Systematiskt kvalitetsarbete

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete Barrskogen,Nysäter och Skinnefjällsförskolor Genom den skollag (2010:800) som trädde i kraft 1 juli 2011, förstärktes kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete. Detta arbete ska ske både på huvudmannanivå och på enhetsnivå. Huvudmannanivå är i detta fall förvaltningen, dvs.sektorn för utbildning och kultur och enhetsnivå innebär varje förskola. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Skollagen 4 kap. 4. Kvalitetsredovisningen är ett verktyg för att regelbundet stämma av och dokumentera hur långt verksamheten kommit i det systematiska kvalitetsarbetet, kopplat till de nationella målen i skollag, läroplaner och kursplaner. I kvalitetsredovisningen skall man analysera de resultat som kommer fram i olika underlag. Genom att bedöma resultaten i relation till de nationella målen och riktlinjer kan likvärdigheten inom verksamheten säkerställas. Utifrån analys av resultaten ska verksamheten kontinuerligt utvecklas och förbättras

2 Sammanfattning Denna rapport är en beskrivning om hur enheten är på väg in i ett nytt sätt att forma verksamheten. Rapporten är mestadels framåt syftande eftersom denna enhet är ny sedan augusti. Det nya beror på att förskolans läroplan reviderades 2010 och nu börjar detta ta form på förskolorna. Det nya bygger på att arbeta med barnens förmågor så att de är rustade för det vi tror att de behöver då de blir vuxna. Förskolan är det första steget i utbildningsväsendet och fokus blir nu på barns utveckling och lärande. I förskolan ska barnen lära på ett lustfyllt sätt med lek och undersökande forskning som metod. För att möta den reviderade läroplanen kommer vi således att arbeta med våra pedagogiska lärmiljöer och på vårt arbetssätt. I detta ingår vår värdegrund och vi kommer att fokusera på vår likabehandlingsplan under detta verksamhetsår

3 Innehållsförteckning Inledning 4 Mål för förskolan 5 Förutsättningar för måluppfyllelse 8 Normer och värden 9 Utveckling och lärande 11 Barns inflytande 13 Förskola hem 14 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet

4 Inledning Förskolorna ligger alla runt Ötjärn i Mölnlycke vilket ger dem närhet till både sjö och skog. Barrskogens förskola byggdes 1987 och har 3 avdelningar, Nysäters förskola byggdes 2008 med 4 avdelningar och Skinnefjälls förskola öppnades i augusti, med 2 avdelningar i Skinnefjällsskolan. Skinnefjälls förskola finns tillfälligt då lokaler används undertiden ny förskola byggs, förskolan kommer att drivas i denna regi under hela detta verksamhetsår. De tre förskolorna hänger ihop av närheten rent geografiskt men också av att de har en gemensam förskolechef. Förskolorna arbetar utefter traditionell förskolepedagogik utifrån förskolans läroplan. Förskolan läroplan reviderades 2010 vilket gav förskolan ett förtydligat uppdrag. Denna kvalitetsredovisning ska beskriva enhetens arbete systematiskt med läroplanen under verksamhetsåret och strategier för utveckling under år Eftersom denna enhet bildades i augusti och jag som förskolechef tillträdde i mars så ligger mitt fokus på de strategier vi ska använda för att arbeta fram en enhet med jämn och hög kvalitet mätt i mått utifrån den reviderade läroplanen. Strategierna bygger på reflektioner som gjorts under på mina förskolor men även reflektioner som jag gjort under min rektorsutbildning som jag avslutade. Även våra gemensamma satsningar i förskola och skola i Härryda är naturligtvis beaktade, så som vår vision Rötter och Vingar

5 Mål för förskolan Nationella mål för förskolan Nationella mål för förskolan och uttrycks i skollagen och läroplanen. I skollagen regleras vilka rättigheter och skyldigheter barn, elever och deras vårdnadshavare har. I skollagen framgår också de krav som ställs på huvudmannen för verksamheten. I läroplanerna beskrivs verksamheternas värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för arbetet. Kommunala mål för förskolan Kommunfullmäktige i Härryda kommun beslutar om politiska inriktningsmål. Målen är övergripande och anger ett önskvärt framtida tillstånd. Kommunstyrelsen omsätter inriktningsmålen till politiska verksamhetsmål som förvaltningen sedan genomför. I verksamhetsberättelsen (VEB) kan man läsa om hur förvaltningen har lyckats uppfylla målen. 1 Enhetens prioriterade mål Utifrån nationella och kommunala mål arbetar varje förskola och skola fram prioriterade mål för enheten. Personalen utformar enhetens prioriterade mål med hänsyn till de specifika förutsättningarna som råder där. Inflytande sker bland annat genom brukarenkäter. Enhetens systematiska kvalitetsarbete

6 Idag så fungerar planering och uppföljning väl på förskolorna pedagogerna ger barnen en god omsorg och en lustfylld dag fylld med lek och aktiviteter. Det vi ska förbättra för att systematiskt kvalitets säkra är att pedagoger analyserar om vad och varför barnen lär. Analysen ska leda till att vi får mer dokumentation kring vad barnen lär när de är i förskolan. Fram till nu har en stor utvärdering gjorts vid årets slut hela arbetslaget är delaktigt och de delar på detta ansvar. Bristen blir att det oftast blir en återupprepning av hur de har arbetat med de prioriterade målen och det beskrivs vad de har gjort. Här saknar jag kopplingen kring på vilket sätt det gjorde skillnad för barnen och vad de lärde sig av verksamheten. Har vi strävat efter måluppfyllelse för alla våra barn? Arbetslaget kan inte med säkerhet tala om vad barnen har lärt sig under året, eftersom analys och reflektion inte tas med i utvärderingen, barnen får också alltför sällan reflektera och påverka sitt eget lärande. För att utveckla oss i detta arbete så ska vi bli bättre på att göra en pedagogisk dokumentation, den innehåller alla delar planering, utförande och utveckling. Före varje moment dokumenteras analysen och reflektioner från barnen, förskolläraren och arbetslaget finns med. Detta görs systematiskt och dokumentationen täcker in det som jag behöver för att säkerställa kvalitén. Jag behöver således lägga kraft på att få detta att fungera, att få mina förskollärare att ta ansvar för att pedagogisk dokumentation görs och få alla i arbetslagen trygga att utföra det. Många av mina pedagoger tycker att det är svårt och de har uttryckt att de är osäkra på detta nya som krävs av dem. För mig är det viktigt att se över arbetsorganisationen så att jag vet att det är möjligt att göra den pedagogiska dokumentationen systematiskt, jag behöver också stärka förskollärarna så att de klarar av att ta ett särskilt ansvar samtidigt som de ska göra arbetslaget delaktigt. Mitt arbete kommer därav att bestå av att hitta strukturen för att gemensamt dela och lära om denna pedagogiska dokumentation, samt att skapa en arbetsorganisation som gör det möjligt för förskollärarna att dokumenterar rätt saker så att vi kan påvisa vilken kvalitet som vi erbjuder våra barn. Det är ett utvecklingsarbete som pågår. Pedagogisk dokumentation är grunden för det systematiska arbetet och det är här vi har lagt fokus för utveckling. Alla pedagoger fick en föreläsning om pedagogisk dokumentation i augusti som vi sedan har följt upp i samtalsgrupper med arbetslags ansvariga. Detta utvecklingsarbete fortsätter under kommande år. Med att vi skapar en arbetsorganisation som gör att det blir möjligt för arbetslags reflektioner och enskilda reflektioner varje vecka. Här kommer vi att arbeta med att dela och lära tillsammans så att alla känner att de utvecklas. Ett nytt grepp som vi tar 2013 är att alla förskollärare skriver loggbok, där observationer från barngruppen antecknas samt reflektion och en fokusering kring vilka mål som de vill fördjupa i arbetet kommer att finnas med. Resultatet av arbetet skrivs också i denna loggbok och då blir den pedagogiska dokumentationen samlad

7 Detta nya grepp presenteras på första APT och då ser vi också en film om pedagogisk dokumentation så att alla ska få en kick att komma igång. Alla i arbetslaget är viktiga för att arbetet ska fungera och möjligheten att skriva loggbok är naturligtvis för alla. Det som blir skillnaden är att det förväntas av förskollärare att ta sitt särskilda ansvar som den reviderade läroplanen nu ger dom och därav ska alla förskollärare var aktiva med sin loggbok. Jag som förskolechef kommer också att skriva loggbok utifrån de erfarenheter och eventuella svårigheter som kommer att dyka upp. Boken kommer jag att använda i ett nätverk som jag kommer att ingå i för att just fördjupa mig i systematiskt kvalitetsarbete. De pedagogiska miljöerna på förskolorna är särskilt viktigt att säkerställa eftersom alla barn tar del av den under hela dagen. I den pedagogiska miljön ingår rum, material, möblering, inflytande, tid, pedagogers arbetssätt och förhållningssätt. Vi kommer att starta upp en kartläggning av vår inom och utomhus miljö så att den är trygg, lustfylld och lockar till utmaningar. Detta arbete görs tillsammans på förskolan då en från varje arbetslag träffas och delar och lär av sin kartläggning som har gjorts av sin avdelning och av gården. Kartläggningen utgår från mål i läroplanen och alla målen kommer att systematiskt arbetas igenom. Detta arbete starta i Februari och det blir spännande att se vad det kommer att göra för skillnad vid årets slut

8 Förutsättningar för måluppfyllelse Barn Totalt f-11 f-10 f-09 f-08 f-07 f-06 Totalt antal barn 2011 antal barn Antal inskrivna barn 131* Antal barn med annat modersmål än svenska Källa: Uppgifter ur verksamhetssystem *Barrskogen och Nysäter(Skinnefjäll ej öppnat) Personal Totalt 2011 Antal Antal Totalt kvinnor män Totalt antal anställda som arbetar med barn Totalt antal anställda som arbetar med barn omräknat till heltidstjänster Källa: Enhetens egna uppgifter till SCB *Barrskogen och Nysäter (Skinnefjäll ej öppnat) 23.8* Personalens utbildningsnivå På förskolorna ska det finnas en grundbemanning på 2 förskollärare och 1 barnskötare på varje avdelning. Vi klarar den bemanningen på Nysäter och Skinnefjäll och på Barrskogen saknas 20-40% på avdelningarna eftersom förskollärarna arbetar deltid

9 Normer och värden Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Läroplan för förskolan) Enhetens prioriterade mål Arbetslaget ska visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet Lpfö98 reviderad 2011 Vi har valt detta mål utifrån ordet respekt. I ordet respekt ryms stora delar av vad som krävs för att kunna leva i en demokratisk värld. Respekt kan låta kallt och hårt men det är inte så vi tänker kring respekt. Med respekt menar vi att ta det lilla barn som vi möter på allvar, lyssna på det och låta det påverka vår verksamhet. Detta skapar möjligheten för våra barn på förskolan att få delta som samhällsmedborgare. Respekt betyder för oss att bli lyssnad på, att få ett relevant bemötande, att bli tagen på allvar och att få vara en viktig person, barn som blir bemötta med respekt av pedagogerna i förskolan får då erfara att de är en person som kan göra skillnad. De lever också med förebilder som förväntar sig av barnen att också möta varandra med respekt. Vi får således ett gott klimat som främjar det lustfyllda lärande. Strategier för att nå målet Alla som arbetar i förskola måste vara förebilder och bemöta även varandra med respekt. För att underlätta är det viktigt att skapa ett gott arbetsklimat på avdelningarna och på huset. Alla vuxna behöver också ta ett särskilt ansvar för att bidra till att bemöta varandra med respekt Resultat och måluppfyllelse Av gammal tradition så blir det fortfarande den vuxnes ord som gäller i fler tillfällen än vad som hade krävts. Detta beroende på ibland stressiga situationer men även på att i det komplexa yrke som vi har att arbeta med människor där vi använder oss själva som redskap. Ett mönster som jag ser är att alla blir mer och mer medvetna om hur vi ska bemöta barnen. Min analys är att jag vill fortsätta att prioritera detta mål så att det tillslut sitter i allas ryggmärg, dvs när vi är i tjänst så behandlar vi alla medmänniskor med respekt barn som vuxna. Nyckeltal ur brukarenkäten, Normer och värden Andel brukare på enheten som lämnat svar 2011 Jag upplever att barnen lär sig att visa hänsyn till varandra i förskolan % Andel brukare på enheten som lämnat svar Andel brukare i kommunen som lämnat svar 97 % 96 % Personalen på förskolan tar hänsyn till mitt barns behov och förutsättningar % 91 % 94 % - 9 -

10 Jag upplever att personalen på förskolan bemöter mitt barn på ett positivt sätt. % 97 % 98 % Källa: Kvalitetsenkät i Härryda kommun Skalan som använts är graderad 1-4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet". Strategier för vidareutveckling Vår likabehandlingsplan och plan mot kränkande särbehandling kommer in i vårt dagliga arbete genom den kartläggning som vi ska göra kring våra pedagogiska miljöer. Vi ska också använda oss av ett redskap från diskriminerings ombudsmannen och göra vår plan mot diskriminering och kränkande behandling på webben. Genom det verktyget kommer vi att under året få samtal om värden och ytterligare fördjupa oss i värdegrundens arbete. De reflektioner som görs skrivs i loggboken och belyser det förhållningssätt som pedagogerna har med barnen och även på vilket sätt detta resulterar i att barnen får delta under demokratiska principer som samhällsmedborgare. Då dilemman händer med barnen är det ett bra lärande tillfälle för barnen om de får träna sig i att berätta om sina upplevelse och även att få hjälp att försöka förstå de andras upplevelser. Här tränas de i demokratiska principer då de senare kan komma fram till en lösning. Enhetens kompetensutvecklingsplan I kompetensutvecklingsplanen ligger att fördjupa arbetet med pedagogisk dokumentation detta görs med loggböcker med en lathund som hjälper till att hålla ihop dokumentationen. Förhoppningen är också att detta arbete lockar till mer pedagogiska diskussioner mellan avdelningarna och förskolorna. Vi kommer också att använda våra APT för att inspirera varandra genom att titta på goda exempel av dokumentationer och av att lära av varandra, Då plan mot kränkande behandling arbetas fram kommer vi att samtal kring många olika värden, vi kommer också att prata om barnsyn, demokratiska värden och om våra pedagogiska miljöer. Vad detta arbete leder fram till i kompetensbehov måste kartläggas under pågående process. Lärstämman i mars erbjuder en föreläsning kring pedagogiska miljöer och genus, denna föreläsning har jag som ambition att så många som möjligt går på. I augusti ligger 2 studiedagar och här kommer vi att lägga fokus på att se hur värdegrunden hänger samman med utveckling och lärande och att vi naturligt får med hållbar utveckling och barns och föräldrars inflytande. Systematiskt ska det följas upp genom pedagogisk dokumentation byggd på en välanpassad arbetsorganisation

11 Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. (Läroplan för förskolan) Enhetens prioriterade mål Enheten har arbetat vidare med den reviderade läroplanen. Fokus har legat på pedagogisk dokumentation och att starta arbetet med dokumentations verktyget Pluttra. Strategier för att nå målet En studiedag i augusti om pedagogisk dokumentation och sedan egen tid i arbetslaget. Pedagogiska träffar med arbetslag representanter som har haft som syfte att lära av och med varandra kring hur vi kan tänka kring den pedagogiska dokumentationen. Alla har fått utbildning i Pluttra i form av en genomgång på enheten. Vi har också fått en föreläsning om hur vi kan utmana oss och använda oss av IKT så att det berikar verksamheten istället för att kanske bara ersätta något annat. IKT ansvarig har funnits på förskolorna och de har fått mycket inspiration och utbildning som de har delat med sig av. IKT handledare som visar hur Pluttra fungerar. Nya ipads och ipods till avdelningarna. IKT Digitala verktyg Antal digitala verktyg per avdelning 4 5 Källa: Enhetens uppgifter Resultat och måluppfyllelse Dokumentation görs mycket med bilder av barnen och alla har kommit igång med bloggen på Pluttra. Dokumentationen har inte blivit pedagogisk ännu och detta arbete måste fortsätta under nästa verksamhetsår. Nyckeltal ur brukarenkäten, Utveckling och lärande: Källa: Kvalitetsenkät i Härryda kommun Skalan som använts är graderad 1-4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet". Strategier för vidareutveckling Enheten arbetar utifrån två prioriterade mål för att säkerställa kvalitet för våra barn. Första målet är att arbeta med de pedagogiska lärmiljöerna. Målet är att vi ska ha en främjande miljö som gör det möjligt för våra barn att utveckla sina möjligheter att uttrycka sig i olika kreativa processer men också en miljö som utmanar dom i att undersöka och forska och därigenom få möjlighet att lära i matematik, naturvetenskap, teknik och modersmål

12 Målet är att skapa en miljö som upplevs som härligt lockande för våra barn. Vårt andra mål är att utveckla vårt arbetssätt, vi vill skapa vara medforskande pedagoger kunniga i våra ämnen så att vi kan ställa utmanande frågor till våra barn, vi ska vara målfokuserade och arbeta medvetet för att utveckla verksamheten framåt utefter läroplanens intentioner. Den språkliga medvetenheten ska vi ge barn genom samtal där vi ska ta till vara på alla möjligheter för att samtal med barnen. Det estetisk ska komma in genom att vi ger barnen utmaning i att uttrycka sig i olika sorters material och matematik och naturkunskap ska komma fram genom de utmanande frågorna som vi ställer till barnen. Processerna samlas i form av pedagogisk dokumentation som samlas i loggböcker, bloggen i Pluttra och som väggdokumentation. Jag har valt att arbeta utifrån dessa två mål eftersom förskolans pedagogik är upplagd i dessa delar, en god miljö som främjar lärandet och medforskande målfokuserade pedagoger som tillsammans skapar den bästa kvalitén som vi kan ge våra barn. Skapa en IKT-grupp som bevakar hur vi använder oss av redskapen och hur vi kan utmana oss i att använda dom mer i vår dagliga verksamhet. Fortsätta att utveckla dokumentationen med Pluttra. Enhetens kompetensutvecklingsplan Dela och lära av och med varandra, använda våra olika kompetenser och utbildningar. Under kartläggningen av våra pedagogiska miljöer kommer vi att successivt upptäcka om vi behöver förstärka olika kompetenser, detta kan då göras genom litteratur, information på nätet, studiebesök eller föreläsning. Använda APT som arena för lärande. Studiedagar Lärstämma om pedagogiska lärmiljöer, maj och augustidagarna för att arbeta ihop enhetens systematiska uppdrag med visonen rötter och vingar som det genomgående. Kompetensutveckling i naturvetenskap är under planering. Utbildningar i IKT där fokus ligger på Pluttra och att använda redskapen i den dagliga pedagogiska miljön

13 Barns inflytande Systematiskt kvalitetsarbete De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. (Läroplan för förskolan). Enhetens prioriterade mål Arbetslaget ska verka för att varje barns uppfattning och åsikter respekteras. Strategier för att nå målet Genom att tänka att barnen i förskolan är samhällsmedborgare och att förskolan finns till för dom. Återkommande reflektion i arbetslagen kring bemötande av barnen men även över vilken tid som ges för barnen att faktiskt kunna påverka i förskolan. Resultat och måluppfyllelse Arbetslag har kommit olika långt och arbetssättet att lyfta fram och utgå från barnens åsikter behöver än mer förstärkas och fördjupas. Att bemöta barnen som samhällsmedborgare med en ambition om att förskolan finns för deras skull, är något som vi kommer att arbeta med under Det gäller att vara en tydlig lyssnande ledare för att arbeta på detta sätt. Arbetslagen behöver också vara trygga med varandra så att de vet att det är i sin ordning att ändra planer utifrån barnens åsikter. Nyckeltal ur brukarenkäten, Barns inflytande: Andel brukare på enheten som lämnat svar 2011 I förskolan uppmuntras mitt barn i att ta egna initiativ och eget ansvar. % Andel brukare på enheten som lämnat svar Andel brukare i kommunen som lämnat svar 94 % 97 % Källa: Kvalitetsenkät i Härryda kommun Skalan som använts är graderad 1-4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet". Strategier för vidareutveckling Ett fortsatt arbete med att få lyssnande, reflekterande pedagoger, som använder sin analys för planering är prioriterat under året. Detta ska bli det arbetssätt som sitter i allas ryggmärg och det behöver alla kontinuerligt bli påminda om det och få en möjlighet att samtala om det. Under arbetet med värdegrunden och utveckling och lärande beskrivs också hur vi ska arbeta mer med detta. Värdegrunden, likabehandlingsplan, plan mot kränkande behandling, en god pedagogisk miljö och ett medforskande arbetssätt bygger på att barnen får inflytande över verksamheten. Enhetens kompetensutvecklingsplan Vi kommer att väva in barns inflytande i den kompetensutveckling som kommer att ske i värdegrund och utvecklings och lärande arbetet. Utan barns inflytande har vi inte en god kvalitet och därför kommer det att vara en stående punkt under året

14 Förskola och hem Systematiskt kvalitetsarbete Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om barnets trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal minst en gång varje år. Arbetslaget skall beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. (Läroplan för förskolan). Enhetens prioriterade mål Förskollärare ska ansvar för att ge föräldrar möjlighet till delaktighet i verksamheten och utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen Lpfö 98(rev. 2011) Det är viktigt att våra vårdnadshavare får en förståelse kring hur vi arbetar på förskolan, målet är att de ska känna sig nöjda och trygga. Då får deras barn förutsättning för att trivas fullt ut i vår verksamhet. Strategier för att nå målet Det dagliga mötet i förskolan är en mycket viktig arena att se barn och vårdnadshavare på morgonen och få dem att känna sig sedda och välkomnade i vår verksamhet är något som vi arbetar för. Likadant på eftermiddagen när barnet går hem att växla några ord och att säga hej då till barnet är en mycket viktig del kring samarbetet med hemmet. Alla vårdnadshavare erbjuds utvecklingssamtal minst 1 gång per läsår. Introduktionen för nya barn och vårdnadshavare genomförs planerat för att barn och vårdnadshavare ska kunna få en bra och trygg start i förskolan. Brukarråd hålls en gång varje termin för de vårdnadshavare som önskar mer inflytande. Genom att arbeta med dokumentation och med hjälp av vårt ny dokumentationverktyg Pluttra har vi nu större möjlighet att nå ut till våra vårdnadshavare. Vi vill skapa en intressant blogg som vårdnadshavare och barn tillsammans tar del av i hemmet, det skapar då bättre möjlighet för barnen att prata om sin dag på förskolan och vårdnadshavaren får större inblick i förskolans verksamhet. Pluttra kommer också att utvecklas under verksamhetsåret så att barnen får en individuell sida där deras erfarenheter och lärdomar ska dokumenteras. Resultat och måluppfyllelse Vi upplever att vi har mestadels nöjda och trygga vårdnadshavare. Ett mönster som vi ser är att de allra flesta av våra vårdnadshavare uppskattar barnens möjlighet till utevistelse och helst då möjlighet att besöka skogen, Detta är något som delas av pedagogerna på förskolorna och alla besöker skogen i mån de har möjlighet för det. På Skinnefjälls förskola är alla barnen mellan 1-3 år och här är det begränsade möjligheter att ge sig iväg till skogen och barnen är såpass små att utmaningar finns på gården, En kommungemensam brukarenkät genomförs årligen på hälften av förskolorna. Syftet med brukarenkäten är att få reda på vad vårdnadshavare och barn tycker om kvalitén i verksamheten. Skalan som använts är graderad 1-4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet". Resultaten presenteras utifrån hur stor andel av brukarna som svarat med siffrorna 3-4. Nyckeltal ur brukarenkäten, Förskola:

15 Andel brukare på enheten som lämnat svar 2011 Jag upplever att mitt barn trivs i förskolan. % Andel brukare på enheten som lämnat svar Andel brukare i kommunen som lämnat svar 95 % 98 % Förskolan samarbetar med mig angående mitt barns utveckling och lärande. % 93 % 86 % Mitt barns utveckling och lärande dokumenteras och följs upp % 92 % 87 % Källa: Kvalitetsenkät i Härryda kommun Skalan som använts är graderad 1-4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet". Nyckeltal ur brukarenkäten, Familjedaghem: Andel brukare på enheten som lämnat svar 2011 Andel brukare på enheten som lämnat svar Andel brukare i kommunen som lämnat svar Jag upplever att mitt barn trivs i familjedaghemmet. % % % Dagbarnvårdaren samarbetar med mig angående mitt barns utveckling och lärande. % % % Mitt barns utveckling och lärande dokumenteras och följs upp % % % Källa: Kvalitetsenkät i Härryda kommun Skalan som använts är graderad 1-4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet". Strategier för vidareutveckling Fortsätta använda vår blogg på Pluttra, utveckla funktionen i Pluttra så att varje förälder kan läsa mer om sitt barns utveckling i en individuell dokumentation. Enhetens kompetensutvecklingsplan Utbildning i Pluttra kommer att ske kotinuerligt under året. En person i varje arbetslag ansvar för detta lite extra

16 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd (Läroplan för förskolan). Enhetens prioriterade mål Att alla våra barn får en trygg övergång från förskola till förskoleklass. Strategier för att nå målet Förskollärare träffas från förskola och förskoleklass. Barnen får besöka förskoleklassen. Ett särskilt överlämnande för de barn som har de behoven, då alltid med vårdnadshavares samtycke. Resultat och måluppfyllelse Vi har använt oss av alla ovanstående strategier. Strategier för vidareutveckling Fortsätta med våra stratgier, men fördjupa arbetet. Enhetens kompetensutvecklingsplan Regelbundna träffar för ledare i pedagogiska området med fokus kring vår vision Rötter och vingar

17 Fokusområde För att säkerställa barn och elevers utveckling och lärande i ett 1-16 års perspektiv valde kommunal förskola och grundskolan att vid halvårsskiftet 2011 organisera alla enheter i kommunen i sex (likvärdiga) pedagogiska områden. Inom varje område finns ett antal förskolor och grundskolor. Alla områden har fem mål att utgå ifrån i sitt samarbete. - Att stärka och utveckla det pedagogiska arbetet för barns utveckling och lärande i ett 1-16 års perspektiv - Att utveckla kommunikationen och förverkliga verksamheternas pedagogiska utvecklingsområden för all personal - Att utveckla ledarteam för hållbart ledarskap - Att tillsammans tydliggöra den kommunala verksamhetens kvalitet gentemot brukarna - Att arbeta för att den gemensamma målbilden Rötter & Vingar får ett innehåll. Kort presentation av det pedagogiska område 6 Vår pedagogiska område ligger i södra Mölnlycke där enheterna är belägna på bägge sidor av Benarbyvägen. Området består av 10 familjedaghem, Högadals förskola, Mossens förskola, Barrskogens förskola, Nysäters förskola, Skinnefjälls förskola, Högadalskolan, Skinnefjällskolan och Djupedalskolan. Ca 1000 barn/elever och 180 personal tillbringar sina dagar i våra verksamheter. Vi är 4 Rektorer och 2 förskolechefer i området ledarteam. Prioriterade mål för det pedagogiska området Vi har under arbetat med: - regelbunden kompetensutveckling runt Lgr 11 för lärarna i området. - -träffar för olika personalgrupper för att utveckla och lära mer om ett främjande och förebyggande elevhälsoarbete och goda lärmiljöer. - att som ledarteam utveckla arbetet runt våra styrdokument och vår vision Rötter & Vingar, både tillsammans med varandra och för barn/elever och personal. - att genomföra en större omorganisation av våra verksamheter på ett bra sätt för våra barn/elever och deras familjer. - starten av implementerinnngen av visionen Rötter och Vingar. Strategier för att nå målet/målen I ledarteamet finns en rektor med mer ansvar för kompetensutveckling, en för elevhälsoarbet och en för utvecklingsarbete. Rektorer och förskolechefer träffas regelbundet flera gånger i månaden för att genomföra dessa uppdrag, men också för att stötta varandra i ledaruppdraget genom kollegiala samtal och i praktiskt arbete. I området finns ett elevhälsoteam med ansvar för alla barn/elever i området. Här ingår rektorer, specialpedagog, skolsköterska, kurator, skolpsykolog och ungdomsarbetare. I vår kommunala verksamhetsorganisation finns en struktur för att göra kompetensutveckling runt Lgr 11 och Lpfö98(reviderad2010). Lärarna i området träffas gemensamt på pedagogiska förmiddagar/eftermiddagar och studiedagar för att lär mer och samtala om läroplan. kursplaner, pedagogiska planeringar, IUP, bedömning och betyg med ett syfte att sträva mot en likvärdig kvalitet på våra skolor. Varje år i mars har kommunen en Lärstämma för all personal med ett antal föreläsningar på ett speciellt tema. var det gemensamma temat Rötter och vingar. På eftermiddagen

18 träffades all personal på skolorna i området för att lyssna på en föreläsning av psykologen Petri Partanen och samtalade sedan om goda lärmiljöer och elevhälsa. Inför skolstart i augusti kom Skinnefjällskolans årskurs 4 och 5 till Djupedalskolan, samtidigt startades Skinnefjälls förskola i skolans då tomma lokaler. Skogsgläntans förskola flyttades till Högadalskolan som organiserade om lokalanvändningen, Högadals förskola öppnades. Planering inför detta gjordes under våren med gemensamma möten i området. Skinnefjällsskolan och Djupedalskolan hade gemensamma elev-, personal-, och brukarrådsmöten för att information och delaktighet skulle bli bra. Målet var att bibehålla den goda kvalitén också efter flytten. Högadalsskolan och Skogsgläntan hade motsvarande möten med samma syfte. I september började vi implementera visionen Rötter och Vingar med pedagogerna genom att verksamhetscheferna besökt vårt område och pratade om visionen. Pedagogerna fick sedan i blandade grupper samtala om hur vi kan arbeta med visionen i praktiken. I december hade vi ett gemensamt APT där Lars-Åke Kernell från Göteborgs universitet föreläste utifrån visionen. Kvällen avslutades med ett gemensamt julbord. Resultat och måluppfyllelse Flytt av våra verksamheter har avlöpt väl. Rötter och Vingar har börjat få fäste i praktiken. Strategier för vidareutveckling och ev. kompetensutvecklingsinsatser för området - Fortsätta vårt gemensamma arbete runt LGR11 genom mer kompetensutveckling. - Fortsätta att utveckla ett främjande och förebyggande elevhälsoarbete och goda lärmiljöer genom fortbildning och samtal. - Fortsätta att utveckla vårt ledarteam genom att träffas, stötta varandra och genomföra vårt arbete tillsammans. - Fortsätta vårt arbete med Rötter och Vingar tillsammans med personal och elever genom samtal, föreläsningar och praktiskt arbete. Vi kommer också ha ett gemensamt brukarråd för presentera visionen för våra vårdnadshavare. - Vi kommer att föreslå arbetsbyten mellan pedagoger inom olika verksamheter