Allmänhetens riskperception och informationsbehov gällande förorenade glasbruksområden i Småland

Transkript

1 Fakulteten för hälso- och livsvetenskap Examensarbete Allmänhetens riskperception och informationsbehov gällande förorenade glasbruksområden i Småland Författare: Sofia Nyholm Huvudområde: Miljövetenskap Nivå: Avancerad nivå Nr: 2014:M1

2 Allmänhetens riskperception och informationsbehov gällande förorenade glasbruksområden i Småland Sofia Nyholm Examensarbete, (Miljövetenskap, 30 hp) Filosofie Magisterexamen Handledare: Examinator: Fil. dr, Monika Filipsson, Linneuniversitetet Fil. dr, Stina Alriksson, Linneuniversitetet Examensarbetet ingår i programmet Miljöriskanalys, 60 hp Sammanfattning Sedan 1700-talet har glastillverkning haft en mycket central roll i samhällsutvecklingen i Kalmar och Kronobergs län. Glasbruksverksamhet förknippas med en omfattande föroreningsproblematik. Uppskattningsvis finns det m 3 jordmassor förorenade av tungmetaller som bly, arsenik och kadmium vilka härrör från glasbrukens verksamhet. De förorenade massorna kan utgöra risk för påverkan på hälsa och miljö. För att möjliggöra en effektiv riskhantering och riskkommunikation krävs kunskap om hur risker med föroreningarna från glasbruk upplevs och vilken informationen om risker som efterfrågas. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur allmänheten upplever risker och oro för påverkan på hälsa och miljö från förorenade glasbruksområden samt deras önskemål om information. En enkätundersökning genomfördes bland 599 slumpvis utvalda personer boende i regionen. Enkäten innehöll frågor om riskperception och informationsbehov och besvarades av 35% av de tillfrågade. Den genomförda enkätundersökningen visar att risker och oro för påverkan på miljö upplevs som större än påverkan på hälsa. Oro för att föroreningar kan påverka egenodlad frukt, grönsaker eller kranvatten är lägre än oro för påverkan på hälsa och miljö. Personer som bor i kommuner där prioriterad förorenade områden finns upplever risker och oro större än personer i hela Kalmar och Kronobergs län. Äldre personer och personer som bor mycket nära glasbruk upplever risker och oro större än personer som är yngre och som bor längre bort från glasbruk. Även personer som har god kännedom om föroreningar från glasbruksverksamhet upplever risker och oro större än personer har sämre kännedom om föroreningar. Nästan varannan person i undersökningen önskar få mer information om föroreningar från glasbruk. Majoriteten av dessa önskar information om både miljö- och hälsorisker. Avsändare för informationen ser man helst är kommun, länsstyrelse och Naturvårdverk. Allmänheten är mycket angelägna om att förorenade glasbruksområden saneras. Sanering av förorenade glasbruksområden är en fråga som engagerar och väcker känslor

3 Abstract Since 18th century, the production of glass had a very central role in community development in Kalmar and Kronoberg counties, Sweden. The production of glass is associated to severe contamination of soil and groundwater around many glasswork industries in this region. About m 3 of soil is contaminated with heavy metals like lead, arsenic and cadmium, which are derived from production of glass. The contaminated soil can pose a risk to the human health or the environment. To facilitate risk management and risk communication, people s risk perception and desire to obtain more information about possible risks need to be investigated. The aim of this study is therefore to examine the people s perception of environmental and health risks from contaminated glassworks areas and if and from whom they want more information about possible risks. A questionnaire was sent to 599 randomly selected individuals living in the region. The questionnaire included questions about risk perception and risk communication. The answering frequency was 35%. The survey shows that risks and concerns about the impact on the environment are greater than the impact on health. Concern that contaminants can affect home-produced vegetables or tap water is lower than the concern for the impact on health and environment. People who live near prioritized contaminated sites perceive risks and concerns higher than people in the entire region. Older people and those who live very near glass works sites perceive risks and concerns higher than people who are younger and who live further away from glass works. Even people who estimate their knowledge about pollution from glass production as good about pollution from glass production experience risks and concerns higher than people with limited knowledge. Almost half of the respondents want more information about possible risks. The majority of these wanted information from local or state governments. People living around glass works sites want in general that the polluted sites should be remediated. Remediation of contaminated soil is a complex issue that arouses emotions

4 Innehåll 1. Introduktion Bakgrund Förorenade områden och glastillverkning Tidigare forskning Metod Enkätundersökning Urval Enkätens utformning Statistisk metod Resultat Svarsfrekvens och information om respondenterna Riskperception och upplevd oro Riskperception och upplevd oro för hälsa och miljö Oro för påverkan på frukt, grönsaker och kranvatten Bakgrundsfaktorers påverkan Information och förtroende Information Förtroende Öppen fråga Diskussion Utformning av enkät och urval Respondenterna Riskperception och upplevd oro Bakgrundsfaktorers påverkan Information och förtroende Fortsatta studier Slutsatser Erkännande Referenser Bilagor Bilaga 1 Följebrev till enkätundersökning Bilaga 2 Enkätundersökning

5 1. Introduktion I Glasriket i Småland har det tillverkats munblåst glas sedan 1700-talet (Glasriket, 2013). Glastillverkningen har haft en mycket central roll i regionens samhällsutveckling. Glasbruksverksamheten är förknippad med en föroreningsproblematik kring bruksmark och glasbruksdeponier. Uppskattningar säger att det finns m 3 förorenade jordmassor som härrör från glasbrukens verksamhet, vilka innehåller 1500 ton bly, 100 ton arsenik och åtta ton kadmium. (Höglund m.fl., 2007). Dessa massor kan utgöra en risk för miljö och hälsa. Om risker föreligger är det angeläget att dessa kommuniceras till allmänhet. För att detta ska kunna göras på ett effektivt sätt är det viktigt att veta hur allmänheten uppfattar risker kring föroreningarna från glasbruken och information om dessa. Syftet med examensarbetet är därför att undersöka allmänhetens riskperception, hur risker upplevs och om de känner oro för påverkan på hälsa och miljö från förorenade glasbruksområden samt deras önskemål om information avseende samma ämne. Studien har genomförts i form av en kvantitativ studie genom en enkätundersökning i Kalmar och Kronobergs län där jämförelse har gjorts mellan grupper beroende på faktorer som t.ex. kön, ålder, upplevd kunskap, avstånd till glasbruk, yrkesmässig anknytning till glasbruk och bostadens närhet till förorenat område från glasbruk. Resultatet av studien kan användas av kommuner och Länsstyrelser i deras arbete då de får en inblick i allmänhetens syn på föroreningar från glasbruksområden samt allmänhetens önskemål om information. Följande frågeställningar behandlas: Allmänhetens upplevelse av eventuella risker och oro med föroreningar från glasbruk I vilken utsträckning upplever allmänheten att föroreningarna utgör hälso- och miljörisker? Upplever allmänheten oro för att hälsa och miljö påverkas av föroreningarna? Anser allmänheten att förorenad mark är ett viktigt miljöproblem och anser de att det finns behov av att sanera förorenade glasbruksområden? Konsumerar allmänheten egenodlade frukter och grönsaker samt kranvatten från egen brunn? Känner man oro för att dessa livsmedel är påverkade av föroreningar? Bakgrundsfaktorers påverkan på upplevd risk och oro med föroreningar från glasbruk Påverkas upplevd risk och oro av de personliga faktorerna kön, ålder och barn? Har hushållets geografiska avstånd till glasbruksområde påverkan på hur risk och oro upplevs? Påverkar kännedom om föroreningar från glasbruk och yrkesmässig relation till glasbruk upplevd risk och oro? Allmänhetens förtroende för myndigheter, konsulter och deras informationsbehov Känner allmänheten förtroende för konsulter och myndigheters arbete med förorenade glasbruksområden? Önskar allmänheten få mer information om risker med glasbruksområden och vem ska i så fall vara avsändare för informationen? - 4 -

6 2. Bakgrund 2.1 Förorenade områden och glastillverkning Förorenade områden Ett svenskt miljökvalitetsmål Det övergripande målet för svensk miljöpolitik är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Sveriges riksdag har beslutat om 16 miljökvalitetsmål vilka beskriver det tillstånd den svenska miljön och miljöarbetet ska leda till (Miljömålsportalen, 2012). Ett av de 16 miljökvalitetsmålen är Giftfri miljö, målsättningen med målet är att förekomsten av ämnen som skapats i eller utvunnits av samhället inte ska hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Miljökvalitetsmålet har delats in i preciseringar där förorenade områden utgör en precisering. I preciseringen anges att förorenade områden ska åtgärdas i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön. Vid den senaste uppföljningen bedöms miljökvalitetsmålet inte möjligt att nå till 2020 med de idag beslutade eller planerade styrmedel (Miljömålsportalen, 2012). I Sverige finns cirka 1300 förorenade områden som bedöms utgöra mycket stor risk för miljö och hälsa. Ytterligare tusentals områden behöver till viss del åtgärdas (Naturvårdsverket 2013). Trots Naturvårdsverkets bidrag till efterbehandling av förorenade områden behöver efterbehandlingstakten öka, sannolikt kommer dock inte de utpekade områdena vara åtgärdade vid målårets utgång, år 2020 (Naturvårdsverket 2013). Glasriket Glasbruksprojektet Det som i folkmun idag kallas för Glasriket består av de fyra kommunerna Nybro, Emmaboda, Lessebo och Uppvidinge i Småland. Under flera hundra år har det småländska landskapet varit centrum för den svenska glasindustrin och flera av de idag 13 aktiva bruken etablerades redan på 1800-talet. Branschen har sedan starten haft en mycket central roll i samhället och samhällsutvecklingen (Länsstyrelsen Kalmar län, 2013). Vid glasframställningen används i huvudsak kvartssand, kalciumkarbonat, natriumkarbonat och vissa ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper. Idag anses glastillverkning vara miljöfarlig verksamhet och kräver tillstånd enligt miljöbalken för drift av varje produktionsenhet. Glasbruken arbetar för att minimera miljöpåverkan bland annat genom att ersätta tungmetaller som bly och kadmium i glasmålningsfärger (Davidsson, 2010). År 1999 och 2000 genomförde länsstyrelserna i Kalmar och Kronobergs län en inventering av förorenad mark i anslutning till regionens glasbruksverksamhet. I inventeringen identifierades ett stort antal riskklassade område. Glasbruksprojektet var ett samverkansprojekt mellan Länsstyrelserna i Kalmar och Kronoberg samt kommunerna Nybro, Emmaboda, Uppvidinge och Lessebo, där arbetet med regionens förorenade områden fortsatte. Projektet genomfördes och syftade till att ta fram underlag för att beräkna föroreningarna i mark och sediment vid glasbruken, vilket sedan utgjorde grunden för bedömning av eventuella risker och åtgärdsbehov. Totalt 25 glasbruksområden ingick i projektet, varav 14 i Kalmar län och 11 i Kronobergs län. I projektet konstaterades att höga halter av arsenik, kadmium, bly, bor, barium, antimon och zink fanns i prov från glasdeponier och bruksmark i anslutning till glasbruk. Genomförda riskbedömningar visade att hälsorisker kan uppkomma vid upprepad - 5 -

7 exponering för förorenad jord på glasbruksområdena och intag av förorenat dricksvatten samt att ekologiska funktioner i glasbruksområden sannolikt kan vara störda på de platser där jorden innehåller höga metallhalter (Höglund m.fl., 2007). Resultatet av projektet har används i det fortsatta arbetet med efterbehandling av förorenade områden i de båda länen. 2.2 Tidigare forskning Riskperception och upplevd kunskap Allmänheten exponeras dagligen för en mycket stor mängd information om olika typer av risker, vissa tydliga och möjliga för den enskilda att påverka medan andra är diffusa och svåra att överblicka. Vissa risker tenderar människor att reagera kraftigt på medan andra nonchaleras. Riskperception är komplext och påverkas av fler faktorer än tekniska beskrivningar med sannolikhet och konsekvens. Några faktorer som påverkar hur bedömningen av en risk är exempelvis om risken kan medföra påverkan på barn och framtida generationer, om man har personliga fördelar av riskkällan, om risken är uppmärksammad i media eller om man har förtroende för de som bedömer eller kontrollerar risken (Enander, 2005). Hur människor reagerar är också ytterst individuellt och baseras på egna sinnesintryck, tidigare erfarenhet och kunskap. Risker som upplevs som okända och svåra att kontrollera upplevs oftast som större än risker som är kända och lättare att kontrollera (Enander, 2005). Då de mänskliga riskbedömningarna är en sammansmältning av fakta och värderingar kan de därför inte endast förändras genom upplysning. Risker som nyligen fått stor uppmärksamhet i media är de risker som människor ställer krav på åtgärder, detta återspeglar nödvändigtvis inte en ändrad bedömning av riskerna utan visar endast att frågans aktualitet engagerar (Riskkollegiet, 1999). Dock kan risker och riskuppfattningar förstärkas genom sociala interaktioner och media. Målar media upp risker som större än vad de är eller att flera människor tillsammans upplever en risk som stor, upplevs risken ofta som större än vad den är (Öberg, 2009). Risker som människan utsätts för i vardagen undervärderas generellt. Detta till följd av att riskerna är väl kända och bedöms kunna kontrolleras. I frågor där kunskapsnivån är lägre har tillit till experter och myndigheter större betydelse. Tillit till andra blir desto viktigare när förståelsen eller förmågan att bedöma en risk är lägre. Vidare är människor mindre vaksamma och aktiva när tilliten är större för myndigheters handlingskraft (Enander, 2005). Även demografiska faktorer som t.ex. kön har visat sig påverka riskuppfattningen. Kvinnor upplever generellt risker och osäkerhet större än män (Filipsson m.fl., 2013; Rosengren, 2011; Enander och Johansson, 2002; Slovic, 1999; Gutteling och Wiegman 1993; Steger och Witt, 1989), personer med hemmavarande barn uppvisar samma mönster (Enander och Johansson, 2002). Hur man skattar sin egen kunskap skiljer sig också mellan män och kvinnor, visar flera studier. Kvinnor tenderar att skatta sin egen kunskap lägre än vad män gör (Filipsson m.fl., 2013; McCright, 2010)

8 Information och förtroende En viktig faktor för riskperceptionen är tillit och tilltro till den som förmedlar risken. Hur en risk förmedlas är helt avgörande för hur mottagaren upplever risken (Hedman, 1999). Tillit, trovärdighet och öppenhet är tre delar som är viktiga och avgörande för en lyckad riskkommunikation (Hedquist, 2002, Hedman, 1999). Vidare är en kunskapsbaserad kommunikation helt avgörande för att mottagarna ska ta till sig budskapet (Hedquist, 2002) För att bibehålla en hög trovärdighet eller förbättra tidigare brister på förtroende är snabbheten vid förmedlande av information mycket viktig. Genom att i ett tidigt skede förmedla information som är sann över tid upplevs förmedlaren som aktiv, engagerad och intresserad (Hedman, 1999). Dagens informationsflöde är stort och snabb vilket bidrar till att ett växande problem är att personer som inte tar till sig olika meddelande ökar. Till följd av detta är det idag viktigare än någonsin att lära känna målgruppen, dess behov och på vilket sätt ett budskap ska kommuniceras (Hedman, 1999). Det är viktigt att myndigheter och forskares på ett aktivt och målgruppsanpassat sätt förmedla fakta och forskningsresultat till allmänheten. Slovic (1987) säger att de som arbetar med riskhantering måste ha kunskap om hur människor upplever och reagerar på risker. Saknar man denna kunskap kan välmenande initiativ vara helt ineffektiva. Allmänheten förväntar sig att information främst förmedlas via media, vilket medför att media har en viktig uppgift i att kunna förmedla fakta och kommunicera risker på ett korrekt sätt (Lindström, 2007). Styrande för medias rapportering är i de allra flesta fall att nyheten har ett värde, nyhetsvärdet. Exempel på journalistiska prioriteringar är innehållet av dramatik, konflikter och personlig spegling. Genom att koppla uttalanden till en källa behöver journalisten själv inte ta ansvar för sanningshalten. Medias roll är inte enbart att förmedla information, utan media agerar som en aktiv medskapare och målar upp konflikter och roller som offer och skurkar (Öberg, 2009)

9 3. Metod 3.1 Enkätundersökning Rapporten bygger på en enkätundersökning som skickades ut i november Studien genomfördes genom en postenkät som distribuerades till allmänheten. Enkäten skickades ut i pappersformat till 599 slumpmässigt utvalda personer Urval Urvalet bestod av 300 slumpvis utvalda personer i Kalmar och Kronobergs län och 300 personer i glasbruksorter, se nedan. En person ingick i båda urvalen, enkäten skickades därmed till totalt 599 personer. Urvalet till enkätundersökningen genomfördes med hjälp av Statens personadressregister (SPAR) (Statens personadressregister, 2012). Urval i SPAR görs med ett antal olika urvalsparametrar. Parametrarna kombineras för att få fram den eftersökta målgruppen. För den aktuella enkätundersökningen valdes två urvalsgrupper. Gemensamt för båda dessa grupper var att urvalet genomfördes slumpmässigt, i ett geografiskt område bland personer över 18 år. De aktuella geografiska områdena har valts då de ingick i tidigare genomfört Glasbruksprojekt (Höglund m.fl., 2007). Urvalsgrupperna såg ut som följande: Urval 1: Kalmar och Kronobergs län (Figur 1). Urval 2: Glasbruksorter, Nybro, Lessebo, Uppvidinge, Emmaboda kommun (Figur 2). Figur 1: Figuren visar det geografiska området, Kalmar län (grön) och Kronobergs län (blå)

10 För att begränsa de geografiska områdena inom respektive kommun i urval 2 och få ett urval som ligger närmare förorenade glasbruksområden utgjorde respektive läns prioriteringslistor för förorenade områden underlag. I prioriteringslistorna rangordnas de förorenade områden som Länsstyrelserna anser utgör störst risk i länet (Länsstyrelsen Kalmar län, Länsstyrelsen Kronobergs län, 2013). Utifrån dessa prioriteringslistor identifierades glasbruk och glasbruksdeponier, de med högst rankning användes i studien genom att aktuellt postnummer valdes som urvalskriterier, se nedan (Figur 2). - Lessebo kommun: Kosta Glasbruk (2:a på 30-listan i Kronobergs län). Urval: Kosta ( Kosta). - Uppvidinge kommun: Älghults glasbruk (4:a på 30-listan i Kronobergs län). Urval: Älghult ( Älghult). - Emmaboda kommun: Åfors glasbruk och glasbruksdeponi (15:e på prioriteringslistan i Kalmar län); Urval: Åfors ( Eriksmåla). - Nybro kommun: Flygsfors glasbruk (2:a på prioriteringslistan i Kalmar län), Urval: Flygsfors ( Orrefors). Observera att de prioriteringslistorna kontinuerligt uppdateras och ny rangordning kan ha gjorts efter att urvalet till denna enkätundersökning genomfördes. I de aktuella kommunerna finns utöver de utpekade glasbruken även en lång rad andra öppna och nedlagda glasbruk och glasbruksdeponier. Figur 2: Geografiska postnummerområdet Orrefors (röd), Kosta (grön), Älghult (blå), Eriksmåla (gul). Den röda stjärnan i respektive område markerar det aktuella glasbruket

11 3.1.2 Enkätens utformning Vid alla typer av undersökningar är bortfall av enheter ett problem. För postenkäter förefaller bortfall till stor del bero på ointresse eller lättja hos respondenterna att fylla i och returnera frågeformuläret (Jacobsen, 2002). Vid framtagande av enkäten eftersträvades enkelhet i formulering av frågorna och enkäten testades före utskick av ett flertal personer för att undvika missförstånd och bortfall till följd av otydlighet i formuleringar. Tester av enkäten genomfördes genom att utvalda personer fick ett utkast av enkätundersökningen och fick sedan inkomma med synpunkter som behandlades och arbetades in i slutversionen. För att informera och motivera respondenterna att besvara enkäten formulerades det bifogade följebrevet på ett sådant sätt att det skulle förmedla känslan av att respondenterna deltog i en viktig undersökning och absolut anonymitet garanterades. Enkäten bestod av både kategorifrågor frågor och frågor med intervallskala. Totalt utgjordes enkäten av 23 frågor där sex av frågorna behandlade bakgrundsfaktorer som kön, ålder, antal barn, bostadens avstånd till glasbruk, relation till glasbruk och kännedom och föroreningar som härrör från glasbruk. 12 frågor i enkäten behandlade riskperception och oro kopplad till föroreningar från glasbruk, fyra frågor avseende information och förtroende samt en avslutande fråga där övriga synpunkter om föroreningar från glasbruk kunde framföras. Respondenterna fick för flertalet av frågorna svara på hur väl de instämde med ett påstående. För dessa frågor användes en 5-gradig intervallskala. Skalan som användes var 1-5 där 5 motsvarande instämmer helt och 1 motsvarade instämmer inte alls. Enkätundersökningen distribuerades med post till respondenterna tillsammans med följebrev samt svarskuvert som användes för att återsända besvarad enkät till Linnéuniversitetet. Enkäterna har hanterats helt anonymt och inte kunnat spåras till respondenterna. Enkäten och följebrev som skickades till respondenterna återges i sin helhet i bilaga 1 och Statistisk metod För att på ett tydligt sätt jämföra olika grupper (respondenternas bakgrundsfaktorer och de olika urvalen) och olika ämnesområden redovisas frågorna fördelat på riskperception och oro, bakgrundsfaktorers påverkan och information och förtroende. Resultatet av svaren i enkätundersökningen presenteras i procent för frågor med flervalsalternativ. Resultat för frågor med 5-gradig intervallskala presenteras med medelvärde. Då medelvärde är känsligt för extremvärden presenteras även standardavvikelse som anger storleken på den genomsnittliga avvikelsen från medelvärdet vilket ger en indikation på spridningen av svaren. För att jämföra om en signifikant skillnad föreligger mellan olika gruppers upplevelse av risk och oro har statistisk hypotesprövning i form av t-test genomförts. I flera fall har data för flera grupper aggregerats för att genomföra t-test. Signifikansnivån valdes till fem procent och P- värden <0,05 har därför ansetts som signifikanta. I denna rapport markeras signifikant skillnad med en Asterix, se avsnitt 4 Resultat. Samtliga statistiska analyser har genomförts med Excel

12 4. Resultat I följande avsnitt presenteras resultatet av den genomförda enkätundersökningen. Resultaten visar på hur personer upplever risker och känner oro med förorenade glasbruksområden och information kopplat till ämnet. Resultatet presenteras aggregerat för det totala urvalet och i flera fall även fördelat på de två urvalsgrupperna, Kalmar och Kronobergs län (urval 1) och glasbruksorterna (urval 2). 4.1 Svarsfrekvens och information om respondenterna Enkäten besvarades av totalt 207 personer. I tabell 1 framgår svarsprocent för det totala urvalet samt för urval 1 och 2. Alla enskilda frågor i enkäten hade en svarsprocent på mellan procent, vilket motsvarade svarsprocenten för enkäten som helhet. I det slumpmässiga urvalet av respondenter hamnade en person i båda urvalsgrupperna, denna respondent hanterades som en respondent i vardera grupp. Tabell 1: Urval, bortfall och svarsfrekvens för de olika urvalsgrupperna. Respondenter i ursprungligt urval Totalt urval Urval 1 Urval Icke tillhöriga urvalet* Respondenter som svarat Svarsprocent 35% 33% 37% *Icke tillhöriga urvalet, respondent avliden eller av annan anledning ej möjlighet att besvara enkäten, räknas bort från ursprungligt urval. I tabell 2 nedan presenteras en översikt över enkätens respondenter och bakgrundsfaktorer så som kön, ålder, hemmavarande barn, avstånd mellan hushållet och närmsta glasbruk/glasbruksdeponi, relation till glasbruksverksamhet samt upplevd kännedom om föroreningar som härrör från glasbruk. Resultatet presenteras med antal (n) och procenttal (%). Respondenterna utgjordes till 56% av män och 44% kvinnor, deras medelålder var 58 år. I 80% av hushållen bodde inga barn. I urval 1 bodde 70% av respondenterna 25 kilometer eller längre från närmsta glasbruk eller glasbruksdeponi. I urval 2 bodde 64% 0-1 kilometer från närmsta glasbruk eller glasbruksdeponi. I urval 1 hade 13% av respondenterna själva eller anhörig som arbetade eller hade arbetat vid glasbruk, motsvarande siffra för urval 2 var 49%. Respondenter i urval 2 bedömde sin kunskap om föroreningar från glasbruk högre än respondenter i urval 1. Av respondenterna i urval 2 skattade 75% sin kunskap som 3 eller högre i den 5-gradiga skalan, motsvarande siffra för urval 1 var 35%

13 Tabell 2: Bakgrundsinformation om respondenter. Totalt urval Urval 1 Urval 2 n (%) n (%) n (%) Kön: Man 115 (56) 53 (53) 62 (59) Kvinna 89 (44) 46 (46) 43 (41) Ålder: år 54 (26) 33 (33) 21 (19) Äldre än 50 år 153 (74) 66 (67) 87 (81) Medelålder (år) 58 år 56 år 60 år Antal barn i hushållet: (80) 74 (75) 92 (85) 1 17 (8) 8 (8) 9 (8) 2 18 (9) 13 (13) 5 (5) 3 eller fler 6 (3) 4 (4) 2 (2) Bostadens avstånd till glasbruk: 0-1 km 78 (38) 10 (10) 68 (64) 1-5 km 34 (17) 4 (4) 30 (28) 5-10 km 13 (6) 4 (4) 9 (8) km 11 (5) 11 (11) 0 (0) 25 km eller längre 69 (34) 69 (70) 0 (0) Relation till glasbruk: Har arbetat vid glasbruk 40 (19) 4 (4) 36 (33) Anhörig arbetar/har arbetat 26 (13) 9 (9) 17 (16) vid glasbruk Har inte arbetat vid glasbruk 141 (68) 86 (87) 55 (51) Kännedom om föroreningar från glasbruk (1= Ingen kännedom, 5= God kännedom) 1 45 (22) 34 (35) 11 (10) 2 46 (22) 29 (30) 17 (16) 3 64 (31) 22 (22) 42 (39) 4 28 (14) 9 (9) 19 (18) 5 23 (11) 4 (4) 19 (18)

14 4.2 Riskperception och upplevd oro I enkäten ställdes ett flertal frågor där respondenternas fick ta ställning till hur väl de instämde i ställda påståenden om upplevd risk och oro kopplad till föroreningar från glasbruk Riskperception och upplevd oro för hälsa och miljö I tabell 3 kan utläsas att personer i urval 2 generellt skattade risk och oro för miljö, hälsa och kommande generationers hälsa högre än personer i urval 2. På samtliga frågor utom fråga 11, oro för kommande generationer, visade signifikanstest att signifikant skillnad förelåg mellan grupperna. Risk och oro kopplat till miljö skattades generellt högre än hälsa i alla urvalsgrupper. För det totala urvalet ligger medelvärdet på skattad risk och oro mellan 2,8 och 3,6 i den 5-gradiga skattningsskalan. Tabell 3: Riskperception och upplevd oro fördelat på urval 1 och 2 samt det totala urvalet. Totalt urval Urval 1 Urval 2 P-värde Urval 1 och 2 7. Jag anser att det finns hälsorisker för de som bor i närheten av föroreningar som kommer från glasbruk. 3,2 3,0 (1,1) 3,4 0,010* 8. Jag anser att det finns risker för miljön från föreningar som kommer från glasbruk. 3,6 3,3 (1,1) 3,8 0,003* 9. Jag känner oro för att föreoreningar från glasbruk påverkar hälsan. 2,8 (1,4) 2,5 3,0 (1,4) 0,004* 10. Jag känner oro för att föroreningar från glasbruk påverkar miljön. 3,3 3,1 3,4 0,031* 11. Jag känner oro för att kommande generationers hälsa kan påverkas av föroreningar från glasbruk. 2,9 2,8 3,1 0,141 Tabell 4 visar hur respondenterna skattade förorenad mark mot andra miljöproblem och i vilken utsträckning de ansåg att mark som förorenats av glasbrukens verksamhet borde saneras. På frågan om det finns andra miljöproblem som är allvarligare än förorenad mark kunde ingen skillnad i medelvärdet mellan de olika urvalsgrupperna mätas. t för samtliga urval var 3,4, även skillnaden i standardavvikelse var mycket lika. Också på frågan om sanering av förorenad mark var medelvärdet för samtliga urval mycket lika (4,0-4,1). Ingen signifikant skillnad förelåg mellan de två urvalsgrupperna. Tabell 4: Förorenad mark som miljöproblem och behov att sanera förorenad mark. Totalt urval Urval 1 Urval 2 Fråga 17. Det finns andra miljöproblem som är allvarligare än förorenad mark. 3,4 3,4 3,4 Fråga 18. Det är viktigt att mark som förorenats av glasbrukens verksamhet saneras. 4,1 4,1 4,0 (1,1) P-värde Urval 1 och 2 0,871 0,

15 4.2.2 Oro för påverkan på frukt, grönsaker och kranvatten Figur 3 och 4 nedan visar i vilken omfattning respondenterna åt frukt och grönsaker från egen eller närliggande odling samt drack kranvatten från egen brunn. Av respondenterna åt 79% minst någon gång om året frukt och 72% grönsaker från egen eller närliggande odling. Egen borrad eller grävd brunn utgjorde källa för kranvatten för 24% av respondenterna % Regelbundet Flera gånger om året Någon gång om året Ingen konsumtion 5 0 Frukt Grönsaker Figur 3: Intag av frukt och grönsaker odlade i egen eller närliggande trädgård % Egen borrad brunn Egen grävd brunn Ej egen brunn 10 0 Kranvatten Figur 4: Kranvattenkälla fördelad på egen borrad brunn, egen grävd brunn och ingen egen brunn

16 I tabell 5 och 6 visas hur respondenterna skattade upplevd oro över att frukt, grönsaker och kranvatten kunde vara påverkade av föroreningar från glasbruk. t på skattning av oro för att frukt och grönsaker skulle vara påverkade av föroreningar låg mellan 2,0 och 2,6 på den 5-gradiga skalan. Respondenter som inte åt frukt och grönsaker från egen eller närliggande trädgård eller drack vatten från egen brunn skattade oron som högst i samtliga frågor. Tabell 5: Upplevd oro för glasbruksföroreningars påverkan på frukt och grönsaker fördelat på frekvens av intag. Fråga 12. Äter du någon gång under året frukt som är odlad i egen eller närliggande trädgård Ja, regelbundet Ja, flera gånger om året Ja, någon gång om året Nej Totalt Fråga 15. Jag känner oro för att frukt och grönsaker kan vara påverkat av föroreningar från glasbruk. 2,1 (1,4) 2,1 2,3 (1,1) 2,5 (1,5) Fråga 13. Äter du någon gång under året grönsaker som är odlad i egen eller närliggande trädgård. Ja, regelbundet Nej Ja, flera gånger om året Ja, någon gång om året 2,2 Totalt Fråga 15. Jag känner oro för att frukt och grönsaker kan vara påverkat av föroreningar från glasbruk. 2,0 2,2 2,0 (1,1) 2,6 (1,4) 2,2 Tabell 6: Upplevd oro för glasbruksföroreningars påverkan på kranvatten fördelat på kranvattnets källa. Fråga 14. Dricker du kranvatten från egen brunn? Ja, från egen borrad Ja, från egen grävd brunn brunn Nej Totalt Fråga 16. Jag känner oro för att kranvatten kan vara påverkat av föroreningar från glasbruk. 2,0 1,7 2,1 2,0-15 -

17 För att avgöra om signifikant skillnad förelåg i upplevd risk och oro mellan respondenter som någon gång åt frukt och grönsaker från egen eller närliggande trädgård och de som inte gjorde det genomfördes signifikanstest. Svarsalternativen Ja, regelbundet, Ja, flera gånger om året och Ja, någon gång om året aggregerades och testades mot gruppen som aldrig åt egenodlad frukt och grönsaker. Motsvarande signifikanstest genomfördes för personer med olika källa till kranvattnet. Svarsalternativ Egen borrad brunn och Egen grävd brunn aggregerades och testades mot gruppen som inte drack kranvatten från egen brunn. Resultatet presenteras i tabell 7. t visar att personer som minst någon gång under året åt frukt eller grönsaker skattade oro för att frukt och grönsaker ska vara påverkade av föroreningar högre än personer som inte åt frukt och grönsaker. Signifikanstest visar att endast avseende oro för påverkan på grönsaker förelåg en signifikant skillnad mellan grupperna. Signifikanstest visade även att det inte förelåg någon signifikant skillnad mellan gruppen som drack vatten från egen brunn och de som inte gjorde det. Tabell 7: Skillnad i upplevd oro för glasbruksföroreningars påverkan på frukt, grönsaker och kranvatten fördelat på intag av egenodlade frukt och grönsaker samt kranvattnets källa. Fråga 12. Äter du någon gång under året frukt som är odlad i egen eller närliggande trädgård Ja Nej P-värde Fråga 15. Jag känner oro för att frukt och grönsaker kan vara påverkat av föroreningar från glasbruk. 2,1 2,5 (1,5) 0,077 Fråga 13. Äter du någon gång under året grönsaker som är odlad i egen eller närliggande trädgård? Ja Nej P-värde Fråga 15. Jag känner oro för att frukt och grönsaker kan vara påverkat av föroreningar från glasbruk. 2,1 2,6 (1,4) Fråga 14. Dricker du kranvatten från egen brunn? Ja Nej 0,014* P-värde Fråga 16. Jag känner oro för att kranvatten kan vara påverkat av föroreningar från glasbruk. 1,9 2,1 0,

18 4.3 Bakgrundsfaktorers påverkan I tabell 8, 9 och 10 nedan, presenteras riskperception och upplevd oro hos respondenterna i det totala urvalet indelat i olika bakgrundsfaktorer (kön, ålder, antal barn, bostadens avstånd till glasbruk, relation till glasbruk eller glasbruksdeponi och kännedom om föroreningar). t för kvinnors skattningar var högre än mäns men mellan dessa grupper förelåg ingen signifikant skillnad. En signifikant skillnad uppmättes mellan personer i åldern år och personer över 50 år. På samtliga frågor om upplevd risk och oro skattade personer över 50 högre. Likaså kunde en signifikant skillnad uppmätas mellan personer som bodde närmast glasbruken (0-1 km) och personer som ansåg sig ha god kännedom om föroreningar som härrör från glasbruken då de skattade risk och oro högre än de som bodde längre bort från glasbruken och som inte ansåg sig ha lika god kännedom om föroreningarna. Personer som inte hade barn i hushållet skattade risk och oro högre än personer med hemmavarande barn. Denna skillnad var signifikant för frågorna om upplevd risk och oro för kommande generationer. För faktorn om relation till glasbruk kunde ingen signifikant skillnad uppmätas mellan gruppen där man själv eller anhörig arbetade eller har arbetat vid glasbruken och gruppen där respondenterna inte hade någon yrkesmässig relation till glasbruken. Tabell 8: Riskperception och upplevd oro fördelat på kön och ålder. Man Kön Kvinna P-värde år Ålder >50 år P-värde 7. Jag anser att det finns hälsorisker för de som bor i närheten av föroreningar som kommer från glasbruk. 3,1 3,3 0,460 2,7 3,4 0,001* (1,1) 8. Jag anser att det finns risker för miljön från föreningar som kommer från glasbruk. 3,5 3,7 0,324 3,2 3,8 0,002* 9. Jag känner oro för att föreoreningar från glasbruk påverkar hälsan. 2,7 2,9 (1,4) 0,214 2,3 2,9 (1,4) 0,005* 10. Jag känner oro för att föroreningar från glasbruk påverkar miljön. 3,1 3,4 0,078 2,9 3,4 0,019* 11. Jag känner oro för att kommande generationers hälsa kan påverkas av föroreningar från glasbruk. 2,8 3,1 0,109 2,5 3,1 0,001* (1,0)

19 Tabell 9: Riskperception och upplevd oro fördelat på barn i hushållet och bostadens avstånd till glasbruk. 0 barn Barn i hushållet 1 eller flera barn P-värde Bostadens avstånd till glasbruk 0-1 km >1 km P-värde 7. Jag anser att det finns hälsorisker för de som bor i närheten av föroreningar som kommer från glasbruk. 3,3 2,9 0,044* 3,6 2,9 0,000* (1,0) (1,1) 8. Jag anser att det finns risker för miljön från föreningar som kommer från glasbruk. 3,7 3,2 0,019* 4,1 3,3 0,000* 9. Jag känner oro för att föreoreningar från glasbruk påverkar hälsan. 2,9 2,5 (1,4) 0,087 3,1 (1,4) 2,5 0,002* 10. Jag känner oro för att föroreningar från glasbruk påverkar miljön. 3,3 3,0 0,124 3,6 3,0 0,001* 11. Jag känner oro för att kommande generationers hälsa kan påverkas av föroreningar från glasbruk. 3,1 2,5 0,018* 3,3 2,8 0,004* (1,1) Tabell 10: Riskperception och upplevd oro fördelat på relation till glasbruk och kännedom om föroreningar. Själv eller anhörig arbetar/har arbetat Relation till glasbruk Ingen relation P-värde Kännedom om föroreningar Liten God P-värde kännedom kännedom (Skattning (Skattning 1-2) 3-5) 7. Jag anser att det finns hälsorisker för de som bor i närheten av föroreningar som kommer från glasbruk. 3,2 3,2 0,871 2,8 3,5 0,000* (1,1) 8. Jag anser att det finns risker för miljön från föreningar som kommer från glasbruk. 3,7 3,6 0,394 3,3 3,9 0,000* 9. Jag känner oro för att föreoreningar från glasbruk påverkar hälsan. 2,8 2,7 0,635 2,4 3,1 0,000* (1,4) (1,4) (1,4) 10. Jag känner oro för att föroreningar från glasbruk påverkar miljön. 3,3 3,2 0,498 2,9 3,5 0,001* 11. Jag känner oro för att kommande generationers hälsa kan påverkas av föroreningar från glasbruk. 3,0 2,9 0,702 2,6 3,2 0,000* (1,1)

20 4.4 Information och förtroende Information För att få kännedom om hur allmänheten upplevde genomförd riskkommunikation om föroreningar från glasbruk och om man önskade att få ytterligare information ställdes två frågor; om de önskade mer information och vem som i så fall ska vara avsändare. Resultatet presenteras i figur 5 och tabell 11. Av respondenterna i det totala urvalet önskade 46% att få mer information, av dessa ville de flesta ha ytterligare information om både miljö- och hälsorisker. Jämfört mellan urval 1 och 2 ville 11%-enheter fler i urval 2 ha ytterligare information. Respondenterna såg helst att kommun, Länsstyrelse och Naturvårdsverket informerade om de eventuella föroreningsriskerna som glasbruken medför. På fjärde plats önskades informationen komma från glasbruken själva % Ja, om både miljö och hälsorisker Ja, om miljörisker Ja, om hälsorisker Nej 0 Totalt urval Urval 1 Urval 2 Figur 5: Önskemål om mer information om eventuella risker med föroreningar från glasbruk. Tabell 11: Vem ska informera om föroreningar. Fråga 20. Vem vill du helst informerar om eventuella risker med föroreningar från glasbruken?* Totalt urval % Urval 1 % Urval 2 % Kommunen Länsstyrelsen Naturvårdsverket Glasbruken själva Media Konsulter Annan *Fråga 20 i enkäten var formulerad för att besvaras som en envalsfråga. Flera respondenter tolkade frågan som att flera svarsalternativ kunde anges. Frågan har därför hanterats som en flervalsfråga och svarsfrekvensen över 100%

21 4.4.2 Förtroende Avgörande för en effektiv och lyckosam riskkommunikation är att mottagaren känner förtroende för avsändaren av informationen (Hedquist, 2002, Hedman, 1999). För att få en uppfattning om hur respondenterna upplevde förtroendet för myndigheter och konsulter som ansvarar för hantering av risker med förorenade glasbruksområden (riskbedömningar och riskhantering), fick respondenterna skatta förtroendet för dessa i den 5-gradiga skalan, tabell 12. Skattningens medelvärde var detsamma i urval 1, urval 2 och det totala urvalet. Förtroende för myndigheter skattades till 3,5 och för konsulter till 3,3 på den 5-gradiga skalan. Tabell 12: Förtroende för myndigheter och konsulter. Totalt urval Urval 1 Urval 2 Fråga 21. Jag litar på att myndigheter som bedömer och hanterar risker med förorenade glasbruksområden gör korrekta bedömningar. 3,5 3,5 3,5 (1,4) Totalt urval Urval 1 Urval 2 Fråga 22. Jag litar på att konsulter som gör riskbedömningar av förorenade glasbruksområden gör korrekta bedömningar. 3,3 3,3 3,3-20 -

22 I tabell 13 presenteras hur respondenter upplevde risk och oro fördelat på hur de skattade förtroende för myndigheter och konsulter. Upplevt förtroende har fördelats i två grupper baserat på den 5-gradiga skattningsskalan. En grupp som skattar förtroende som litet, 1-2, och en grupp som skattar förtroende som gott, 3-5. Resultatet i tabellerna presenteras med medelvärde och standardavvikelse. På samtliga frågor upplevde gruppen som skattade förtroende högre för myndigheter (3-5) risk och oro som större än gruppen som skattade förtroendet lägre (1-2). Dock var skillnaden liten och signifikanstest visade att signifikant skillnad ej förelåg mellan grupperna. Motsvarande resultat fördelat på förtroende för konsulter visade liknande utfall. Ingen signifikant skillnad förelåg mellan grupperna men medelvärdet var något högre på fyra av frågorna för den grupp som skattade förtroendet högre (3-5) för konsulter. Tabell 13: Upplevd risk och oro fördelad på olika grad av förtroende för myndigheter och konsulter. Litet förtroende (Skattning 1-2) Förtroende för myndigheter Gott förtroende (Skattning 3-5) P-värde Litet förtroende (Skattning 1-2) Förtroende för konsulter Gott P-värde förtroende (Skattning 3-5) 7. Jag anser att det finns hälsorisker för de som bor i närheten av föroreningar som kommer från glasbruk. 3,1 3,2 0,717 3,1 3,2 0,607 (1,4) (1,1) 8. Jag anser att det finns risker för miljön från föreningar som kommer från glasbruk. 3,4 (1,4) 3,7 0,231 3,4 (1,5) 3,7 (1,1) 0, Jag känner oro för att föreoreningar från glasbruk påverkar hälsan. 2,5 2,9 (1,4) 0,068 2,6 (1,5) 2,8 0, Jag känner oro för att föroreningar från glasbruk påverkar miljön. 3,2 3,3 0,847 3,2 3,3 (1,4) (1,4) 0, Jag känner oro för att kommande generationers hälsa kan påverkas av föroreningar från glasbruk. 0,898 2,8 3,0 0,261 2,9 (1,6) 2,9-21 -

23 4.5 Öppen fråga I den avslutande öppna frågan kunde respondenter framföra synpunkter eller kommentarer. Frågan har ej hanterats statistiskt utan svaren kategoriserades i sju kategorier baserat på svarets innehåll. Svaren i sin helhet kommer inte presenteras i denna rapport då anonymiteten för respondenterna inte bedöms möjlig att garantera. Kortare utdrag ur några kommentarer presenteras nedan. I fråga 23 valde 44 personer att framföra synpunkter i fritextfältet. Fördelningen i de sju kategorierna presenteras i Tabell 14. Tabellen visar att det respondenterna valde att framföra synpunkter om främst behandlar sanering av förorenad mark, men även synpunkter gällande hur man upplevde oro och riskkommunikation kopplat till de förorenade glasbruksområdena. Tabell 14: Synpunkter framförda i den öppna frågan fördelat på kategori. Fråga 23: Har du övriga synpunkter om föroreningar från glasbruk kan du framföra dem på raderna nedan. Kategori Antal (n) Sanering av förorenad mark 15 Känner inte oro för att föroreningar påverkar hälsa och miljö 6 Har ej kunskap inom området 6 Riskkommunikation 5 Oro för föroreningars påverkan på hälsa och miljö 4 Annat 4 Oro för glasbrukens framtid 3 Utdrag från inkomna synpunkter/kommentarer: Jag vill verkligen veta hur farligt det är att odla ex grönsaker på mark som ligger ca 500 m fr. nedlagt glasbruk även för risker. Viktigt att säkerställa att mätningar o rapporter utförs korrekt och objektivt. Jag har tidigare inte tänkt på att glasbruk förorenar Det måste vidtas mer konkreta åtgärder, mindre snack och mer handling från politiker och ansvariga Viktigt att man håller områdena under uppsikt. Att man ser till att urlakning är minimalt, om inte måste marksanering komma i fråga

24 5. Diskussion 5.1 Utformning av enkät och urval En av de största fördelarna med en kvantitativ studie är att ett stort antal respondenter kan undersökas till en relativt låg kostnad (Jacobsen, 2002). Risken med genomförandet av enkätundersökning genom postenkäter är dock att bortfallet blir stort vilket ger en låg svarsprocent. En ansats att undvika problemet med bortfall gjordes genom tydlig och väl genomarbetad formulering av frågor och följebrev. Urvalets omfattning (599 respondenter) motsvarar den tumregel vid genomförande av kvantitativa studier som rekommenderas av Jacobsen (2002). Jacobsen (2002) anger att svarsprocent över 50% är tillfredställande men påpekar att systematiskt sneda bortfall gör resultatet osäkert, inte det totala bortfallet. I denna undersökning var den totala svarsprocenten 35%, vilket kan anses i underkant. Dock visar resultatet på att svarsprocenten är relativt lika för de både urvalsgrupperna (urval 1, 33%, urval 2, 37%), vilket medför att besvarade enkäter bör kunna spegla urvalet tillfredställande. Hade svarsprocenten för de två urvalsgrupperna skiljt sig mer åt hade eventuellt ytterligare insatser behövts göra för att öka svarsprocenten, till exempel genom att skicka ut påminnelsebrev till respondenter. Anledningen till bortfallet i denna enkätundersökning kan vara flera, exempelvis att respondenterna upplevde det krångligt att fylla i enkäten för att sedan lägga svaren på en brevlåda, att man inte upplevde sig besitta kunskap inom området eller att man av tidsbrist valde att inte delta. Bortfall kan också bero på att personer inte känner sig anonyma och därför väljer att ej besvara frågor i undersökningar, i denna undersökning garanterades anonymitet, vilket framgick av följebrevet. Trots att respondenterna informerades om att de besvarade enkäten anonymt kan en känsla av att svaren ska spåras till respondenten utgöra skäl till att man avstår att besvara enkäten. Den avslutande frågan i enkäten var en öppen fråga. Att ha med en öppen fråga rekommenderas för att fånga upp oväntade synpunkter och utgör en möjlighet för respondenterna att meddela sådant som de inte anser sig fått förmedlat genom svaren på övriga frågor (Jacobsen, 2002). Genom att kategorisera de inkomna synpunkterna i 7 kategorier gavs en fingervisning om vad som engagerar och i vissa fall upprör samtidigt som absolut anonymitet behålls för respondenterna. Urvalet gjordes med hjälp av SPAR vilket garanterar ett helt slumpmässigt urval. Syftet med att dela upp urvalet i två grupper (urval 1 och 2) var att täcka in två olika målgrupper. För urval 1 var syftet att få en spridning av över hela befolkningen i hela Kalmar och Kronobergs län. Urval 2 syftade till att främst innehålla personer som bodde närmare de glasbruksområden som pekats ut som förorenade och prioriterade. Valet av enkätundersökning som metod för att undersöka allmänhetens inställning till förorenade glasbruksområden hade flera fördelar. Ett stort antal personer kunde tillfrågas till en låg kostnad och absolut anonymitet kunde garanteras. Absolut anonymitet tillsammans med slumpmässigt urval ska bidra till att personer som besvarat enkäten ger så sanningsenliga svar som möjligt vilket ger ett resultat som speglar verkligheten. Vid genomförandet av ett

25 examensarbete är tidaspekten viktig. En relativt snabb insamling av data är önskvärd. Genom postenkäter kunde insamlandet av en stor mängd data genomföras på endast ett par månaders tid. Något som ytterligare kunde ha övervägts vid utformandet av enkäten var huruvida neutrala svarsalternativ skulle finnas med eller ej. När svarsalternativ Vet ej eller liknande inte finns, föreligger en viss risk att respondenterna väljer att inte besvara frågan eller i detta fall ser 3 på den 5-gradiga skalan som ett neutralt svar. Något som även framfördes av en respondent på den öppna frågan. I denna enkätundersökning valdes att inte ha med svarsalternativet Vet ej för att skapa en så tydlig bild som möjligt av respondenternas inställning och attityd till de förorenade glasbruksområdena. För att kontrollera om val av 3 på den 5-gradiga skalan kan ha valts som ett neutralt svar och där med påverkar huruvida skillnader mellan två grupperna blir signifikanta eller ej genomfördes t-tester där svarsalternativ 3 uteslöts. Testerna genomfördes genom att för 5 olika frågor återigen göra signifikanstest, denna gång utesluts alla respondenter som svarat 3 på den 5-gradiga skalan. Respondenter som svarat 1 och 2 aggregerades samt 4 och 5. De två grupperna jämfördes sedan med t-test. Samtliga 5 genomförda t-tester visade att även om svarsalternativ 3 uteslöts, påverkades inte utfallet om signifikant skillnad mellan olika alternativ förelåg eller inte. 5.2 Respondenterna Respondenterna utgjordes till en knapp majoritet av män, skillnaden var dock relativt liten. Medelåldern för det totala urvalet var 58 år, vilket ligger över medelåldern i Kalmar och Kronobergs län som är 44, respektive 42 år (Statistiska centralbyrån, 2013). Medelåldern i enkäten kan anses något hög men i urvalet ingick inte personer under 18 år, vilket de gör i statistiken för Kalmar och Kronobergs län. Eventuellt hade fler och yngre respondenter attraherats genom att möjliggjort genomförande av enkäten på internet, något som även hade kunnat höja svarsprocenten ytterligare. Hälften av respondenterna bodde i utvalda glasbruksorter och hälften utgjordes av person från urvalet som baserades på hela Kalmar och Kronobergs län. En väl genomtänkt målgrupp och noggrant urval bidrar till att kvantitativa studier på ett bättre sätt kan genomföras och resultatet blir mer användbart (Jacobsen, 2002). Urvalet till enkätundersökningen delades upp i två grupper (urval 1 och 2) med syftet att personer i urval 2 i högre grad skulle bo närmare glasbruken, ha en personlig koppling till glasbruksverksamheten och besitta mer kunskap om föroreningar än personer i urval 1. Denna uppdelning skulle möjliggöra analys av hur dessa faktorer påverkade riskperceptionen. Beslutet att göra en uppdelningen visade sig vara bra då 64% av respondenterna i urval 2 bodde 0-1 km från närmsta glasbruk. I urval 1 bodde 70% av respondenterna 25 km eller längre från närmsta glasbruk. Flera glasbruk är idag nedlagda och har inte varit i drift på många år, deras existens kan vara okänd eller bortglömd av respondenter vilket gjort att de angav ett avstånd till närmsta glasbruk som var längre än vad det egentligen är. Skillnaden mellan urvalen speglades sig även i frågan om relation till glasbruken där 49 % av respondenterna i urval 2 själva hade jobbat i glasbruksverksamheten eller hade anhörig som hade gjort det, motsvarande siffra för urval 1 var 13%. Svaren på frågan avseende kännedom om föroreningar som härrör från glasbruken visade på samma utfall, respondenter i urval 2 skattade sin egen kännedom högre än i urval 1. Detta visar tillsammans att valet att ha två