemlandet prövas restriktivt av kommunen. Bistånd beviljas endast om det finns synnerliga medicinska och/eller sociala skäl. Om ekonomiskt bistånd ges ska det avse resekostnaden och 1 månads uppehälle efter flyttningen. Ibland önskar en person rekognosera i hemlandet innan eventuell återvandring. Inte heller i dessa fall ska kommunen gå in med ekonomiskt bistånd till resekostnad annat än i undantagsfall 4. ÖVRIGT BISTÅND (4 kap 2 ) Kommunstyrelsen får ge bistånd utöver vad som anges i 4 kap 1 SoL. Beslut med stöd av 4 kap 2 SoL kan förenas med villkor om återbetalning under förutsättning att detta skriftligt meddelats den sökande vid beslutstillfället.

16 16 Bistånd kan utges när rätt till bistånd med stöd av 4 kap 1 ej föreligger men det ändå finns skäl att bevilja bistånd exempelvis: skuldreglering av el, skuldreglering av hyror, kontraktsskrivning av kommunstyrelsen för uthyrning i andra hand, beslut om att öppna servicekonto (förvaltande av klientmedel) mm. (se dom i KamR i Göteborg , mål nr ). 5. INKOMSTBERÄKNING Inkomster som skall beaktas Vid beräkning av ekonomiskt bistånd göres avdrag för alla nettoinkomster (med nettoinkomst avses inkomster efter avdrag för preliminär skatt). Exempel på inkomster kan vara: - AMF/afa -pension/pension från tidigare arbetsgivare/egen pensionsförsäkring - aktivitetsstöd - anhörigstöd - arbetsinkomst - arbetslöshetsunderstöd - barnbidrag inkl flerbarnstillägg (RÅ :13) - bostadsbidrag - familjebidrag - familjehemsersättning (arvodesdel) - föräldrapenning - garantipension/tilläggspension inkl barnpension eller efterlevandestöd till barn och barntillägg, dock ej handikappersättning - hyresinkomst/boersättning - inkomst av kapital - livränta - sjukpenning - sjukersättning/tidsbegränsad sjukersättning/aktivitetsersättning - skadestånd - skatteåterbäring - studiebidrag (dock ej extra tillägg, se RÅ 1990 ref. 7) - underhållsbidrag - underhållsstöd/utfyllnadsbidrag - vårdbidrag, arvodesdelen - utryckningsbidrag, värnplikt. - äldreförsörjningsstöd - änkepension/efterlevandepension/särskild efterlevandepension Inkomster som inte skall beaktas De inkomster som inte skall beaktas är handikappersättning, extra tillägg till studiebidrag (se RÅ 1990 ref. 7 samt RegR , mål nr ) samt tillfälliga mindre bidrag från fonder och stiftelser. Inkomster som de enskilde inte kan förfoga över eller som är att betrakta som fiktiva bör inte beaktas. Som exempel på sådana inkomster kan nämnas:

17 17 - Skatteåterbäring som omhändertagits av kronofogdemyndigheten - Barns inkomster från tillgångar som står under överförmyndarens kontroll och som genom särskilda bestämmelser (försäkringsersättningar som är avsedda att täcka framtida inkomstbortfall, villkor i testamente, gåvobrev etc.) ej kan disponeras. Vissa faktiska inkomster bör i normalfallet inte medföra reducering av försörjningsstödet. Exempel på sådana inkomster är: - Ersättning som betalas ut för merkostnader till följd av funktionshinder - Ersättning för omkostnader i samband med åtagande t ex familjehemsersättningens omkostnadsdel - Försäkringsersättningar som kompenserar försäkringstagaren för ekonomiska förluster med anledning av en händelse av ett visst slag och som inte utgör en ersättning för inkomstförlust (sakskada). - Stipendier och fondmedel som är avsedda för ett visst ändamål t ex en resa. Hemmavarande barns och ungdomars inkomster Enligt en ny paragraf i socialtjänstlagen (SoL 4:1 a) skall från och med hemmavarande barns och skolungdomars under 21 års ålder - inkomster av eget arbete inte beaktas vid bedömningen av rätten till bistånd. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning. Inkomsterna får dock räknas med till den del de överstiger ett halvt prisbasbelopp per kalenderår (2008, :-). Förbehållsbelopp och skattejämkning Den enskildes möjlighet att få skattejämkning skall beaktas. De vanligast skälen för skattejämkning är höga resekostnader till och från arbete (se även avsnittet arbetsresor ), räntekostnader för egnahemsägare, vid ojämn inkomst eller vid inkomst endast del av året. Vidare bör observeras möjligheten att erhålla skattebefrielse för t ex feriearbetande ungdomar. Bestämmelserna för erhållande av förbehållsbelopp gällande återbetalning av kvarskatt och annan införsel via kronofogdemyndigheten skall beaktas. Sparmedel och andra tillgångar Vid bedömning av biståndsbehovet tas i skälig utsträckning hänsyn till sparmedel och övriga tillgångar. Det bör uppmärksammas att riksnormen förutsätter ett visst sparande för olika långsiktiga utgiftsposter som ingår i grundbeloppet (telefon, TV-licens, flerårskläder m.m.). Särskilda regler gäller för ålderspensionärer. Sparmedel för denna grupp får utgöras av 0,5 basbelopp för ensamstående samt 1,0 basbelopp för makar/sammanboende. Kontanter, banktillgodohavanden och andra lätt realiserbara tillgångar skall i första hand ianspråktagas till den enskildes försörjning innan ekonomiskt bistånd beviljas. Barns tillgångar får endast användas för barnets behov. Sparbelopp som härrör från föräldrars inkomst eller bidrag avsedda för barnets löpande behov ska accepteras upp till 15% av basbeloppet ( :-) Om tillgångar inte är omedelbart tillgängliga bör skäligt rådrum givas. Exempel på detta kan vara bilinnehav, egen fastighet eller bostadsrättslägenhet. Skälig tid att avyttra en bostad som representerar ett visst värde är 4-6 månader. En social och humanitär bedömning måste dock

18 18 göras innan man avslår en ansökan om ekonomiskt bistånd med motiveringen att bostaden utgör ett ekonomiskt värde. Vid en försäljning bör den enskilde kunna använda intäkten till att betala eventuella lån som är kopplade till det som avyttras utan att detta medför en sänkning av försörjningsstödet. Bilinnehav Bilinnehav skall betraktas som en realiserbar tillgång. En individuell prövning måste dock göras innan man kräver att bilen avyttras för att rätt till bistånd skall uppstå. I denna prövning skall ingå en bedömning av biståndsbehovets längd. Även speciella omständigheter som kan motivera behov av bil för att ha en skälig levnadsnivå skall beaktas, exempelvis: Måste ha bil i sitt arbete Behöver bil för att ta sig till eller från sin dagliga sysselsättning t.ex. därför att tillgång till allmänna kommunikationsmedel inte finns med rimlig turtäthet eller inom rimligt avstånd från bostaden, eller Av medicinska eller sociala skäl är i behov av bil, t.ex. en förälder som behöver bil för att kunna umgås med sitt barn. I vissa fall bör byte till en billigare bil kunna aktualiseras. Högsta godtagbara värde bör dock i normalfallet inte understiga ett basbelopp. Om den enskilde på grund av funktionshinder har en specialanpassad bil, bör denna godtas oavsett värde. I övriga fall kan vid bedömningen av om en bil skall avyttras eller ej ett lägre värde, upp till ett halvt basbelopp ( :-) accepteras. Se vidare under rubr. arbetsresor. Tidigare normöverskott Försörjningsstödet bör som regel beräknas utifrån de inkomster hushållet haft kalendermånaden innan utbetalningsmånaden. Inkomsterna som hushållet fått tidigare bör vanligtvis inte påverka försörjningsstödets belopp, om inte inkomsterna varit mycket höga eller varit avsedda för en viss längre tidsperiod. Framställans art har också betydelse för vilken inkomstperiod som behöver utredas. Se vidare under rubriken Skulder. Det kan då även vid ansökan om bistånd från någon som inte tidigare har uppburit ekonomiskt bistånd finns skäl att ta hänsyn till tidigare inkomstperioder. När någon däremot fortlöpande uppbär ekonomiskt bistånd är det inte sällan motiverat att låta ett överskott som en månad uppkommer i förhållande till normen avräknas mot det bidrag som skall utgå för nästföljande månad. När löpande bidrag utgår kan det också ofta ställas krav på att bidragstagaren sätter av en viss del av bidraget för att kunna bestrida framtida utgifter av det slag som bidraget är avsett att täcka, exempelvis kläder (se bl.a. RÅ 1986 ref. 76). Det bör påpekas att en person som vid sista inkomsttillfället vet att han inte har sin försörjning tryggad framåt har ett eget ansvar att efter förmåga planera för de nödvändigaste utgifterna. En person som t ex fått avgångsvederlag motsvarande sex månadslöner får anses ha ett eget ansvar att sörja för sin försörjning fram till nytt arbete eller till utbetalning av arbetslöshetsersättning. Vid nyansökan som avser bistånd i annan form bör inkomstförhållanden tillbaka klarläggas för att kunna göra en helhetsbedömning av sökandens ekonomiska situation. Det är med hänsyn till eventuella överskott viktigt att de sökande kontinuerligt men särskilt i början av kontakten får information om regler för beräkning av försörjningsstöd och vilka inkomster som räknas t ex retroaktiva utbetalningar och överskjutande skatt. Har den sökande

19 varit medveten om hur förvaltningen räknar i samband med prövning av försörjningsstöd kan ansökan avslås om han eller hon haft inkomst över eller i nivå med normen. 6. SÄRSKILDA GRUPPER Arbetslösa På den som söker försörjningsstöd och är arbetslös men arbetsför ska följande villkor ställas: 19 Vara inskriven på arbetsförmedling Aktivt söka arbete inom varierande yrkesområden Ta anvisat arbete förutsatt att det motsvarar hans eller hennes fysiska och psykiska förutsättningar Delta i av arbetsförmedlingen anvisad arbetsmarknadspolitisk åtgärd Vid behov delta i svenskundervisning Socialtjänsten ska verka för att den arbetslöse aktiverar egna resurser. För att nå ett gott resultat för den enskilde är det viktigt att krav kombineras med aktiva och stödjande insatser. I arbetet ska stöd- och motivationssamtal ingå men även en skyldighet för den arbetslöse att redovisa sitt arbetssökande. Sådana redovisningar får dock inte formaliseras för hårt. Socialtjänstens krav på intensiteten i och redovisningen av arbetssökandet måste vara individuellt anpassade och rimliga i förhållande till sökandens ålder, utbildning och arbetslivserfarenhet. Krav på skriftlig redovisning av sökta arbeten kan i många fall vara en bra rekommendation eftersom det kan vara en hjälp att strukturera sitt arbetssökande men bör inte ensamt utgöra krav eller insats. Bedömningen av vad som är lämpligt arbete torde ofta, men inte alltid, överensstämma med arbetsmarknadsmyndigheternas bedömning. Med arbete jämställs här även arbetsmarknadspolitiska åtgärder såsom arbetsmarknadsutbildning eller annan utbildning med utbildningsbidrag, offentligt skyddat arbete, arbetsträning, aktivitetsgaranti o dyl. Man kan även i vissa fall avse grundutbildning för vuxna, om det bedöms att grundutbildningen på sikt kan leda till arbete. Rätt till bistånd föreligger ej om den hjälpsökande avvisat lämpligt arbete eller sagt upp sig utan giltiga skäl. Huvudprincipen är att försörjningsstöd inte ska kompensera för den avstängning från ersättning som det medför att säga upp sig på egen begäran. Den arbetslöse är berättigad till försörjningsstöd fr o m den dag rätt till arbetslöshetsersättning inträder. Socialtjänstens ansvar i en akut nödsituation får dock inte glömmas bort. I de fall där den hjälpsökande kan bedömas vara berättigad till ersättning i form av a-kassa eller alfa skall det styrkas att sådan ansökan inlämnats. Kontinuerlig kontakt med arbetsförmedlingen bör hållas speciellt i ärenden beträffande ungdomar och personer med längre arbetslöshetsperioder. Med stöd av 4 kap 4 socialtjänstlagen kan man även kräva att den: 1. som inte fyllt 25 år, 2. den som av särskilda skäl är i behov av det, 3. studerande under ferieuppehåll, deltar i av kommunstyrelsen anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet. Insatsen skall ha såsom syfte att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Insatsen skall vara tidsbegränsad och framgå av den individuella plan som upprättas

20 20 tillsammans med den enskilde. Samråd med arbetsförmedling skall göras innan åtgärd med stöd av 4 kap 4 Socialtjänstlagen vidtages. Om den sökande utan godtagbart skäl avböjer att delta i eller uteblir från sådan verksamhet kan fortsatt försörjningsstöd vägras eller nedsättas. Studerande Föräldrars underhållsskyldighet upphör när barnet fyllt 18 år. Går barnet i skolan vid denna tidpunkt är föräldrarna dock intill dess barnet fyller 21 år underhållsskyldiga så länge skolgången pågår. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning. För de ungdomar med rätt till studielån skall detta gå före föräldrars underhållsskyldighet. Praktikplats som anordnas enligt Lag om arbetsmarknadspolitiska program anses jämställt med annan jämförlig grundutbildning då den utgör alternativ till treårig gymnasieutbildning. ( se dom i Kamr i Jönköping , mål nr ). Utbildningen i gymnasieskolan utgörs av utbildning på nationella program, som omfattar tre årskurser, dels av utbildning på specialutformade program, som också omfattar tre årskurser, dels utbildning på individuella program. Utbildningen är avsedd för ungdom att påbörjas efter avslutad grundskoleutbildning fram till och med det första kalenderhalvåret det år den unge fyller 20 år. Studerande i gymnasieskolan (även över 18 år) som bor hos föräldrarna räknas in i familjen vid bidragsprövning. Detta under förutsättning att studielån inte kan utgå till den unge. Vuxenstuderande. Vuxna studerande skall i första hand försörja sig genom samhällets studiestödssystem eller motsvarande. Om den andre parten i ett hushåll ej har tillräcklig försörjning räknas studiemedel och studielån som inkomst i hushållet och kostnader för att bedriva studierna, böcker, resor etc. räknas som godtagbar kostnad vid beräkningen av biståndsbehovet. Studiemedel och studielån bör anses gälla terminsvis. Från grundregeln kan undantag göras då särskilda skäl föreligger. Beslut om bistånd fattas efter särskild prövning av enhetschef. Exempel på vad i en individuell behovsprövning utgör grund för biståndsrätt under studietiden kan vara: Studierna ingår i en arbetsplan som arbetsförmedling, den enskilde och socialtjänsten gemensamt gjort. Studierna ingår i en rehabiliteringsplan Studierna är en förutsättning för att den arbetslöse i framtiden ska bli självförsörjande Studierna utgör påbyggnad till SFI eller introduktionskurs för invandrare. För vuxenstuderande som söker ekonomiskt bistånd under sommarferierna gäller följande: Den sökande skall stå till arbetsmarknadens förfogande och aktivt söka arbete. Rätt till bistånd inträder tidigast från och med dagen efter att vårterminen är slut. Vårterminens studielån skall täcka hela juni månads hyra.

21 21 Om den sökande har feriearbete och väntar lön kan ekonomiskt bistånd beviljas i avvaktan på lön och mot återbetalning. För studerande, som följer en utbildning med tillgång till studiefinansiering, får kommunstyrelsen begära att den som uppbär försörjningsstöd under ferier skall delta i en av kommunstyrelsen anvisad praktik. Se vidare Socialtjänstlagen 4 kap 4. Kurslitteratur Om ekonomiskt bistånd ges av socialtjänsten för studier ska även en rimlig kostnad för böcker och annat studiematerial ingå i biståndet. Möjligheten att inköpa begagnade läromedel / boklån via bibliotek ska undersökas. Egna företagare Huvudregeln är att bistånd inte bör utgå till att finansiera affärsverksamhet eller till att reglera skulder som uppkommit i sådan verksamhet. Om verksamheten inte kan bedrivas vidare är försäljning, avveckling, konkurs eller ackord de utvägar som står till buds för den enskilds företagaren. Om den enskilde driver ett företag som inte lönar sig och ansöker om bistånd, kan ansökan avslås med hänvisning till att den enskilde antingen kan ta ut avtalsenlig lön eller ställa sig till arbetsmarknadens förfogande. Krav på att företagaren skall sätta sitt företag i konkurs innan rätt till bistånd inträder kan inte ställas. Krav på att en enskild firma med ringa eller ingen verksamhet skall avslutas innan rätten till bistånd inträder kan inte heller ställas. Personer som beviljas startaegetbidrag kan efter särskild prövning av enhetschef beviljas ekonomiskt bistånd till normutfyllnad under högst 6 månader. Efter tre månader bör uttag ur firman redovisas. Vårdtagare vid institution För personer som vistas på hem för vård eller boende, sjukhus eller liknande och där behov av ekonomiskt bistånd till uppehälle normalt inte uppkommer skall bidrag till fickpengar beviljas om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Fickpengar utgör ett reducerat försörjningsstöd där följande normposter ingår: - Lek och fritid - Hygien - Kläder skor - Tidning, telefon Aktuellt månadsbelopp 2008 uppgår till 1 880:-/månad. Behov utöver dessa poster medges efter särskild prövning. Exempel: I de fall sökanden saknar basgarderob kan ett akut behov av kläder behöva tillgodoses utöver det s.k. fickpenningsbeloppet. Häktade personer eller personer inskrivna för kriminalvård, rättspsykiatrisk undersökning eller vård Personer som är häktade, erhåller fickpengar från andra huvudmän. Personer som är dömda till fängelse och flyttar till rättspsykiatrisk klinik ansvarar kriminalvårdsstyrelsen för.