Furuhällsskolan Grundskola, förskoleklass, samt fritidshem

Transkript

1 Furuhällsskolan Grundskola, förskoleklass, samt fritidshem Här sitter Vincent och Arvid och väntar på sin tur att bestiga klätterställningen där redan Ella, Selma och Isak är i full färd med äventyret. De går alla i F-1 C. Genom den skollag (2010:800) som trädde i kraft 1 juli 2011, förstärktes kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete. Detta arbete ska ske både på huvudmannanivå och på enhetsnivå. Huvudmannanivå är i detta fall förvaltningen, dvs. sektorn för utbildning och kultur och enhetsnivå innebär varje skola. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Skollagen 4 kap. 4. Kvalitetsredovisningen är ett verktyg för att regelbundet stämma av och dokumentera hur långt verksamheten kommit i det systematiska kvalitetsarbetet, kopplat till de nationella målen i skollag, läroplaner och kursplaner. I kvalitetsredovisningen skall man analysera de resultat som kommer fram i olika underlag och bedöma dem i relation till de nationella målen, riktlinjerna och kraven i övrigt för området

2 - 2 -

3 Sammanfattning Under våren hade vi som prioriterade mål att Det skall bli tydligare för pedagoger, barn och föräldrar hur det vardagliga arbetet utgår från våra styrdokument. Det skall finnas en ökad medvetenhet hos barn och vuxna på Furuhällsskolan om hur vi kan bidra till en hållbar utveckling genom våra val och handlingar. Under hösten har det prioriterade målet varit att Under läsåret skall elevinflytandet öka. I brukarenkäten kan vi se att eleverna på skolan känner sig trygga och upplever att vi arbetar med hur man ska vara mot varandra. Alla har någon form av samtal och/eller övningar varje vecka om kamratrelationer, hur man ska vara mot varandra och allas lika värde. Efter rapporter från skolverket angående antimobbningsarbete har vi valt att ändra inriktning på skolans kamratstödjargrupp. Inriktningen på gruppens arbete kommer att vara att öka trivseln och gemenskapen för alla på skolan. Måluppfyllelsen har varit stor de senaste åren. De flesta elever har klarat nationella proven bra. De klarar/förväntas klara kunskapskraven, men vi ser att det nog är färre än tidigare år. Det blir mycket viktigt att följa upp resultaten i vår och fundera över hur undervisningen ska utvecklas till nästa läsår. Varje vecka träffas lärarna i år 1-5. Mötena har under året handlat om de nya styrdokumenten, Lpp, IUP och skriftliga omdömen. En klass arbetar med Storyline och vi hoppas att det arbetet ska utvecklas och spridas. Alla lärare jobbar medvetet med att få ett klimat där alla vågar uttrycka sina åsikter. Det har blivit rutin på skolan att fråga eleverna oftare och låta dem t ex rösta om olika förslag. Alla fritidshem startar läsåret med att ta emot förslag från eleverna om vad de vill göra under året på fritids. De flesta av elevernas förslag brukar kunna genomföras och lärarna följer upp med eleverna om vilka saker de har gjort på listan. På fritidsklubben har elevinflytandet utvecklats under hösten genom att arbeta i projektform. Om vi tittar på brukarenkäterna upplever de yngre eleverna att de får vara med och planera sitt arbete mer än de äldre. Enligt våra styrdokument borde inflytandet öka med åldern. Här behöver skolan göra en noggrann analys. De flesta föräldrar är nöjda med utvecklingssamtalen och tycker också att personalen tar hänsyn till deras åsikter. Skolan arbetar aktivt med hållbar utveckling och grön flagg. I brukarenkäten kan vi se att eleverna själva anser att de lär sig om hållbar utveckling

4 Innehållsförteckning Kvalitetsredovisning 2011 INLEDNING...5 MÅL FÖR GRUNDSKOLAN, GRUNDSÄRSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET...6 Nationella mål för grundskolan, grundsärskolan, förskoleklassen och fritidshemmet...6 Kommunala mål för grundskolan, grundsärskolan, förskoleklassen och fritidshemmet...6 Enhetens prioriterade mål...6 ENHETENS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE...6 Enhetens kompetensutvecklingsplan...7 NORMER OCH VÄRDEN...9 Enhetens prioriterade mål...9 Uppföljning av likabehandlingsplanen...9 KUNSKAPER...13 Enhetens prioriterade mål...13 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE...16 Enhetens prioriterade mål...16 SKOLA OCH HEM...19 Enhetens prioriterade mål...19 HÅLLBAR UTVECKLING

5 Inledning Inledning Furuhällsskolan är den naturnära skolan mitt i ett villaområde i Mölnlycke. Skolan utnyttjar både närheten till natur och närheten till samhället i den dagliga verksamheten. Här finns en skolskog och sedan några år innehar skolan utmärkelsen Grön Flagg. Skolan byggdes 1973 och har vuxit och krympt under åren. Senaste stora förändringen skedde 2010 då friskolor etablerades i kommunen. Skolan har idag 248 elever fördelade på årskurserna F till 5. Vi har valt att organisera arbetet med de yngsta eleverna i F-1 or. Eleverna är fördelade i fem arbetslag och 11 klasser. Det är drygt 30 personer anställda. I höstas fick vi nya lekredskap på skolgården och i vår kommer hela skolan att få ett nytt tak. Skolan har ett gott rykte och tryggheten och trivseln hos eleverna är stor. De lyckas väl på de nationella proven och har god måluppfyllelse. Skolan får höga betyg av såväl personal som brukare i de årliga kvalitetsmätningarna. För att synliggöra klassernas arbete har varje klass ansvar för det pedagogiska galleriet (korridoren till bamba) tre veckor per termin. Här visar klassen upp sitt pågående arbete för andra klasser och besökare på skolan. Ett av de stora utvecklingsområdena just nu för oss är hur vi ska använda den nya tekniken i arbetet för att öka måluppfyllelsen. Skolan har fyra fritidshem och en fritidsklubb som är mycket uppskattade för deras arbete med eleverna. På fritidshemmen kan de elever som behöver få en hemlagad frukost på sin avdelning, de erbjuds utomhusaktiviteter, rörelse och mycket kreativt arbete. Eleverna får träna på att ta eget ansvar efter ålder. Det blir tydligt när de börjar fritidsklubben där eleverna är med och planerar verksamheten och sin vistelsetid. När man går runt på skolan och besöker de olika verksamheterna slås man av hur vi-känslan har utvecklas och den arbetsglädje som råder. En gång i månaden samlas hela skolan i gympasalen på månadsmöte, där vi t ex firar månadens födelsedagsbarn och får se framträdanden som eleverna arrangerar. Höstterminen startade vi med att ha Furuhällsskolans dag för att öka gemenskapen hos elever och lärare. I texten används begreppen klass, elever och lärare. Klass är alla grupper i skola och skolbarnsomsorg år F-5, elever är alla barn som finns i någon klass på skolan, lärare är alla som arbetar pedagogiskt med eleverna på skolan. Elisabeth Andersson Rektor - 5 -

6 Mål för grundskolan, grundsärskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Nationella mål för grundskolan, grundsärskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Nationella mål uttrycks i skollagen och läroplanen. I skollagen regleras vilka rättigheter och skyldigheter barn, elever och deras vårdnadshavare har. I skollagen framgår också de krav som ställs på huvudmannen för verksamheten. I läroplanerna beskrivs verksamheternas värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för arbetet. Kommunala mål för grundskolan, grundsärskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Kommunfullmäktige i Härryda kommun beslutar om politiska inriktningsmål. Målen är övergripande och anger ett önskvärt framtida tillstånd. Kommunstyrelsen omsätter inriktningsmålen till politiska verksamhetsmål som förvaltningen sedan genomför. I verksamhetsberättelsen (VEB) kan man läsa om hur förvaltningen har lyckats uppfylla målen. 1 Enhetens prioriterade mål Utifrån nationella och kommunala mål arbetar varje förskola och skola fram prioriterade mål för enheten. Personalen utformar enhetens prioriterade mål med hänsyn till de specifika förutsättningarna som råder där. Elever och vårdnadshavare utövar inflytande bland annat genom kvalitetsenkäter. Enhetens systematiska kvalitetsarbete

7 Under vårterminen hade vi kvar prioriterade mål sen tidigare: Det skall bli tydligare för pedagoger, barn och föräldrar hur det vardagliga arbetet utgår från våra styrdokument. Det skall finnas en ökad medvetenhet hos barn och vuxna på Furuhällsskolan om hur vi kan bidra till en hållbar utveckling genom våra val och handlingar. När höstterminen startade ville rektor, efter ett turbulent år, att skolan skulle fokusera på enbart ett prioriterat mål för att få struktur på kvalitetsarbetet. Målet blev: Under läsåret skall elevinflytandet öka. Skolan har tidigare arbetat med att utveckla elevinflytandet men inflytandet över arbetssätt, innehåll och utvärderingsformer kan fortfarande bli bättre. Det sker hela tiden en dialog kring utvecklingsarbetet mellan skolledning, arbetslag och kategorigrupper. Samordnargruppen, med en representant från varje arbetslag och kategori, är en länk mellan medarbetare och ledningen. Utvärdering sker kontinuerligt i arbetslagen i en reflektionsmall. Skolans utvecklingsarbete startar med att vi vid höstterminens början fastställer skolans prioriterade mål. Vi har arbetat med att bryta ner vårt prioriterade mål och skapa strategier för att nå målet och indikatorer för att mäta om vi nått det. Målet är strategierna ska ligga till grund för pedagogernas planering av verksamheten under året. Enhetens kompetensutvecklingsplan Arbetet med implementeringen av de nya styrdokumenten har gjorts enligt kommunens plan. Skolan hade under våren två nyckelpedagoger och under hösten en. Mellan de kommungemensamma kompetensutvecklingsdagarna och pedagogiska för-/eftermiddagarna har vi på skolan diskuterat styrdokumenten, framförallt Lgr 11. Nyckelpedagogerna har varit på några av skolverkets konferenser, betyg i år 6 och NO och Teknik och berättat om innehållet för kollegorna på skolan. Skolans förskoleklasslärare är tillsammans med Furubackens förskola.med i Eu:s Comeniusprojekt, ett samarbetsprojekt för att utbyta erfarenheter om barns lärande i de yngre åldrarna. Från skolan har sju lärare från olika kategorier varit två dagar på kurs hos Specialpedagogiska skolmyndigheten om elever med autismspektrumstörning. Lärarna i HUT-rådet (skolans miljöråd) har varit på en inspirationsdag om hållbar utveckling. Tre lärare har fått PBS-ledarutbildning. En lärare som arbetar som resurs i år 4-5 har varit på utbildning om Lexia

8 Förutsättningar för måluppfyllelse Elever Antal elever i förskoleklass Antal elever i grundskolan. årskurs Antal elever berättigade till modersmål, årskurs Antal elever i fritidshem Antal elever i fritidsklubb 57 Källa: Uppgifter ur verksamhetssystem 15 oktober 2011 Personal grundskola och förskoleklass Lärartäthet, lärare per 100 elever 7,5 7,5 * Lärare med pedagogisk högskoleexamen i % * Källa: Skolverket SIRIS. * 2011 års siffror ännu ej publicerade. Ekonomiska förutsättningar Budget grundskolan Budgetavvikelse grundskolan Källa: Enhetens uppgifter från årsbokslut Vår ekonomi har svängt från stort överskott till ett stort underskott under tre år. Orsakerna till detta ser vi är flera. Först och främst friskolornas etablering som innebar elevtapp och personalneddragning under pågående läsår. Vi har behövt lägga resurser för elever i behov av särskilt stöd. Träningsskolans elevantal sjönk. Bemanningen blev då för hög men det var viktigt att behålla god kvalitet för de elever som fanns kvar. Idag har träningsskolan flyttat till Djupedalsskolan

9 Normer och värden Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. (Lgr 11 och Läroplan för grundsärskolan 2011) Enhetens prioriterade mål Skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. Strategier för att nå målet Skolan har en gemensam värdegrund med fyra rubriker som hänger inramad i klassrummen och som uppmärksammas av lärarna. Alla klasser arbetar fram trivselregler som ska gälla i klassen under läsåret. Elevernas medverkan är stor i det arbetet. Alla lärare har ansvar för att reagera om de hör eller ser något som bryter mot skolans värdegrund även om det inte är i den egna elevgruppen. Alla har någon form av samtal och/eller övningar varje vecka om kamratrelationer, hur man ska vara mot varandra och allas lika värde. Resultat och måluppfyllelse Hos skolans lärare finns ett starkt engagemang och stort intresse för värdegrundsfrågor. Se under rubrik Det främjande arbetet. Nyckeltal ur brukarenkäten år 2 och 5, normer och värden Andel brukare som lämnat svar 3 eller 4 I min skola pratar vi om hur vi ska vara mot varandra. 100 % Jag känner mig trygg i skolan 100 % Källa: Kvalitetsenkät i Härryda kommun.( Grundskola och särskola redovisas tillsammans.) Skalan som använts är graderad 1-4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet". Strategier för vidareutveckling Uppföljning av likabehandlingsplanen Varje skola och förskola ska ha en årlig plan mot kränkande behandling enligt skollagen och en likabehandlingsplan enligt diskrimineringslagen

10 Skolverket, Diskrimineringsombudsmannen, Barn- och elevombudet och Skolinspektionen rekommenderar att man gör en samlad plan. Rektor, lärare och elever ska hjälpas åt att ta fram en likabehandlingsplan för att skapa en trygg skolmiljö. I planen ska det stå vad skolan ska göra för att alla elever ska behandlas på lika villkor oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. 2 I Härryda kommun används begreppet likabehandlingsplan. Syftet med en likabehandlingsplan är att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling i skolan. Det främjande arbetet Varje klass arbetar varje vecka för att främja ett tryggt och trivsamt klimat för alla på skolan På skolan finns elever med synliga och osynliga funktionsnedsättningar. Genom att lärarna runt omkring arbetar med att de ska kunna delta i allt utifrån sina förutsättningar får övriga elever själva uppleva att alla kan vara med fast på olika sätt. Skolan har haft en kamratstödjargrupp med två vuxna och två representanter från varje klass i år F-5. De vuxna har träffats varje vecka och med eleverna en gång per månad. Elevrepresentanterna har ofta med sig en uppgift tillbaka till klassen efter mötet som handlar om kamratskap. På mötena har också samtal förts om hur det är i de olika klasserna med kamratrelationer och trivsel. Tanken har varit att klasskamrater kan vända sig till elevrepresentanterna om de upplever att något med kamratrelationerna inte fungerar. Representanterna kan sedan ta det vidare till de vuxna i gruppen. De vuxna i kamratstödjargruppen har en brevlåda som hänger väl synlig i korridoren till matsalen. Där har alla elever möjlighet att lägga en lapp om de vill ha hjälp. Lapparna följs upp snarast möjligt på olika sätt beroende på innehållet. Oftast leder det först till ett samtal mellan någon av de vuxna och eleven som skrivit lappen. Vi har rastvaktsystem där en lärare är ute på morgonen mellan 7.50 och 8.10, då alla börjar. Dessutom är några lärare som arbetar med de yngsta barnen ute. På den gemensamma rasten är minst en lärare per arbetslag ute och samma gäller vid lunchrasterna. En dag i skolstartsveckan i höstas hade vi Furuhällskolans dag. Då var alla elever från år 1-5 i blandade grupper med de äldsta eleverna som ledare. Förskoleklasserna gick klassvis tillsammans med sin lärare. Grupperna rörde sig ute i närområdet mellan olika stationer med samarbetsövningar. Vid varje station fanns en lärare som instruerade och stöttade gruppens arbete. Eleverna själva fick komma på tillsammans hur de skulle lösa uppgiften. Dagen avslutades med lunch på skolgården. Både lärare och elever upplevde dagen som mycket positiv. Kartläggning En kartläggning har gjorts om vilka platser som eleverna upplever som otrygga på skolan. Alla grupper fick en karta över skolan och skolgården där de fick markera om det fanns 2 Nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling - lagens krav och huvudmannens ansvar, Skolverkets Stödmaterial

11 ställen där eleverna kände sig otrygga. Det fanns några platser, främst omklädningsrummen, korridoren och utgången från matsalen och i bergen. Resultatet gick ut till varje arbetslag som fick diskutera det och försöka hitta sätt att öka tryggheten. På väg till och från matsalen gällde främst yngre elever som var rädda för att gå förbi äldre elever. Där är det viktigt att ge tillfällen för äldre och yngre elever att göra saker ihop så att de lär känna varandra. Det är viktigt att de lärare som är ute på rasterna rör sig över hela skolans område för att alla platser ute ska kännas trygga. Vid uppkomna ärenden Med de äldre eleverna har det förekommit en del elakheter via sms, skype, och sociala medier. De har gällt mellan någon eller några elever och de drabbade har kommit till lärarna och berättat. Klasslärarna har haft samtal med berörda elever och rett ut situationen som vid andra bråk. Vi har också pratat med klasserna i år 4 och 5 om hur viktigt det är att tänka på vad man skriver på sociala medier. Vi har haft uppe exempel som har funnits i media och diskuterat dem i klasserna. De ärenden som har kommit till kamratstödjarna läsåret 2011 (i stora drag): Utanförskap. Miner och utsagor, upprepade gånger av samma personer. Kränkningar i ord såsom tjockis, har du DAMP eller Egna upplevelser om att känna sig mobbad. Företeelser, upprepade gånger, emot någon som i andra fall utmärker sig. Tex kasta runt ens keps på rasten. Till största del har kamratstödjarna fått vetskap genom att eleverna har lagt en lapp i kamratstödjarnas postlåda i korridoren. Detta tror de vuxna i gruppen beror på reklamen som gjorts på skolans Månadsmöten. I några fall har klasstödjarna berättat för de vuxna i gruppen. Vid varje ärende har eleven ifråga kontaktats samt gjorts en kort utredning. Därefter ett samtal individuellt med de berörda. Efter 2 veckor har en uppföljning gjorts med samtliga. Samtidigt har lärarna kring eleverna fått vetskap för vidare observationer. I samtliga fall har ett illa beteende upphört. Förankring av planen Likabehandlingsplanen finns på skolans hemsida och ska uppmärksammas på föräldramöten och Brukarråd på hösten. På en av de första kompetensutvecklingsdagarna på höstterminen satt varje arbetslag och läste och diskuterade likabehandlingsplanen. Uppföljning och utvärdering När arbetslagen diskuterade likabehandlingsplanen fick alla lämna synpunkter på om något behövde justeras eller förändras. Bland annat diskuterades hur planen stämmer med de nya styrdokumenten och om den stämmer med hur vi arbetar. Arbetslagen upplevde att planen stämde med det arbete som bedrivs men att det var bra att diskutera och aktualisera det som står där. Likabehandlingsplanen har diskuterats i brukarrådet och en förändring gjordes för tillvägagångssättet vid mobbningsärenden

12 Strategier för vidareutveckling Efter rapporter från skolverket angående antimobbningsarbete har vi valt att ändra inriktning på skolans kamratstödjargrupp. Vi kommer att kalla den för barntrivselgruppen. Det ska fortsätta vara två representanter från varje klass från F-5 och möten en gång i månaden. Inriktningen på gruppens arbete kommer att vara att öka trivseln och gemenskapen för alla på skolan. Kamratstödjargruppens brevlåda kommer att finnas kvar. Skola bör bygga upp en gemensam plattform att stå på vad det gäller sociala medier. Eleverna som använder dem i någon form blir allt yngre och det är viktigt att alla lärare har kunskap om dem. Det är också viktigt att vi på skolan skapar en rutin för att diskutera det med eleverna i alla klasser vid några tillfällen under skoltiden, även om ingen incident uppstår. Till nästa läsår behöver vi se över om det går att lösa att en lärare kan finnas med varje klass i omklädningsrummet före och efter idrotten. Likabehandlingsplanen kommer att arbetas igenom igen utifrån skolverkets rapport. Den skulle dessutom behöva förankras mer hos eleverna. Varje elev på skolan ska känna till att den finns

13 Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. (Lgr 11 och Läroplan för grundsärskolan 2011) Enhetens prioriterade mål Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Återkoppling till föregående års målarbete och resultat Måluppfyllelsen har varit stor de senaste åren. De flesta elever har klarat nationella prov bra och nått kursplanernas mål. Strategier för att nå målet Under vårterminen arbetade en grupp fram gemensamma blanketter för att skriva Lpp och skriftligt omdöme. Inför hösten justerades blanketten något för att passa bättre till nya styrdokument. IKT - Datortäthet Antal elever per dator 20 4,5 Källa: Enhetens uppgifter Resultat och måluppfyllelse Varje vecka träffas lärarna i år 1-5. Mötet leds av en utvecklingsledare (en lärare på skolan) som planerar mötena tillsammans med rektor. Mötena har under året handlat om de nya styrdokumenten, Lpp (lokal pedagogisk planering), IUP (individuell utvecklingsplan) och skriftliga omdömen. Vi ser att mötena har gett en ökad enhetlighet på skolan kring hur vi arbetar. Många klasser får nu hem pedagogisk planering i flera ämnen. Klasserna arbetar mer med utvärdering efter varje vecka. Pedagogerna arbetar för att hjälpa eleverna att berätta mer om vad de har lärt sig än bara vad de har gjort. Det är något som börjar tränas redan hos de yngsta. En klass (F-1) arbetar med Storyline (se s. 16). Personalen och barnen upplever arbetet väldigt positivt och ska göra en utvärdering av arbetssättet i slutet av våren. I fyra klassrum finns det smartboards och i några fler klassrum finns projektor. Vi har god tillgång på bärbara datorer att ta in i klassrummen. Några elever har dator oftare och har haft kontakt med Datateket

14 Arbetet med IKT är fortfarande under utveckling och hur det används beror på pedagogernas kunskap och intresse. Något som märks med en gång är att användning av datorer och smartboard gör arbetet mer lustfyllt och intressant för alla elever, vilket gör att de lyckas bättre med sitt skolarbete. För elever som har svårt med motoriken blir det stor skillnad att skriva på dator. De får chans att utveckla skrivandet utan att samtidigt behöva kämpa med att forma bokstäver. Med hjälp av projektor är det lätt att ta in aktuella händelser i klassrummet. Det går snabbt att visa foton, filmer, kartor mm som är dagsaktuella i samhället eller tas upp av elever. De flesta elever klarar/förväntas klara kunskapskraven, men vi ser att det nog är färre än tidigare år. Arbetslagen har ett stort ansvar i att lägga schema och resurser på ett sådant sätt att det kommer elever i behov av stöd till godo. Resultaten på nationella prov i år 3 var sämre än tidigare. En specialpedagog har besökt klassen och stöttar pedagogen i arbetet. En resurslärare finns några lektioner i veckan. Nationella prov årskurs 3, 2011 Totalt Flickor Pojkar Antal elever i årskurs Andel elever som klarat samtliga delprov i: Matematik Svenska / Svenska som andraspråk Källa: Verksamhetssystemet Extens Simkunnighet årskurs Andel elever i årskurs 5 som är simkunniga 91 % 97 % 97 % Källa: Enhetens uppgifter Vi vet inte vad förändringen beror på, men läsåret var ett tufft läsår för hela skolan med mång stora förändringar, dels för Furuhällsskolan och dels för skolan i Sverige i stort. Det blir mycket viktigt att följa upp resultaten i vår och fundera över hur undervisningen ska utvecklas till nästa läsår. Strategier för vidareutveckling Den viktigaste strategin för att eleverna ska nå målen är att de har kännedom om målen och vilka förmågor som undervisningen ska syfta till, det är Skolverket mycket klar över i alla inspektioner och rapporter. En viktig del i det arbetet är att alla elever får tydliga pedagogiska planeringar i varje ämne som gås igenom av läraren. Under året har vi kommit långt med arbetet att skriva dem och nästa steg är att göra eleverna mer delaktiga och medvetna. Lärarmötena kan få ännu tydligare fokus kring kvalitetsarbetet i skolan. Vi behöver utarbeta rutiner för att utvärdera vår undervisning. Vi behöver också bli bättre på att precisera exakt vad en elev har svårt med och hur vi ska hjälpa honom/henne att komma vidare

15 År 4-5 ska samplanera schemaläggningen för nästa läsår så att elever och lärare kan arbeta över klassgränserna. Kanske kan det vara möjligt i fler klasser. Blanketten för IUP med skriftligt omdöme kommer utvecklas så att det blir tydligare vad varje elev behöver för att klara skolarbetet på bästa sätt i samtliga ämnen. Eftersom det inte är nationella prov i år 5 nu behöver vi följa upp resultaten i år 6-9 hos de elever som gått hos oss. Skolan kommer att få fler smartboards och ett antal Ipads. Vi behöver lära oss använda dessa. Vi behöver ta fram tydliga strategier för hur IKT ska användas på skolan. Vi behöver lära oss att använda IKT på fler sätt och utnyttja alla möjligheter som finns. På brukarrådet har det kommit förslag på att anordna en informationsträff med BRIS om barns dataanvändning. Skolan planerar att erbjuda det för föräldrar och lärare. Utvärdera Storyline och sprida arbetssättet till fler klasser om resultatet blir bra

16 Elevernas ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. (Lgr 11 och Läroplan för grundsärskolan 2011) Enhetens prioriterade mål Under läsåret skall elevinflytandet öka. Återkoppling till föregående års målarbete och resultat Trots att vi arbetat med elevinflytande tidigare finns det fortfarande brister i det reella inflytandet i klassrummen. Strategier för att nå målet I början av terminen valde vi tre strategier för att starta arbetet för att nå målet: 1. Träna på samtal i olika grupper 2. Rösta och ta majoritetsbeslut 3. Låta eleverna påverka arbetssätt Vi ansåg att första steget mot elevinflytande är att alla vågar uttrycka sin åsikt och få förståelse för demokratiprocessen. Arbetslagen har haft som uppgift att varannan vecka tillsammans reflektera över och dokumentera arbetet i en reflektionsmall. Vi har fortsatt med regelbundna möten för elevråd, matråd och HUT-råd. Elevrådet har utvecklats och även fått representanter från år F och 1. Resultat och måluppfyllelse Av reflektionerna som lämnats in från arbetslagen kan vi utläsa att vi är bra på att träna eleverna på att delta i olika samtal. Alla lärare jobbar medvetet med att få ett klimat där alla vågar uttrycka sina åsikter. Det har blivit rutin på skolan att fråga eleverna oftare och låta dem t ex rösta om olika förslag. Alla fritidshem startar läsåret med att ta emot förslag från eleverna om vad de vill göra under året på fritids. Förslagen hänger ofta på en väl synlig plats på avdelningen. De flesta av elevernas förslag brukar kunna genomföras och lärarna följer upp med eleverna om vilka saker de har gjort på listan. På fritidsklubben har elevinflytandet utvecklats under hösten genom att arbeta i projektform. Så här kan det gå till: en grupp tjejer i år 5 har bestämt att de vill fixa ett disko. De får ta ansvar för att kolla lokalen, ordna med DJ, köpa in det vi ska sälja, kontakta föräldrar som kan hjälpa till, skriva planscher mm. Om några önskar att få baka får de leta fram recept, gå till affären och handla det som vi saknar innan de sätter igång. Lärarens roll blir att ge eleverna ramarna och möjlighet till ett vardagslärande med stort eget ansvar för det de vill göra. Verksamheten på fritidsklubben handlar i grunden om att ge eleverna möjlighet att själva ta ansvar för sin vardag med mellanmål, tider att passa, läxor, fritidsaktiviteter mm. När det gäller att påverka arbetssätt ser det väldigt olika ut i olika klasser. I de flesta klasser får eleverna välja arbetssätt ibland. Ofta får de då välja mellan två sätt som skiljer sig lite. Vi

17 har lättare för att låta eleverna välja redovisningssätt när de avslutat ett arbete och ska presentera det för klassen. Vi har fått in mycket få exempel på där eleverna fått vara med och påverka innehållet på lektionerna och inga på att de fått vara med och påverka hur de ska visa sin kunskapsutveckling för pedagogerna. Om vi tittar på brukarenkäterna upplever de yngre eleverna att de får vara med och planera sitt arbete mer än de äldre. Enligt våra styrdokument borde inflytandet öka med åldern. Här behöver skolan göra en noggrann analys. Nyckeltal ur brukarenkäten, elevernas ansvar och inflytande Andel brukare som lämnat svar 3 eller 4 Lärarna i skolan bryr sig om vad jag tycker År 2: 100 % År 5: 97% Jag får vara med och planera mitt skolarbete År 2: 88% År 5: Vad 73% Hur 88% Jag (som vårdnadshavare) upplever att skolan uppmuntrar mitt barn att ta egna initiativ och eget ansvar År 2: 91% År 5: 88% Källa: Kvalitetsenkät i Härryda kommun.( Grundskola och särskola redovisas tillsammans.) Skalan som använts är graderad 1-4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet". Ett exempel på elevinflytande är arbetet med storyline. Det är en ide där klassen delas in i familjer. Eleverna får komma överens om vilka personer familjen ska bestå av. De får en frågeställning t ex. Hur bor er familj? Vilken sorts bil har familjen? Därefter blir det diskussioner och val av arbetssätt. Det blir mycket praktiskt arbete där eleverna i varje familj väljer hur de ska utföra uppdraget. Varje tillfälle avslutas med en reflektion där familjerna får fundera på vad som blev bra, om alla deltog, om de är nöjda med resultatet. Här tränas eleverna att diskutera och argumentera för sin sak och även träna samspel, kunna ge avkall på sin egen vilja, att vara lyhörd för andras idéer. Vad händer om man inte kan komma överens? Vilka demokratiska medel kan vi använda? Vi lärare upplever att vi kan få med så många av målen i läroplanen, allt från svenska, matte, miljöarbete till att få eleverna att greppa vad elevdemokrati innebär. Strategier för vidareutveckling Mycket av höstens arbete har handlat om att utveckla bra rutiner och förståelse hos alla om vad systematiskt kvalitetsarbete innebär. Vi kommer att diskutera och arbeta med utvärdering av verksamheten. Vi behöver hitta bättre former för att kunna utvärdera resultaten av olika sätt att arbeta. Arbetslagen behöver bli bättre på att dokumentera arbete och resultat. Vi kommer att utveckla arbetet med arbetslagets reflektioner genom att diskutera och jämföra i utvecklingsgruppen och ge feedback på dokumentationen. I utvecklingsgruppen finns en representant från varje arbetslag och rektor. Genom att föra diskussioner om hur vi når och dokumenterar måluppfyllelsen där kan tankarna föras vidare till alla arbetslag och lärare på skolan

18 Vi behöver också byta ut våra strategier och gemensamt bestämma strategier för hur ett reellt elevinflytande ska öka på varje lektion och inom varje arbetsområde. Främst behöver eleverna få mer inflytande över innehåll och på vilket sätt de ska visa sin kunskap. Vi planerar att öka samarbetet mellan avdelningar på fritids och även fritidsklubben för att ge eleverna ökade möjligheter att välja olika aktiviteter efter intresse. Låta representanter från år F och 1 delta i matrådet

19 Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. (Lgr 11 och Läroplan för grundsärskolan 2011) Enhetens prioriterade mål Alla som arbetar i skolan ska samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Läraren ska samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling. Strategier för att nå målet Skolan har en aktuell hemsida med en blogg. Klasslärarna skickar information via brev eller mail minst en gång per månad. Även från fritidshem och förskoleklasserna kommer information en gång per månad. Under läsåret har klasserna två föräldramöten, ett per termin, som berör både skola och fritids. De flesta årskurser bjuder också in föräldrarna till en kväll runt jul/lucia med uppträdande. Fritidshemmen anordnar någon gång per termin dropin/drop-ut för föräldrar. Några avdelningar har haft basar och fixarkväll. Vi kan se att föräldrar ofta följer med och hjälper till vid studiebesök och utflykter. I varje klass finns det en brukarrådsrepresentant. Skolan har valt att ha gemensamt brukarråd med Furubacken för att få en röd tråd från 0-11 år. Eleverna har ett utvecklingssamtal per termin. Inför utvecklingssamtalet förbereds skriftligt omdöme som elever och föräldrar får före eller i samband med samtalet. Resultat och måluppfyllelse En kommungemensam brukarenkät genomförs årligen. Syftet med brukarenkäten är att få reda på vad vårdnadshavare och elever tycker om kvalitén i verksamheten. Skalan som använts är graderad 1-4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet". Resultaten presenteras utifrån hur stor andel av brukarna som svarat med siffrorna 3-4. Brukarenkät, skola och hem, årskurs 2 Under utvecklingssamtalen har vi bra samtal om mitt barns utveckling och lärande (vårdnadshavares svar) Andel brukare som lämnat svar 3 eller 4 97 % Personalen på skolan tar hänsyn till mina åsikter (vårdnadshavares svar) 97 % Källa: Kvalitetsenkät i Härryda kommun.( Grundskola och särskola redovisas tillsammans.) Skalan som använts är graderad 1-4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet"

20 Brukarenkät, skola och hem, årskurs 5 Under utvecklingssamtalen har vi bra samtal om mitt barns utveckling och lärande (vårdnadshavares svar) Andel brukare som lämnat svar 3 eller % Personalen på skolan tar hänsyn till mina åsikter (vårdnadshavares svar) 91 % Källa: Kvalitetsenkät i Härryda kommun.( Grundskola och särskola redovisas tillsammans.) Skalan som använts är graderad 1-4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet". De flesta föräldrar är nöjda med utvecklingssamtalen och tycker också att personalen tar hänsyn till deras åsikter. Strategier för vidareutveckling Vi har idag en engagerad lärare som arbetar med hemsidan och skriver bloggen. Vi ska försöka få en rutin för att alla ska hjälpa till med bloggskrivandet, både lärare och elever. Några klasser ska starta klassblogg. En viktig fråga att fundera vidare på är hur vi kan få föräldrarna med i informationen. Hur får vi återkoppling från dem? Vilken information tycker de är viktig och intressant? Känner de att de är medskapare av elevernas lärande? Arbetet med pedagogiska planeringar är fortfarande under utveckling, men till hösten ska alla klasser få hem planeringar i alla ämnen i början av varje termin. IUP och skriftligt omdöme ska finnas som ett gemensamt dokument och skickas hem innan utvecklingssamtalet så föräldrar och elever har möjlighet att förbereda eventuella frågor

21 Hållbar utveckling Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. (Lgr 11 och Läroplan för grundsärskolan 2011) Skolan har länge haft grön flagg och under första delen av året var ett prioriterat mål: Det skall finnas en ökad medvetenhet hos barn och vuxna på Furuhällsskolan om hur vi kan bidra till en hållbar utveckling genom våra val och handlingar. I brukarenkäten kan vi se att eleverna själva anser att de lär sig om hållbar utveckling. Brukarenkät, hållbar utveckling Andel brukare som lämnat svar 3 eller 4 Jag upplever att jag lär mig om hållbar utveckling i skolan 100 % Källa: Kvalitetsenkät i Härryda kommun.( Grundskola och särskola redovisas tillsammans.) Skalan som använts är graderad 1-4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet". Vi har ett HUT-råd (hållbar utvecklings-råd) med en elevrepresentant från varje klass. Eleverna har träffats var tredje vecka tillsammans med två lärare. Elevernas uppgift har varit att i sin egen klass redovisa och att dela ut vissa miljöuppdrag. Uppdragen har även legat ute på fronter. Det kan vara en länk till en sida som tar upp ämnet genom en film eller ett spel m.m. Vid nästa möte så har eleverna redovisat vad klassen har hunnit med att göra/ eller inte har hunnit med. De har också med sig ev frågeställningar från sin klass. En aktivitet under våren var att uppmärksamma hur mycket mat som slängs och försöka minska det. HUT-rådsrepresentanterna fick turas om under en veckas tid att väga den mat som slängts varje dag. Detta redovisades med ett diagram på en vägg i matsalen. Sedan diskuterades det i klasserna hur mycket pengar man skulle spara om inte maten slängdes och på vilka sätt det var bättre för miljön. En överenskommelse gjordes med kostchefen och personalen i matsalen, att om det slängdes mindre med mat skulle eleverna få en överraskning. Några veckor senare gjordes en kontrollvägning och den veckan slängdes det 7,5 kg mindre. Belöningen blev våffelhjärtan med sylt. Under våren hade vi vernissage i idrottshallen där alla fick visa valda delar av sitt miljöarbete. Klasserna besökte vernissagen och tittade på varandras alster