KVALITETSREDOVISNING Barn- och utbildningsnämnden ÄNGELHOLMS KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KVALITETSREDOVISNING 2003. Barn- och utbildningsnämnden ÄNGELHOLMS KOMMUN"

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING 2003 Barn- och utbildningsnämnden ÄNGELHOLMS KOMMUN

2 Sammanfattning Årets kvalitetsredovisning från Barn- och Utbildningsnämnden avslutar arbetet som utgår från Ängelholms kommun tidigare BUN-plan. Från år 2004 är nämndens förväntningar på verksamheterna förtydligade i den nya BUN-planen med en målbilaga. Förordningen om Kvalitetsredovisningar infördes hösten Enligt den skall varje kommun och skola upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärdering av skolplanen respektive arbetsplanen. Hösten 2001 ändrades förordningen. Enligt denna skall uppföljningen och utvärderingen nu istället fokusera på i vilken mån de nationella målen för utbildningen uppnåtts. De lokala målen nämns inte längre. I denna kvalitetsredovisning ges dels en verksamhetsöversikt med hur verksamheten har nått BUN-planens mål, dels också arbete som utförts inom ramen för de nationella målområdena. Resultatredovisningen kommer enbart att beröra dem mål i BUN-planen som inte ansågs uppfyllda i förra årets kvalitetsredovisning. Denna kvalitetsredovisning grundar sig på de redovisningar som inlämnats från våra tolv rektorsområden på grundskolan och från gymnasieskolan. De övergripande slutsatserna är: Målen i den gamla BUN-planen har känts något inaktuella i denna kvalitetsredovisning. Det har blickats framåt och det har varit positivt. För även om den nya BUN-planen togs i kommunfullmäktige i november 2003 så har en del av de målen genomsyrats i skolornas kvalitetsredovisningar. Denna kvalitetsredovisning som är övergripande för kommunen präglas av samma anda, ett dokument i brytningstid. Pedagogiska processer som arbetet med individuella utvecklingsplaner har förekommit i stor utsträckning och i vår kommun ses denna process som en metod för att nå målen. Metoden är för tillfället i en implementeringsfas och igenkänns som något spretig men med god vilja att variationen av tillvägagångssätt ska gagna våra elever i deras inlärningssituationer. Ett annat prioriterat område där medvetenheten och ansvaret blir allt högre är hur man på bästa möjliga sätt skapar en god organisation för elever med behov av särskilt stöd. Det är åtgärder som t.ex. kamratstödjare, elevvårdsteam, resursteam, handlingsplaner, mm. Skolornas kvalitetsredovisningar eller för att använda en typ av ekonomisk metafor, skolornas pedagogiska bokslut, är dokument som är viktiga. I det avseendet att de visar på viktiga huvudprocesser, men som i dagens verklighet med ett relativt trångt ekonomiskt läge dessvärre innehåller en 1

3 underton av oro. En oro främst kring vad minskade resurser kan få för konsekvenser för framtidens lärande och hur våra barn / elever fortsättningsvis skall kunna få sina behov tillgodosedda. Kvalitetsredovisningen upprättad av: Ingela Sjörén Kvalitetsutvecklare Barn- och Utbildningsnämnden Ängelholms Kommun

4 Innehållsförteckning BUN i Ängelholms kommun 4 Verksamhetens omfattning 4 Viktiga händelser Kvalitetsarbetet i Ängelholms skolor 6 Styrdokument 7 Resultat och bedömning av måluppfyllelse 8 Utvecklingsarbete och resultat inom några nationella 11 målområden Plan för uppföljning av Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 3

5 BUN i Ängelholms kommun Barn- och Utbildningsnämndens verksamhetsområde i en organisationsskiss. BUN BUN-chef Elevhälsan BUN-kansli Gymnasiet 3 RO Nätverk Norr 4 RO Rebbelberga Skälderviken Sockerbruket Kungsgården Nätverk Söder 3 RO Villan S. Utmarken Nyhem Särskola Nätverk Landet 5 RO Magnarp Hjärnarp Strövelstorp Munka Tofta Vuxen. Utb Komvux ÄHU Musikskolan Verksamhetens omfattning I tabellen nedan redovisas det antal barn/elever som fanns i verksamheten 15/ Rektorsområde F-klass År 1-5 År 6-9 Förskola Fri.hem Fri.klubb Fdh Gy-skola Särskola Rebbelberga Kungsgården Villan Nyhem (gy-sär) Hjärnarp Tofta Munka Ljungby Skälderviken Magnarp Sockerbruket S Utmarken Strövelstorp Gymnasieskolan 1335 Totalt

6 Viktiga händelser 2003 BUN-planen fastställdes av kommunfullmäktige Tillsammans med våra läroplaner är BUN-planen vårt viktigaste styrdokument. Följande prioriterade mål föreligger: Värdegrunden och det sociala klimatet Barn och elever med behov av särskilt stöd Kunskap, färdigheter och barns/elevers lärande Barns/elevers ansvar och inflytande Kultursamverkan och informations- och kommunikationsteknik Samverkan med socialförvaltningen, habiliteringen, barnungdomspsykiatri och barnvårdscentralen. Kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring- för att måluppfyllelsen i våra styrdokument på ett bättre sätt skall kunna följas upp, utvärderas och förbättras har vi tillsatt en befattning som kvalitetsutvecklare. Didaktikgruppen i praktiskt arbete- (didaktik är läran om att lära sig) Våra 12 didaktiker har under året genomfört uppdrag med bl.a. handledning enskilt eller i grupp till våra pedagoger inom förskolan och skolan. Deras arbetsmetod är aktionsforskning (föreningen av aktion, reflektion, praktik och teori). Den utgår ifrån det pedagogerna gör i sin undervisning/verksamhet och tillsammans med didaktikerna lyfter man fram användbar kunskap till nytta för våra barn/elever. Ett förslag till nytt behovsrelaterat resursfördelningssystem föreligger och kommer träda i kraft under Omorganisation av särskoleverksamheten som medfört att Nyhems rektorsområde har hela ansvaret för den verksamheten. Införandet av allmän förskola har medfört ett ökat tryck på efterfrågan av förskoleplatser. Ombygganden av Toftaskolan pågår. Om- och nybyggnad av Södra Utmarkens skola påbörjad och miljösaneringen av Strövelstorps skola pågår. 5

7 Kvalitetsarbetet i Ängelholms skolor Våra skolor skall kännetecknas av: Respekt för individen Delaktighet och ansvar Demokratiska arbetsformer Stöd och omsorg till alla som särskilt behöver det Allas ansvar för en trivsam miljö Frihet att välja skola Barn- och Utbildningsnämndens övergripande vision är: Barnet / eleven i centrum för bildning och fostran. När det gäller kvalitetssäkringsarbetet så handlar det om att finna ett tydligt och användbart system som förankras i organisationen och dess kärnverksamheter. Det ska vara ett system som bygger på en ökad medvetenhet kring huvudprocesser, rutiner, uppföljning och analys. Kvalitetsarbetet i Ängelholm skolor präglas av en positiv vilja och inställning till att skriva mål och att systematiskt arbeta mot måluppfyllelse. Här finns traditioner som töftning och att använda kvalitetsindikatorerna inom BRUK-materialet. Pedagogerna i verksamheten arbetar medvetet med mätbara mål och metoderna för att inhämta resultat kring dessa. Här utgör verksamhetens resurspedagoger inom kvalitetsutveckling (RPQ:are) ett stöd för kollegiet. Årligen avsetts en dag där skolledarna samlas och reflekterar kring sina kvalitetsredovisningar och kvalitetssäkring. Inriktningen på denna dag har tidigare varit att skolledarna inför övriga i gruppen redovisat sina skolors resultat. På årets strategidag varvades innehållet med både redovisning inför stor grupp och gruppreflektion. Vi denna gruppreflektion satt skolledarna i blandade grupper för att konkret reflektera kring vilka upptäckter de gjort under årets kvalitetsarbete och vad man analyserat fram för åtgärder, att gå vidare med. Figuren på nästa sida visar en modell för att tydliggöra kvalitetssäkringsåtgärder inom den övergripande verksamheten. Modellen är under uppbyggnad. 6

8 Aktiviteter 2004 Årskalender - Kvalitetssäkring Anvisningar inför kvalitetsredovisning till skolledare, senast 10/12 1/12 1/11 Utvärdering av förskolan Webbenkät till år 5 och 9 Enkät föräldrar- förskolan 1/10 Strategidagar- innehåll: betygssättning, kvalitetsredovisning, 1/9 fritidshemspersonalens profession Utvärdering av skolresursen 1/8 Säkra åtgärdsprogram- stickprov Åtgärdsprogram Skolutveckling:säkra priomål IUP, pedaogiskt café mm ½års ped.bokslut med betygsstatistik BUN 1/7 1/1 1/2 ½års ped.bokslut med betygsstatistik 1/6 Enkät till år 5 och 9 (webben slutet på februari, v:6) RO har arbetsdag med sina arbetslag kring kvalitetsredovisning Sammanställning av enkäter, år5 och 9 1/3 1/5 1/4 RO:s kvalitetsredovisningar till BUN senast 31/3 Strategidag:Kvalitetsredovisnin g Enkät till föräldrar-förskolan Lokala arbetsplaner från RO Kommunens kvalitetsredovisning till Skolverket senast 1/5 Styrdokument Prioriterade målområden I den BUN-plan som denna kvalitetsredovisning baserar sig på har Barn- och Utbildningsnämnden prioriterat följande områden: En lärande organisation Det sociala klimatet i organisationen Barn och ungdomar i behov av särskilt stöd En decentraliserad organisation Information och kultur 7

9 Resultat och bedömning av måluppfyllelse. BUN-planens prioriterade verksamhetsområden under perioden En lärande organisation Mål/medel: Varje rektorsområde presenterar minst en gång under perioden sin verksamhet för BUN. Resultat och måluppfyllelse: Under perioden har nio rektorsområden (RO) av tretton presenterat sin verksamhet för BUN. Måluppfyllelsen får bedömas som nästan uppnådd. Förra året hade sex RO presenterat sin verksamhet. Det innebär att enbart tre områden fått utrymme att kunna presentera sig för nämnden. Mål/medel: BUN:s kontaktperson finns i verksamheten inom sitt rektorsområde minst en dag per termin Resultat och måluppfyllelse: Under perioden har tio av rektorsområdena haft besök av kontaktpolitiker. Besöken upplevs som mycket positiva. Jmf med 2002 då sju RO haft besök så är det en ökning. Måluppfyllelsen bedöms som nästan uppnådd. Mål/medel: Rektor / biträdande rektor deltar på olika sätt i personalens arbete med barn / elever. Resultat och måluppfyllelse: Elva rektorsområden (RO) anser sig svara att de aktivt deltar i arbetslagens arbete. Ett RO anser att de delvis lyckats med detta. Måluppfyllelsen får anses som tillfredsställande. Det visar att vi har sk. operativa och verksamhetsnära skolledare. Mål/medel: Skriftliga omdömen erbjuds föräldrar i samband med utvecklingssamtal. Resultat och måluppfyllelse: Skolledarna redovisar att om föräldrarna så önskar upprättar man skriftligt omdöme. Jmf med 2002 har det inte blivit någon förändring. Det är på detta sätt svårt att konstatera att skriftliga omdömen erbjuds aktivt och rutinmässigt vid t.ex. utvecklingssamtal. Således återfinns här ingen kommentar kring måluppfyllelsen. Annat som har utvecklats under rubriken En lärande organisation Det går att se en ihållande trend att utveckla pedagogiska mötesplatser för att upprätthålla diskussionerna kring kunskapssyner, värdegrunden och lärandet. Det läggs stor vikt vid organisering och föräldrarcafé är en typ av organisation. Att instifta ett no- och musikrum som anpassats till teori och praktik är ett annat exempel. Man arbetar också för att utveckla aktiviteter och samverkan inom organisationens tre nätverk: norr, söder och landet. Några RO blickar åt det internationella hållet med kontakt med andra skolor bland annat Frankrike, USA och Danmark. Ett annat RO arbetar med uppdatering av kursplanerna och ett annat har inlett ett arbete som partnerskola till Malmö Lärarhögskola. Gymnasieskolan nämner en utveckling inom individuella utvecklingsplaner/studieplaner. 8

10 Det sociala klimatet i organisationen Mål/medel: Fr.o.m.2002 anslås medel så att varje rektorsområde har kuratorsfunktioner, detta för att förebygga det hårda klimat och den råa samtalston som fått en allt större utbredning på våra skolor. Resultat och måluppfyllelse: Redovisningen visar ett i princip oförändrat läge från föregående år De sex rektorsområde (RO) med 7-9 skolor redovisar att de har kuratorsresurser. Då målet avsåg alla RO så är måluppfyllelsen delvis uppnådd. Annat som har utvecklats under rubriken Det sociala klimatet i organisationen Några RO anser sig arbeta mer aktivt med att få ett väl fungerande elevvårdsteam. För att förebygga kränkande behandling och mobbing arbetar några skolor med sk. kamratstödjare. Gymnasieskolan har uppdaterat och diskuterat sin mobbingoch drogplan. Ett RO har arbetat med profilering till hälsofrämjande skola och ett annat RO har arbetat fram och dokumenterat mål för elevinflytande. Barn och ungdomar i behov av särskilt stöd Mål/medel: Fr.o.m. hösten 2002 finns det en heltidstjänst språkpedagog / 200 barn från förskola (3 5 år) t o m årskurs 2. Resultat och måluppfyllelse: Centrala medel saknas. Vid analys av förra årets kvalitetsredovisning och årets resultat så finns det ingen förbättrad utveckling. Endast ett rektorsområde har anställt specialpedagog med språkpedagogisk bakgrund. Målet har inte uppnåtts. Annat som har utvecklats under rubriken Barn och ungdomar i behov av särskilt stöd Gymnasieskolan har sett över sina rutiner när det gäller åtgärdsprogram. Deras stöd- och hjälpresurs har utvecklats och blivit en naturlig del av verksamheten för eleverna. Ett RO har specifikt tryckt på att de elever som är i behov av särkilt stöd skall prioriteras med t.ex. extra elevassistenter och även organisering av en liten undervisningsgrupp för elever med neuropsykiatriska problem. Även elever med inlärningssvårigheter får stöd och specialhjälp. Ett annat RO har arbetat fram en handlingsplan för samarbete med socialsekreterare. Flera RO tenderar använda grepp som resursteam för att se hela elevens behov. Ett annat exempel på detta är en lokalintegrerad verksamhet för öppen förskola, BVC, MVC och SOC. Information och kultur Mål/medel: Fr.o.m. hösten 2002 är varje bibliotek bemannat med adekvat kompetens. Resultat och måluppfyllelse: Elva rektorsområden (RO) har svarat positivt på påståendet. Det är ett RO mer jmf med Målet är på god väg att uppnås. Mål/medel: Fr.o.m. hösten 2002 har biblioteken tillförts resurser utanför nuvarande ram, motsvarande 0,5% av rektorsområdets totala budget, för uppdatering och nyinköp av aktuell media. Resultat och måluppfyllelse: Målet är inte uppnått, då inga centrala resurser tilldelats. Samma resultat som

11 Mål/medel: Fr.o.m. hösten 2002 har alla barn på förskolenivå faktiska möjligheter att använda datorn som ett pedagogiskt verktyg i vardagen. Resultat och måluppfyllelse: Sex rektorsområden (RO) har svarat positivt på påståendet. Målet får anses vara på god väg att uppnås, en markant förändring från Dock finns problem som att det är för få datorer i kärnverksamheterna. Vissa förskolor är inte uppkopplade på nätverk/internet. Dagbarnvårdare är en personalgrupp som är åsidosatt när det gäller tillgång till dator. Mål/medel: Fr.o.m. hösten 2002 är IKT ett pedagogiskt verktyg i elevens vardag, som ett medel att nå såväl de nationella som individuella målen i skolan. Resultat och måluppfyllelse: Alla rektorsområdena anser att IKT är ett pedagogiskt verktyg, som ett medel för att nå målen. Målet får anses som uppnått. Dock finns påpekan att tekniken och driften bör kvalitetssäkras och att det behövs något fler datorer i kärnverksamheterna. Annat som har utvecklats under rubriken Information och kultur. Ett RO redovisar att de låter alla elever from år 3 undervisas av IT-pedagog. På ett annat RO har man arbetat fram mål och handlingsplan för att utveckla biblioteket som en pedagogisk resurs. Gymnasieskolan har samma ansats med sitt skolbibliotek genom att låta det samverka med huvudbiblioteket och få tips på bland annat aktualiteter, länkar, mm. Kommentar De mål som i kvalitetsredovisningen 2002 inte ansågs uppnådda har redovisats här. Vid jämförelse med årets (2003) uppskattade måluppfyllelse kan man sammantaget se att utvecklingen varit tillfredsställande. När det gäller rektorsområdenas egna skolutvecklingsprojekt så ligger det främsta fokus på elevernas chans och möjlighet till inflytande och delaktighet i sin skolsituation. Det är en god mångfald av exempel som har visats här. Den goda viljan att bedriva skolutveckling men med mindre resurser går inte att ta miste på. De goda exemplen ska spridas och den goda viljan måste bevaras och vårdas, så att inte lusten att bedriva skolutveckling för våra barn/elever uttöms och stagnerar. 10

12 Utvecklingsarbete och resultat inom några nationella målområden Under 2003 inrättades en befattning som kvalitetsutvecklare. I syfte att förstärka arbetet med uppföljning, utvärdering och stödja rektorsområdenas kvalitetsarbete. Arbetsuppgifterna första månaderna var att inventera nuläget och få en uppfattning kring var man befann sig i kvalitetsarbetet. Inventeringen gick till så att genom ett verksamhetsbesök hölls ett samtal med skolledarna. De fick svara på ett antal frågor kring sin verksamhet. Det samlades in lokala arbetsplaner, kompetensutvecklingsplaner och annan dokumentation som ansågs relevant. Sedan besöktes rektorsområdenas resurspedagoger inom kvalitet (RPQ). Här inhämtades deras syn på nuläget inom kvalitetsarbetet. Resultatet från inventeringen har analyserat och man kan konstatera att det pågår kvalitetsarbete på alla rektorsområden men i omfattande grad och på ett mångfacetterat sätt. Denna inventering stämmer i stora drag överens med det som framkom i förra årets kvalitetsredovisning. Att man på vissa RO är målmedvetna målformulerare och på detta sätt synliggör visionen kring varför man arbetar i verksamheten. Andra RO betonar processerna och vägarna till målen. Här syns ofta en variation av metoder för att följa upp dessa processer. Sedan finns det områden som försöker balansera detta och få jämvikt mellan mål och metoder. Det framkom även ett stort behov av kontinuerliga samtal kring hur vi skapar tydlighet och hur vi ska kvalitetssäkra rutiner för uppföljningar och utvärderingar. Många RO har organiserat sitt kvalitetsarbete så att det ska kännas logiskt för alla inblandade i verksamheten. Detta illustreras ofta i en sk. kvalitetsklocka. En annan viktig slutsats från denna inventering av nuläget är att det pågår vad man kallar parallellprocesser vad gäller ekonomisk redovisning och denna sk. kvalitetsredovisning. Ett arbete som i mångt och mycket är upprepning av samma sorts fakta, och många gånger innebär ett dubbelarbete för dem som har ansvarar för denna rapportering. Kvalitetsarbete handlar om att skapa förutsättningar för förbättringsarbete. En förutsättning är att medvetandegöra resultat och siffror som kan vara underlag för vidare diskussioner hur det ser ut. När det gäller godkända resultat i ämnena svenska, engelska och matematik, så finns en sammanställning av detta i bilaga 1. När det gäller betygsstatistik från gymnasieskolan så visar bilaga 2 de olika programmens snitt/kurs (meritvärdet) med en översikt från år 1999 till Här finns även en tabell som visar andel elever i procent som fått slutbetyg. Förra året började man med en kvalitetssäkring vad gäller att inhämta vad eleverna tycker kring sin skolsituation. Det är en årlig enkät som skickas ut till eleverna i år 5 och år 9. Årets enkät har innehållt samma frågor som förra årets för att kunna få ett djupare resonemang. Värt att påpeka är att tiden för att inhämta elevernas synpunkter har varit minimal och tillvägagångssättet med att skicka ut enkäten i digital form har krävt hög teknisk driftsäkerhet och här har det varit en 11

13 del problem med årets utskick. Det är viktigt att ha i åtanke att resultaten grundar sig på 74 % svarsfrekvens från år 5 och 63 % svarsfrekvens från år 9. Enkätundersökningen är i skrivandets stund fortfarande öppen, men det ansågs av värde att få in en del av resultaten i denna kvalitetsredovisning. Det kan vara vanskligt att på dessa underlag dra för stora slutsatser men det går att få fram en indikation på läget. Resultaten från årets enkät kommer att ställas i relation till förra årets resultat och kommer här att delvis rapporteras under rubrikerna för de nationella målområdena. Kunskaper Exempel på rektorsområdenas utvecklingstema inom läroplansområdet kunskaper: Utvecklingen kring individuella utvecklingsplaner (IUP) fortsätter. RO:s skolutvecklingsgrupp har under ht 03 utarbetat ett förslag till gemensamt dokument för förskola/skola. Man menar även att det är inte den yttre formen för IUP som är viktig, utan utvecklingen för den enskilde eleven. Tillvägagångssättet kan vara att tillsammans med elever och föräldrar upprättas individuella mål för alla eleverna så att de medvetet kan arbeta mot målen. Målen revideras kontinuerligt Det finns hög medvetenhet kring att skriva mål och förstå syftet med detta arbete och bevisas genom följande citat: målet är nått när det finns ett dokumentationsunderlag som underlättar för personal att beskriva den enskilde elevens utveckling. Vissa RO har prövat nya former av organisering när det gäller att ge alla barn med behov av särskilt stöd den hjälp de behöver. Man säger bland annat att rutiner för att upprätta åtgärdsprogram har effektiviserats och team med större medvetenhet kring dyslexi och andra områden har bildats. Man säger även vi har startat en ny form av helhetsstöd som vi kallar Möjligheternas verkstad. Hälsofrämjande skola är en metod och profilering för att öka kunskapsinhämtandet. T.ex. extra tid avsätts för organiserad rörelseaktivitet och avslappning för eleverna. genom aktiviteter (fysiska) har eleverna nått större medvetenhet kring sin inlärning.elevens nyfikenhet och engagemang har stimulerats vidare. Det finns även fokus på att utveckla elevernas språkanvändning och kommunikationsförmåga. De flesta arbetslag arbetar intensivt med språkutveckling. Inom skolan använder sig många pedagoger av materialet Språket Lyfter. 12

14 Årets resultat från kommunenkäten visar följande: 98 % av femmorna och 88 % av niorna tycker att påståendet jag lär mig många viktiga saker i skolan stämmer helt eller delvis. 96% av femmorna och 87% av niorna tycker att påståendet i skolan får jag den hjälp jag behöver för att klara skolarbetet stämmer helt eller delvis. Jmf med 2002 då de svarade 98% och 91% respektive 99% och 86% så är resultatet bestående och det visar att generellt intar femmorna en något mer positiv inställning till kunskaper och till den hjälp de får. Normer och värden Exempel på rektorsområdenas utvecklingstema inom detta läroplansområde: Den ständiga diskussionen. Många RO arbetar mycket aktivt med detta, värdegrundsdiskussionen med eleverna är oerhört viktig att ständigt hålla vid liv. Man använder en fiktiv figur Ville för att föra ut budskapet kring värdegrund hos eleverna. Det upplevs som ett bra arbete och god måluppfyllelse. När det gäller att upprätthålla den fortsatta goda utvecklingen av kamratstödjare så använder RO lite olika strategier: information till föräldrar fortsätter genom föräldramöten och skriftlig information, samt fortlöpande information i RO:s samrådsgrupp. kamratstödjarna arbetar tillsammans med skolans mobbinggrupp för att motverka och arbeta mer aktivt med mobbingfrågor. Skolans kurator organiserar tillsammans med kamratstödjarna, temadagar kring kamratskap och trivsel. Ett RO har velat medvetandegöra trygghetsarbete. Personalen har under en period fått fylla i en trivselenkät, för att följa upp trygghetsplanen. Vi har i vår trygghetsplan tillsammans beslutat att all personal hjälps åt att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling. De vuxna föregår med gott exempel. Måluppfyllelsen är god och barnen anses väl förtrogna med förebyggande metoder som t.ex. kompissamtal, vilket medför att genom dialog och tankerespekt löser man konflikter. Årets resultat från kommunenkäten visar följande: Inom parentes resultatet från % (99) av femmorna och 93% (95) av niorna tycker att påståendet på min skola blir jag respekterad av de vuxna och duger som jag är stämmer helt eller delvis. 94% (96) av femmorna och 82 % (80) av niorna tycker att påståendet de vuxna på min skola visar tydligt att det tar avstånd från alla former av förtryck och kränkande behandling stämmer helt eller delvis 94% (97) av femmorna och 85% (83) av niorna tycker att påståendet jag tycker att jag får den uppskattning och uppmuntran av lärarna som jag behöver stämmer helt eller delvis. 90% (92) av femmorna och 90% (91) av niorna tycker att påståendet jag blir aldrig slagen i skolan stämmer helt eller delvis. 13

15 Överlag tenderar värdena för femmorna bli sämre men det är för få procentenheter för att kunna dra slutsatserna att det verkligen är sämre. Det går att se en liten förbättring vad gäller niornas syn på de vuxnas förhållningssätt till dem som elever. Trots två procentenheter till det bättre får resultatet anses som lågt. Här måste målet vara att de flesta elever anser sig sedda, hörda och bekräftade. Elevernas ansvar och inflytande Exempel på rektorsområdenas utvecklingstema inom detta läroplansområde: Gymnasieskolan har ett stående och övergripande mål som heter Elevers inflytande. En årlig enkät mäter måluppfyllelsen. Elevernas IT-råd ges inflytande i och samverkar med IT-gruppen i olika frågeställningar. IT-mål med användarpolicy är formulerade och fastställda. RO har utvärderat med hjälp av enkät. Resultatet visar att man är på god väg att nå målen. Ett annat RO har utvärderat elevernas delaktighet med enkät för andra året i rad och fick b.la.fram resultatet: arbetssätt och metoder varieras och elevaktiva arbetsformer tillämpas ofta. Eleverna ställs inför uppgifter som leder till reflektion och ger möjligheter att se samband och dra slutsatser. Årets resultat från kommunenkäten visar följande: Inom parentes resultatet från % (84) av femmorna tycker att påståendet jag är med och bestämmer vad jag skall arbeta med stämmer helt eller delvis. Ca 80 % (80) tycker att de kan påverka hur skolmiljön utformas utomhus. 92% (95) har klassråd och 99% (97) klassrepresentant i skolans elevråd. Bland niorna tycker 45% (45) att de kan påverka hur skolmiljön utformas inomhus och 40% (35) att de kan påverka skolmiljön utomhus. Niorna får även frågan om de får vara med och planera vad de skall arbeta med: Alltid eller Ofta svarar ca 55% (54) när det gäller SO-ämnen, 43% (35-40) när det gäller NO-ämnen, 46% (44) när det gäller svenska, 78% (82) när det gäller slöjd, medan engelska, tyska och franska ger svarsprocenten 31 (37), 17 (14), 11 (10). Jmf med 2002 så visar siffrorna samma negativa resultat när det gäller niornas brist på möjligheter att kunna påverka sitt arbete och sin miljö. Detta är ett problemområde som måste få större utrymme i de framtida diskussionerna kring förbättringsarbete. 14

16 Plan för uppföljning av 2004 År 2004 har i skrivandets stund pågått i ett kvartal. Under detta år kommer ett stort fokus ligga på att etablera rutiner för kvalitetssäkring på alla nivåer i verksamheten. Den nya BUN-planen kommer vara ett styrdokument för denna kvalitetssäkring. Den är mer konkret med strävansmål och effektmål för att uppföljningen och utvärderingen skall bli ännu mer tydlig. I bilaga 3 finns utdrag från BUN-planen där det beskrivs aktiviteter/åtgärder för hur våra mål ska kvalitetssäkras. Där finns även den målbilaga till BUN-planen som detaljerat beskriver våra strävansmål och effektmål för Vi ser också kvalitetsredovisningen som ett levande dokument att följa upp och utgå ifrån när det gäller att arbeta fram åtgärder för att nå målen. Den ekonomiska processen med budgetplaneringar, prognoser, konsekvensbeskrivningar är perspektiv som i det längsta mån bör samverka och utgöra ett stöd för alla berörda i verksamheterna, från elever, föräldrar, personal, skolledning, BUN-kansli och nämnd. Det behövs mer diskussioner kring vilka våra brukare är och vilka deras behov är. En fördjupad dialog bör äga rum när det gäller BUN-planens beskrivna mål och vilka medel som ska/kan/bör avsättas för att nå dem. Kvalitetssäkring är en process som enligt Skolverkets rapport Att granska och förbättra kvalitet måste vara långsiktig för att vara framgångsrik. Att bevaka den vetenskapliga debatten kring kvalitetsutveckling är ett prioriterat uppdrag för att få nya infallsvinklar när det handlar om utvärdering och dokumentation. Skolverkets delning med en avdelning som arbetar med inspektioner och en avdelning som verkar mer konsultativt med fokus på skolutveckling är en strategi för att regeringens kvalitetsprogram ska bli mer kraftfullt. Utbildningsinspektionen kommer förmodligen under år 2005 eller 2006 till Ängelholms kommun och granskar och utvärderar hur kvaliteten är i vår skolverksamhet. Myndigheten för skolutveckling arbetar med förslag på kvalitetsindikatorer vilket förmodligen träder i kraft under Meningen med dessa kvalitetsindikatorer är att man ska kunna jämföra kommuner emellan och att kvalitetsredovisningarna ska ha en mer gemensam formalia för att dokumentet skall kunna användas mer aktivt. Ovanstående är förändringar som från nationell nivå kommer till oss inom en inte för snar framtid och då gäller det för oss att ha framförhållning och skapa goda informationskanaler och tydlighet kring strategier för kvalitetssäkringen i vår kommun. Vi är en bit på vägen och det ska bli intressant att få besök av inspektion och att fortsätta arbetet med våra kvalitetsredovisningar med dess pedagogiska processer. 15

17 Uppfyllelse av kunskapsmålen 2003 bilaga 1 Antal elever i år 5 som nått godkändnivå i %. Svenska Engelska Matematik Rebbelberga Kungsgården Villan Hjärnarp Munka Tofta Skälderviken Sockerbruket / /92 Magnarp S Utmarken Strövelstorp Antal elever i år 9 som nått godkändnivå i %. Svenska Engelska Matematik Kungsgården Nyhem Hjärnarp Tofta Magnarp Strövelstorp

18 Betygsstatistik - Gymnasieskolan bilaga 2 De olika programmens snitt/kurs (meritvärde) BF 13,13 12,77 12,77 11,78 BP 10,79 11,27 12,35 11,56 13,52 EC 11,47 12,17 12,09 12,97 13,2 ES 14,09 14,61 13,83 14,1 14,37 FP 12,52 12,31 11,39 13,09 12,15 HP 10,88 11,59 11,12 12,08 12,08 HR 11,19 9,39 12,14 12,49 10,78 HV 14,57 15,22 14,52 15,04 16,93 IP 9,6 10,84 12,33 11,77 13,38 NV 14,86 15,2 14,81 15,89 16,31 OP 11,6 10,6 11,03 11,54 SM 11,41 11,86 11,49 12,73 11,83 SP 12,98 13,45 13,33 14,34 14,09 TE 14,37 Totalt 13,03 13,45 13,05 13,9 13,97 Andelen elever i % som fått slutbetyg. År %

19 Bilaga 3 BUN-plan Fastställd av kommunfullmäktige Uppföljning Uppföljning beskriver resultat i form av nyckeltal, enkäter, intervjuer etc. Syftet med uppföljning är: att underlätta jämförelser av resultat på såväl lokal som nationell nivå. att öka tillgängligheten till information för olika målgrupper. Uppföljning av förskoleverksamheten enkäter till föräldrar. Uppföljning av förskolans tal- och språkförståelse. (Samverkan med BVC) Årlig enkätuppföljning av elever i årskurs 5 och 9. Önskemål även i årskurs 2. Enkätresultaten i årskurs 9 skall redovisas för nämnden. Årlig enkätuppföljning i gymnasieskolan. Uppföljning av tester i årskurs 1, nationella mål i svenska, engelska och matematik för årskurs 5. Matematik för årskurs 5, betygen i årskurs 8 och 9 skall redovisas för nämnden. Varje rektorsområde presenterar minst 2 gånger under perioden sin verksamhet för BUN. BUN:s kontaktperson finns i verksamheten inom sitt rektorsområde minst en dag per termin och återrapporterar till nämnden. Rektor / biträdande rektor deltar på olika sätt i personalens arbete med barns / elevers lärande. Skolledarna håller årliga dokumenterade samtal med sina medarbetare. Sammankallar till träffar med föräldrareferensgrupper vid behov. Skriftliga omdömen erbjuds föräldrar i samband med utvecklingssamtal. Samarbetet med socialförvaltningen, BUP och BVC skall förbättras och utökas. 2. Utvärdering Vid utvärdering analyseras och värderas resultaten samt föreslås åtgärder för förbättringar. Syftet med utvärdering är: att öka kunskapen hur rektorsområdena utvecklas i förhållande till de nationella målen, att öka kunskapen om sambanden mellan resurser och resultat. I förskolornas och skolornas prioriterade områden skall självvärdering vara en självklar del. Arbetsplanerna utvärderas i den årliga kvalitetsredovisningen till Skolverket. Materialet delges nämndens ledamöter. Ett av nämnden utsett målområde utvärderas av extern expertis. Utvärdering av Åtgärdsprogram. Internkontroll / stickprov.

20 Barn- och utbildningsnämnden, Ängelholms kommun MÅLBILAGA 2004 Värdegrunden och det sociala klimatet Inriktningsmål / Mål att sträva mot Att läroplanens värdegrund skall genomsyra verksamheten så att personal, barn/elever föräldrar, och förtroendevalda tar ett gemensamt ansvar för förskolans och skolans gemensamma normer och värden. Mål att uppnå Att i varje grupp/klass har man kontinuerliga samtal i syfte att stärka gruppens/klassens sociala klimat, Att i varje rektorsområde skall det finnas handlingsplaner för det förebyggande arbetet mot alla former av våld, hot, kränkande behandling, mobbning och diskriminering, Att i varje rektorsområde skall det finnas en arbetsplan för det förebyggande arbetet mot alkohol, narkotika och tobak, Att en årlig enkät gällandet det sociala klimatet skall genomföras på varje förskola och skola (åk 5, åk 9 och gymnasiet) Resultaten av enkäten skall följas upp och utvärderas, Att varje rektorsområde skall arbeta aktivt för att minska skadegörelse. Barn och elever i behov av särskilt stöd Inriktningsmål / Mål att sträva mot Att barn och ungdom i behov av särskilt stöd skall få den hjälp som behovet motiverar. Mål att uppnå Att årligen prioritera resurser till elever i behov av särskilt stöd genom statens bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem, Att inom varje rektorsområde skall det finnas en handlingsplan för barn/elever i behov av särskilt stöd, Att åtgärdsprogram skall upprättas för alla elever som behöver särskilda stödåtgärder. I åtgärdsprogrammet skall ingå - en tydlig problembeskrivning, - mål för vad man vill uppnå, - medel och metoder för insatser, - en tydlig ansvarsfördelning, - samverkan med elev och förälder. Åtgärdsprogrammet skall kontinuerligt följas upp av berörda parter. Att resultatuppföljning skall ske av genomförda insatser. 1(1)

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad Plan för förskola och skola 2005-2007 Innehåll Kommunala skolplanen 2005-2007 Politisk vilja Vår skola skall kännetecknas av Verksamhetsmål och åtgärder - Normer och värden - Kunskaper och resultat - Elevers

Läs mer

Barn- och utbildningsplan

Barn- och utbildningsplan Barn- och utbildningsplan En skola som ställer krav är en skola som bryr sig All verksamhet i Staffanstorps kommuns förskolor och skolor ska bedrivas i enlighet med Barn- och utbildningsplanen och genomsyras

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Lilla Edets kommun Nygårdsskolan Dnr 53-2005:1523 Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser

Läs mer

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun 2013-2016 Innehållsförteckning Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde Grundläggande värden Ramar Utvecklingsområden

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN FÖR GÄLLIVARE KOMMUN OCH FÖR BARN- UTBILDNING- OCH KULTURNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE Gällivare kommuns skolplan har som mål att lyfta fram och fokusera

Läs mer

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument Skolplan 2009 2 Skolplanen kommunalt styrdokument Enligt skollagen ska det i varje kommun finnas en skolplan som visar hur kommunens skolverksamhet ska formas och utvecklas. Av skolplanen ska framgå hur

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Skolplan 2012-2015 Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. VISION 2020: Ljusnarsbergs kommun verkar aktivt för en attraktiv livsmiljö

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Arbetsplan tillsammans når vi målen -

Arbetsplan tillsammans når vi målen - 1 Arbetsplan 0910 Gribbylunds kommunala F-9 skola - tillsammans når vi målen - Vår gemensamma värdegrund handlar om Jämlikhet, Trygghet, Ansvar och Hänsyn. Dessa ord har mångskiftande betydelse beroende

Läs mer

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014 Köping en av Sveriges bästa skolkommuner Skolplan 2011-2014 Vår verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden och kommundelsnämnden har antagit en skolplan för 2011-2014. I Köpings kommuns skolplan finns

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017 160921 Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan F-6 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Kultur- och utbildningsförvaltningen 2015-02-19 Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015 HUVUDMANNANIVÅ Alla skolor och förskolor i Mellerud ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete där verksamheten

Läs mer

Innehå llsfö rteckning

Innehå llsfö rteckning 1 Innehå llsfö rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Säters kommun

Regelbunden tillsyn i Säters kommun Regelbunden tillsyn i Säters kommun Statens skolinspektion Granskning av kvalitet inom skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Tillsyn över det offentliga skolväsendet, den allmänna förskoleverksamheten

Läs mer

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2015/2016 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All planering och alla aktiviteter

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Edsbro förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till vårdnadshavare - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011. Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Ållebergsskolan Grundsärskola Läsår 2010 / 2011 Charlotta Robson Rektor Innehållsförteckning Del 1 Enhet Kyrkerörs vision Del

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Skolplan 2015 2019 Vår skolplan Barn- och utbildningsnämnden, kommundelsnämnden och social- och arbetsmarknadsnämnden har antagit en skolplan

Läs mer

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret 2015-16 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Lorensberga skola grundskola åk 4-6 Ansvarig rektor åk 4-6 Ann-Katrin Bohman Innehåll Styrkort 2015-2016... 1 KVALITETSARBETE...

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18

Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18 2016-06-01 1 (14) Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18 Inledning I skollagen beskrivs att varje huvudman systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Skolplan för Borås kommun. Skolplan för Borås kommun. Lust att lära - möjlighet att lyckas

Skolplan för Borås kommun. Skolplan för Borås kommun. Lust att lära - möjlighet att lyckas Skolplan för Borås kommun Skolplan för Borås kommun Lust att lära - möjlighet att lyckas 1 Lust att lära - möjlighet att lyckas Bildning - väl fungerande medborgare Förskola / skolbarnsomsorg Grundskola

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Datum 140826 1 (8) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

SÄRSKOLA. Särskolan är uppdelad i grundsärskola och träningsskola.

SÄRSKOLA. Särskolan är uppdelad i grundsärskola och träningsskola. SÄRSKOLA SÄRSKOLA Särskolan är en egen skolform där barn och ungdomar med utvecklingsstörning eller autism tar del av en individuellt anpassad utbildning. Utbildningen ska i så stor utsträckning som möjligt

Läs mer

Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Förskolan 1 5 år Efter ett gemensamt beslut om att arbeta för utmärkelsen gör ni en intresseanmälan via Internet: http://www.skolutveckling.se/utvecklingsteman/hallbarutveckling/utmarkelsen/

Läs mer

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan Färsingaskolan Lokal arbetsplan för Färsingaskolan 2013 Inledning Från och med augusti 2013 har Sandbäcksskolan åk 4-9 flyttat till Färsingaskolan som nu är en 4-9 skola med ca 400 elever. Verksamheten

Läs mer

Utbildningsinspektion i Grossbolsskolan, grundskola F 6

Utbildningsinspektion i Grossbolsskolan, grundskola F 6 Utbildningsinspektion i Forshaga kommun Grossbolsskolan Dnr 53-2005:3228 Utbildningsinspektion i Grossbolsskolan, grundskola F 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 Klämmaskolan ALINGSÅS Beskrivning av verksamheten Klämmaskolans huvudsakliga uppgift är att ta emot och pedagogiskt arbeta med elever i stort behov av fler vuxna omkring

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna: Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Förvaltningen förskola och skola Förskolorna

Läs mer

Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Linköpings kommun Rappestad/Västerlösa skolor Dnr 53-2005:1310 Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

All verksamhet vid Södervångskolan har sin utgångspunkt i det uppdrag som skolan får genom nationella och kommunala styrdokument.

All verksamhet vid Södervångskolan har sin utgångspunkt i det uppdrag som skolan får genom nationella och kommunala styrdokument. Inledning All verksamhet vid Södervångskolan har sin utgångspunkt i det uppdrag som skolan får genom nationella och kommunala styrdokument. Vårt mål är att alla barn inom skolans upptagningsområde uppnår

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Grundskola 1-6 Läsåret 2013/2014 Hedeskoga skola Ansvarig rektor:jim Priest Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Stavreskolan F-3 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre

Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre 1(8) Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre Förskoleklass-grundskola-fritidshem (sid 1-5) Förskola (sid 6-8) Beskrivning av verksamheten Dalhem, Barlingbo

Läs mer

Utbildningsinspektion i Noltorpsskolan, grundskola F 6

Utbildningsinspektion i Noltorpsskolan, grundskola F 6 Utbildningsinspektion i Alingsås kommun Noltorpsskolan Dnr 53-2005:1533 Utbildningsinspektion i Noltorpsskolan, grundskola F 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskola, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005

Kvalitetsredovisning för förskola, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005 Avdelningen förskola-skola Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning Handläggare: Katarina Höök Tfn: 508 14 021 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-05-30 Enskede-Årsta stadsdelsnämnd Kvalitetsredovisning för förskola,

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan Fågelsång 2010-2011. Förskolan Fågelsång Blåmesvägen 37 247 35 Södra Sandby

Verksamhetsplan Förskolan Fågelsång 2010-2011. Förskolan Fågelsång Blåmesvägen 37 247 35 Södra Sandby Verksamhetsplan Förskolan Fågelsång 2010-2011 Förskolan Fågelsång Blåmesvägen 37 247 35 Södra Sandby Bakgrund Förskolans uppdrag Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Rektor Ingela Dullum 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

All personal arbetar efter de nationella och lokala mål som finns för verksamheten.

All personal arbetar efter de nationella och lokala mål som finns för verksamheten. Grundsärskolans verksamhetsplan Mål och riktlinjer All personal arbetar efter de nationella och lokala mål som finns för verksamheten. Skollagen Läroplaner och kursplaner FN:s barnkonvention Bildningsnämndens

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2016/2017 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS SKOLANS LEDORD HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS VISION Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Utbildningsinspektion i Lundabyn, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Lundabyn, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Götene kommun Lundabyn Dnr 53-2006:3231 Utbildningsinspektion i Lundabyn, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2

Läs mer

Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan

Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan 2014-06-30 Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan I Kunskapsstaden Ängelholm möter du en förskola och skola som vilar på vetenskaplig

Läs mer

Lokal arbetsplan för Grundsärskolan 7-9 läsåret 2015/2016

Lokal arbetsplan för Grundsärskolan 7-9 läsåret 2015/2016 i Anna-Karin Broström 20 augusti 2015 Lokal arbetsplan för Grundsärskolan 7-9 läsåret 2015/2016 Våren 2015 har kvalitetsarbetet på Grundsärskolan 7-9 ytterligare stärkts Mått/målet är nått när Processarbetet

Läs mer

Särvux, Bollnäs. Sektor: Särvux. Datum Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor

Särvux, Bollnäs. Sektor: Särvux. Datum Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor Särvux, Bollnäs Sektor: Särvux Datum 090924 Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2008-2009 Inom barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde upprättar varje förskola, fritidshem

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Resursskola - En del av särskilt stöd Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn- och ungdomsförvaltningen - 2013 1 Resursskola en del av särskilt stöd Enligt Allmänna råden

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete [Skriv text] Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Grundsärskolan Rektor 2 Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts

Läs mer

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Rapport resultat elev- och föräldraenkät 2015 Grundskola, Förskoleklass och Fritidshem Innehållsförteckning Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Bakgrund...

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Utbildningsinspektion i Änggårdsskolan förskoleklass, grundskola årskurs 1 6 och obligatorisk särskola

Utbildningsinspektion i Änggårdsskolan förskoleklass, grundskola årskurs 1 6 och obligatorisk särskola Utbildningsinspektion i Linköpings kommun Änggårdsskolan Dnr 53-2005:1310 Utbildningsinspektion i Änggårdsskolan förskoleklass, grundskola årskurs 1 6 och obligatorisk särskola Innehåll Inledning...1 Underlag...1

Läs mer

Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan

Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan Skollagen 2 kap. Den kommunala organisationen för skolan 2 För ledningen av utbildningen i skolorna skall det finnas rektorer. Rektorn

Läs mer

MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER

MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER Ida Gabrielsson Eurekaprojektet Kungshamn/Åsenskolan Hunnebostrands förskola, grupparbete FN:s Barnkonvention Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

2. Övergripande mål och riktlinjer

2. Övergripande mål och riktlinjer 2. Övergripande mål och riktlinjer I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla e lever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. en anger inriktningen på skolans arbete.

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist Kvalitetsredovisning 2008/2009 Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet 2005-08-15

Läs mer

Utbildningsinspektion i Bruksskolan, grundskola F 5

Utbildningsinspektion i Bruksskolan, grundskola F 5 Utbildningsinspektion i Munkedals kommun Bruksskolan Dnr 53-2005:1528 Utbildningsinspektion i Bruksskolan, grundskola F 5 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande bedömning...2

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652 Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan Mjölby kommun Datum 2009-10-23 Dnr 43-2009:1652

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Stenhamreskolan och Tallåsens skola

Regelbunden tillsyn i Stenhamreskolan och Tallåsens skola Regelbunden tillsyn i Ljusdals kommun och Dnr 43-2009:372 Regelbunden tillsyn i och Tallåsens skola Förskoleklass Grundskola 1-6 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Ljusdals kommun och

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola Regelbunden tillsyn i Ludvika kommun Vasaskeppets skola Dnr 43-2008:438 Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola Förskoleklass Grundskola 1 3 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Ludvika

Läs mer

Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11

Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11 Datum 2010-06-02 Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Plusgiro Torsås kommun Box 503 385 25 TORSÅS Torsskolan Allfargatan 38 www.torsas.se 0486-33100

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer