ANTAGNA AV KOMMUNSTYRELSEN 2014-XX-XX. EKONOMISKT BISTÅND Riktlinjer för handläggning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ANTAGNA AV KOMMUNSTYRELSEN 2014-XX-XX. EKONOMISKT BISTÅND Riktlinjer för handläggning"

Transkript

1 ANTAGNA AV KOMMUNSTYRELSEN 2014-XX-XX EKONOMISKT BISTÅND Riktlinjer för handläggning

2 2 SOCIALTJÄNSTENS MÅL... 5 BISTÅND... 5 PRINCIPER FÖR BEDÖMNING OCH BERÄKNING... 7 EKONOMISKT BISTÅND 4 KAP RIKSNORM 4 kap 3 p Livsmedel 8 Kläder och skor 8 Lek och fritid 8 Förbrukningsvaror 8 Hälsa och hygien 8 Dagstidning, telefon och TV-avgift 8 SÄRSKILDA SKÄL ATT BERÄKNA KOSTNADER TILL EN HÖGRE NIVÅ... 8 Kostförstärkning 9 Uteätartillägg 9 SÄRSKILDA SKÄL ATT BERÄKNA KOSTNADERNA TILL EN LÄGRE NIVÅ... 9 BISTÅND UTÖVER RIKSNORM/I ANDRA FALL... 9 BOENDE... 9 Skälig boendekostnad 9 Boendekostnad t o m Umgängesberättigad förälder 10 Oskäligt hög boendekostnad 10 Hemmaboende vuxet barn med egna inkomster samt annan som ingår i hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren. 10 Icke studerande ungdom 10 Boendekostnader för ungdomar i eget boende 10 Magasineringskostnad 11 FAKTISK BOENDEKOSTNAD Hyreslägenhet 11 Inneboende 11 Bostadsrätt 11 Egen fastighet 11 Delad bostad 11 Andra boendeformer 11 Garage mm 11 Boendekostnad vid kort- och långvarigt biståndsbehov 12 Skäligt rådrum för bostadsbyte 12 Byte till dyrare bostad 12 Hushållsel 13 Arbetsresor 13 Hemförsäkring 13 Medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa 13 Umgängeskostnader 13

3 3 LIVSFÖRING I ÖVRIGT 4 KAP Juridiska kostnader 14 Barnomsorg 14 Begravning 14 Flyttkostnader 14 Glasögon 15 Hälso- och sjukvård 15 Psykoterapikostnad 15 Tandvård 15 Hemutrustning 16 Underhåll, reparation eller komplettering 16 Hemutrustning vid bosättning 16 Rekreation 16 Skulder 17 Social hemtjänst och särskilda boendeformer 17 Spädbarnsutrustning 17 Telefoninstallation 17 Tvättmaskin/diskmaskin 17 Umgängesresor 18 Vistelse i f.d. hemland 18 Återföreningsresor 18 Återvandringsresor 18 ÖVRIGT BISTÅND 4 KAP INKOMSTBERÄKNING Inkomster som skall beaktas 18 Hemmavarande barns och ungdomars inkomster 19 Förbehållsbelopp och skattejämkning 20 Sparmedel och andra tillgångar 20 Bilinnehav 20 Bostadsbidrag 20 Tidigare normöverskott 20 SÄRSKILDA GRUPPER Arbetslösa 21 Studerande 22 Vuxenstuderande 22 Kurslitteratur 23 Egna företagare 24 Vårdtagare vid institution 24 Häktade personer eller inskrivna för kriminalvård, rättspsykiatrisk undersökning eller vård 24 Personer med elektronisk övervakning, s.k. fotboja 25 HUSHÅLLSTYPER Vuxna personer med gemensam bostad 25 Underårig som bildat familj 25 Hushåll där barn bor växelvis hos föräldrarna 25 Hemmavarande barn som fyllt 18 år 25 Hemmavarande barn under 18 år 25

4 4 UTLÄNDSKA MEDORGARE... Fel! Bokmärket är inte definierat. Utan uppehållstillstånd 25 Asylsökande ska hänvisas till Migrationsverket 26 Med uppehållstillstånd 26 ÖVERKLAGANDE ÅTERKRAV Återkrav och återsökning av beviljat ekonomiskt bistånd 27 Återsökning hos försäkringskassan enligt AFL 28 Formella krav vid återsökning enligt AFL 28 Handläggning av återsökning 28 Återkrav enligt SoL 28 Återkrav enligt 9 kap 2, första stycket, SoL 29 Handläggning förskott på förmån eller ersättning 29 Återkrav enligt 9 kap. 2, andra stycket, SoL 29 Handläggning bistånd enligt 4 kap. 2 med villkor om återbetalning 30 Återkrav enligt 9 kap Ersättningstalan 30 Kraveftergift 31 MISSTÄNKT BEDRÄGERI UTBETALNING AV EKONOMISKT BISTÅND Dagsbelopp 32 HANDLÄGGNINGSRUTINER M.M Allmänt 32 Ansökan 32 Dokumentation 33 Kontroller 33 BILAGA 1- RIKSNORM FÖR FÖRSÖRJNINGSSTÖD BILAGA 2 - RIKTLINJER GÄLLANDE BOENDEKOSTNAD I EKSJÖ KOMMUN BILAGA 3 -RUTINER/TILLÄGGSBELOPP..38

5 5 SOCIALTJÄNSTENS MÅL Verksamhet som rör försörjningsstöd och annat ekonomiskt bistånd ska präglas av socialtjänstens övergripande mål som det formuleras i portalkapitlet (1 kap.1-2 SoL). Av vikt är lagtexten 1 kap 1 som styr rätten till ekonomiskt bistånd som innebär att man på demokratins och solidaritetens grund ska främja människors Ekonomiska och sociala trygghet Jämlikhet i levnadsvillkor Aktivt deltagande i samhällslivet Socialtjänsten ska under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet 2 När åtgärder rör barn ska det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år. Riktlinjerna avser att ge vägledning vid bedömning av biståndsbehovet i det enskilda ärendet. Riktlinjerna får inte uppfattas som en absolut gräns för att få bistånd eller inte. Den enskildes situation kan motivera såväl lägre som högre belopp än vad riktlinjerna anger. Såsom komplement till kommunstyrelsens riktlinjer finns dessutom Socialstyrelsens Allmänna Råd SOSFS 2003:5 (S), Handbok Ekonomiskt bistånd, Stöd för rättstillämpning och handläggning av ärenden i den kommunala socialtjänsten ( ) samt den rättspraxis som föreligger. BISTÅND Rätten till och andra förutsättningar för ekonomiskt bistånd regleras med stöd av 4 kap. 1-6 samt 9 kap 1-4 socialtjänstlagen. 4 kap 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av kommunstyrelsen för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Biståndet skall tillförsäkra den sökande en skälig levnadsnivå, och det skall utformas så att det stärker hans/hennes resurser att leva ett självständigt liv. När biståndet rör barnfamiljer skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. 4 kap 2 Socialnämnden får ge bistånd utöver vad som följer av 1 om det finns skäl för det. 4 kap 3 Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för 1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och TV-avgift, 2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring, samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. Skäliga kostnader enligt första stycket skall i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande norm (riksnorm) på grundval av officiella prisundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, skall kommunstyrelsen dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Kommunstyrelsen får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta. 4 kap 4 kommunstyrelsen får begära att den som uppbär försörjningsstöd under viss tid skall delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas någon lämplig arbetsmarknadsåtgärd, och inte har fyllt 25 år, eller har fyllt 25 år men av särskilda skäl är i behov av kompetenshöjande insatser, eller följer en utbildning med tillgång till finansiering i särskild ordning men under tid för studieuppehåll behöver försörjningsstöd. Praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket skall syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten skall stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den skall utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar.

6 6 4 kap 5 Om den enskilde utan godtagbart skäl avböjer att delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet som anvisats enligt 4, får fortsatt försörjningsstöd vägras eller nedsättas. Detsamma gäller om han eller hon utan godtagbart skäl uteblir från praktiken eller den kompetenshöjande verksamheten. 4 kap 6 Den som deltar i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet enligt 4 skall därvid inte anses som arbetstagare. I den utsträckning den enskilde utför uppgifter som stämmer överens med eller till sin art liknar sådant som vanligen utförs vid förvärvsarbete, skall han eller hon dock likställas med arbetstagare vid tillämpning av 2 kap 1-9, 3 kap 1-4 och 7-14, 4 kap 1-4 och 8-10 samt 7-9 kap arbetsmiljölagen (1977:1160) och av lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. 9 kap 1 Om någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att lämna uppgifter eller på annat sätt förorsakat att ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 1 utgetts obehörigen eller med för högt belopp, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket. Om någon i annat fall än som avses i första stycket tagit emot sådant ekonomiskt bistånd obehörigen eller med för högt belopp och skäligen borde ha insett detta, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket. 9 kap 2 Socialnämnden får, i andra fall än som avses i 1, återkräva bistånd som den enskilde har erhållit enligt 4 kap 1 endast om den lämnats som förskott på förmån eller ersättning, till den som är indragen i arbetskonflikt, eller till den som på grund av förhållanden som han eller hon inte kunnat råda över hindrats från att förfoga över sina inkomster och tillgångar. Har ekonomisk hjälp lämnats i annat fall än som avses i 4 kap 1 får socialnämnden återkräva hjälpen, om den utgetts under villkor om återbetalning. Ett beslut som avser ekonomisk hjälp som kan komma att återkrävas enligt denna paragraf skall vara skriftligt. Beslutet skall innehålla uppgift om den eller de omständigheter som enligt denna paragraf utgör grund för återbetalningsplikten. Beslutet skall delges den enskilde. Försörjningsstödet är uppdelat i två delar, dels en lagstadgad riksnorm för täckande av vissa specificerade kostnader, dels vissa andra preciserade kostnadsposter där den enskilde vid behov har rätt till den faktiska kostnaden, förutsatt att den är rimlig. Kommunstyrelsen skall också pröva rätten till bistånd inom ramen för begreppet livsföring i övrigt. Här skall kommunen åter igen ha som riktmärke att den enskilde genom biståndet skall tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Det ekonomiska biståndet utgår efter en individuell behovsprövning. Det är ett komplement till den egna inkomsten samt eventuella andra ekonomiska förmåner och utgör samhällets sista skyddsnät för personer med försörjningssvårigheter. Det ekonomiska biståndet uppdelat i följande delar: Försörjningsstöd Ekonomiskt bistånd för livsföring i övrigt SoL 4 kap. 3 p 1 SoL 4 kap. 3 p 2 SoL 4 kap 1 Riksnorm Faktisk kostnad Exempel (schablon) (skälig kostnad) Livsmedel Boende Barnomsorg Kläder, skor Hushållsel Möbler/husgeråd Lek och fritid Hemförsäkring TV m.m. Hälsa och hygien Arbetsresor Skulder Förbrukningsartiklar Fackavgift/A-kassa Tandvård Dagstidningar Glasögon Telefon Läkarvård/medicin TV-avgift Rekreation

7 7 PRINCIPER FÖR BEDÖMNING OCH BERÄKNING Principerna för handläggningen ska vara att arbetet ska bedrivas rättssäkert och med tro på människans resurser. Handläggning och beslut ska präglas av respekt för den enskilde och en helhetsbedömning av den sökandes behov och förmåga ska alltid göras. I arbetet med ekonomiskt bistånd är det primära uppdraget att hjälpa människor till självförsörjning och sekundärt pröva rätten till ekonomiskt bistånd under tiden. Den enskildes behov av stöd och hjälp behöver utredas och klargöras för att människor ska kunna få hjälp med att bli självförsörjande. Utredningen ska ge en bild av den enskildes resurser och behov och ska tillsammans med den enskilde ta reda på hur svårigheterna ser ut, vad han eller hon kan och vill och på vilket sätt socialtjänsten kan bistå denne. Den enskilde ska erbjudas relevanta insatser och ställas inför krav på motprestationer utifrån sina förutsättningar. Verksamma insatser ska tillhandahållas både för att rehabilitera icke arbetsföra personer och för att stärka arbetsföra personers anställningsbarhet och möjligheter på arbetsmarknaden. Personer som inte bedöms vara arbetsföra av sociala eller medicinska skäl ska erbjudas insatser i samverkan med läkare, vårdcentraler, försäkringskassa, och psykiatrimottagning eller andra enheter inom socialtjänsten. För att vara berättigad till försörjningsstöd ska dessa personer medverka till planering i syfte att bli arbetsföra eller medverka till att få annan ersättning ur det generella socialförsäkringssystemet. Prövningen av rätten till ekonomiskt bistånd innebär i hög utsträckning myndighetsutövning med krav på rättsäkerhet, gemensamt förhållningssätt och likvärdiga bedömningar. Prövningen av rätten till bistånd görs alltid individuellt. Den enskilde skall vara delaktig i, aktivt medverka i och påverka planeringen. Biståndet ska utformas i samförstånd med den enskilde. Det ekonomiska biståndet är inte villkorslöst. Den enskilde har alltid ett förstahandsansvar att efter förmåga försörja sig själv. För att vara berättigad till försörjningsstöd ska arbetsföra personer stå till arbetsmarknadens förfogande. Sammanfattat innebär detta att man är inskriven på arbetsförmedlingen, aktivt söker arbete samt vid behov delta i arbetsmarknadsåtgärder, praktik, av kommunen anordnad arbetsverksamhet, svenskundervisning eller annan lämplig insats i enlighet med upprättad arbetsplan. Vissa grupper, exempelvis de som inte fyllt 25 år, kan för att vara berättigade till ekonomiskt bistånd krävas delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet med syfte att stärka den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Följande fyra perspektiv skall prägla handläggning, bedömning och beslut angående ekonomiskt bistånd. Barnens bästa Helhetssyn Tillgänglighet/Service Respekt Barnens situation ska uppmärksammas när vuxna vänder sig till socialtjänsten med en ansökan om ekonomiskt bistånd. Barnets bästa är inte alltid avgörande för vilket beslut som fattas, ska det alltid beaktas, utredas och redovisas. När beslut rör barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnens bästa kräver. I socialtjänstlagens första kapitel (1 kap 2 SoL) har införts en bestämmelse som svarar mot artikel 3 i FN:s barnkonvention. Bestämmelserna syftar till att stärka barnens ställning inom socialtjänsten. När det gäller det ekonomiska försörjningsstödet svarar biståndsrätten i socialtjänstlagen (4 kap 1 SoL) mot artikel 27 i FN:s barnkonvention. Denna lyder: Konventionsstaterna erkänner rätten för varje barn till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling. Se vidare: Handlingsplan ATT SE BARNET vid handläggning av ekonomiskt bistånd. Bil. 1.

8 EKONOMISKT BISTÅND 4 KAP 1 8 RIKSNORM 4 kap 3 p 1 I Socialtjänstlagen anges vad som ingår i riksnormen. Den fastställs en gång per år av regeringen. Se bilaga 2. Riksnormen omfattar: Livsmedel Utgångspunkten är en näringsmässigt fullvärdig och varierad kost. Det förutsätts att all mat tillreds hemma. För ensamhushåll beräknas en något högre kostnad med hänsyn till att det kan bli dyrare. Vissa halvfabrikat ingår samt inköp av allt matbröd. Kläder och skor Kostnadsberäkningen täcker det vardagliga klädbehovet för hela året samt skoreparationer och kemtvätt. Lek och fritid Avser kostnader för aktiviteter som det är rimligt att alla får möjlighet till, t ex att läsa böcker, lyssna på musik och att utöva lek och idrott. I posten ingår också cykel, skidutrustning för längdåkning och skridskor. För yngre barn beräknas att cykel och skridskor köps begagnat. Hälsa och hygien Avser kostnader för personlig hygien t ex tvål, tandkräm, blöjor, och hårklippning m.m. Barn och ungdomsförsäkring Kostnader för premie för grupp- eller individuell försäkring som gäller för sjukdom och olycksfall. Förbrukningsvaror Här ingår kostnader för rengöring, skötsel och vård av bostaden samt klädvård m.m. Dagstidning, telefon och TV-avgift Här ingår kostnaden för helårsprenumeration på en daglig tidning, abonnemangs och/eller samtalsavgifter för telefon, TV-avgift samt brevpapper, kort och frimärken. SÄRSKILDA SKÄL ATT BERÄKNA KOSTNADER TILL EN HÖGRE NIVÅ Beräkning av kostnad enligt riksnormen till en högre nivå bl.a. om den enskilde - av medicinska skäl har behov av dyrare kost, - betalar avgift för skolmåltid, - har höga livsmedelskostnader på grund av att kosten är inräknad i en avgift, - på grund av funktionshinder eller andra skäl har svårigheter att upprätthålla kontakten med andra människor eller delta i samhällslivet och därför har extra utgifter, för t.ex. telefon och tidningar eller fritidsaktiviteter, som inte täcks av annat stöd, - har ett tillfälligt och visst behov av att köpa kläder och skor, - har tillfälligt höga kostnader, t.ex. för livsmedel, kläder och skor, som beror på att han eller hon varit utsatt för våld eller andra övergrepp av närstående eller för något annat brott. om det är en förutsättning - för att barn skall kunna delta i fritidsaktiviteter, - för att en förälder skall kunna ha umgänge eller kontakt med sitt barn i en rimlig omfattning och därför har extra utgifter för t.ex. lek och fritid samt telefon, om ett spädbarn saknar nödvändig klädutrustning (jfr avsnittet spädbarnsutrustning ),

9 9 Kostförstärkning Behov av kostförstärkning t.ex. glutenallergi bör alltid styrkas med läkarintyg. Det skall framgå av intyget hur länge läkarens bedömning gäller. Bidrag till diabetiker utgår normalt inte. Tillägg kan göras för fördyrad kost enligt Konsumentverkets beräkningar av angivna merkostnader vid behov av livsmedel vid specialkost. Kostförstärkningsbelopp beräknas utifrån basbeloppet (2014:44 400kr). Om den sökande har väsentligt ökade matkostnader, kan ersättning i vissa fall sökas hos försäkringskassan i form av handikappsersättning alternativt vårdbidrag. Vid vissa sjukdomar kan den sökande vara i behov av särskilt näringstillskott. I de fall näringstillskott är ordinerat av läkare kan normen höjas med merkostnaden om det inte står helt klart att näringstillskottet ersätter vanlig mat och innebär någon merkostnad. Uteätartillägg Den som saknar matlagningsmöjligheter kan erhålla förhöjning av normalbeloppet. Tillägget får bedömas efter prövning i varje enskilt ärende och utgå med högst 1,5 % av basbeloppet per månad (2014: 666 kronor) SÄRSKILDA SKÄL ATT BERÄKNA KOSTNADERNA TILL EN LÄGRE NIVÅ Sänkning av nivån kan i det enskilda fallet undantagsvis komma ifråga om särskilda skäl finns för att beräkna kostnaderna till en lägre nivå bl.a. om den enskilde - hamnat i en akut nödsituation och endast behöver tillfälligt ekonomiskt bistånd för att få möjlighet att reda upp den, - uppenbart inte använder biståndet till vad det är avsett för, - inte har vissa kostnader för poster som ingår i riksnormen eller dessa är lägre än riksnormen, t.ex. under vistelse i heldygnsvård, eller - om den enskilde har för avsikt att endast vara en kortare tid i vistelsekommunen. Alla avsteg från riksnormen ska tydligt motiveras. BISTÅND UTÖVER RIKSNORM/I ANDRA FALL I Socialtjänstlagen 4 kap 3 p 2 preciseras vilka andra kostnadsposter den enskilde har rätt till utöver riksnormen. Här ingår skäliga kostnader för boende, hushållsel, hemförsäkring, arbetsresor, avgift till fackavgift och A-kassa. Bistånd av detta slag varierar från person till person och prövas mot den enskildes behov. BOENDE Skälig boendekostnad Bidragsberättigade har rätt till ekonomiskt bistånd för skäliga bostadskostnader. När det gäller att avgöra om en bostadskostnad är skälig eller inte måste hänsyn tas till lokala förhållanden avseende hyresnivåer. En individuell bedömning måste också göras av vad som är skäligt för just den aktuelle biståndssökanden.

10 10 Utgångspunkten vid den bedömningen bör vara vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig jämfört med vad den biståndssökande har för faktiska kostnader. I Eksjö kommun har skälig boendekostnad utgjorts av hyresnivåer hos det kommunala bostadsföretaget. Boendekostnaden har också satts i relation till bidragshushållets storlek. Bonormen för år 2014 är upp till: Familjetyp Boendekostnad t o m Ungdomar - 28år vuxna vuxna + 1 barn vuxna + 2 barn vuxna + 3 barn eller fler Se bil.3. Vid beräkning av skälig boendekostnad för personer som erhållit bistånd till boendet med stöd av 5 kap 5 Socialtjänstlagen eller 5 kap 7 Socialtjänstlagen skall denna boendekostnad ligga till grund för bidragsprövningen. Umgängesberättigad förälder För umgängesberättigad förälder med regelbundet umgänge tas hänsyn till behov av större lägenhet. Oskäligt hög boendekostnad Om kostnaden för bostaden är oskäligt hög bedöms från fall till fall om hela kostnaden eller bara en del av den ska täckas med ekonomiskt bistånd. Hjälpbehovet kan t ex vara kortvarigt. Med ett kortvarigt bidragsbehov avses i detta sammanhang ett bidragsbehov som understiger 3 månader i följd. I ett sådant fall är det inte rimligt att den enskilde byter bostad. Det kanske inte heller är möjligt att byta bostad. Finns det inget billigare boende att få tag i är detta ett förhållande som måste beaktas. Det kan också finnas starka sociala och/eller humanitära skäl för att en familj ska få bo kvar i sin bostad. Om det bedöms att den enskildes boendekostnad inte kan anses som skälig, bör den faktiska boendekostnaden vanligtvis godtas under en övergångstid. Denna tid kan variera men bör normalt inte understiga fyra månader (skäligt rådrum) räknat från det att den enskildes informerats om förhållandet. Hemmaboende vuxet barn med egna inkomster samt annan som ingår i hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren. Hemmavarande vuxet barn med egna inkomster skall bidra till bostadskostnader. Beräkningsmodellen för boendekostnaden följer Riksförsäkringsverkets föreskrifter om beräkning av boendekostnader. Den faktiska boendekostnaden för ett hemmaboende vuxet barn samt för annan person som ingår i en hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren bör beräknas som den andel av bostadskostnaden som motsvarar det antal rum som den sökande disponerar i förhållande till det totala antalet rum i bostaden. Varje rum bör då räknas som två enheter och köket som en enhet. Exempel: Den sökande disponerar ett rum i sina föräldrars bostad om fyra rum och kök, dvs. den sökande disponerar två av totalt nio enheter. Hela bostadskostnaden är kr per månad. Den sökandes andel av bostadskostnaden bör då beräknas som 2/9 x 6 000=1 333 kr per månad. Icke studerande ungdom Ekonomiskt bistånd avseende boendekostnad till ickestuderande ungdomar som bor kvar hos föräldrar efter avslutade gymnasiestudier skall normalt ej utgå till de ungdomar som ej tidigare betalt hyresdel (se även Regeringsrättsdom ). Se vidare Allmänna Råd från Socialstyrelsen SOSFS 2003:5 (S) Ekonomiskt bistånd, boende sidan Boendekostnader för ungdomar i eget boende Utgångspunkten vid prövning skall vara starka sociala skäl.

11 Magasineringskostnad Bistånd till kostnad för magasinerat bohag kan beviljas den som har fortlöpande försörjningsstöd om den sökande inom överskådlig tid förväntas kunna få ny bostad. Vid bedömningen ska också följande beaktas: 11 Kostnaderna för magasinering i förhållande till kostnad för nyanskaffning av hemutrustning Bohagets innehåll och skick Konsekvenser för den enskilde vid eventuell försäljning av bohaget FAKTISK BOENDEKOSTNAD Hyreslägenhet Vid beräkning av den faktiska boendekostnaden för en hyreslägenhet beaktas hyran inklusive uppvärmning och obligatoriska avgifter. Om lägenheten hyrs i andra hand, bör kommunstyrelsen godta den hyra som lägenhetsinnehavaren och andra hyresgästen har avtalat, under förutsättning att den är skälig. Inneboende Den faktiska boendekostnaden för en inneboende bör vara den hyra som avtalats, om kostnaden är skälig. De som lever i en hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren bör inte räknas som inneboende. Bostadsrätt Vid beräkning av den faktiska boendekostnaden för en bostadsrättslägenhet beaktas månadsavgiften, uppvärmningskostnaden och räntekostnaden för lån som tagits för inköp och underhåll eller liknande av lägenheten. Vid beräkning skall beaktas om den enskilde har rätt till skattejämkning för räntekostnaden. Egen fastighet Vid beräkning av den faktiska boendekostnaden för eget hus, i förekommande fall, beakta tomträttsavgälden och räntekostnaden för lån som tagits för inköp och underhåll eller liknande av fastigheten. Vid beräkning beakta om den enskilde har rätt till skattejämkning för räntekostnaden och tomträttsavgälden. I den faktiska boendekostnaden bör dessutom nödvändiga driftskostnader räknas in, t.ex. för uppvärmning, vatten och avlopp, sophämtning, fastighetsskatt och försäkring. Ekonomisk utredning upprättas på särskild blankett. Egen fastighet/bostadsrätt kan vara en realiserbar tillgång som i vissa fall bör avyttras. Delad bostad När sökande delar bostad med andra bör den faktiska boendekostnaden beräknas delad med antalet boende i bostaden, om flera personer delar bostad men saknar eller har begränsad hushållsgemenskap Andra boendeformer Vid andra boendeformer för personer som saknar permanent bostad bör den faktiska boendekostnaden avgöras med hänsyn till omständigheterna i varje enskilt fall, t.ex. husvagn eller hotell. Garage mm Hyra för garage och bilplats ingår inte i godtagbar bostadskostnad såvida inte särskilda undantag om bilinnehav godtagits vid prövningen.

12 12 Boendekostnad vid kort- och långvarigt biståndsbehov Vid ett kortvarigt biståndsbehov godtas den faktiska boendekostnaden. Med kortvarigt avses en period om maximalt tre sammanhängande månader. Om behovet av ekonomiskt bistånd bedöms bli längre än tre sammanhängande månader, skall den faktiska boendekostnaden prövas om den är skälig. I prövningen skall beaktas skälig levnadsnivå, att hänsyn tas till den enskildes möjlighet att byta till en billigare bostad eller på annat sätt sänka boendekostnaden. Kommunstyrelsen skall också ta hänsyn till om det i individuella fall finns särskilda skäl mot byte av bostad eller bostadsområde som t.ex. om: - det finns risk för att byte medför negativa sociala konsekvenser, - en barnfamilj genom att flytta skulle tvingas bryta upp från barnomsorg, skola och socialt nätverk, - en ensamstående vuxen, t.ex. med funktionshinder eller sociala problem och äldre med sviktande hälsa, har ett särskilt behov av kontinuitet i det sociala nätverket eller den fysiska miljö som hänger samman med det nuvarande boendet, - bostaden är anpassad till boendes funktionshinder, eller - den enskilde har begränsad möjlighet att bli godkänd som hyresgäst, t.ex. vid arbetslöshet eller betalningsanmärkning. Skäligt rådrum för bostadsbyte Om kommunstyrelsen bedömer att boendekostnaden inte är skälig, bör den i regel ändå godkännas under en övergångstid så att den enskilde ges skäligt rådrum att förändra sin boendekostnad. Med skäligt rådrum avses en tidsperiod som i regel inte understiger fyra månader från den tidpunkt då den enskilde fick information om kommunstyrelsens bedömning. Den faktiska boendekostnaden bör även godkännas så länge den enskilde aktivt medverkar till att finna ett billigare boende eller på annat sätt försöker sänka sina boendekostnader. Ovanstående bör inte tillämpas, om boendet är en särskilt dyrbar nödlösning, t.ex. boende på hotell, och ett billigare alternativ med godtagbar standard kan erbjudas i avvaktan på permanent lösning. Om den enskilde efter information från kommunstyrelsen och efter skäligt rådrum väljer att behålla ett boende med en kostnad som inte är skälig, bör ekonomiskt bistånd beräknas utifrån den boendekostnad som bedöms skälig för en låginkomsttagare på orten och den bo norm som är fastställd av kommunstyrelsen. Byte till dyrare bostad Om den som får ekonomiskt bistånd har ett önskemål om att flytta till ett dyrare boende, bör kommunstyrelsen ge bistånd beräknat på den nya boendekostnaden under förutsättning att flyttningen är nödvändig för att den enskilde skall uppnå en skälig levnadsnivå. Det kan t.ex. gälla om: - det finns medicinska eller starka sociala skäl som styrker behovet av flyttning, - det finns svåra personliga motsättningar mellan hushållsmedlemmarna, t.ex. mellan föräldrar respektive styvföräldrar och ett vuxet barn eller mellan makar eller samboende, - bostadens standard inte är skälig vad avser fysisk miljö och utrustning, - ett vuxet barn genom att bo i föräldrahemmet förhindras att leva ett normalt vuxenliv och bli självständig, - enskild måste flytta till följd av att han eller hon är eller varit utsatt för våld eller andra övergrepp av närstående eller varit utsatt för något annat brott - vid trångboddhet. För att ett hushåll inte skall anses trångbott bör det, utom för ensamstående utan barn, ha sovrum utöver vardagsrum och kök eller kokvrå. Två barn bör kunna dela sovrum. Med beaktande av stigande ålder och personlig integritet, bör barn emellertid inte behöva dela sovrum.

13 Konsumentverkets norm för trångboddhet (kök och vardagsrum oräknade): 1-2 pers 2rok 3-4 pers 3rok 5-6 pers 4rok 7- pers 5rok 13 Hushållsel Faktiska och skäliga kostnader för hushållsel godtas. En ansökan om bistånd till en räkning som förfallit till betalning inom en månad före tidsbeställningsdagen bör inte beaktas som en skuld utan prövas som försörjningsstöd enligt SoL 4 kap 3 p 2. Arbetsresor Skälig kostnad för arbetsresor bör i regel motsvara utgiften för ett månadskort för lokala resor och bör betraktas som en godtagbar kostnad. Arbetssökarresor, som inte bekostas av AF, kan också betraktas som en godtagbar kostnad. Med arbetsresor likställs också resa för att kunna delta i andra arbetsskapande eller rehabiliteringsåtgärder som kommunen eller annan myndighet anordnar. Om den enskilde behöver bil för arbetsresor skall de faktiska kostnaderna för arbetsresorna användas som underlag vid beräkning av skäliga bilkostnader, t.ex. för - drivmedel - skatt - försäkring, och - besiktning Behov av bil kan t.ex. finnas om - allmänna kommunikationer saknas, - turtäthet är starkt begränsad, - enskilde lider av sjukdom eller funktionshinder, - utövande av umgänge med barn i vissa fall. Vid beräkning av nödvändig körsträcka inkluderas resor till och från daghem eller motsvarande. Om bidragsbehovet blir långvarigt bör möjligheterna till byte av bostadsort eller arbete undersökas. Kommunstyrelsen bör vid beräkning av skäliga kostnader för resor med färdtjänst beakta färdtjänstavgiften. Hemförsäkring Premie för hemförsäkring betraktas som en godtagbar kostnad. Möjligheten till månadsinbetalning av hemförsäkring vid kortvarigt bidragsbehov bör nyttjas. Medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa Faktisk kostnad godtas, även vid arbetslöshet. I vissa fall dras avgiften direkt på lön, vilket då får beaktas vid biståndsberäkningen. Även avgift för enskild anslutning till arbetslöshetskassa godtages. Möjlighet till reducerad avgift skall undersökas. Umgängeskostnader Ekonomiskt bistånd kan utgå till föräldrar som utövar umgänge med sina barn. I normalfallet godtas två helger per månad (2 x 2 dagar) samt 14 dagar under semestern. Umgänget skall kunna styrkas av den andra föräldern. Mer omfattande umgänge skall styrkas genom dom eller avtal, och bör kunna regleras ekonomiskt mellan parterna. Bistånd bör utgå enligt samma regler som för hemmavarande barn för den tid som umgänget avser.

14 LIVSFÖRING I ÖVRIGT 4 KAP Kommunstyrelsen har skyldighet att pröva rätten till bistånd till kostnader utöver vad som ingår i försörjningsstödet 4 kap. 3 socialtjänstlagen. I begreppet livsföring i övrigt avses alla de olika behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå och som inte omfattas av försörjningsstödet. Detta kan innebära bistånd till exempelvis följande ändamål: Advokatkostnader Barnomsorg Begravningskostnad Flyttningskostnad Glasögon Läkarvård/medicin/psykoterapi Möbler/husgeråd/TV m.m. Semester och rekreation Julklappspeng Skuldsanering Social hemtjänst Tandvård Tekniska hjälpmedel Telefonabonnemang Tvättmaskin/diskmaskin Umgängesresor Underhållsstöd Vistelse i f.d. hemland Kommunen skall ha som riktmärke att den enskilde genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Juridiska kostnader Bistånd till juridisk hjälp bör som regel inte utgå. Bistånd kan dock beviljas till självrisken vid rättsskydd och till den kostnad som tillkommer sökanden vid statlig rättshjälp om målet gäller t.ex. familjerättsliga ärenden. Rättshjälp beviljas enligt lagen om allmän rättshjälp och avgiften fastställs utifrån den enskildes inkomster. Rättsskydd tillgodoses genom hemförsäkring. Barnomsorg Ekonomiskt bistånd ges till kostnader för kommunal barnomsorg i väntan på nedsättning av avgiften. Begravning Dödsboets tillgångar (inkl eventuella försäkringar) skall i första hand användas till att täcka begravningskostnaderna. Privata och allmänna skulder får komma i andra hand. Räcker inte dödsboets tillgångar kan bistånd beviljas till mellanskillnaden upp till vad en enkel men värdig begravning kostar. Normalkostnad för begravning och gravsten enligt 4 kap 1 SoL är 50 % av basbeloppet (2014: :-) Se vidare Allmänna Råd från Socialstyrelsen SOSFS 2003:5 (S) Ekonomiskt bistånd, sidan 72. Föräldrar som är försörjningsskyldiga för sina barn är även skyldiga att efter egen förmåga stå för barnens begravningskostnader (RÅ 89 ref 64). Flyttkostnader Vid flyttning av arbetsmarknadsskäl skall möjligheten att få bidrag från arbetsförmedlingen i första hand undersökas. Om sådant bidrag ej utgår eller om flyttningen är nödvändig av andra skäl med motivering av sociala eller medicinska skäl, kan bistånd till flyttningskostnad beviljas. Här skall även barnperspektivet vägas in.

15 15 Glasögon Vid ansökan om bistånd till glasögon bör kostnadsförslag inhämtas av optiker. Kostnader för undersökning, standardbågar och glas enligt grundstandard godkänns. Utgångspunkt vid beslut om ekonomiskt bistånd till glasögon bör vara de lågprispaket eller liknande som numera erbjuds hos de flesta optiker. I de fall bistånd beviljas för båge och glas separat, bör kostnaden för båge uppgå till högst 1,5 % av basbeloppet (2014: 666:-) och för glas oberoende av kostnad enligt ordination. Bidrag till kontaktlinser kan beviljas med motsvarande kostnad som för glasögon. Hälso- och sjukvård Kostnader för läkarvård och receptbelagd medicin, som omfattas av högkostnadsskyddet betraktas som en godtagbar kostnad. Detta förutsätter att kvitton sparas efter läkarbesök, medicininköp, sjukgymnastik/behandling etc. Möjligheten till delbetalning av medicinkostnad skall i första hand nyttjas. Ekonomiskt bistånd bör omfatta kostnader för åtgärder som - utgör sådan vård och behandling som avses i 1 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och som ett landsting är skyldig att svara för enligt 3 samma lag, även i de fall insatserna tillhandahålls av en privat yrkesutövare som är ansluten till försäkringskassan, - vidtas efter bedömning av hälso- och sjukvårdspersonal, och - görs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Ekonomiskt bistånd bör även omfatta skäliga kostnader för bl.a. - hjälpmedel och förbrukningsmaterial som förskrivits av behörig hälso- och sjukvårdspersonal, - läkemedel som omfattas av lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. och som förskrivits av behörig hälso- och sjukvårdspersonal, - resor som är nödvändiga för att vården skall kunna genomföras, eller - resor som är nödvändiga för att hämta ut förskrivna läkemedel, hjälpmedel och förbrukningsmaterial, - rekommenderad hälsoundersökning. Psykoterapikostnad Bedrivs psykoterapin inom landstingets hälso- och sjukvård med ordinarie patientavgift ses denna kostnad på motsvarande sätt som annan läkarvård. Den sökande skall utnyttja möjligheten att erhålla högkostnadsskydd. Tandvård Bistånd kan utgå till nödvändig tandvård. Till ansökan om tandvård, utöver akut tandvård, skall finnas ett kostnadsförslag från behandlande tandläkare. Kommunstyrelsen bör i regel grunda sin bedömning på behandlande tandläkares val av åtgärd och vad denne anser vara nödvändig tandvård men kräver att en förtroendetandläkare anlitas när behandlingskostnaderna överstiger :-. Möjlighet finns även att nyttja förtroendetandläkare i behandlingar med lägre kostnad men där det kan finnas alternativa behandlingsåtgärder. Möjligheterna till avbetalningsplan/delbetalning efter varje behandlingstillfälle hos tandläkaren bör undersökas och vägas in vid biståndsbedömningen. Om den enskildes behov av ekonomiskt bistånd bedöms vara av kortvarig art och denne själv kan tillgodose sitt behov inom rimlig tid, bör detta naturligtvis också vägas in i bedömningen av hur omfattande biståndet till tandvård skall vara. Tandvårdsframställningar, som bygger på kostnadsförslag med viss behandlingstid, skall beviljas med förbehåll. Av förbehållet skall framgå att biståndet beviljas under förutsättning att biståndsbehovet kvarstår vid betalningstillfället. Vid ansökan om tandvård ska alltid möjligheten till tandvård enligt gällande sjukvårdstaxa undersökas. Se Lagen om Allmän Försäkring beträffande de grupperna med rätt till tandvård enligt sjukvårdstaxa.

16 I de fall då tandläkaren gör bedömningen att profylaxtandvård är en förutsättning för att behålla nuvarande tandstatus intakt eller att den enskilde i annat fall riskerar en kraftig försämring av sin tandstatus bör denna kostnad godtas. 16 Hemutrustning Hembesök skall ske i samband med utredning av behov av mer omfattande hemutrustning. För flyktingar gäller särskilda bestämmelser för lån till hemutrustning. Den hemutrustning som avses skall kunna tillgodose behov som t.ex. matlagning, umgänge, sömn, förvaring, rengöring, rekreation och information via radio eller TV. Underhåll, reparation eller komplettering Kommunstyrelsen bör, om det krävs för att den enskilde skall kunna bibehålla en skälig levnadsnivå, ge ekonomiskt bistånd till - inköp av hemutrustning som behöver bytas ut, - underhåll av hemutrustning, - reparation av hemutrustning, eller - inköp av kompletterande hemutrustning. Hemutrustning vid bosättning Kommunstyrelsen bör ge ekonomiskt bistånd till behövlig hemutrustning vid bosättning, om det finns särskilda skäl. Sådana skäl kan t.ex. vara att - bostaden är ett led i en rehabilitering, den enskilde - saknar möjligheter att förbättra sin ekonomi, - endast kan förbättra sin ekonomi på mycket lång sikt, eller - omgående behöver flytta till en annan bostad till följd av att han eller hon är eller varit utsatt för våld eller andra övergrepp av närstående eller har varit utsatt för annat brott. När det gäller ungdomar som nyss flyttat hemifrån och som inte har barn kan det ofta ses som skäligt med en mycket enkel standard som förbättras först på längre sikt (RÅ 1995 ref. 80). För den ensamstående studerande vid postgymnasial utbildning får det ofta anses skäligt med boende i basmöblerat studentrum eller inackorderingsrum. För mera utsatta grupper måste dock en mer generös attityd intagas, t ex vissa barnfamiljer och skilsmässofamiljer. I samband med separation skall dock den sökande tillvarata sina rättigheter vid bodelningen innan bistånd beviljas. Rekreation En person eller familj kan i vissa fall vara beroende av särskild vila eller rekreation i någon form. I vilken utsträckning en person eller familj skall beviljas bidrag till sådana kostnader måste i hög grad vara avhängigt av förhållanden i det enskilda fallet. Om en person eller familj av sociala skäl och i ett förebyggande perspektiv har behov av rekreation kan ekonomiskt bistånd till en semesterresa utgå. I bedömningen om rätten till bistånd skall socialtjänstlagens barnperspektiv i 1 kap 2 iakttagas, barnfamiljer som under lång tid på grund av ekonomiska problem inte kunnat få någon form av semester. Bistånd beviljas till skälig kostnad för hyra av stuga, resa till släkting e d. Kostnaden ska vara rimlig i förhållande till vad barnfamiljer med låga inkomster i allmänhet har råd till. Beslut om bistånd kan beviljas av handläggare upp till 2,6 % av basbeloppet (2014: 1154:-) per person, dock max 4000:-/hushåll. Beslut om bistånd därutöver fattas efter särskild prövning av enhetschef.

17 17 Julklappspeng En person eller familj kan i vissa fall vara beroende av särskilt stöd för möjlighet till julklappsinköp. I vilken utsträckning en person eller familj skall beviljas bidrag till sådana kostnader måste i hög grad vara avhängigt av förhållanden i det enskilda fallet. I bedömningen om rätten till bistånd skall socialtjänstlagens barnperspektiv i 1 kap 2 iakttagas, barnfamiljer som under lång tid, sex månader eller mer bakåt i tiden på grund av ekonomiska problem saknar möjligheter för detta ändamål. Biståndet avser barn t o m högstadiet. Om vårdnadshavare har delad vårdnad får vardera vårdnadshavare 50% av beloppet. 3-6 år 300 kr kr kr Skulder Ekonomiskt bistånd utgår i normalfallet inte till skulder. Om det har en avgörande betydelse för den sökandes fortsatta försörjning, nödvändigt behandlingsarbete eller dennes livsföring i övrigt kan ekonomiskt bistånd utges till skuldsanering. Det kan t ex röra sig om skuld för hyra eller el som måste betalas för att den enskilde inte skall hamna i en oacceptabel situation. Det kan även gälla skulder som är så psykiskt påfrestande för den enskilde att ett meningsfullt behandlingsarbete omöjliggörs. Även omständigheten då skulden uppstod bör beaktas. Skulden kan t ex röra utgifter som skulle ha beaktas om den enskilde i ett tidigare skede vänt sig till socialtjänsten. Om den enskilde i rätt tid vänt sig till socialtjänsten men pga. väntetider eller dylikt tvingats sätt sig i skuld i avvaktan på beslut föreligger rätt till bistånd vid s k normunderskott. Ekonomiskt bistånd till skulder utges ej i de fall skulden kan regleras på annat sätt. Skulder rörande skatter, underhållsstöd, böter, studiemedel, bostadsbidrag etc. kan enligt skilda regler avskrivas, efterges eller på annat sätt regleras. I detta sammanhang bör uppmärksammas den skuldsaneringslag som gäller från och med Social hemtjänst och särskilda boendeformer Avgift för social hemtjänst och särskilda boendeformer godtas om avgifterna är reglerade efter de förutsättningar och krav som regleras i 8 kap 2-9 Socialtjänstlagen. Vid biståndsbehov skall alltid undersökas möjlighet till jämkning av avgift. Spädbarnsutrustning I samband med barns födelse bör beaktas att behovet av nödvändig spädbarnsutrustning tillgodoses. Vid prövning bör undersökas vilken utrustning som redan finns. Ekonomiskt bistånd kan beviljas med högst 10 % av basbeloppet (2014: :-) och innefattar grunduppsättning, säng med sängutrustning och begagnad barnvagn och barnstol. Avseende klädutrustning se avsnittet Särskilda skäl att beräkna kostnader till en högre nivå. Personer med rätt till hemutrustningslån kan få utökad lånesumman när familjen får tillökning. Telefoninstallation Bistånd till mobiltelefon eller öppning av nytt telefonabonnemang kan beviljas hushåll med särskilt behov av telefon där det finns sociala, medicinska eller psykiska skäl, bl.a. för att upprätthålla kontakten med andra. Tvättmaskin/diskmaskin Bistånd till inköp eller hyra av tvättmaskin eller diskmaskin beviljas om det finns ett medicinskt behov eller starka sociala skäl. Behovet bör styrkas med läkarintyg.

18 Umgängesresor Skäliga resekostnader för att möjliggöra utövande av umgänge bör beaktas. Vid längre umgängesresor beviljas bistånd mer sällan. För övrigt se Socialstyrelsens anvisningar sid Vistelse i f.d. hemland Personer som önskar besöka sitt f.d. hemland kan av handläggare beviljas bibehållet försörjningsstöd och bistånd till livsföring i övrigt under denna vistelse om den är högst tre månader lång och då vistelsen inte medför utebliven inkomst. Personerna måste ha ett nödvändigt reseskydd för utlandsresan. För rätt till bibehållet försörjningsstöd vid längre vistelse än 3 månader i f.d. hemland krävs särskild prövning av enhetschef (se dom i KamR i Jönköping , mål nr ). Återföreningsresor Ekonomiskt bistånd till denna typ av resor beviljas inte utan synnerliga skäl. Det gäller både för resor som den i Sverige bosatte gör för att leta efter anhöriga i utlandet och för anhörigas resor till Sverige. Undantag kan göras när Röda Korset beviljat hjälp till resekostnaden för ensamma barn som ska förenas med föräldrarna i Sverige. Vid sådan resa kan bistånd beviljas till egenavgiften. Återvandringsresor Utländska medborgare som kommit till Sverige som flyktingar kan söka återvandringsbidrag hos Migrationsverket. Bidraget ges dels i form av resekostnad, dels som en allmän schablon per person. I de fall en person fått statligt återvandringsbidrag ska kommunen inte ge bistånd. När det gäller personer som fått uppehållstillstånd i Sverige pga. anknytning ska ansökan om bistånd för återflyttning till hemlandet prövas restriktivt av kommunen. Bistånd beviljas endast om det finns synnerliga medicinska och/eller sociala skäl. Om ekonomiskt bistånd ges ska det avse resekostnaden och 1 månads uppehälle efter flyttningen. Ibland önskar en person rekognosera i hemlandet innan eventuell återvandring. Inte heller i dessa fall ska kommunen gå in med ekonomiskt bistånd till resekostnad annat än i undantagsfall ÖVRIGT BISTÅND 4 KAP. 2 Kommunstyrelsen får ge bistånd utöver vad som anges i 4 kap 1 SoL. Beslut med stöd av 4 kap 2 SoL kan förenas med villkor om återbetalning under förutsättning att detta skriftligt meddelats den sökande vid beslutstillfället. Bistånd kan utges när rätt till bistånd med stöd av 4 kap 1 ej föreligger men det ändå finns skäl att bevilja bistånd exempelvis: skuldreglering av el, skuldreglering av hyror, kontraktsskrivning av kommunstyrelsen för uthyrning i andra hand, beslut om att öppna servicekonto (förvaltande av klientmedel) mm. (se dom i KamR i Göteborg , mål nr ). INKOMSTBERÄKNING Inkomster som skall beaktas Vid beräkning av ekonomiskt bistånd görs avdrag för alla nettoinkomster (med nettoinkomst avses inkomster efter avdrag för preliminär skatt). Exempel på inkomster kan vara: - AMF/afa -pension/pension från tidigare arbetsgivare/egen pensionsförsäkring - aktivitetsstöd - anhörigstöd - arbetsinkomst - arbetslöshetsunderstöd - barnbidrag inkl flerbarnstillägg (RÅ :13)

19 - bostadsbidrag - familjebidrag - familjehemsersättning (arvodesdel) - föräldrapenning - garantipension/tilläggspension inkl barnpension eller efterlevandestöd till barn och barntillägg, dock ej handikappersättning - hyresinkomst/boersättning - inkomst av kapital - livränta - sjukpenning - sjukersättning/tidsbegränsad sjukersättning/aktivitetsersättning - skadestånd - skatteåterbäring - studiebidrag (dock ej extra tillägg, se RÅ 1990 ref. 7) - underhållsbidrag - underhållsstöd/utfyllnadsbidrag - vårdbidrag, arvodesdelen - utryckningsbidrag, värnplikt. - äldreförsörjningsstöd - änkepension/efterlevandepension/särskild efterlevandepension 19 Inkomster som inte skall beaktas De inkomster som inte skall beaktas är handikappersättning, extra tillägg till studiebidrag (se RÅ 1990 ref. 7 samt RegR , mål nr ) samt tillfälliga mindre bidrag från fonder och stiftelser. Inkomster som den enskilde inte kan förfoga över eller som är att betrakta som fiktiva bör inte beaktas. Som exempel på sådana inkomster kan nämnas: - Skatteåterbäring som omhändertagits av kronofogdemyndigheten - Barns inkomster från tillgångar som står under överförmyndarens kontroll och som genom särskilda bestämmelser (försäkringsersättningar som är avsedda att täcka framtida inkomstbortfall, villkor i testamente, gåvobrev etc.) ej kan disponeras. Vissa faktiska inkomster bör i normalfallet inte medföra reducering av försörjningsstödet. Exempel på sådana inkomster är: - Ersättning som betalas ut för merkostnader till följd av funktionshinder - Ersättning för omkostnader i samband med åtagande t ex familjehemsersättningens omkostnadsdel - Försäkringsersättningar som kompenserar försäkringstagaren för ekonomiska förluster med anledning av en händelse av ett visst slag och som inte utgör en ersättning för inkomstförlust (sakskada). - Stipendier och fondmedel som är avsedda för ett visst ändamål t ex en resa. Jobbstimulans För den som har fått försörjningsstöd under sex månader i följd ska 25 procent av nettoinkomsten från anställning inte beaktas vid bedömningen av rätten till ekonomiskt bistånd. Den särskilda beräkningsregeln gäller under två år. Därefter måste kravet på att försörjningsstöd ska ha lämnats under sex månader i följd på nytt uppfyllas för att den särskilda beräkningsregeln ska gälla igen. Jobbstimulansen gäller för varje person i hushållet som har arbetsinkomst. Om den enskilde sparar av inkomsten under perioden med jobbstimulans ska det inte påverka rätten till ekonomiskt bistånd, efter perioden med jobbstimulans får en sedvanlig prövning göras i varje enskilt fall. Hemmavarande barns och ungdomars inkomster Enligt SoL 4:1 skall från och med hemmavarande barns och skolungdomars under 21 års ålder - inkomster av eget arbete inte beaktas vid bedömningen av rätten till bistånd. Till

20 skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning. Inkomsterna får dock räknas med till den del de överstiger ett helt prisbasbelopp per kalenderår (2014, :-). 20 Förbehållsbelopp och skattejämkning Den enskildes möjlighet att få skattejämkning skall beaktas. De vanligaste skälen för skattejämkning är höga resekostnader till och från arbete (se även avsnittet arbetsresor ), räntekostnader för egnahemsägare, vid ojämn inkomst eller vid inkomst endast del av året. Vidare bör observeras möjligheten att erhålla skattebefrielse för t ex feriearbetande ungdomar. Bestämmelserna för erhållande av förbehållsbelopp gällande återbetalning av kvarskatt och annan införsel via kronofogdemyndigheten skall beaktas. Sparmedel och andra tillgångar Vid bedömning av biståndsbehovet tas i skälig utsträckning hänsyn till sparmedel och övriga tillgångar. Det bör uppmärksammas att riksnormen förutsätter ett visst sparande för olika långsiktiga utgiftsposter som ingår i grundbeloppet (telefon, TV-licens, flerårskläder m.m.). Särskilda regler gäller för ålderspensionärer. Sparmedel för denna grupp får utgöras av 0,5 basbelopp för ensamstående samt 1,0 basbelopp för makar/sammanboende. Kontanter, banktillgodohavanden och andra lätt realiserbara tillgångar skall i första hand ianspråktagas till den enskildes försörjning innan ekonomiskt bistånd beviljas. Barns tillgångar får endast användas för barnets behov. Sparbelopp som inte härrör från föräldrars inkomst eller bidrag avsedda för barnets löpande behov ska accepteras upp till 15% av basbeloppet (2014: 6 660:-) Om tillgångar inte är omedelbart tillgängliga bör skäligt rådrum givas. Exempel på detta kan vara bilinnehav, egen fastighet eller bostadsrättslägenhet. Skälig tid att avyttra en bostad som representerar ett visst värde är 4-6 månader. En social och humanitär bedömning måste dock göras innan man avslår en ansökan om ekonomiskt bistånd med motiveringen att bostaden utgör ett ekonomiskt värde. Vid en försäljning bör den enskilde kunna använda intäkten till att betala eventuella lån som är kopplade till det som avyttras utan att detta medför en sänkning av försörjningsstödet. Bilinnehav Bilinnehav skall betraktas som en realiserbar tillgång. En individuell prövning måste dock göras innan man kräver att bilen avyttras för att rätt till bistånd skall uppstå. I denna prövning skall ingå en bedömning av biståndsbehovets längd. Även speciella omständigheter som kan motivera behov av bil för att ha en skälig levnadsnivå skall beaktas, exempelvis: Måste ha bil i sitt arbete Behöver bil för att ta sig till eller från sin dagliga sysselsättning t.ex. därför att tillgång till allmänna kommunikationsmedel inte finns med rimlig turtäthet eller inom rimligt avstånd från bostaden, eller Av medicinska eller sociala skäl är i behov av bil, t.ex. en förälder som behöver bil för att kunna umgås med sitt barn. I vissa fall bör byte till en billigare bil kunna aktualiseras. Högsta godtagbara värde bör dock i normalfallet inte understiga ett basbelopp. Om den enskilde på grund av funktionshinder har en specialanpassad bil, bör denna godtas oavsett värde. I övriga fall kan vid bedömningen av om en bil skall avyttras eller ej ett lägre värde, upp till ett halvt basbelopp (2014: :-) accepteras. Se vidare under rubr. arbetsresor. Bostadsbidrag Bostadsbidrag räknas som inkomst. Tidigare normöverskott Försörjningsstödet bör som regel beräknas utifrån de inkomster hushållet haft kalendermånaden innan utbetalningsmånaden. Inkomsterna som hushållet fått tidigare bör vanligtvis inte påverka försörjningsstödets belopp, om inte inkomsterna varit mycket höga eller varit avsedda för en viss

ANTAGNA AV KOMMUNSTYRELSEN 2014-XX-XX. EKONOMISKT BISTÅND Riktlinjer för handläggning

ANTAGNA AV KOMMUNSTYRELSEN 2014-XX-XX. EKONOMISKT BISTÅND Riktlinjer för handläggning ANTAGNA AV KOMMUNSTYRELSEN 2014-XX-XX EKONOMISKT BISTÅND Riktlinjer för handläggning 2 SOCIALTJÄNSTENS MÅL... 5 BISTÅND... 5 PRINCIPER FÖR BEDÖMNING OCH BERÄKNING... 7 EKONOMISKT BISTÅND 4 KAP 1... 8 RIKSNORM

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Utgiven av: Omsorgsavdelningen Vellinge kommun Uppdaterad 2015-07-03 POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49 E-POST vellinge.kommun@vellinge.se

Läs mer

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se Information från Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD www.askersund.se Försörjningsstöd vad är det? Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Du är välkommen Till Datum.Kl Om du får förhinder ring återbud, tfn 0144-350 03 eller skicka e-post till ifo@odeshog.se Postadress Besöksadress Ödeshögs kommun Storgatan

Läs mer

Vid all handläggning inom arbetslivsförvaltningens enhet för försörjningsstöd gäller följande föreskrifter.

Vid all handläggning inom arbetslivsförvaltningens enhet för försörjningsstöd gäller följande föreskrifter. ARBETSLIVSFÖRVALTNINGEN Tillämpningsanvisningar avseende försörjningsstöd år 2009 Regeringen fattar varje år beslut om ändringar i den del av socialtjänstförordningen som behandlar riksnormen. I riksnormen

Läs mer

Försörjningsstöd Socialbidrag

Försörjningsstöd Socialbidrag Försörjningsstöd Socialbidrag Vem har rätt till försörjningsstöd? Alla som vistas i kommunen har rätt till försörjningsstöd, om de själva inte kan försörja sig eller tillgodose sina behov på annat sätt.

Läs mer

BARNPERSPEKTIVET OCH EKONOMISKT BISTÅND - stöd för handläggning och rättstillämpning vid socialtjänsten i Söderhamn.

BARNPERSPEKTIVET OCH EKONOMISKT BISTÅND - stöd för handläggning och rättstillämpning vid socialtjänsten i Söderhamn. 1 BARNPERSPEKTIVET OCH EKONOMISKT BISTÅND - stöd för handläggning och rättstillämpning vid socialtjänsten i Söderhamn. Bakgrund Barnperspektivet och socialtjänstlagen Två av barnkonventionens huvudprinciper,

Läs mer

Om Försörjningsstöd. Utg 1501

Om Försörjningsstöd. Utg 1501 Om Försörjningsstöd Utg 1501 Vem kan få försörjningsstöd? I socialtjänstlagen 4 Kap. 1 st följande; Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till

Läs mer

SOSFS 2003:5 (S) Ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:5 (S) Ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Ekonomiskt bistånd Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

SOSFS 2009:23 (S) Kungörelse. Ändring i allmänna råden (SOSFS 2003:5) om ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:23 (S) Kungörelse. Ändring i allmänna råden (SOSFS 2003:5) om ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) Kungörelse Ändring i allmänna råden (SOSFS 2003:5) om ekonomiskt bistånd Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter

Läs mer

SOSFS 2013:1 (S) Allmänna råd. Ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2013:1 (S) Allmänna råd. Ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) Allmänna råd Ekonomiskt bistånd Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande

Läs mer

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9) K. 11 RIKTLINJER FÖR EKONOMISKT BISTÅND I LOMMA KOMMUN Socialtjänstens mål Rätten till ekonomiskt bistånd regleras i socialtjänstlagen (2001:453). I portalparagrafen 1 kap 1 kan

Läs mer

FÖRSÖRJNINGSSTÖD. Information till dig som söker försörjningsstöd

FÖRSÖRJNINGSSTÖD. Information till dig som söker försörjningsstöd FÖRSÖRJNINGSSTÖD Information till dig som söker försörjningsstöd Försörjningsstöd vad är det? Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt kan ha rätt till bistånd

Läs mer

Information om försörjningsstöd

Information om försörjningsstöd Information om försörjningsstöd Antagen av socialnämnden 2008-03-19 VAD ÄR FÖRSÖRJNINGSSTÖD? Den som inte kan försörja sig genom inkomst eller på annat sätt, har rätt till försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen

Läs mer

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun Ekonomiskt bistånd Information från Tranås kommun Vem har rätt till ekonomiskt bistånd? Rätten till försörjningsstöd bestäms av socialtjänstlagen. Om du eller din familj har svårigheter att klara ekonomin

Läs mer

Alla inkomster påverkar rätten till försörjningsstöd

Alla inkomster påverkar rätten till försörjningsstöd Försörjningsstöd Försörjningsstöd är ett ekonomiskt bistånd som betalas ut av kommunens socialtjänst. Alla som bor i Sverige och inte kan försörja sig själva eller bli försörjda på annat sätt har rätt

Läs mer

Frågor och svar om ekonomiskt bistånd (socialbidrag)

Frågor och svar om ekonomiskt bistånd (socialbidrag) Artikelnummer 2006-114-25 Frågor och svar om ekonomiskt bistånd (socialbidrag) Korta svar på de vanligaste frågorna Om du vill ha utförligare information, ta kontakt med socialtjänsten i din kommun eller

Läs mer

FÖRSÖRJNINGS- STÖD. och bistånd till livsföringen i övrigt. Ett urval av frågor och svar

FÖRSÖRJNINGS- STÖD. och bistånd till livsföringen i övrigt. Ett urval av frågor och svar FÖRSÖRJNINGS- STÖD och bistånd till livsföringen i övrigt Ett urval av frågor och svar Alla som bor i Strömsunds kommun har rätt till en ekonomisk grundtrygghet. Den som vistas eller bor i kommunen och

Läs mer

Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd

Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd k Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd 2015 YDRE KOMMUN Alla personer som bor i Ydre kommun och som inte kan försörja sig och sin familj eller på något annat sätt tillgodose sin försörjning har rätt att

Läs mer

Bra att veta om ekonomiskt bistånd

Bra att veta om ekonomiskt bistånd Bra att veta om ekonomiskt bistånd Vad är ekonomiskt bistånd? Ekonomiskt bistånd är tänkt att fungera som ett sista skyddsnät för den som har tillfälliga ekonomiska problem. Du har i första hand eget

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd. - i Hofors kommun

Information om ekonomiskt bistånd. - i Hofors kommun Information om ekonomiskt bistånd - i Hofors kommun Hofors kommun 2009 Rätten till bistånd I 4 kap. 1 Socialtjänstlagen (SoL) regleras den enskildes rätt till bistånd. Ekonomiskt bistånd är inkomst- och

Läs mer

REVIDERADE RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FÖRSÖRJNINGSSTÖD I TRELLEBORGS KOMMUN

REVIDERADE RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FÖRSÖRJNINGSSTÖD I TRELLEBORGS KOMMUN REVIDERADE RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FÖRSÖRJNINGSSTÖD I TRELLEBORGS KOMMUN Komplement till Socialstyrelsens riktlinjer och JP socialnet Trelleborg2000, v 1.0, 2008-09-16 Arbetsmarknadsnämnden Postadress:

Läs mer

Information om försörjningsstöd. socialtjänsten

Information om försörjningsstöd. socialtjänsten Information om försörjningsstöd socialtjänsten Arbetsgången vid ansökan om försörjningstöd Korrekt ifylld ansökan lämnas in Utredning & Arbetsplan Beräkning: Normbelopp minus inkomster = Försörjningsstöd

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 30 juni 2010 KLAGANDE AA MOTPART Vuxenutbildning- och arbetsmarknadsnämnden Örebro kommun Box 34220 701 35 Örebro ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd BILD Ekonomiskt bistånd Socialnämnden Laholms kommun Besöksadress: Lantmannagatan 3 Öppettider reception: måndag-onsdag 10-16, torsdag 10-17 och fredag 10-15. Lunchstängt

Läs mer

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm Rätt till ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd Beslutet innebär alltid en bedömning. Försörjningsstödet omfattar det mest grundläggande behoven som mat, boende kostnader, kläder, sjukvårds- och läkemedelskostnader,

Läs mer

Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd)

Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) Alla som bor i Sverige och inte kan försörja sig eller bli försörjda på annat sätt har rätt att söka försörjningsstöd. Det betalas ut av kommunens socialförvaltning.

Läs mer

Information och ansökan om ekonomiskt bistånd

Information och ansökan om ekonomiskt bistånd Information och ansökan om ekonomiskt bistånd Du har tid för nybesök...dagen den... /... kl... hos... Besöksadress: Gamla Kronvägen 34 Läs igenom denna information och fyll i ansökan innan du kommer på

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (7) 2010-03-23 Dnr SN/2010/0032. Birgit Kallerhult. Till socialnämnden. SOCIALNÄMNDEN Socialförvaltningen.

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (7) 2010-03-23 Dnr SN/2010/0032. Birgit Kallerhult. Till socialnämnden. SOCIALNÄMNDEN Socialförvaltningen. TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (7) 2010-03-23 Dnr SN/2010/0032 SOCIALNÄMNDEN Socialförvaltningen Birgit Kallerhult Till socialnämnden Vägledande riktlinjer för ekonomiskt bistånd till hemutrustning, spädbarnsutrustning

Läs mer

Ekonomiskt bistånd Riktlinjer

Ekonomiskt bistånd Riktlinjer Ekonomiskt bistånd Riktlinjer Antagna av Kommunfullmäktige 163, 2014-08-27 E K O N O M I S K T B I S T Å N D Riktlinjer Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se

Läs mer

Information om försörjningsstöd 2015

Information om försörjningsstöd 2015 Västerviks kommun Enheten för arbete och kompetens Nygatan 12 593 80 Västervik Tfn 0490-25 54 00 vasterviks.kommun@vastervik.se Information om försörjningsstöd 2015 Rätt till försörjningsstöd Alla som

Läs mer

Budget- och skuldrådgivning

Budget- och skuldrådgivning Budget- och skuldrådgivning Jonas Persson 046 35 64 64 jonas.persson@lund.se Marie Magnusson 046 35 67 68 marie.magnusson@lund.se Dokumentation och sekretess Inte myndighetsutövning Kostnadsfritt Sekretess

Läs mer

Riktlinjer Avgifter inom vård och omsorg

Riktlinjer Avgifter inom vård och omsorg 1(6) Vård, och IFO Antagen av Kommunstyrelsen 2014.356 730 171/14 Riktlinjer Avgifter inom vård och 2 Innehåll Riktlinjer Avgifter inom vård och... 1 Inledning... 3 Grunderna vid beslut om avgift... 3

Läs mer

Välfärdssystemets yttersta skyddsnät. Ska ge hjälp när de generella systemen är otillräckliga eller när ersättning inte kan beviljas.

Välfärdssystemets yttersta skyddsnät. Ska ge hjälp när de generella systemen är otillräckliga eller när ersättning inte kan beviljas. Välfärdssystemets yttersta skyddsnät. Ska ge hjälp när de generella systemen är otillräckliga eller när ersättning inte kan beviljas. Biståndets uppgift är att träda in tillfälligtvis eller vid korta perioder

Läs mer

Frågor och svar om ekonomiskt bistånd (socialbidrag)

Frågor och svar om ekonomiskt bistånd (socialbidrag) Artikelnummer 2006-114-25 Frågor och svar om ekonomiskt bistånd (socialbidrag) Korta svar på de vanligaste frågorna Om du vill ha utförligare information, ta kontakt med socialtjänsten i din kommun eller

Läs mer

Riktlinjer för försörjningsstöd och livsföring i övrigt gällande i Gislaveds kommun Förslag till arbetsutskott 2010-01-13

Riktlinjer för försörjningsstöd och livsföring i övrigt gällande i Gislaveds kommun Förslag till arbetsutskott 2010-01-13 Riktlinjer för försörjningsstöd och livsföring i övrigt gällande i Gislaveds kommun Förslag till arbetsutskott 2010-01-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ALLMÄNT 5 2. FÖRSÖRJNINGSSTÖDET 2.1 Riksnorm 6 2.1.1 Särskilda

Läs mer

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) F 1.1 AVGIFTS- OCH TAXESYSTEM FÖR INSATSER INOM VERKSAMHETEN HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG FR.O.M. 2012-03-01 1. Inledning Kommunen får, enligt 8 kap Socialtjänstlagen (SoL), ta ut avgifter

Läs mer

Svedala Kommuns 3:08 Författningssamling 1(11)

Svedala Kommuns 3:08 Författningssamling 1(11) Författningssamling 1(11) Riktlinjer för socialbidrag i Svedala kommun antagen av kommunfullmäktige 2000-09-13, 95, 2001-04-10, 33 1 ALLMÄNT Gäller från 2000-10-01 1.1 Mål och inriktning/lagstiftning Socialtjänstlagens

Läs mer

Korta svar på de vanligaste frågorna Om du vill veta mer kan du läsa under rubriken Fler frågor. Du kan också fråga socialtjänsten i din kommun.

Korta svar på de vanligaste frågorna Om du vill veta mer kan du läsa under rubriken Fler frågor. Du kan också fråga socialtjänsten i din kommun. Frågor och svar om ekonomiskt bistånd lättläst Artikelnummer 2006-114-4 Här kan du läsa frågor och svar om ekonomiskt bistånd. Ekonomiskt bistånd är pengar du söker från socialtjänsten så att du klarar

Läs mer

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd. Lagtext, vägledande norms innehåll och riktlinjer för ekonomiskt bistånd.

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd. Lagtext, vägledande norms innehåll och riktlinjer för ekonomiskt bistånd. Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Lagtext, vägledande norms innehåll och riktlinjer för ekonomiskt bistånd. Socialnämnden i Ronneby 2012 1 Innehållsförteckning sida Lagtext 3 5 1. Allmänna riktlinjer 6

Läs mer

FÖRSÖRJNINGSSTÖD OCH LIVSFÖRING I ÖVRIGT RIKTLINJER FÖR EKONOMIENHETEN

FÖRSÖRJNINGSSTÖD OCH LIVSFÖRING I ÖVRIGT RIKTLINJER FÖR EKONOMIENHETEN FÖRSÖRJNINGSSTÖD OCH LIVSFÖRING I ÖVRIGT RIKTLINJER FÖR EKONOMIENHETEN Av Socialtjänstlagen kap 4, 1 framgår: Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har

Läs mer

Riktlinje för taxor och avgifter inom äldreomsorgen

Riktlinje för taxor och avgifter inom äldreomsorgen DATUM UTSKRIFT 2015-01-13 SIDA 1/7 KAPITEL MYNDIGHETSUTÖVNING AVSNITT TAXOR OCH AVGIFTER GILTIGT INOM SOCIALTJÄNSTEN, VALLENTUNA KOMMUN GODKÄNT DATUM DOKUMENTANSVARIG MONIKA FERNLUND GODKÄNT AV SOCIALNÄMNDEN

Läs mer

Avgifter och tillämpningsanvisningar

Avgifter och tillämpningsanvisningar Avgifter och tillämpningsanvisningar för hemtjänst, hyror och måltidskostnader Gäller fr o m 2010-01-01 HEMTJÄNSTAVGIFT Vem skall betala hemtjänstavgift? Avgift erläggs för bistånd enligt 4 kap 1 i socialtjänstlagen

Läs mer

Över ett halvt basbelopp.

Över ett halvt basbelopp. Riktlinjer för ekonomiskt bistånd, försörjningsstöd och bistånd till livsföring i övrigt samt bistånd där speciella skäl finns. Antagna av vård- och omsorgsnämnden 2007-04-24, 38 Riktlinjerna gäller fr

Läs mer

Melleruds kommun Socialförvaltningen 1

Melleruds kommun Socialförvaltningen 1 Melleruds kommun Socialförvaltningen 1 Allmänt Riktlinjer för avgifter i vård och omsorg Melleruds kommun fr.o.m. Avgifter för hemtjänst, dagverksamhet och bostad i särskilt boende regleras i 8 kap socialtjänstlagen

Läs mer

Avgifter avseende Hjälp i hemmet, Trygghetslarm, Korttidsvistelse samt Dagverksamhet.

Avgifter avseende Hjälp i hemmet, Trygghetslarm, Korttidsvistelse samt Dagverksamhet. Omsorgsförvaltningen TAXA 2008 AVGIFTER I ORDINÄRT BOENDE 1(6) Avgifter avseende Hjälp i hemmet, Trygghetslarm, Korttidsvistelse samt Dagverksamhet. Taxan gäller från och med 1 juli 2002 och senast reviderad

Läs mer

EKONOMISKT BISTÅND. Riktlinjer Töreboda kommun. Beslutad av Kommunstyrelsen 2012-06-20, KS 173

EKONOMISKT BISTÅND. Riktlinjer Töreboda kommun. Beslutad av Kommunstyrelsen 2012-06-20, KS 173 EKONOMISKT BISTÅND Riktlinjer Töreboda kommun Beslutad av Kommunstyrelsen 2012-06-20, KS 173 Ansvarig för uppdatering Enhetschef för Individ- och familjeomsorg EKONOMISKT BISTÅND Innehållsförteckning ALLMÄNT

Läs mer

Försörjningsstöd när du inte kan försörja dig själv

Försörjningsstöd när du inte kan försörja dig själv Försörjningsstöd när du inte kan försörja dig själv Försörjningsstöd Om du inte själv kan försörja dig och din familj kan du ansöka om försörjningsstöd. Försörjningsstöd Försörjningsstöd (ofta kallat socialbidrag)

Läs mer

EKONOMISKT BISTÅND FRÅGOR OCH SVAR

EKONOMISKT BISTÅND FRÅGOR OCH SVAR BERGS KOMMUN 1 (3) EKONOMISKT BISTÅND FRÅGOR OCH SVAR Alla invånare i Bergs kommun har rätt till en ekonomisk grundtrygghet. Det innebär att de som vistas i Bergs kommun och som inte kan försörja sig och

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Tillhör kfs 50:2 Rev 2002-12-11 1(9)

EKERÖ KOMMUN Tillhör kfs 50:2 Rev 2002-12-11 1(9) Rev 2002-12-11 1(9) Kommentarer till HEMTJÄNSTTAXA Taxan är insats- och inkomstrelaterad samt innehåller "golv" och "tak" i form av lägsta och högsta avgifter. Taxan innehåller bl a bestämmelser för inkomstberäkning

Läs mer

Svedala Kommuns 1:43 Författningssamling 1(15)

Svedala Kommuns 1:43 Författningssamling 1(15) Författningssamling 1(15) Kommunala riktlinjer för ekonomiskt bistånd antagen av kommunfullmäktige 2015-03-11, 40 1. Inledning/syfte med riktlinjerna Detta dokument innehåller anvisningar för arbetet med

Läs mer

Ekonomiskt bistånd Normer och riktlinjer för rätten till bistånd till försörjningsstöd och för livsföring i övrigt.

Ekonomiskt bistånd Normer och riktlinjer för rätten till bistånd till försörjningsstöd och för livsföring i övrigt. Ekonomiskt bistånd Normer och riktlinjer för rätten till bistånd till försörjningsstöd och för livsföring i övrigt. 1 Innehåll 4 kap. Rätten till bistånd Socialtjänstlag (2001:453)... 4 Riksnorm... 4 Skäliga

Läs mer

Handläggning av ekonomiskt bistånd. Riktlinjer. Ersätter från och med 2013-01-01 riktlinjer för ekonomiskt bistånd 2012

Handläggning av ekonomiskt bistånd. Riktlinjer. Ersätter från och med 2013-01-01 riktlinjer för ekonomiskt bistånd 2012 Vetlanda kommun Socialförvaltningen Handläggning av ekonomiskt bistånd Riktlinjer Ersätter från och med 2013-01-01 riktlinjer för ekonomiskt bistånd 2012 Beslutade av socialnämnden 2012-12-12 1. INLEDNING

Läs mer

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \ r ~ 2012-03-08 Merkostnader inom handikappersättning För att enbart merkostnader ska ge rätt till handikappersättning måste de vara betydande (50 kap. 4 SFS). En enskild merkostnad behöver i sig inte vara

Läs mer

Kronofogdemyndighetens allmänna råd

Kronofogdemyndighetens allmänna råd Kronofogdemyndighetens allmänna råd ISSN 1653-9931 Kronofogdemyndighetens allmänna råd om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. under 2015 1 ; beslutade den 1 december 2014 i anslutning

Läs mer

Om avslaget överklagas och domstolen bedömer att den enskilde hade rätt till bistånd kan socialnämnden behöva justera beräkningarna.

Om avslaget överklagas och domstolen bedömer att den enskilde hade rätt till bistånd kan socialnämnden behöva justera beräkningarna. Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL, Förvaltningschefer Nr 7/2013 Juni 2013 Ändringar i socialtjänstlagen den 1 juli 2013 som gäller ekonomiskt bistånd Från och

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen 2012-09-20 TAXA FÖR INSATSER ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN.

Vård- och omsorgsförvaltningen 2012-09-20 TAXA FÖR INSATSER ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN. Vård- och omsorgsförvaltningen 2012-09-20 TAXA FÖR INSATSER ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN. Inledning Kommunfullmäktige har i juni 2012 beslutat om ny taxa och tillämpningsföreskrifter

Läs mer

% KFM A 2013:1 Verkställighet och indrivning

% KFM A 2013:1 Verkställighet och indrivning Kronofogdemyndighetens allmänna råd ISSN 1653-9931 Kronofogdemyndighetens allmänna råd om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. under 2014 1 ; beslutade den 2 december 2013 i anslutning

Läs mer

Avgifter inom Vård & Omsorg. Information från Socialförvaltningen i Simrishamns kommun. (SoL och HSL)

Avgifter inom Vård & Omsorg. Information från Socialförvaltningen i Simrishamns kommun. (SoL och HSL) Avgifter inom Vård & Omsorg Information från Socialförvaltningen i Simrishamns kommun (SoL och HSL) 2007 Riksdagen beslutade i november 2001 om nya regler för avgifter inom äldre- och handikappomsorgen

Läs mer

Normer och riktlinjer för

Normer och riktlinjer för OSKARSHAMNS KOMMUN NORMER OCH RIKTLINJER 1 Normer och riktlinjer för ekonomiskt bistånd. Gäller från 2006-01-01 med justeringar Beslut av Socialnämnden 2004-04-14 1 OSKARSHAMNS KOMMUN NORMER OCH RIKTLINJER

Läs mer

Avgifter i hemvård och särskilt boende 2015

Avgifter i hemvård och särskilt boende 2015 Avgifter i hemvård och särskilt boende 2015 2 Innehållsförteckning Avgifter inom äldreomsorgen i Skara kommun... 4 Avgiftsunderlag... 4 Förbehållsbelopp... 5 Särskild prövning av förbehållsbelopp... 6

Läs mer

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Vimmerby kommun

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Vimmerby kommun Dnr 2015/110.754 Id 21882 Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Vimmerby kommun Enheten för arbete och försörjning Antagna av socialnämnden 2015-03-19 33 2(34) Innehåll 1 ALLMÄNT... 6 2 FÖRSÖRJNINGSSTÖD...

Läs mer

KALIX KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING. Mål och riktlinjer för introduktionsersättning i Kalix kommun

KALIX KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING. Mål och riktlinjer för introduktionsersättning i Kalix kommun Mål och riktlinjer för introduktionsersättning i Kalix kommun 1 Riktlinjer för introduktionsersättning fr o m 1 januari 2011 Enligt lag (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra

Läs mer

14/09/SKUSAN - Vissa kostnader vid bestämmande av betalningsutrymme vid skuldsanering

14/09/SKUSAN - Vissa kostnader vid bestämmande av betalningsutrymme vid skuldsanering 14/09/SKUSAN - Vissa kostnader vid bestämmande av betalningsutrymme vid skuldsanering Dnr 801-4916-09/121 2009-10-28 Vid bedömningen av vad en gäldenär ska få förbehålla sig för sin egen och sin familjs

Läs mer

Studenthäfte. För dig som är student och söker försörjningsstöd vid Umeå Kommun under sommaren

Studenthäfte. För dig som är student och söker försörjningsstöd vid Umeå Kommun under sommaren Studenthäfte För dig som är student och söker försörjningsstöd vid Umeå Kommun under sommaren Information till Studerande som söker försörjningsstöd under sommaren Du som inte har din sysselsättning och

Läs mer

Försörjningsstöd 2011

Försörjningsstöd 2011 Försörjningsstöd 2011 NORMER OCH RIKTLINJER Handläggning av ekonomiskt bistånd Torsås kommun Sidan 1 av 30 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2011-06-28 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 2. SOCIALTJÄNSTLAGEN...4 2.2. 2

Läs mer

Avgifter inom Vård och omsorg

Avgifter inom Vård och omsorg Sunne kommun Avgifter inom Vård och omsorg Information från Socialförvaltningen i Sunne kommun (SoL och HSL) 2015 Innehållsförteckning. Taxa. Avgifter inom eget boende, särskilt boende. 1. Lagrum 2. Så

Läs mer

Avgifter för vård och omsorg 2015. Särskilt boende

Avgifter för vård och omsorg 2015. Särskilt boende Avgifter för vård och omsorg 2015 Särskilt boende Avgifter för särskilt boende 2015 Den lag som i huvudsak styr kommunens rätt att ta ut avgifter för vård och omsorg är socialtjänstlagen. Dessa avgifter

Läs mer

Socialbidrag till omfattande tandvård. En undersökning i Motala kommun och Södra distriktet i Norrköpings kommun

Socialbidrag till omfattande tandvård. En undersökning i Motala kommun och Södra distriktet i Norrköpings kommun 1999 Socialbidrag till omfattande tandvård En undersökning i Motala kommun och Södra distriktet i Norrköpings kommun 2 1999-05-21 502-5420-1999 FÖRORD I denna rapport presenteras en undersökning av avslagsbeslut

Läs mer

Studenters rätt till socialbidrag

Studenters rätt till socialbidrag Linköpings universitet Ekonomiska institutionen Statsvetenskap 1 2005-04-26 Studenters rätt till socialbidrag Paulina Bumbul Jonas Gummesson Rebecka Johansson Henrik Skagervik Innehållsförteckning SYFTE...

Läs mer

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Vimmerby kommun

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Vimmerby kommun Dnr 2015/110.754 Id 21882 Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Vimmerby kommun Enheten för arbete och försörjning Antagna av socialnämnden 2015-03-19 33 2(34) Innehåll 1 ALLMÄNT... 6 2 FÖRSÖRJNINGSSTÖD...

Läs mer

Avgifter för vård och omsorg 2015. Hemtjänst

Avgifter för vård och omsorg 2015. Hemtjänst Avgifter för vård och omsorg 2015 Hemtjänst Avgifter för hemtjänst 2015 Den lag som i huvudsak styr kommunens rätt att ta ut avgifter för vård och omsorg är socialtjänstlagen. Hemtjänst kan de som behöver

Läs mer

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Köpings kommun Antagen av: Social- och arbetsmarknadsnämnden 19 december 2012, 134 Reviderad 19 juni 2013 54, 25 september 2013 71 samt 30 september 2015 91. RIKTLINJER

Läs mer

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Köpings kommun Antagen av: Social- och arbetsmarknadsnämnden 19 december 2012, 134 Reviderad 19 juni 2013, 54 samt 25 september 2013 71 RIKTLINJER FÖR EKONOMISKT BISTÅND

Läs mer

Normer för ekonomiskt bistånd (socialbidrag)

Normer för ekonomiskt bistånd (socialbidrag) Normer för ekonomiskt bistånd (socialbidrag) 1985 2005 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Bilaga 2 kommunstyrelsen 2015-06-01 104 STORFORS KOMMUN Individ-och familjeomsorg Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Gäller från och med 2015-08-01 1 Innehåll 1. Grundläggande lagstiftning... 6 1.1 Rätten

Läs mer

Rekommenderade riktlinjer

Rekommenderade riktlinjer Socialtjänsten Rekommenderade riktlinjer för biståndsbedömningar individ- och familjeomsorgen (antagna av SON 1 februari 2010, 6) sociala kontrakt (antagna av SON 27 augusti 2012, 118) Dnr SON 2009092

Läs mer

Rutin Riktlinjer för ekonomiskt bistånd

Rutin Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Arbetsmarknads- och familjenämnden 1 (61) Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Rutin Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Innehållsförteckning 1 Inledning 6 Utgångspunkter

Läs mer

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande SFS 1994:137 Källa: Rixlex Utfärdad: 1994-03-30 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:323 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. [Fakta & Historik] Allmänna bestämmelser 1 I denna lag ges bestämmelser

Läs mer

Tillämpningsanvisningar Avgifter för vård och omsorg 2014

Tillämpningsanvisningar Avgifter för vård och omsorg 2014 Tillämpningsanvisningar 20131203 11 Fastställd av omsorgsnämnden 20131218 Gäller 1 april 2014 t.o.m 31 mars 2015 Tillämpningsanvisningar Avgifter för vård och omsorg 2014 2 2 Tillämpningsanvisningar för

Läs mer

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Fastställd av social- och arbetsmarknadsnämnden 19 december 2012, 134 Reviderad 19 juni 2013, 54 Social & Arbetsmarknad 2013-06-19 Innehåll 1 RIKTLINJER FÖR EKONOMISKT

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (23) 2003-03-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT 3

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (23) 2003-03-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT 3 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (23) Handläggare: Unni Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT 3 1.1 MÅL OCH SYFTE FÖR FÖRSÖRJNINGSSTÖD OCH EKONOMISKT BISTÅND FÖR LIVSFÖRING I ÖVRIGT ENLIGT 4 KAP 1 SOL 3 1.2 ÅTERKRAV

Läs mer

Avgifter. Vård och Omsorg

Avgifter. Vård och Omsorg Stenungsunds kommun Avgifter för Vård och Omsorg År 2015 Innehållsförteckning OLIKA TYPER AV AVGIFTER... 3 AVGIFTSUNDERLAG... 4 FÖRBEHÅLLSBELOPP... 5 HÖGSTA AVGIFT FÖR OMSORG, MAXTAXA... 6 VAD INGÅR I

Läs mer

Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen i Eslövs kommun 2008

Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen i Eslövs kommun 2008 Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen i Eslövs kommun 2008 Allmänt om avgifter Kommunens möjlighet att ta ut avgifter inom äldre- och handikappomsorg regleras i social-tjänstlagens 8:e kapitel. Kommunfullmäktige

Läs mer

Riktlinjer för försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd år 2015. Fastställda av kommunstyrelsen 2015-02-09, 41

Riktlinjer för försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd år 2015. Fastställda av kommunstyrelsen 2015-02-09, 41 Riktlinjer för försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd år 2015 Fastställda av kommunstyrelsen 2015-02-09, 41 REGISTER RIKTLINJER FÖR FÖRSÖRJNINGSSTÖD OCH EKONOMISKT BISTÅND 3 FÖRSÖRJNINGSSTÖD 15 Allmänna

Läs mer

1(20) Myndighetsbeslut - Försörjningsstöd. Styrdokument

1(20) Myndighetsbeslut - Försörjningsstöd. Styrdokument 1(20) Myndighetsbeslut - Försörjningsstöd Styrdokument 2(20) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2014-12-02 Dokumentansvarig 1:e socialsekreterare, IFO Anita Eklund Reviderad

Läs mer

Avgifter för äldreomsorg

Avgifter för äldreomsorg Avgifter för äldreomsorg 2015 Göteborg Stad tar ut avgifter för service, stöd och omvårdnad inom äldreomsorgen. Din kostnad beror på vilken inkomst du har, samt hur mycket och vilken slags hjälp du får.

Läs mer

Riktlinjer och anvisningar för ekonomiskt bistånd 2015

Riktlinjer och anvisningar för ekonomiskt bistånd 2015 M-verksamheten Ann-Katrin Ståhl, 0485-473 50 ann-katrin.stahl@morbylanga.se Riktlinjer Godkänd/ansvarig Kommunstyrelsens 181/2015 1(13) Diarienummer KST 2015/000394-750 Författningssamling MBLAFS 2015:23

Läs mer

Riktlinjer för försörjningsstöd

Riktlinjer för försörjningsstöd Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Riktlinjer för försörjningsstöd ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2015-04-01, 93 ANSVAR UPPFÖLJNING: Maria Nordgren GÄLLER TILL OCH MED: 2017-03-01

Läs mer

Minimibeloppet för 2014 är för ensamstående 5012 kr och för makar/sammanboende 4235 kr/person Detta skall täcka normalkostnader för följande poster:

Minimibeloppet för 2014 är för ensamstående 5012 kr och för makar/sammanboende 4235 kr/person Detta skall täcka normalkostnader för följande poster: Borgholms kommuns taxor 2014 SOCIALNÄMNDEN Avgifter för vård och omsorg Inkomstbegrepp Avgiftsunderlaget beräknas utifrån de aktuella förvärvs- och kapitalinkomster som är skattepliktiga enligt inkomstskattelagstiftningen.

Läs mer

Ekonomiskt bistånd. i Lessebo kommun

Ekonomiskt bistånd. i Lessebo kommun Ekonomiskt bistånd i Lessebo kommun Rätten till bistånd Rätten till bistånd (stöd) regleras i 4 kap, 1, Socialtjänstlagen (SoL). Rättigheten förutsätter dock att man inte själv kan tillgodose sina behov

Läs mer

Riktlinjer Handläggning av avgifter och hyror

Riktlinjer Handläggning av avgifter och hyror Riktlinjer Handläggning av avgifter och hyror Antagen av kommunfullmäktige xxxx-xx-xx Innehåll Inledning...3 Högkostnadsskydd(maxtaxa)...3 Inkomster...3 Makars inkomster...4 Sambors inkomster...4 Boendekostnad...4

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ENHETLIG BISTÅNDSBEDÖMNING avseende försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd.

RIKTLINJER FÖR ENHETLIG BISTÅNDSBEDÖMNING avseende försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd. RIKTLINJER FÖR ENHETLIG BISTÅNDSBEDÖMNING avseende försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd. A. INLEDNING Socialnämndens i Söderhamn riktlinjer för enhetlig biståndsbedömning avseende ekonomiskt bistånd

Läs mer

Ekonomiskt bistånd 2014 - riktlinjer och anvisningar

Ekonomiskt bistånd 2014 - riktlinjer och anvisningar Ekonomiskt bistånd 2014 - riktlinjer och anvisningar Antagen av humanistiska nämnden 2014 Antagen av: Humanistiska nämnden 2014-09-16, 108 Dokumentägare: Avdelningschef Social utredning Ersätter dokument:

Läs mer

Riktlinjer ekonomiskt bistånd enligt SoL kapitel 4

Riktlinjer ekonomiskt bistånd enligt SoL kapitel 4 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2014-08-25 Riktlinjer ekonomiskt bistånd enligt SoL kapitel 4 Detta dokument ersätter riktlinjer antagna av kommunstyrelsen 2013-11-04, 147. Grunder för bedömning av rätt till

Läs mer

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Riktlinjer för ekonomiskt bistånd 2015-02-22 Revidering: Textdelen som rör bilagan om boendestöd har tagits bort enlig socialnämndens beslut, istället ska Försäkringskassans föreskrifter om högsta godtagbara

Läs mer