Systematiskt kvalitetsarbete

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete Furuhällsskolan Grundskola, förskoleklass och fritidshem Genom den skollag (2010:800) som trädde i kraft 1 juli, förstärktes kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete. Detta arbete ska ske både på huvudmannanivå och på enhetsnivå. Huvudmannanivå är i detta fall förvaltningen, dvs. sektorn för utbildning och kultur och enhetsnivå innebär varje skola. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Skollagen 4 kap

2 Kvalitetsredovisningen är ett verktyg för att regelbundet stämma av och dokumentera hur långt verksamheten kommit i det systematiska kvalitetsarbetet, kopplat till de nationella målen i skollag, läroplaner och kursplaner. I kvalitetsredovisningen skall man analysera de resultat som kommer fram i olika underlag. Genom att bedöma resultaten i relation till de nationella målen och riktlinjer kan likvärdigheten inom verksamheten säkerställas. Utifrån analys av resultaten ska verksamheten kontinuerligt utvecklas och förbättras. -2-

3 Sammanfattning Under året har vi utvecklat kvalitetsarbetet bl a med hjälp av årshjul, reflektionsmallar och samtal. Vi har lagt stor vikt vid att utveckla vi-känslan under året. Det centrala i detta arbete är våra regelbundna månadsmöten. Forskningen visar att välmående och trivsel är två faktorer som är avgörande för ett gott lärande. En viktig förändring på skolan från och med i höst har varit inom elevhälsan. Att kurator och specialpedagog regelbundet finns på skolan gör att lärarna har lättare att ta hjälp av dem kring olika frågor. Skolans arbete med Grön flagg fortsätter aktivt och vi har nu tema Närmiljö. Elever som har haft svårt att klara kunskapskraven har fått stöd under året och måluppfyllelsen är högre i år. För att ytterligare höja kvalitén och öka likvärdigheten i bedömning behöver vi hitta fler bra och regelbundna former för utvärdering av kunskap. Det är ett stort antal elever som upplever att de får vara med och påverka i skolan, men resultatet totalt har sjunkit lite sen föregående år trots att vi på skolan ägnat mycket tid åt elevinflytande. Under kommande år ska vi arbeta med att ge eleverna möjlighet att ta större ansvar för sina studier och sin lärmiljö. På våra regelbundna brukarråd upplever vi att representanterna känner sig delaktiga och att vi för berikande samtal mellan hem och skola. Skolan ingår i ett pedagogiskt område tillsammans med förskolor och andra skolor för att få ett ökat 0-16 perpektiv. Vi ser att det är viktigt att fortsätta samarbetet i området. Ett sätt är att vi fortsätter utveckla vårt gemensamma fokusområde kring matematik

4 Innehållsförteckning INLEDNING...5 MÅL FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET...6 Nationella mål för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet...6 Kommunala mål för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet...6 Enhetens prioriterade mål...6 ENHETENS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE...6 NORMER OCH VÄRDEN...9 Enhetens prioriterade mål...9 KUNSKAPER...12 Enhetens prioriterade mål...12 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE...15 Enhetens prioriterade mål...15 SKOLA OCH HEM...18 Enhetens prioriterade mål...18 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN...20 Enhetens prioriterade mål...20 FOKUSOMRÅDE

5 Inledning Furuhällsskolan är den naturnära skolan mitt i ett villaområde i Mölnlycke. Skolan utnyttjar både närheten till natur och närheten till samhället i den dagliga verksamheten. Här finns en skolskog och sedan flera år innehar skolan utmärkelsen Grön Flagg. Skolan byggdes 1973 och har vuxit och krympt under åren. Senaste stora förändringen skedde 2010 då friskolor etablerades i kommunen. Skolan har idag 258 elever fördelade på årskurserna F till 5. Vi har valt att organisera arbetet med de yngsta eleverna i F-1:or. Eleverna är fördelade i fem arbetslag och 11 klasser. Det är drygt 30 personer anställda. Skolan har ett gott rykte och tryggheten och trivseln hos eleverna är stor. De lyckas väl på de nationella proven och har god måluppfyllelse. Skolan får höga betyg av såväl personal som brukare i de årliga kvalitetsmätningarna. För att synliggöra klassernas arbete har varje klass ansvar för det pedagogiska galleriet (korridoren till bamba) tre veckor per termin. Här visar klassen upp sitt pågående arbete för andra klasser och besökare på skolan. Två utvecklingsområden just nu är teknikämnet i år 3-5 samt livskunskap i år 4-5. Skolan har fyra fritidshem och en fritidsklubb som är mycket uppskattade för deras arbete med eleverna. På fritidshemmen kan de elever som behöver få en hemlagad frukost på sin avdelning, de erbjuds utomhusaktiviteter, rörelse och mycket kreativt arbete. Eleverna får träna på att ta eget ansvar efter ålder. Det blir tydligt när de börjar fritidsklubben där eleverna är med och planerar verksamheten och sin vistelsetid. När man går runt på skolan och besöker de olika verksamheterna slås man av hur vi-känslan har utvecklas och den arbetsglädje som råder. En gång i månaden samlas hela skolan i gympasalen på månadsmöte, där vi t ex firar månadens födelsedagsbarn och får se framträdanden som eleverna arrangerar. Höstterminen startade vi med att ha Furuhällsskolans dag för att öka gemenskapen hos elever och lärare. I texten används begreppen klass, elever och lärare. Klass är alla grupper i skola och skolbarnsomsorg år F-5, elever är alla barn som finns i någon klass på skolan, lärare är alla som arbetar pedagogiskt med eleverna på skolan. Elisabeth Andersson Rektor -5-

6 Mål för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Nationella mål för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Nationella mål uttrycks i skollagen och läroplanen. I skollagen regleras vilka rättigheter och skyldigheter barn, elever och deras vårdnadshavare har. I skollagen framgår också de krav som ställs på huvudmannen för verksamheten. I läroplanerna beskrivs verksamheternas värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för arbetet. Kommunala mål för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Kommunfullmäktige i Härryda övergripande och anger ett inriktningsmålen till politiska verksamhetsberättelsen (VEB) målen.1 kommun beslutar om politiska inriktningsmål. Målen är önskvärt framtida tillstånd. Kommunstyrelsen omsätter verksamhetsmål som förvaltningen sedan genomför. I kan man läsa om hur förvaltningen har lyckats uppfylla Enhetens prioriterade mål Utifrån nationella och kommunala mål arbetar varje förskola och skola fram prioriterade mål för enheten. Personalen utformar enhetens prioriterade mål med hänsyn till de specifika förutsättningarna som råder där. Elever och vårdnadshavare utövar inflytande bland annat genom kvalitetsenkäter. Enhetens systematiska kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet under året startade med skrivandet och analysen av förra års kvalitetsredovisning. Under år kände vi att det hade varit stora förändringar och mycket var nytt och under uppstart. Även under har vi fått arbeta med att få rutiner kring kvalitetsarbetet i hela personalgruppen

7 Vi har påbörjat ett arbete med årshjul för alla delar i verksamheten och kommer att utveckla det arbetet under Under hela året har arbetslagen haft som uppgift att varannan vecka reflektera tillsammans kring arbetet och lämna anteckningar till rektor. Under våren analyserar vi resultaten från brukarenkäterna. Vid slutet av vårterminen gör lärarna en skriftlig utvärdering av våren utifrån frågor från rektor. Frågorna anknyter till sådant vi sett i kvalitetsredovisningen att vi vill utveckla. I arbetet med schemaläggning och personalfördelning hjälps rektor och arbetslaget åt att göra en så bra organisation som möjligt utifrån de erfarenheter med klasser och elever som vi fått under förra läsåret. Vid uppstarten i januari får alla enskilt göra en utvärdering av föregående år med inriktning av kvalitetsredovisningens rubriker. Resultatet sammanställs, analyseras och används sedan i kvalitetsredovisningen. -7-

8 Förutsättningar för måluppfyllelse Elever Antal elever i förskoleklass Antal elever i grundskolan, årskurs 1-5 Antal elever berättigade till modersmål, årskurs 1-5 Antal elever i fritidshem Antal elever i fritidsklubb Källa: Uppgifter ur verksamhetssystem Personal grundskola och förskoleklass ,5 100 Lärartäthet, lärare per 100 elever Lärare med pedagogisk högskoleexamen i % 7,5 100 * * Källa: Skolverket SIRIS. * års siffror ännu ej publicerade. Vi har ett stadigt elevantal som växer något. Vid etablering av friskolor i kommunen sjönk elevantalet, men det är nu stabiliserat igen. Vi upplever att många i närområdet väljer vår skola och de flesta stannar kvar. -8-

9 Normer och värden Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. (Lgr 11) Enhetens prioriterade mål Alla elever ska känna sig trygga på skolan. Vi ska arbeta för en hållbar utveckling. Skolan ska ha en gemensam policy för användning av internet. Strategier för att nå målet i grundskolan Att stärka vi-känslan på skolan är viktigt för att alla ska må bra och trivas. Forskningen visar att dessa två faktorer är avgörande för ett gott lärande. Vi har också under året ökat samarbetet mellan olika klasser, mest paralleller och även mellan olika arbetslag. Varje månad har vi månadsmöte i idrottshallen. Där sjunger vi för månadens födelsedagsbarn (och vuxna). Våra råd har möjlighet att presentera vad de håller på med just nu. Klasser, grupper eller enstaka barn har möjlighet att uppträda eller berätta eller visa något de jobbat med. Ibland uppträder skolans kör. Oftast avslutar vi med att sjunga Furuhällsskolans sång. Furuhällsskolans dag förra året var uppskattat av eleverna och av många lärare. Vi valde därför att ha det igen under första veckan på läsåret. Vi hade nästan samma upplägg med olika stationer med samarbetsövningar och eleverna i blandade grupper år 2-5. F-1 gick klassvis med en lärare och gjorde några av stationerna. En viktig förändring på skolan från och med i höst har varit inom elevhälsan. Vi har nu en kurator och en specialpedagog som är på skolan 1,5 varje vecka. Dessutom finns skolsköterskan här 2,5 dag. De tre jobbar tätt tillsammans kring elever som behöver. Att kurator och specialpedagog regelbundet finns på skolan gör också att lärarna har lättare att ta hjälp av dem kring olika frågor. Det går att ställa en snabb fråga när man ser dem. I en klass har man prövat att schemalägga livskunskap varje vecka. Eleverna och lärarna har tillsammans bestämt olika tema som de arbetar med på olika sätt. Efter nya riktlinjer från skolverket ändrade vi kamratstödjarteamets uppdrag. Vi tyckte det var viktigt att fortsätta ha ett råd med elevrepresentanter som arbetar med den sociala miljön och vi-känslan på skolan. Rådet startade höstterminen med att elevrepresentanterna fick välja namn på rådet. De bestämde sig för Kompisnissarna. Kompisnissarna har ordnat aktiviteter för hela skolan. Bland annat hade vi en rast där alla skulle intervjua elever från andra klasser. Uppdraget presenterades på ett månadsmöte där några ur kompisnissarna förevisade hur en intervju kunde gå till. Vi har också haft en dag med olika rastlekar som leddes av kompisnissarna. På skolan finns fortfarande ett engagemang för Amazonasföreningen och Shipiboindianerna. I samband med FN-dagen uppmärksammas i klasserna hur det kan vara för barn i andra länder. I år valde vi att i samband med öppet hus på skolan ha olika aktiviteter och försäljning för att samla in pengar till Shipiboindianerna i Amazonas. En klass engagerade sig i musikhjälpen. De samlade in pengar och informerade i de andra klasserna så att de som ville kunde vara med och bidra. Sedan åkte klassen och lämnade pengarna i Malmö. I skolan kunde vi se när de lämnade pengarna via sändning på internet. -9-

10 Skolans miljöråd bytte i höstas namn till miljöhjältarna. Miljöhjältarna leder arbetet kring grön flagg på skolan. I våras avslutade vi tema konsumtion. Nästa tema, som hade sin uppstart nu i höst är närmiljön. År 5 har haft ett teknikprojekt där de har tillverkat hundkojor till hundar som tillhör hemlösa. Under våren besökte BRIS skolan och talade om barns dataanvändning. Alla lärare deltog och föräldrarna var inbjudna. Föreläsningen väckte många tankar och var uppskattad. Som en följd av den och av föräldrarnas önskemål tog skolan fram etiska regler för användning av internet som utgår från skolans trivselregler. Klassläraren ansvarar för att den diskuteras i varje klass minst en gång per termin. Detta år har alla elever för första gången blivit erbjudna att delta i friluftsskola. Det är ett samarbete mellan skolan och friluftsfrämjandet. Varje onsdag eftermiddag slutar eleverna skolan tidigt och de som är med i friluftsskolan tillbringar eftermiddagen ute med mellanmål och olika aktiviteter. De som inte vill vara med har vanligt fritids. Samarbetsövningar. Resultat och måluppfyllelse De flesta elever uppger att de känner sig trygga i skolan och tycker att vi samtalar om hur man ska vara mot varandra. Resultatet har dock sjunkit lite sen föregående år och det är alltid viktigt att fundera på orsaken. Speciellt eftersom alla lärare uppger att de regelbundet ägnar tid åt samtal kring hur man ska vara mot varandra. Nyckeltal ur brukarenkäten, normer och värden, årskurs 2 Andel elever på Andel elever på enheten som lämnat enheten som lämnat svar 3 eller 4 svar 3 eller 4 I min skola pratar vi om hur vi ska vara mot varandra. 100 % 96 % Jag känner mig trygg i skolan 100 % 100 % Andel elever i kommunen som lämnat svar 3 eller 4 97 % 95 % Källa: Kvalitetsenkät i Härryda kommun Skalan som använts är graderad 1-4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet". Nyckeltal ur brukarenkäten, normer och värden, årskurs

11 Andel elever på enheten som lämnat svar 3 eller 4 Andel elever på enheten som lämnat svar 3 eller 4 Andel elever i kommunen som lämnat svar 3 eller % 91 % 90 % 100 % 98 % 94 % I min skola samtalar vi om hur vi ska vara mot varandra. Jag känner mig trygg i skolan Källa: Kvalitetsenkät i Härryda kommun Skalan som använts är graderad 1-4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet". I klassen där man haft livskunskap på schemat upplever lärarna att eleverna är mer verbala, har större acceptans för varandras olikheter och andras olikheter. De visar ett stort intresse för frågor om hur man ska vara mot varandra och för hur människor lever och hur olika det kan vara. Vi märker att fler elever umgås mellan klasser, åldrar och avdelningar. När vi i klasserna lyfter frågor om hur människor kan ha det på andra ställen i världen eller i Sverige märker vi ett stort engagemang hos eleverna. De vill gärna hjälpa andra behövande och vi känner att vi har stöd hos vårdnadshavarna för olika aktiviteter. Strategier för vidareutveckling Alla lärare på skolan tycker att allt som rör värdegrundsfrågor är viktigt och engagemanget är stort i de olika klasserna. Vi behöver hitta verktyg för att utvärdera vårt arbete bland eleverna. Under nästa läsår ska vi regelbundet stämma av och dokumentera hur eleverna upplever sin sociala lärmilö. Vi håller på att omarbeta vår likabehandlingsplan och den kommer att bli klar nu i vår. Viktigt att planen sedan förankras hos alla lärare och presenteras för elever och vårdnadshavare. Den ska presenteras och diskuteras under första skolveckan på höstterminen i alla klasser. Den presenteras också på alla höstens föräldramöten. Inför nästa läsår planerar vi att utöka livskunskapsundervisningen till alla 4:or och 5:or. Vi ska öka skolans arbete mot resten av samhället och världen genom att söka medlemskap i Global friends och arbeta kring det i klasserna. Vi märker intresse hos eleverna kring hur barn i andra delar av världen har det. Vi kommer att arbeta med närmiljön genom Grön Flagg med inriktning mot målet att alla på skolan ska visa respekt för och omsorg om vår närmiljö. Varje klass har fått adoptera en bit av skolgården som de har extra ansvar för. Till detta arbete har miljöhjältarna sökt och fått ett stipendium på 3000 kronor från kommunen. Åldersblanda grupperna i friluftsskolan. Enhetens kompetensutvecklingsplan De två lärare som leder miljöhjältarna och som har huvudansvar för Grön flagg har varit på en träff organiserad av Håll Sverige rent som handlade om nyheter inom Grön Flagg. Eftersom skolan länge hållit på med Grön flagg och tidigare haft ett I ur och skur fritids så är kompetensen kring miljö och uteverksamhet redan hög hos lärarna. Skulle det komma mycket ny personal kan de behöva viss kompetensutveckling inom områdena

12 Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. (Lgr 11) Enhetens prioriterade mål Alla elever på skolan ska få goda ämnes- och sociala kunskaper. Stärka bedömningskompetensen hos lärarna. Strategier för att nå målet Vi lägger ner stort arbete på att planera organisation och resurser så att elever som behöver stöd får det. Det finns möjligheter att göra vissa förändringar inom arbetslaget om behoven för eleverna ändras under läsåret. Grundskollärarna träffas varje vecka. Förskollärarna träffas varannan vecka och fritidspedagogerna varannan. Vi ser att mötena ger en ökad enhetlighet på skolan kring hur vi arbetar och tycker att det är viktigt att vi fortsätter på samma sätt. Mötena har under året handlat om de nya styrdokumenten och hur vi ska arbeta gemensamt mot läroplanens mål och riktlinjer. Grundskollärarna har fortsatt arbetet med pedagogisk planering och skriftligt omdöme. Diskussionerna har haft fokus på att få planering, utvärdering och bedömning likvärdig på skolan och anpassat till nya läroplanen. De har t ex diskuterat kapitel i skolverkets allmänna råd Bedömning för lärande. De har omarbetat mallen för pedagogisk planering så den stämmer med upplägget i Lgr 11 och blir tydligare för elever och vårdnadshavare. Förskollärarna har fördjupat sig i Lgr 11 och arbetat med pedagogiska planeringar för förskoleklasserna. De har också börjat ett arbete kring hur Ipad kan användas för att stödja lärandet. I förskoleklasserna läggs en viktig grund för det fortsatta skolarbetet. Förskollärarna på skolan arbetar mycket medvetet med att lägga grunderna för att läsa, skriva och räkna. Ett sätt är att använda språklådor. Det är ett material som dels är läsförberedande, dels skrivinspirerande material. Det handlar bl a om rim, ramsor och ordlängdsjämförelse. Fritidspedagogernas möten används till stor del till att planera och utvärdera gemensam verksamhet. Även fritidspedagogerna har diskuterat Lgr 11 och vilka förändringar deras uppdrag fått genom att formuleringen om fritidshemmet ändrats från att det ska kompletterar hemmet till att det ska komplettera skolan. De har diskuterat användandet av IKT på fritids, i vilken form och vilka spel som är ok. De har använt När intresse blir kunskap (Fritidspedagogikens mål och medel, Lärarförbundet) där det står mycket om det sociala arbetet. De har också diskuterat hur de arbetar med olika kunskaper på fritids och hur eleverna kan bli medvetna om vad de lär sig. IKT Digitala verktyg Antal elever per digitala verktyg ,5 2 Källa: Enhetens uppgifter Skolan har under året skaffat fler smartboards och 50 Ipads. Med tillgång till tekniken ökar kompetensen av att använda den hos lärarna. Ipads används främst i år F-3 och i år 4-5 finns det något fler datorer för att kunna använda datorerna i helklass. Resultat och måluppfyllelse

13 Nationella prov årskurs 3 Antal elever i årskurs 3 Andel elever som klarat samtliga delprov i: Matematik Svenska / Svenska som andraspråk Totalt % 83% 83% 87,5% Flickor Pojkar Källa: Verksamhetssystem Grundskollärarna bedömer att 95% av eleverna kommer att nå kunskapskraven i år 3 resp 6. Sammanfattande reflektion utifrån enhetens resultat Resultaten från årets nationella prov är bättre än förra året. Vi kan också utläsa ur brukarenkäterna att de flesta elever trivs i skolan, tycker om att lära sig saker, och vet vad de behöver kunna i olika ämnen. I år 5 har alla elever svarat att deras lärare förväntar sig att de ska nå målen i alla ämnen. (År 2 har inte den frågan). Forskning visar att höga förväntningar är viktiga för att få bra resultat. Skolan genomsyras av en positiv förväntan på att alla gör sitt bästa och har möjlighet att utvecklas mycket under sina år på skolan. Vi arbetar hela tiden med att utgå från det som fungerar om vi upplever problem någonstans. Efter resultatet på nationella proven förra året såg vi att det var många som inte klarade alla prov i matematik. Under året har de eleverna fått extra stöd i form av en grundskollärare som har gett gott resultat och de flesta förväntas klara kunskapskraven i år 6. Skolan satsar på att öka tillgången till digitala verktyg. Vi upplever att eleverna får ökad motivation och ökat intresse när vi använder dator, Ipad och smartboard. Speciellt positiva effekter får det hos vissa elever som har svårt för det traditionella skolarbetet. Ett tydligt exempel är att elever som tycker det är svårt och jobbigt att skriva skriver mer och bättre på dator. Förutom ökat engagemang hos eleverna ger de digitala verktygen också ökade möjlighet till varierat arbetssätt. Många klasser och pedagoger har tagit hjälp av skoldatateket för att utveckla arbetet med digitala verktyg. Strategier för vidareutveckling På skolan jobbar många erfarna lärare som är bra på att upptäcka elever som behöver stöd. För att ytterligare höja kvalitén och öka likvärdigheten i bedömning behöver vi hitta fler bra och regelbundna former för utvärdering av kunskap. Vi kommer att börja använda skolverkets bedömningsstöd. Med fokus på matematik och entreprenöriellt lärande ska vi fördjupa arbetet med elevernas förmåga att lösa problem och omsätta idéer i handling. Vi fortsätter utveckla våra lärmiljöer, dels den fysiska både inne och ute men också den psykiska genom fortsatt satsning på digitala verktyg och varierade arbetssätt. Enhetens kompetensutvecklingsplan Skolan har haft en heldag med entreprenöriellt lärande. På förmiddagen hade vi besök av organisationen Framtidsfrön för att inspirera oss och ge idéer. På eftermiddagen satt vi i paralleller och planerade ett tema med extra fokus på det entreprenöriella lärandet som vi ska genomföra under våren. Handledning i arbetslag eller enskilt av specialpedagog. Områdesgemensam föreläsning om vad vi bör tänka på när vi undervisar elever med autism av specialpedagog Annika Nilsson

14 Flera av de pedagogiska förmiddagarna har ägnats åt lärmiljöer. Ute och inne. Skoldatateket har stöttat olika lärare och arbetslag i deras arbete med datorer och Ipad. Alla grundskollärare besökte kommunens mässa kring IKT och deltog i något seminarium. Två lärare har gått på kompetensutveckling om bedömning och betyg vid Göteborgs universitet

15 Elevernas ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. (Lgr 11) Enhetens prioriterade mål Under året ska elevinflytandet öka. Strategier för att nå målet Vi har tre råd med elevrepresentanter från alla klasser. I alla råden har ett aktivt arbete bedrivits för att öka elevinflytandet inom råden. Elevrådet träffas en gång per månad och diskuterar olika frågor. Ofta kommer det tillbaka förslag att rösta på till klasserna. Elevrådet sammanställer sedan resultatet och tar ett beslut. Just nu pågår till exempel en process för att ta fram ett nytt namn till skolmatsalen. I våras var elevrådet aktivt i arbetet att ta fram skolans gemensamma trivselregler. Skolans miljöråd startade terminen med att representanterna fick välja nytt namn. De valde namnet miljöhjältarna. Miljöhjältarna träffas en gång per månad och driver framförallt arbetet med Grön flagg. När miljöhjältarna haft möte kommer klassens representant ofta tillbaka med ett uppdrag till klassen. I höstas fick till exempel varje klass ansvar för en del av skolgården. Klasserna har fått komma med förslag på hur vi kan göra klassens område trevligare och det kommer vi arbeta vidare med under våren. Kompisnissarnas arbete finns beskrivet ovan under Normer och värden. Även där har eleverna fått välja namn på rådet. På fritidshemmen startar fritidspedagogerna varje läsår med att fråga efter vad eleverna vill göra. Deras förslag skrivs ner och sitter synligt i ett av rummen. Vid varje terminsslut utvärderar elever och fritidspedagoger tillsammans vad som har gjorts av elevernas önskemål. Resultat och måluppfyllelse Det är ett stort antal elever som upplever att de får vara med och påverka i skolan, men resultatet totalt har sjunkit lite sen föregående år trots att vi på skolan ägnat mycket tid åt elevinflytande. En orsak skulle kunna vara att vi har jobbat extra med att eleverna själva ska känna till kunskapskraven som finns samtidigt som vi pratat mer om bedömning. Det skulle kunna leda till att eleverna upplever att skolarbetet blivit mer styrt. Nu när nya läroplanen är genomarbetad av lärarna och vi blivit vana med de pedagogiska planeringarna får vi se till att involvera eleverna mer igen

16 Nyckeltal ur brukarenkäten, elevernas ansvar och inflytande, åk 2 Andel elever på Andel elever på enheten som lämnat enheten som lämnat svar 3 eller 4 svar 3 eller 4 Andel elever i kommunen som lämnat svar 3 eller 4 Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter 100 % 88 % 91 % Jag får vara med och planera mitt skolarbete 88 % 88 % 90 % 91 % 84 % 92 % Jag (som vårdnadshavare) upplever att skolan uppmuntrar mitt barn att ta egna initiativ och eget ansvar Källa: Kvalitetsenkät i Härryda kommun Skalan som använts är graderad 1-4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet". Nyckeltal ur brukarenkäten, elevernas ansvar och inflytande, åk 5 Andel elever på Andel elever på enheten som lämnat enheten som lämnat svar 3 eller 4 svar 3 eller 4 Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Jag känner att jag kan påverka hur vi arbetar i skolan. Jag (som vårdnadshavare) upplever att skolan uppmuntrar mitt barn att ta egna initiativ och eget ansvar Andel elever i kommunen som lämnat svar 3 eller 4 97 % 98 % 82 % 88 % 81 % 76 % 88 % 89 % 84 % Källa: Kvalitetsenkät i Härryda kommun Skalan som använts är graderad 1-4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet". Strategier för vidareutveckling Att låta eleverna känna att de har inflytande över sin skoldag poängteras i läroplanen. Där har vi fortsatt viktigt arbete framför oss. Samtidigt som det är viktigt att eleverna känner till vilka kunskapskrav som finns. Att eleverna vet vad som förväntas av dem är också en förutsättning för att de ska kunna komma med bra förslag. Under kommande år ska vi arbeta mot målet att vi ska ge eleverna möjlighet att ta ett eget ansvar för sina studier och sin lärmiljö. Ett arbetslag har fortsatt att arbeta med storyline och upplever att det arbetssättet ger ett stort elevinflytande. Förhoppningsvis kan ett minst ett arbetslag till börja arbeta med storyline. Fortsätta arbetet med att få mer elevaktiva utvecklingssamtal

17 Enhetens kompetensutvecklingsplan Alla grundskollärare var på en föreläsning om elevledda utvecklingssamtal. För att få fart på storyline i fler klasser på skolan planerar vi att ett arbetslag till kunde gå på en utbildning om det. I år 5 har eleverna tillverkat egna robotar

18 Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. (Lgr 11) Enhetens prioriterade mål Ha ett bra samarbete mellan skola och hem med elevens utveckling i centrum. Strategier för att nå målet Alla grundskollärare ska i början av varje termin skicka hem pedagogiska planeringar i alla ämnen de undervisar i. I slutet av terminen får alla elever ett skriftligt omdöme i alla ämnen. En gång per termin har vi utvecklingssamtal och upprättar en IUP (individuell utvecklingsplan). Vårdnadshavarna får regelbundet information från förskoleklass, skola och fritidshem. Hur informationen ges och vad den innehåller skiljer sig mycket från lärare till lärare. Två gånger per termin har vi brukarråd. Varje brukarråd har olika tema. Vi har haft besök av BRIS och resurseneheten, vi har berättat om projekt på skolan och upplever att representanterna känner sig delaktiga och att vi för berikande samtal mellan hem och skola. Resultat och måluppfyllelse En kommungemensam brukarenkät genomförs årligen. Syftet med brukarenkäten är att få reda på vad vårdnadshavare och elever tycker om kvalitén i verksamheten. Skalan som använts är graderad 1-4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet". Resultaten presenteras utifrån hur stor andel av brukarna som svarat 3-4. Brukarenkät, skola och hem, årskurs 2 Andel brukare på enheten som lämnat svar 3 eller 4 Under utvecklingssamtalen har vi bra samtal om mitt barns utveckling och 97 % lärande (vårdnadshavares svar) Personalen på skolan tar hänsyn till mina åsikter (vårdnadshavares svar) 97 % Andel brukare på enheten som lämnat svar 3 eller 4 Andel brukare i kommunen som lämnat svar 3 eller 4 93 % 96 % 87 % 92 % Källa: Kvalitetsenkät i Härryda kommun Skalan som använts är graderad 1-4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet"

19 Brukarenkät, skola och hem, årskurs 5 Andel brukare på enheten som lämnat svar 3 eller 4 Under utvecklingssamtalen har vi bra samtal om mitt barns utveckling och 100 % lärande (vårdnadshavares svar) Personalen på skolan tar hänsyn till mina åsikter (vårdnadshavares svar) 91 % Andel brukare på enheten som lämnat svar 3 eller 4 Andel brukare i kommunen som lämnat svar 3 eller 4 87 % 86 % 90 % 90 % Källa: Kvalitetsenkät i Härryda kommun Skalan som använts är graderad 1-4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet". För det mesta upplever lärarna att de har bra kontakt med vårdnadshavarna och alla tycker att samarbetet med vårdnadshavarna är mycket betydelsefullt för att skolgången ska fungera bra för en elev. Ändå har resultatet sjunkit något. Strategier för vidareutveckling Det är viktigt att försöka ta reda på vad vårdnadshavarna tycker är viktigt i samarbetet. En sak som tagits upp på brukarrådet är att informationen från skola till hem ser så olika ut. Skolan kommer därför att samtala kring hur vi skulle kunna ha en mer enhetlig kommunikation med hem och vårdnadshavare. Ett viktigt led i är att alla börjar använda Fronter mer. Till hösten ska Fronter användas för att kommunicera med föräldrar i alla klasser. Enhetens kompetensutvecklingsplan Vi hade besök av Anders Uvebrandt på en Apt som visade olika sätt att använda Fronter. På skolan finns lärare som är vana att använda Fronter och lärare som tycker att det är svårt. Tillsammans får vi försöka öka kompetensen i arbetslagen och ta mer hjälp av Anders om det behövs

20 Övergång och samverkan Samverkansformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. (Lgr 11) Enhetens prioriterade mål Samverka mellan skola och fritidshem för att möta elevens behov hela dagen. Få en bättre samverkan med förskolor och senareskolor för ett tydligare 0-16 perpektiv. Strategier för att nå målet Inom skolan finns en stark tradition av samarbete mellan grundskollärare, förskollärare och fritidspedagoger. Vi har länge varit organiserade i arbetslag med lärare från de olika kategorierna. Samarbetet utvecklas ständigt i diskussioner och gemensamma reflektioner. Samarbetet med andra enheter har dock varit lite. I och med att kommunen organiserade skolor och förskolor i pedagogiska områden fick det samarbetet fart. Samarbetet mellan grundskollärarna har främst varit samtal kring bedömning och former för överlämning från år 5 till år 6. Samtalen har upplevts som positiva och vi är på väg mot en större samsyn kring lärande och bedömning. Förskollärarna har deltagit i en studiecirkel kring Normbrytande beteende i barndomen och Genombrottsmetoden tillsammans med förskolorna i vårt pedagogiska område. Under studiecirkeln uppmärksammades behovet av att se över rutinerna för överlämning av barn mellan förskolor och när de börjar förskoleklassen. Deltagandet i Furubackens communiusprojekt har också bidragit till ett ökat samarbete mellan skolan och förskolan. Resultat och måluppfyllelse Genom att vi på skolan har arbetslag med lärare från olika kategorier har vi goda möjligheter att mötas och diskutera eleverna utifrån olika perspektiv. Det är lätt att följa upp på fritids vad som hänt i skolan och vice versa. Organisationen med F-1:or gör att övergången mellan förskoleklass och skola blir smidig och naturlig. Det gör det också lätt att samarbeta och möta olika elever efter deras behov de första två åren på skolan. Efter att ha mött kollegor från andra enheter i vårt pedagogiska område har avståndet mellan oss blivit mindre. Att lärarna möts och börjar samtala är ett första viktigt steg mot en smidigare övergång för eleverna

21 En kommungemensam brukarenkät genomförs årligen. Syftet med brukarenkäten är att få reda på vad vårdnadshavare och elever tycker om kvalitén i verksamheten. Skalan som använts är graderad 1-4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet". Resultaten presenteras utifrån hur stor andel av brukarna som svarat med siffrorna 34. Nyckeltal ur brukarenkäten, samverkan mellan skola och fritidshem, åk 2 Andel elever på Andel elever på enheten som enheten som lämnat svar lämnat svar 3 eller 4 3 eller 4 Jag får vara med och påverka vad vi ska göra (på fritidshemmet) 98 % 85 % Jag får hjälp med mitt skolarbete (på fritidshemmet) 93 % 82 % Andel elever i kommunen som lämnat svar 3 eller 4 87 % 75 % Källa: Kvalitetsenkät i Härryda kommun Skalan som använts är graderad 1-4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet". Strategier för vidareutveckling Det känns viktigast för nästa år att fortsätta att göra övergången mellan olika verksamheter, enheter, år och lärare bra för eleverna. Därför jobbar vi kommande år med att form och innehåll ska vara enhetlig vid överlämnande mellan förskola, förskoleklass och olika år i skolan. Enhetens kompetensutvecklingsplan Under året har vi haft flera möjligheter att mötas mellan skolor och förskolor. Vi kommer att jobba för att få fler sådana möten för ett fortsatt bra samarbete

22 Fokusområde För att säkerställa barn och elevers utveckling och lärande i ett 1-16 års perspektiv valde kommunal förskola och grundskolan att vid halvårsskiftet organisera alla enheter i kommunen i sex (likvärdiga) pedagogiska områden. Inom varje område finns ett antal förskolor och grundskolor. Alla områden har fem mål att utgå ifrån i sitt samarbete. - Att stärka och utveckla det pedagogiska arbetet för barns utveckling och lärande i ett 1-16 års perspektiv Att utveckla kommunikationen och förverkliga verksamheternas pedagogiska utvecklingsområden för all personal Att utveckla ledarteam för hållbart ledarskap Att tillsammans tydliggöra den kommunala verksamhetens kvalitet gentemot brukarna Att arbeta för att den gemensamma målbilden Rötter & Vingar får ett innehåll. Kort presentation av det pedagogiska området Området leds av tre förskolechefer och tre rektorer. Inom området arbetar 150 pedagoger med barn och elever från 0-16 år. Alla enheter ligger med gångavstånd till varandra. Omgivningarna består till största delen av villabebyggelse. Utbildningsnivån hos föräldrarna är hög. Prioriterade mål för det pedagogiska området Avsikten är att få till fördjupad förståelse angående den matematik och matematikundervisning som bedrivs på våra olika enheter. Målet är övergripande att få en högre måluppfyllelse med avseende på matematik när våra ungdomar lämnar skolan Strategier för att nå målet/målen En mattegrupp har bildats med representanter från alla enheter. Gruppen träffas regelbundet med start 27/3-12. Vid träffarna sätts nya fokus som skall förberedas inför nästa möte. Ex: studiebesök i lärmiljöer hos varandra och i andra kommuner, gårdarnas betydelse, vad begränsar och bekräftar, kartläggning av matematikkunskaper inom grundskolan. Resultat och måluppfyllelse Förståelsen för varandras verksamheter har ökat. Väldigt intresserade och nyfikna pedagoger gör att arbetet tar nya steg vid varje tillfälle. Detta har gett kreativa samtal kring matematiken. Alla enheter har blivit mer uppmärksamma på lärmiljöerna, framförallt våra gårdar. Vi ser att gårdarna inte är utnyttjade eller anpassade till undervisning. Studiebesök med fotografering på skola i annan kommun blev en bra inspiration för vårt gemensamma arbete kring våra gårdar. En förskola har installerat ett matterum, en skola planerar tillsammans med eleverna skolgårdens nya utseende där målning och snickring skall göra den mer till en tydligare lärmiljö i matematik

23 Strategier för vidareutveckling och ev. kompetensutvecklingsinsatser för området Hur ser mattekunskaperna hos eleverna ut i år 0-3 och 4-9? Kartläggning med hjälp av nationella proven. Konkreta förändringar på våra gårdar. Bjuda in till studiebesök hos varandra när förändringar är gjorda. Grundskolorna F-5 är anmälda till mattelyftet. Matematik inne och ute