KVALITETSREDOVISNING Barn- och utbildningsnämnden ÄNGELHOLMS KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KVALITETSREDOVISNING 2003. Barn- och utbildningsnämnden ÄNGELHOLMS KOMMUN"

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING 2003 Barn- och utbildningsnämnden ÄNGELHOLMS KOMMUN

2 Sammanfattning Årets kvalitetsredovisning från Barn- och Utbildningsnämnden avslutar arbetet som utgår från Ängelholms kommun tidigare BUN-plan. Från år 2004 är nämndens förväntningar på verksamheterna förtydligade i den nya BUN-planen med en målbilaga. Förordningen om Kvalitetsredovisningar infördes hösten Enligt den skall varje kommun och skola upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärdering av skolplanen respektive arbetsplanen. Hösten 2001 ändrades förordningen. Enligt denna skall uppföljningen och utvärderingen nu istället fokusera på i vilken mån de nationella målen för utbildningen uppnåtts. De lokala målen nämns inte längre. I denna kvalitetsredovisning ges dels en verksamhetsöversikt med hur verksamheten har nått BUN-planens mål, dels också arbete som utförts inom ramen för de nationella målområdena. Resultatredovisningen kommer enbart att beröra dem mål i BUN-planen som inte ansågs uppfyllda i förra årets kvalitetsredovisning. Denna kvalitetsredovisning grundar sig på de redovisningar som inlämnats från våra tolv rektorsområden på grundskolan och från gymnasieskolan. De övergripande slutsatserna är: Målen i den gamla BUN-planen har känts något inaktuella i denna kvalitetsredovisning. Det har blickats framåt och det har varit positivt. För även om den nya BUN-planen togs i kommunfullmäktige i november 2003 så har en del av de målen genomsyrats i skolornas kvalitetsredovisningar. Denna kvalitetsredovisning som är övergripande för kommunen präglas av samma anda, ett dokument i brytningstid. Pedagogiska processer som arbetet med individuella utvecklingsplaner har förekommit i stor utsträckning och i vår kommun ses denna process som en metod för att nå målen. Metoden är för tillfället i en implementeringsfas och igenkänns som något spretig men med god vilja att variationen av tillvägagångssätt ska gagna våra elever i deras inlärningssituationer. Ett annat prioriterat område där medvetenheten och ansvaret blir allt högre är hur man på bästa möjliga sätt skapar en god organisation för elever med behov av särskilt stöd. Det är åtgärder som t.ex. kamratstödjare, elevvårdsteam, resursteam, handlingsplaner, mm. Skolornas kvalitetsredovisningar eller för att använda en typ av ekonomisk metafor, skolornas pedagogiska bokslut, är dokument som är viktiga. I det avseendet att de visar på viktiga huvudprocesser, men som i dagens verklighet med ett relativt trångt ekonomiskt läge dessvärre innehåller en 1

3 underton av oro. En oro främst kring vad minskade resurser kan få för konsekvenser för framtidens lärande och hur våra barn / elever fortsättningsvis skall kunna få sina behov tillgodosedda. Kvalitetsredovisningen upprättad av: Ingela Sjörén Kvalitetsutvecklare Barn- och Utbildningsnämnden Ängelholms Kommun

4 Innehållsförteckning BUN i Ängelholms kommun 4 Verksamhetens omfattning 4 Viktiga händelser Kvalitetsarbetet i Ängelholms skolor 6 Styrdokument 7 Resultat och bedömning av måluppfyllelse 8 Utvecklingsarbete och resultat inom några nationella 11 målområden Plan för uppföljning av Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 3

5 BUN i Ängelholms kommun Barn- och Utbildningsnämndens verksamhetsområde i en organisationsskiss. BUN BUN-chef Elevhälsan BUN-kansli Gymnasiet 3 RO Nätverk Norr 4 RO Rebbelberga Skälderviken Sockerbruket Kungsgården Nätverk Söder 3 RO Villan S. Utmarken Nyhem Särskola Nätverk Landet 5 RO Magnarp Hjärnarp Strövelstorp Munka Tofta Vuxen. Utb Komvux ÄHU Musikskolan Verksamhetens omfattning I tabellen nedan redovisas det antal barn/elever som fanns i verksamheten 15/ Rektorsområde F-klass År 1-5 År 6-9 Förskola Fri.hem Fri.klubb Fdh Gy-skola Särskola Rebbelberga Kungsgården Villan Nyhem (gy-sär) Hjärnarp Tofta Munka Ljungby Skälderviken Magnarp Sockerbruket S Utmarken Strövelstorp Gymnasieskolan 1335 Totalt

6 Viktiga händelser 2003 BUN-planen fastställdes av kommunfullmäktige Tillsammans med våra läroplaner är BUN-planen vårt viktigaste styrdokument. Följande prioriterade mål föreligger: Värdegrunden och det sociala klimatet Barn och elever med behov av särskilt stöd Kunskap, färdigheter och barns/elevers lärande Barns/elevers ansvar och inflytande Kultursamverkan och informations- och kommunikationsteknik Samverkan med socialförvaltningen, habiliteringen, barnungdomspsykiatri och barnvårdscentralen. Kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring- för att måluppfyllelsen i våra styrdokument på ett bättre sätt skall kunna följas upp, utvärderas och förbättras har vi tillsatt en befattning som kvalitetsutvecklare. Didaktikgruppen i praktiskt arbete- (didaktik är läran om att lära sig) Våra 12 didaktiker har under året genomfört uppdrag med bl.a. handledning enskilt eller i grupp till våra pedagoger inom förskolan och skolan. Deras arbetsmetod är aktionsforskning (föreningen av aktion, reflektion, praktik och teori). Den utgår ifrån det pedagogerna gör i sin undervisning/verksamhet och tillsammans med didaktikerna lyfter man fram användbar kunskap till nytta för våra barn/elever. Ett förslag till nytt behovsrelaterat resursfördelningssystem föreligger och kommer träda i kraft under Omorganisation av särskoleverksamheten som medfört att Nyhems rektorsområde har hela ansvaret för den verksamheten. Införandet av allmän förskola har medfört ett ökat tryck på efterfrågan av förskoleplatser. Ombygganden av Toftaskolan pågår. Om- och nybyggnad av Södra Utmarkens skola påbörjad och miljösaneringen av Strövelstorps skola pågår. 5

7 Kvalitetsarbetet i Ängelholms skolor Våra skolor skall kännetecknas av: Respekt för individen Delaktighet och ansvar Demokratiska arbetsformer Stöd och omsorg till alla som särskilt behöver det Allas ansvar för en trivsam miljö Frihet att välja skola Barn- och Utbildningsnämndens övergripande vision är: Barnet / eleven i centrum för bildning och fostran. När det gäller kvalitetssäkringsarbetet så handlar det om att finna ett tydligt och användbart system som förankras i organisationen och dess kärnverksamheter. Det ska vara ett system som bygger på en ökad medvetenhet kring huvudprocesser, rutiner, uppföljning och analys. Kvalitetsarbetet i Ängelholm skolor präglas av en positiv vilja och inställning till att skriva mål och att systematiskt arbeta mot måluppfyllelse. Här finns traditioner som töftning och att använda kvalitetsindikatorerna inom BRUK-materialet. Pedagogerna i verksamheten arbetar medvetet med mätbara mål och metoderna för att inhämta resultat kring dessa. Här utgör verksamhetens resurspedagoger inom kvalitetsutveckling (RPQ:are) ett stöd för kollegiet. Årligen avsetts en dag där skolledarna samlas och reflekterar kring sina kvalitetsredovisningar och kvalitetssäkring. Inriktningen på denna dag har tidigare varit att skolledarna inför övriga i gruppen redovisat sina skolors resultat. På årets strategidag varvades innehållet med både redovisning inför stor grupp och gruppreflektion. Vi denna gruppreflektion satt skolledarna i blandade grupper för att konkret reflektera kring vilka upptäckter de gjort under årets kvalitetsarbete och vad man analyserat fram för åtgärder, att gå vidare med. Figuren på nästa sida visar en modell för att tydliggöra kvalitetssäkringsåtgärder inom den övergripande verksamheten. Modellen är under uppbyggnad. 6

8 Aktiviteter 2004 Årskalender - Kvalitetssäkring Anvisningar inför kvalitetsredovisning till skolledare, senast 10/12 1/12 1/11 Utvärdering av förskolan Webbenkät till år 5 och 9 Enkät föräldrar- förskolan 1/10 Strategidagar- innehåll: betygssättning, kvalitetsredovisning, 1/9 fritidshemspersonalens profession Utvärdering av skolresursen 1/8 Säkra åtgärdsprogram- stickprov Åtgärdsprogram Skolutveckling:säkra priomål IUP, pedaogiskt café mm ½års ped.bokslut med betygsstatistik BUN 1/7 1/1 1/2 ½års ped.bokslut med betygsstatistik 1/6 Enkät till år 5 och 9 (webben slutet på februari, v:6) RO har arbetsdag med sina arbetslag kring kvalitetsredovisning Sammanställning av enkäter, år5 och 9 1/3 1/5 1/4 RO:s kvalitetsredovisningar till BUN senast 31/3 Strategidag:Kvalitetsredovisnin g Enkät till föräldrar-förskolan Lokala arbetsplaner från RO Kommunens kvalitetsredovisning till Skolverket senast 1/5 Styrdokument Prioriterade målområden I den BUN-plan som denna kvalitetsredovisning baserar sig på har Barn- och Utbildningsnämnden prioriterat följande områden: En lärande organisation Det sociala klimatet i organisationen Barn och ungdomar i behov av särskilt stöd En decentraliserad organisation Information och kultur 7

9 Resultat och bedömning av måluppfyllelse. BUN-planens prioriterade verksamhetsområden under perioden En lärande organisation Mål/medel: Varje rektorsområde presenterar minst en gång under perioden sin verksamhet för BUN. Resultat och måluppfyllelse: Under perioden har nio rektorsområden (RO) av tretton presenterat sin verksamhet för BUN. Måluppfyllelsen får bedömas som nästan uppnådd. Förra året hade sex RO presenterat sin verksamhet. Det innebär att enbart tre områden fått utrymme att kunna presentera sig för nämnden. Mål/medel: BUN:s kontaktperson finns i verksamheten inom sitt rektorsområde minst en dag per termin Resultat och måluppfyllelse: Under perioden har tio av rektorsområdena haft besök av kontaktpolitiker. Besöken upplevs som mycket positiva. Jmf med 2002 då sju RO haft besök så är det en ökning. Måluppfyllelsen bedöms som nästan uppnådd. Mål/medel: Rektor / biträdande rektor deltar på olika sätt i personalens arbete med barn / elever. Resultat och måluppfyllelse: Elva rektorsområden (RO) anser sig svara att de aktivt deltar i arbetslagens arbete. Ett RO anser att de delvis lyckats med detta. Måluppfyllelsen får anses som tillfredsställande. Det visar att vi har sk. operativa och verksamhetsnära skolledare. Mål/medel: Skriftliga omdömen erbjuds föräldrar i samband med utvecklingssamtal. Resultat och måluppfyllelse: Skolledarna redovisar att om föräldrarna så önskar upprättar man skriftligt omdöme. Jmf med 2002 har det inte blivit någon förändring. Det är på detta sätt svårt att konstatera att skriftliga omdömen erbjuds aktivt och rutinmässigt vid t.ex. utvecklingssamtal. Således återfinns här ingen kommentar kring måluppfyllelsen. Annat som har utvecklats under rubriken En lärande organisation Det går att se en ihållande trend att utveckla pedagogiska mötesplatser för att upprätthålla diskussionerna kring kunskapssyner, värdegrunden och lärandet. Det läggs stor vikt vid organisering och föräldrarcafé är en typ av organisation. Att instifta ett no- och musikrum som anpassats till teori och praktik är ett annat exempel. Man arbetar också för att utveckla aktiviteter och samverkan inom organisationens tre nätverk: norr, söder och landet. Några RO blickar åt det internationella hållet med kontakt med andra skolor bland annat Frankrike, USA och Danmark. Ett annat RO arbetar med uppdatering av kursplanerna och ett annat har inlett ett arbete som partnerskola till Malmö Lärarhögskola. Gymnasieskolan nämner en utveckling inom individuella utvecklingsplaner/studieplaner. 8

10 Det sociala klimatet i organisationen Mål/medel: Fr.o.m.2002 anslås medel så att varje rektorsområde har kuratorsfunktioner, detta för att förebygga det hårda klimat och den råa samtalston som fått en allt större utbredning på våra skolor. Resultat och måluppfyllelse: Redovisningen visar ett i princip oförändrat läge från föregående år De sex rektorsområde (RO) med 7-9 skolor redovisar att de har kuratorsresurser. Då målet avsåg alla RO så är måluppfyllelsen delvis uppnådd. Annat som har utvecklats under rubriken Det sociala klimatet i organisationen Några RO anser sig arbeta mer aktivt med att få ett väl fungerande elevvårdsteam. För att förebygga kränkande behandling och mobbing arbetar några skolor med sk. kamratstödjare. Gymnasieskolan har uppdaterat och diskuterat sin mobbingoch drogplan. Ett RO har arbetat med profilering till hälsofrämjande skola och ett annat RO har arbetat fram och dokumenterat mål för elevinflytande. Barn och ungdomar i behov av särskilt stöd Mål/medel: Fr.o.m. hösten 2002 finns det en heltidstjänst språkpedagog / 200 barn från förskola (3 5 år) t o m årskurs 2. Resultat och måluppfyllelse: Centrala medel saknas. Vid analys av förra årets kvalitetsredovisning och årets resultat så finns det ingen förbättrad utveckling. Endast ett rektorsområde har anställt specialpedagog med språkpedagogisk bakgrund. Målet har inte uppnåtts. Annat som har utvecklats under rubriken Barn och ungdomar i behov av särskilt stöd Gymnasieskolan har sett över sina rutiner när det gäller åtgärdsprogram. Deras stöd- och hjälpresurs har utvecklats och blivit en naturlig del av verksamheten för eleverna. Ett RO har specifikt tryckt på att de elever som är i behov av särkilt stöd skall prioriteras med t.ex. extra elevassistenter och även organisering av en liten undervisningsgrupp för elever med neuropsykiatriska problem. Även elever med inlärningssvårigheter får stöd och specialhjälp. Ett annat RO har arbetat fram en handlingsplan för samarbete med socialsekreterare. Flera RO tenderar använda grepp som resursteam för att se hela elevens behov. Ett annat exempel på detta är en lokalintegrerad verksamhet för öppen förskola, BVC, MVC och SOC. Information och kultur Mål/medel: Fr.o.m. hösten 2002 är varje bibliotek bemannat med adekvat kompetens. Resultat och måluppfyllelse: Elva rektorsområden (RO) har svarat positivt på påståendet. Det är ett RO mer jmf med Målet är på god väg att uppnås. Mål/medel: Fr.o.m. hösten 2002 har biblioteken tillförts resurser utanför nuvarande ram, motsvarande 0,5% av rektorsområdets totala budget, för uppdatering och nyinköp av aktuell media. Resultat och måluppfyllelse: Målet är inte uppnått, då inga centrala resurser tilldelats. Samma resultat som

11 Mål/medel: Fr.o.m. hösten 2002 har alla barn på förskolenivå faktiska möjligheter att använda datorn som ett pedagogiskt verktyg i vardagen. Resultat och måluppfyllelse: Sex rektorsområden (RO) har svarat positivt på påståendet. Målet får anses vara på god väg att uppnås, en markant förändring från Dock finns problem som att det är för få datorer i kärnverksamheterna. Vissa förskolor är inte uppkopplade på nätverk/internet. Dagbarnvårdare är en personalgrupp som är åsidosatt när det gäller tillgång till dator. Mål/medel: Fr.o.m. hösten 2002 är IKT ett pedagogiskt verktyg i elevens vardag, som ett medel att nå såväl de nationella som individuella målen i skolan. Resultat och måluppfyllelse: Alla rektorsområdena anser att IKT är ett pedagogiskt verktyg, som ett medel för att nå målen. Målet får anses som uppnått. Dock finns påpekan att tekniken och driften bör kvalitetssäkras och att det behövs något fler datorer i kärnverksamheterna. Annat som har utvecklats under rubriken Information och kultur. Ett RO redovisar att de låter alla elever from år 3 undervisas av IT-pedagog. På ett annat RO har man arbetat fram mål och handlingsplan för att utveckla biblioteket som en pedagogisk resurs. Gymnasieskolan har samma ansats med sitt skolbibliotek genom att låta det samverka med huvudbiblioteket och få tips på bland annat aktualiteter, länkar, mm. Kommentar De mål som i kvalitetsredovisningen 2002 inte ansågs uppnådda har redovisats här. Vid jämförelse med årets (2003) uppskattade måluppfyllelse kan man sammantaget se att utvecklingen varit tillfredsställande. När det gäller rektorsområdenas egna skolutvecklingsprojekt så ligger det främsta fokus på elevernas chans och möjlighet till inflytande och delaktighet i sin skolsituation. Det är en god mångfald av exempel som har visats här. Den goda viljan att bedriva skolutveckling men med mindre resurser går inte att ta miste på. De goda exemplen ska spridas och den goda viljan måste bevaras och vårdas, så att inte lusten att bedriva skolutveckling för våra barn/elever uttöms och stagnerar. 10

12 Utvecklingsarbete och resultat inom några nationella målområden Under 2003 inrättades en befattning som kvalitetsutvecklare. I syfte att förstärka arbetet med uppföljning, utvärdering och stödja rektorsområdenas kvalitetsarbete. Arbetsuppgifterna första månaderna var att inventera nuläget och få en uppfattning kring var man befann sig i kvalitetsarbetet. Inventeringen gick till så att genom ett verksamhetsbesök hölls ett samtal med skolledarna. De fick svara på ett antal frågor kring sin verksamhet. Det samlades in lokala arbetsplaner, kompetensutvecklingsplaner och annan dokumentation som ansågs relevant. Sedan besöktes rektorsområdenas resurspedagoger inom kvalitet (RPQ). Här inhämtades deras syn på nuläget inom kvalitetsarbetet. Resultatet från inventeringen har analyserat och man kan konstatera att det pågår kvalitetsarbete på alla rektorsområden men i omfattande grad och på ett mångfacetterat sätt. Denna inventering stämmer i stora drag överens med det som framkom i förra årets kvalitetsredovisning. Att man på vissa RO är målmedvetna målformulerare och på detta sätt synliggör visionen kring varför man arbetar i verksamheten. Andra RO betonar processerna och vägarna till målen. Här syns ofta en variation av metoder för att följa upp dessa processer. Sedan finns det områden som försöker balansera detta och få jämvikt mellan mål och metoder. Det framkom även ett stort behov av kontinuerliga samtal kring hur vi skapar tydlighet och hur vi ska kvalitetssäkra rutiner för uppföljningar och utvärderingar. Många RO har organiserat sitt kvalitetsarbete så att det ska kännas logiskt för alla inblandade i verksamheten. Detta illustreras ofta i en sk. kvalitetsklocka. En annan viktig slutsats från denna inventering av nuläget är att det pågår vad man kallar parallellprocesser vad gäller ekonomisk redovisning och denna sk. kvalitetsredovisning. Ett arbete som i mångt och mycket är upprepning av samma sorts fakta, och många gånger innebär ett dubbelarbete för dem som har ansvarar för denna rapportering. Kvalitetsarbete handlar om att skapa förutsättningar för förbättringsarbete. En förutsättning är att medvetandegöra resultat och siffror som kan vara underlag för vidare diskussioner hur det ser ut. När det gäller godkända resultat i ämnena svenska, engelska och matematik, så finns en sammanställning av detta i bilaga 1. När det gäller betygsstatistik från gymnasieskolan så visar bilaga 2 de olika programmens snitt/kurs (meritvärdet) med en översikt från år 1999 till Här finns även en tabell som visar andel elever i procent som fått slutbetyg. Förra året började man med en kvalitetssäkring vad gäller att inhämta vad eleverna tycker kring sin skolsituation. Det är en årlig enkät som skickas ut till eleverna i år 5 och år 9. Årets enkät har innehållt samma frågor som förra årets för att kunna få ett djupare resonemang. Värt att påpeka är att tiden för att inhämta elevernas synpunkter har varit minimal och tillvägagångssättet med att skicka ut enkäten i digital form har krävt hög teknisk driftsäkerhet och här har det varit en 11

13 del problem med årets utskick. Det är viktigt att ha i åtanke att resultaten grundar sig på 74 % svarsfrekvens från år 5 och 63 % svarsfrekvens från år 9. Enkätundersökningen är i skrivandets stund fortfarande öppen, men det ansågs av värde att få in en del av resultaten i denna kvalitetsredovisning. Det kan vara vanskligt att på dessa underlag dra för stora slutsatser men det går att få fram en indikation på läget. Resultaten från årets enkät kommer att ställas i relation till förra årets resultat och kommer här att delvis rapporteras under rubrikerna för de nationella målområdena. Kunskaper Exempel på rektorsområdenas utvecklingstema inom läroplansområdet kunskaper: Utvecklingen kring individuella utvecklingsplaner (IUP) fortsätter. RO:s skolutvecklingsgrupp har under ht 03 utarbetat ett förslag till gemensamt dokument för förskola/skola. Man menar även att det är inte den yttre formen för IUP som är viktig, utan utvecklingen för den enskilde eleven. Tillvägagångssättet kan vara att tillsammans med elever och föräldrar upprättas individuella mål för alla eleverna så att de medvetet kan arbeta mot målen. Målen revideras kontinuerligt Det finns hög medvetenhet kring att skriva mål och förstå syftet med detta arbete och bevisas genom följande citat: målet är nått när det finns ett dokumentationsunderlag som underlättar för personal att beskriva den enskilde elevens utveckling. Vissa RO har prövat nya former av organisering när det gäller att ge alla barn med behov av särskilt stöd den hjälp de behöver. Man säger bland annat att rutiner för att upprätta åtgärdsprogram har effektiviserats och team med större medvetenhet kring dyslexi och andra områden har bildats. Man säger även vi har startat en ny form av helhetsstöd som vi kallar Möjligheternas verkstad. Hälsofrämjande skola är en metod och profilering för att öka kunskapsinhämtandet. T.ex. extra tid avsätts för organiserad rörelseaktivitet och avslappning för eleverna. genom aktiviteter (fysiska) har eleverna nått större medvetenhet kring sin inlärning.elevens nyfikenhet och engagemang har stimulerats vidare. Det finns även fokus på att utveckla elevernas språkanvändning och kommunikationsförmåga. De flesta arbetslag arbetar intensivt med språkutveckling. Inom skolan använder sig många pedagoger av materialet Språket Lyfter. 12

14 Årets resultat från kommunenkäten visar följande: 98 % av femmorna och 88 % av niorna tycker att påståendet jag lär mig många viktiga saker i skolan stämmer helt eller delvis. 96% av femmorna och 87% av niorna tycker att påståendet i skolan får jag den hjälp jag behöver för att klara skolarbetet stämmer helt eller delvis. Jmf med 2002 då de svarade 98% och 91% respektive 99% och 86% så är resultatet bestående och det visar att generellt intar femmorna en något mer positiv inställning till kunskaper och till den hjälp de får. Normer och värden Exempel på rektorsområdenas utvecklingstema inom detta läroplansområde: Den ständiga diskussionen. Många RO arbetar mycket aktivt med detta, värdegrundsdiskussionen med eleverna är oerhört viktig att ständigt hålla vid liv. Man använder en fiktiv figur Ville för att föra ut budskapet kring värdegrund hos eleverna. Det upplevs som ett bra arbete och god måluppfyllelse. När det gäller att upprätthålla den fortsatta goda utvecklingen av kamratstödjare så använder RO lite olika strategier: information till föräldrar fortsätter genom föräldramöten och skriftlig information, samt fortlöpande information i RO:s samrådsgrupp. kamratstödjarna arbetar tillsammans med skolans mobbinggrupp för att motverka och arbeta mer aktivt med mobbingfrågor. Skolans kurator organiserar tillsammans med kamratstödjarna, temadagar kring kamratskap och trivsel. Ett RO har velat medvetandegöra trygghetsarbete. Personalen har under en period fått fylla i en trivselenkät, för att följa upp trygghetsplanen. Vi har i vår trygghetsplan tillsammans beslutat att all personal hjälps åt att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling. De vuxna föregår med gott exempel. Måluppfyllelsen är god och barnen anses väl förtrogna med förebyggande metoder som t.ex. kompissamtal, vilket medför att genom dialog och tankerespekt löser man konflikter. Årets resultat från kommunenkäten visar följande: Inom parentes resultatet från % (99) av femmorna och 93% (95) av niorna tycker att påståendet på min skola blir jag respekterad av de vuxna och duger som jag är stämmer helt eller delvis. 94% (96) av femmorna och 82 % (80) av niorna tycker att påståendet de vuxna på min skola visar tydligt att det tar avstånd från alla former av förtryck och kränkande behandling stämmer helt eller delvis 94% (97) av femmorna och 85% (83) av niorna tycker att påståendet jag tycker att jag får den uppskattning och uppmuntran av lärarna som jag behöver stämmer helt eller delvis. 90% (92) av femmorna och 90% (91) av niorna tycker att påståendet jag blir aldrig slagen i skolan stämmer helt eller delvis. 13

15 Överlag tenderar värdena för femmorna bli sämre men det är för få procentenheter för att kunna dra slutsatserna att det verkligen är sämre. Det går att se en liten förbättring vad gäller niornas syn på de vuxnas förhållningssätt till dem som elever. Trots två procentenheter till det bättre får resultatet anses som lågt. Här måste målet vara att de flesta elever anser sig sedda, hörda och bekräftade. Elevernas ansvar och inflytande Exempel på rektorsområdenas utvecklingstema inom detta läroplansområde: Gymnasieskolan har ett stående och övergripande mål som heter Elevers inflytande. En årlig enkät mäter måluppfyllelsen. Elevernas IT-råd ges inflytande i och samverkar med IT-gruppen i olika frågeställningar. IT-mål med användarpolicy är formulerade och fastställda. RO har utvärderat med hjälp av enkät. Resultatet visar att man är på god väg att nå målen. Ett annat RO har utvärderat elevernas delaktighet med enkät för andra året i rad och fick b.la.fram resultatet: arbetssätt och metoder varieras och elevaktiva arbetsformer tillämpas ofta. Eleverna ställs inför uppgifter som leder till reflektion och ger möjligheter att se samband och dra slutsatser. Årets resultat från kommunenkäten visar följande: Inom parentes resultatet från % (84) av femmorna tycker att påståendet jag är med och bestämmer vad jag skall arbeta med stämmer helt eller delvis. Ca 80 % (80) tycker att de kan påverka hur skolmiljön utformas utomhus. 92% (95) har klassråd och 99% (97) klassrepresentant i skolans elevråd. Bland niorna tycker 45% (45) att de kan påverka hur skolmiljön utformas inomhus och 40% (35) att de kan påverka skolmiljön utomhus. Niorna får även frågan om de får vara med och planera vad de skall arbeta med: Alltid eller Ofta svarar ca 55% (54) när det gäller SO-ämnen, 43% (35-40) när det gäller NO-ämnen, 46% (44) när det gäller svenska, 78% (82) när det gäller slöjd, medan engelska, tyska och franska ger svarsprocenten 31 (37), 17 (14), 11 (10). Jmf med 2002 så visar siffrorna samma negativa resultat när det gäller niornas brist på möjligheter att kunna påverka sitt arbete och sin miljö. Detta är ett problemområde som måste få större utrymme i de framtida diskussionerna kring förbättringsarbete. 14

16 Plan för uppföljning av 2004 År 2004 har i skrivandets stund pågått i ett kvartal. Under detta år kommer ett stort fokus ligga på att etablera rutiner för kvalitetssäkring på alla nivåer i verksamheten. Den nya BUN-planen kommer vara ett styrdokument för denna kvalitetssäkring. Den är mer konkret med strävansmål och effektmål för att uppföljningen och utvärderingen skall bli ännu mer tydlig. I bilaga 3 finns utdrag från BUN-planen där det beskrivs aktiviteter/åtgärder för hur våra mål ska kvalitetssäkras. Där finns även den målbilaga till BUN-planen som detaljerat beskriver våra strävansmål och effektmål för Vi ser också kvalitetsredovisningen som ett levande dokument att följa upp och utgå ifrån när det gäller att arbeta fram åtgärder för att nå målen. Den ekonomiska processen med budgetplaneringar, prognoser, konsekvensbeskrivningar är perspektiv som i det längsta mån bör samverka och utgöra ett stöd för alla berörda i verksamheterna, från elever, föräldrar, personal, skolledning, BUN-kansli och nämnd. Det behövs mer diskussioner kring vilka våra brukare är och vilka deras behov är. En fördjupad dialog bör äga rum när det gäller BUN-planens beskrivna mål och vilka medel som ska/kan/bör avsättas för att nå dem. Kvalitetssäkring är en process som enligt Skolverkets rapport Att granska och förbättra kvalitet måste vara långsiktig för att vara framgångsrik. Att bevaka den vetenskapliga debatten kring kvalitetsutveckling är ett prioriterat uppdrag för att få nya infallsvinklar när det handlar om utvärdering och dokumentation. Skolverkets delning med en avdelning som arbetar med inspektioner och en avdelning som verkar mer konsultativt med fokus på skolutveckling är en strategi för att regeringens kvalitetsprogram ska bli mer kraftfullt. Utbildningsinspektionen kommer förmodligen under år 2005 eller 2006 till Ängelholms kommun och granskar och utvärderar hur kvaliteten är i vår skolverksamhet. Myndigheten för skolutveckling arbetar med förslag på kvalitetsindikatorer vilket förmodligen träder i kraft under Meningen med dessa kvalitetsindikatorer är att man ska kunna jämföra kommuner emellan och att kvalitetsredovisningarna ska ha en mer gemensam formalia för att dokumentet skall kunna användas mer aktivt. Ovanstående är förändringar som från nationell nivå kommer till oss inom en inte för snar framtid och då gäller det för oss att ha framförhållning och skapa goda informationskanaler och tydlighet kring strategier för kvalitetssäkringen i vår kommun. Vi är en bit på vägen och det ska bli intressant att få besök av inspektion och att fortsätta arbetet med våra kvalitetsredovisningar med dess pedagogiska processer. 15

17 Uppfyllelse av kunskapsmålen 2003 bilaga 1 Antal elever i år 5 som nått godkändnivå i %. Svenska Engelska Matematik Rebbelberga Kungsgården Villan Hjärnarp Munka Tofta Skälderviken Sockerbruket / /92 Magnarp S Utmarken Strövelstorp Antal elever i år 9 som nått godkändnivå i %. Svenska Engelska Matematik Kungsgården Nyhem Hjärnarp Tofta Magnarp Strövelstorp

18 Betygsstatistik - Gymnasieskolan bilaga 2 De olika programmens snitt/kurs (meritvärde) BF 13,13 12,77 12,77 11,78 BP 10,79 11,27 12,35 11,56 13,52 EC 11,47 12,17 12,09 12,97 13,2 ES 14,09 14,61 13,83 14,1 14,37 FP 12,52 12,31 11,39 13,09 12,15 HP 10,88 11,59 11,12 12,08 12,08 HR 11,19 9,39 12,14 12,49 10,78 HV 14,57 15,22 14,52 15,04 16,93 IP 9,6 10,84 12,33 11,77 13,38 NV 14,86 15,2 14,81 15,89 16,31 OP 11,6 10,6 11,03 11,54 SM 11,41 11,86 11,49 12,73 11,83 SP 12,98 13,45 13,33 14,34 14,09 TE 14,37 Totalt 13,03 13,45 13,05 13,9 13,97 Andelen elever i % som fått slutbetyg. År %

19 Bilaga 3 BUN-plan Fastställd av kommunfullmäktige Uppföljning Uppföljning beskriver resultat i form av nyckeltal, enkäter, intervjuer etc. Syftet med uppföljning är: att underlätta jämförelser av resultat på såväl lokal som nationell nivå. att öka tillgängligheten till information för olika målgrupper. Uppföljning av förskoleverksamheten enkäter till föräldrar. Uppföljning av förskolans tal- och språkförståelse. (Samverkan med BVC) Årlig enkätuppföljning av elever i årskurs 5 och 9. Önskemål även i årskurs 2. Enkätresultaten i årskurs 9 skall redovisas för nämnden. Årlig enkätuppföljning i gymnasieskolan. Uppföljning av tester i årskurs 1, nationella mål i svenska, engelska och matematik för årskurs 5. Matematik för årskurs 5, betygen i årskurs 8 och 9 skall redovisas för nämnden. Varje rektorsområde presenterar minst 2 gånger under perioden sin verksamhet för BUN. BUN:s kontaktperson finns i verksamheten inom sitt rektorsområde minst en dag per termin och återrapporterar till nämnden. Rektor / biträdande rektor deltar på olika sätt i personalens arbete med barns / elevers lärande. Skolledarna håller årliga dokumenterade samtal med sina medarbetare. Sammankallar till träffar med föräldrareferensgrupper vid behov. Skriftliga omdömen erbjuds föräldrar i samband med utvecklingssamtal. Samarbetet med socialförvaltningen, BUP och BVC skall förbättras och utökas. 2. Utvärdering Vid utvärdering analyseras och värderas resultaten samt föreslås åtgärder för förbättringar. Syftet med utvärdering är: att öka kunskapen hur rektorsområdena utvecklas i förhållande till de nationella målen, att öka kunskapen om sambanden mellan resurser och resultat. I förskolornas och skolornas prioriterade områden skall självvärdering vara en självklar del. Arbetsplanerna utvärderas i den årliga kvalitetsredovisningen till Skolverket. Materialet delges nämndens ledamöter. Ett av nämnden utsett målområde utvärderas av extern expertis. Utvärdering av Åtgärdsprogram. Internkontroll / stickprov.

20 Barn- och utbildningsnämnden, Ängelholms kommun MÅLBILAGA 2004 Värdegrunden och det sociala klimatet Inriktningsmål / Mål att sträva mot Att läroplanens värdegrund skall genomsyra verksamheten så att personal, barn/elever föräldrar, och förtroendevalda tar ett gemensamt ansvar för förskolans och skolans gemensamma normer och värden. Mål att uppnå Att i varje grupp/klass har man kontinuerliga samtal i syfte att stärka gruppens/klassens sociala klimat, Att i varje rektorsområde skall det finnas handlingsplaner för det förebyggande arbetet mot alla former av våld, hot, kränkande behandling, mobbning och diskriminering, Att i varje rektorsområde skall det finnas en arbetsplan för det förebyggande arbetet mot alkohol, narkotika och tobak, Att en årlig enkät gällandet det sociala klimatet skall genomföras på varje förskola och skola (åk 5, åk 9 och gymnasiet) Resultaten av enkäten skall följas upp och utvärderas, Att varje rektorsområde skall arbeta aktivt för att minska skadegörelse. Barn och elever i behov av särskilt stöd Inriktningsmål / Mål att sträva mot Att barn och ungdom i behov av särskilt stöd skall få den hjälp som behovet motiverar. Mål att uppnå Att årligen prioritera resurser till elever i behov av särskilt stöd genom statens bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem, Att inom varje rektorsområde skall det finnas en handlingsplan för barn/elever i behov av särskilt stöd, Att åtgärdsprogram skall upprättas för alla elever som behöver särskilda stödåtgärder. I åtgärdsprogrammet skall ingå - en tydlig problembeskrivning, - mål för vad man vill uppnå, - medel och metoder för insatser, - en tydlig ansvarsfördelning, - samverkan med elev och förälder. Åtgärdsprogrammet skall kontinuerligt följas upp av berörda parter. Att resultatuppföljning skall ske av genomförda insatser. 1(1)

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN FÖR GÄLLIVARE KOMMUN OCH FÖR BARN- UTBILDNING- OCH KULTURNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE Gällivare kommuns skolplan har som mål att lyfta fram och fokusera

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans elevhälsoplan tar sin utgångspunkt i de internationella, nationella och lokala styrdokumenten. Dessa är FN:s Barnkonvention, Salamancadeklarationen, Skollagen,

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

SKOLPLAN FÖR GYMNASIET

SKOLPLAN FÖR GYMNASIET 1 (10) SKOLPLAN FÖR GYMNASIET 1 Inledning Skolplanen omfattar gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, särvux och SFI. Det övergripande målet är att

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 140929 Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Skolplan för Mönsterås kommun

Skolplan för Mönsterås kommun Skolplan för Mönsterås kommun Demokrati Miljö Lärande Antagen av KF 2004-09-27, 86 Barn- och utbildningsförvaltningen Box 33 383 21 Mönsterås www.monsteras.se Inledning Skolplanen är Mönsterås kommuns

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM 2009/2010 1. Vision Gångsätra gymnasium är en skola i tiden där kunskap, kommunikation, kultur och kreativitet är i fokus. Alla på skolan skall i samverkan utveckla

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun 1 Innehåll INLEDNING... 3 UNDERLAG... 3 KUNSKAPER... 3 KUNSKAPSRESULTAT... 3 UPPFÖLJNING OCH KOMMUNIKATION AV RESULTAT... 6 BEDÖMNING

Läs mer

DEMOKRATI (NORMER OCH VÄRDERINGAR)

DEMOKRATI (NORMER OCH VÄRDERINGAR) Antagen av kommunfullmäktige 2003-10-23, 155 Skolplan 2004-2006 Vision Verksamheten skall medverka i barns lust att lära, lära om, och lära nytt, på ett forskande och undersökande sätt. Barnen skall utvecklas

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 UTBILDNINGSPLAN för Västerås stad 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 Innehåll Utbildningsplan 3 En ledande skolstad 4 Vägen till en ledande skolstad 5 Kunskaps- och utvecklingsuppdrag

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Agenda Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Observatörer Skola Föräldrar och elever Medarbetare Utvärderingssamarbetet

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare Verksamhetsplan 2014 Komvux gymnasial Komvux grundläggande Särvux Samhällsorientering Sfi svenska för invandrare VERKSAMHETERNA Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå De kurser som erbjuds följer gymnasiets

Läs mer

Hedeskolans. likabehandlingsplan

Hedeskolans. likabehandlingsplan Hedeskolan, Björnbärsvägen 2, 457 31 Tanumshede Telefon: 0525-18192, 0525-183 14 Hedeskolans likabehandlingsplan 2012-01-10 Övergripande mål Hedeskolan och fritidshemmets Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

PM 2010-04-22 Rev 2010-05-11. DANDERYDS KOMMUN Barn och - utbildningsnämnden Lena Wallin och Monica Olsson BUN 2010/0067

PM 2010-04-22 Rev 2010-05-11. DANDERYDS KOMMUN Barn och - utbildningsnämnden Lena Wallin och Monica Olsson BUN 2010/0067 -04-22 Rev -05-11 1(15) BUN /0067 Resultat av föräldra- och elevenkät genomförd i februari Bakgrund och syfte Enkätundersökningen är ett led i det kvalitetsarbete som pågår i kommunen genom olika former

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden UPPDRAGSPLAN 2015 Utbildningsnämnden UN 2015/ 4661 Antagen av Utbildningsnämnden den 17 juni 2015 I enlighet med styrmodellen för Norrköpings kommun ska varje nämnd årligen ta fram en uppdragsplan. Uppdragsplanen

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Verksamhet Bildning VISION Alla barn och elever ska få den digitala kompetens de kommer att behöva, både nu och i framtiden. De ska få redskap och utveckla

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN

Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN Innehåll Vision för stadsdelsnämnden Västra Göteborg: 3 Mål för stadsdelsförvaltningen Västra Göteborg:... 3 Förhållningssätt och organisationskultur:...

Läs mer

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Lust att lära - möjlighet att lyckas Skolplan för Borås Stad 1 Innehåll Inledning, definitioner 4 Statens uppdrag till kommunen och förskola/skola

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Caroli förskoleområde. SDF Centrum Malmö stad. Kerstin Norlander Förskolechef

Verksamhetsplan 2013. Caroli förskoleområde. SDF Centrum Malmö stad. Kerstin Norlander Förskolechef Verksamhetsplan 2013 Caroli förskoleområde SDF Centrum Malmö stad Kerstin Norlander Förskolechef Caroli förskoleområde Innehållsförteckning 1:1 Organisations översikt..3 1:2 Organisationsplan för Caroli

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Söderparkskolan F-6

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Söderparkskolan F-6 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Söderparkskolan F-6 Läsåret 2014-2015 1 Innehållsförteckning Sida 2 Innehållsförteckning 3 Vår vision Till dig som elev Till dig som vårdnadshavare Till

Läs mer

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer