Kvalitetsredovisning 2012

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2012 Högadals förskola Mossens förskola - 1 -

2 Systematiskt kvalitetsarbete Högadal och Mossens förskolor 2012 Genom den skollag (2010:800) som trädde i kraft 1 juli 2011, förstärktes kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete. Detta arbete ska ske både på huvudmannanivå och på enhetsnivå. Huvudmannanivå är i detta fall förvaltningen, dvs. sektorn för utbildning och kultur och enhetsnivå innebär varje förskola. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Skollagen 4 kap. 4. Kvalitetsredovisningen är ett verktyg för att regelbundet stämma av och dokumentera hur långt verksamheten kommit i det systematiska kvalitetsarbetet, kopplat till de nationella målen i skollag, läroplaner och kursplaner. I kvalitetsredovisningen skall man analysera de resultat som kommer fram i olika underlag. Genom att bedöma resultaten i relation till de nationella målen och riktlinjer kan likvärdigheten inom verksamheten säkerställas. Utifrån analys av resultaten ska verksamheten kontinuerligt utvecklas och förbättras

3 Sammanfattning Under 2012 har vi utvecklat vårt systematiska kvalitetsarbete. Det fanns ett behov av att öka uppdragsmedvetenhet utifrån läroplanens alla olika delar. Vi behövde öka kunnandet inom den pedagogiska dokumentationen och systematiken i dokumentationen. Därför valde vi att se över både vår arbets- och utvecklingsorganisation, vilket lett till goda resultat. Den reviderade läroplanen har inneburit att uppdraget förtydligats och pedagogerna nu känner ett större ansvar för genomförandet. Detta har fått till följd att alla pedagoger har fått anledning att oftare utvärdera sina arbetsmetoder och sitt förhållningssätt. Vi arbetar medvetet tvärvetenskapligt med barnen. Vi försöker belysa samma projekt utifrån olika infallsvinklar t. ex matte, språk, skapande men också utifrån det sociala samspelet. Vi strävar efter att erbjuda ett lustfyllt, upplevelsebaserat lärande, rikt på variationer och glädje. Verksamheten utgår från barnens intresse, tankar och idéer. Det vi gör formar vi tillsammans med barnen - som pedagoger vet vi inte vart det bär - men vi tar ansvar för att vi får med alla delarna i läroplanen i det vi gör. Vi utvärderar tillsammans med barnen under arbetets gång för att kunna planera vidare och föra arbetet framåt. Processen är viktig för att göra barnen medvetna om sin utveckling och sitt lärande. Pedagogerna får samtidigt möjlighet att själva reflektera över sin egen roll. Vi vill reflektera ännu mer tillsammans med barnen och utveckla formerna för reflektionen. Barnintervjuer är en viktig del av den pedagogiska dokumentationen och ger ett värdefullt underlag till bl. a utvecklingssamtalen. Vi behöver utveckla arbetet med barnintervjuer så att det blir en naturlig arbetsmetod för alla pedagoger. Utvecklingssamtalen ligger numera mitt i verksamhetsåret för att de skall bli mer framåtsyftande. Höstens stora digitala nyhet var att vi fick tillgång till en lärplattform, Pluttra. På Pluttra bloggar vi tillsammans med barnen om det som vi tidigare skrev i våra veckokalendrar eller visade på avdelningarna. Här ser vi många nya möjligheter

4 Innehållsförteckning INLEDNING... 5 MÅL FÖR FÖRSKOLAN... 6 Nationella mål för förskolan...6 Kommunala mål för förskolan... 6 Enhetens prioriterade mål... 6 ENHETENS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE... 6 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MÅLUPPFYLLELSE NORMER OCH VÄRDEN UTVECKLING OCH LÄRANDE BARNS INFLYTANDE FÖRSKOLA OCH HEM SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET FOKUSOMRÅDE

5 Inledning Sommaren 2012 flyttade Skogsgläntans förskola till Högadalskolan och slogs samman med den förskoleavdelning som då fanns där. Högadals förskola består nu av fyra avdelningar varav tre med barn i åldrarna 1-5 år, där finns 57 barn och nio pedagoger. Den fjärde avdelningen är en naturförskoleavdelning med 14 barn i åldrarna 4-5 år. Här är barnen ute en stor del av dagen tillsammans med två pedagoger. Samtidigt med Skogsgläntans flytt till Högadal tog jag över ansvaret för Mossens förskola. Förskolan har 38 barn i åldrarna 1-5 år och sex pedagoger. Mossens förskola arbetar sedan flera år med ett utvidgat arbetslag där barnens inflytande och delaktighet står i centrum. Tre dagar i veckan är barnen indelade i mindre grupper. Högadal och Mossen ligger bara några hundra meter ifrån varandra i södra Mölnlycke. Med denna geografiska närhet och med samma förskolechef har vi valt att i många sammanhang se oss som en enhet. Till exempel är arbetsplatsträffar, brukarråd och enhetsråd gemensamma. Vi ser det som en styrka att vara pedagoger från motsvarande sex avdelningar när vi skall genomföra och utveckla alla olika delar i vårt uppdrag. Tillsammans har vi många olika kompetenser som vi kan dra nytta av. För att säkerställa barn och elevers utveckling och lärande i ett 1-16 års perspektiv, valde kommunal förskola och grundskola att vid halvårsskiftet 2011 organisera alla enheter i kommunen i sex pedagogiska områden. I vårt pedagogiska område ingår tre andra förskolor samt tre grundskolor. Årligen genomförs en kommungemensam brukarenkät i de kommunala förskolorna med syftet att undersöka vad vårdnadshavarna tycker om kvalitén i verksamheten. Eftersom vi är en nystartad enhet kan vi inte redovisa några siffror från 2012 års brukarenkät. Däremot ser vi med spänning fram emot resultatet av 2013 års enkät. Denna kvalitetsredovisning beskriver av naturliga skäl i första hand arbetet under hösten samt våra tankar inför framtiden. Lotta Tjäder Förskolechef - 5 -

6 Mål för förskolan Nationella mål för förskolan Nationella mål för förskolan och uttrycks i skollagen och läroplanen. I skollagen regleras vilka rättigheter och skyldigheter barn, elever och deras vårdnadshavare har. I skollagen framgår också de krav som ställs på huvudmannen för verksamheten. I läroplanerna beskrivs verksamheternas värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för arbetet. Kommunala mål för förskolan Kommunfullmäktige i Härryda kommun beslutar om politiska inriktningsmål. Målen är övergripande och anger ett önskvärt framtida tillstånd. Kommunstyrelsen omsätter inriktningsmålen till politiska verksamhetsmål som förvaltningen sedan genomför. I verksamhetsberättelsen (VEB) kan man läsa om hur förvaltningen har lyckats uppfylla målen. 1 Enhetens prioriterade mål Utifrån nationella och kommunala mål arbetar varje förskola och skola fram prioriterade mål för enheten. Personalen utformar enhetens prioriterade mål med hänsyn till de specifika förutsättningarna som råder där. Inflytande sker bland annat genom brukarenkäter. Enhetens systematiska kvalitetsarbete

7 Det systematiska kvalitetsarbetet har varit ett prioriterat område Det fanns ett behov av att öka uppdragsmedvetenhet utifrån läroplanens alla olika delar. Vi behövde öka kunnandet inom den pedagogiska dokumentationen och systematiken i dokumentationen. Därför valde vi att se över både vår arbets- och utvecklingsorganisation. Utvecklingsorganisation Måndagar 14:00-15:30 är öronmärkt tid där vi delar och lär, både mellan arbetslag och förskolor. Vi har startat en lärande- och utvecklingsgrupp, LUT, som träffas var fjärde vecka. Däremellan träffas våra tre fasta Lärgrupper 2 med deltagare från de bägge förskolorna. LUT består av förskolechefen och en förskollärare från varje avdelning/grupp. Deltagarna i LUT har ett särskilt ansvar för att föra utvecklingsarbetet framåt. Alla pedagoger ingår i en Lärgrupp där innehållet planeras och stäms av i LUT. Lärgrupperna dokumenterar sina samtal. Detta läggs in på Fronter 3 så att vi kan dela och lära av varandra. På APT 4 använder vi en del av tiden till omvärldsbevakning och reflekterande samtal kring uppdraget för att öka medvetenheten. Här ligger också kompetensutvecklande inslag t ex har vi analyserat inläggen som pedagogerna gjort i Pluttra 5 och på detta sätt lärt av varandra. Vi har också analyserat vår verksamhet utifrån Skolinspektionens rapport om förskolans förstärkta pedagogiska uppdrag. Arbetsorganisation Planeringstiden har fått ett nytt och mer adekvat namn, pedagogisk utvecklingstid, PUT. Tiden är gemensam för förskolan och fördelas på APT och i uppdragsdialoger i arbetslagen. Detta för att säkerställa att den fördelas och används i enlighet med läroplanens intentioner. I uppdragsdialogen avsätts tid för arbetslagen till reflektion och analys. Det är tydligt uttalat att det är förskollärare som ansvarar för att det sker en systematisk dokumentation. Även i andra sammanhang har vi blivit tydligare med förskollärarnas särskilda ansvar utifrån läroplanens riktlinjer, t ex när det gäller utvecklingssamtalens innehåll. Detta kommer vi att fortsätta med, då det tar tid att arbeta in en ny arbetsorganisation. Pedagogisk dokumentation Under hösten har LUT till största delen ägnat sig åt att utveckla enhetens pedagogiska dokumentation. Vi har tagit fram stödjande frågor som vi satt in i en gemensam mall där vårt motto är Att titta bakåt och förbereda framåt. För att visa vilka delar av läroplanens mål som ingår använder vi oss av ett Lotusdiagram 6. LUT har analyserat avdelningarnas pedagogiska dokumentationer och tillhörande Lotusdiagram. Vi har konstaterat att dokumentationen kan göras på flera olika sätt även när vi nu använder en gemensam mall. Vi kommer att fortsätta analysera varandras dokumentationer för att utveckla dessa. All dokumentation läggs på Fronter inför varje LUT möte. En viktig del som många har börjat göra mer systematiskt under hösten är att vi reflekterar ihop med barnen detta behöver vi utveckla vidare, så att det blir ett naturligt arbetssätt för alla pedagoger. Även Lärgrupperna har i höst fokuserat på pedagogisk dokumentation i sina lärsamtal. De har bl. a tittat på film och läst artiklar som grund för samtalen. 2 En grupp där man använder en strukturerad samtalsmetod när man vill fördjupa en frågeställning/ett ämne för att utveckla verksamheten 3 En kommungemensam lärplattform för medarbetare inom förskola - skola 4 Arbetsplatsträff 5 En kommungemensam lärplattform för vårdnadshavare i förskolan 6???? - 7 -

8 Förutom datorer använder vi både IPad och IPod till pedagogisk dokumentation. Dessa nya hjälpmedel är enklare att hantera och mer flexibla än datorerna. Vi har också köpt in en lätthanterlig filmkamera som används vid barnintervjuer. Alla pedagoger har fått loggböcker att använda för personliga reflektioner. Verksamhetsbesök Verksamhetschefens besök hos LUT gruppen var också en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Alla pedagogerna fick en presentation av syftet med besöket, arbetslagen fick sedan tid att reflektera över de olika områdena som skulle tas upp. Efter ett givande samtal stannade så LUT gruppen kvar och summerade sina tankar från mötet. På APT fick sedan kollegorna ta del av dessa. Detta besök blev på så sätt en hjälp att analysera vårt nuläge och funder över framtida strategier. Arbetet för en likvärdig förskola med god kvalitet En betydelsefull del av det systematiska kvalitetsarbetet är det arbete vi gjorde under våren inför Skogsgläntans flytt till Högadal. Då ställde vi oss frågor som; Hur ser det ut idag på Skogsgläntan? Hur vill vi att det skall vara på Högadal? Efter samtal om vårt uppdrag och studiebesök på andra förskolor tog vi fram en gemensam bild för Högadals förskola. Utifrån den pratade vi om hur vi skulle skapa goda lärmiljöer och gemensamma rutiner och förhållningssätt. Eftersom vi skulle bli en förskola snarare än fyra avdelningar avvaktade vi med arbetslagsindelningen till slutet av terminen när övriga förberedelser var klara. Nu har Högadals förskola varit igång en termin och vi håller på att se vi över i vilken utsträckning det blev som vi tänkt. Vi kan konstatera att vårt gemensamma arbete har varit utvecklande och roligt. Att skapa nytt tillsammans har gett energi och yrkesstolthet. Nu gäller det att hålla i processen. Vad är nuläget? Hur går vi vidare? Gemensamma rutiner, förhållningssätt och arbetsmetoder måste underhållas. För detta har vi beslutat att ha gemensam PUT tid tre gånger per termin. Mossens förskola hade en liknande process inför att man 2006 organiserade sig i ett utvidgat arbetslag. Utgångspunkten var att barnens inflytande och delaktighet skulle stå i centrum. Även här ledde utvecklingsarbetet till energi, arbetsglädje och yrkesstolthet. Nu har det gått några år och flera pedagoger är nya. Det är dags att vi ser över verksamheten utifrån den reviderade läroplanen och ställer oss nyfikna frågor kring våra arbetsmetoder, rutiner och förhållningssätt allt för att säkerställa en fortsatt utveckling av verksamheten

9 Systematiken i kvalitetsredovisningen Kvalitetsredovisningen bygger till största delen på den pedagogiska dokumentationen som gjorts under året. Varje arbetslag har i januari reflekterat över sitt arbete och svarat på nedanstående frågor: Hur har vi arbetat med/utvecklat vårt arbete med Normer och värden? Hur har det gått? Analysera och bedöm vilka resultat ni ser och vad de beror på? Hur skall vi gå vidare för att utveckla vårt arbete med Normer och värden på avdelningen, på förskolan? På samma sätt har man reflekterat över Utveckling och lärande och Barns inflytande Lärgrupperna har samtalat och lämnat dokumentation utifrån följande frågor: Vad har nyheterna i den reviderade läroplanen inneburit för vårt arbete/våra arbetsmetoder/vårt förhållningssätt? Kan vi se några resultat av detta? Vilka? Hur skall vi gå vidare för att fortsätta utveckla vårt arbete/våra arbetsmetoder/vårt förhållningssätt utifrån det förändrade uppdraget? På LUT har vi sedan analyserat ovanstående dokumentationer för att se mönster när det gäller strategier och resultat/måluppfyllelse. LUT har också identifierat olika utvecklingsområden och strategier för dessa. Därefter har fyra pedagoger ur LUT gruppen tillsammans med förskolechefen avsatt en dag för en fördjupad kvalitetsdialog. Denna dag mynnade ut i ett första utkast till kvalitetsredovisning för enheten. Förskolechefen har sedan utifrån sitt uppdrag gjort ytterligare en analys av enhetens olika utvecklingsområden och vilka strategier som behövs för vidareutveckling innan hon skrivit kvalitetsredovisningen. Den nästan klara kvalitetsredovisningen har gått på remiss i olika omgångar till pedagogerna som deltog i kvalitetsdialogen. Alla pedagoger har sedan på APT fått en sammanfattning av vilka utvecklingsområden som vi gemensamt fått syn på genom arbetet med denna kvalitetsredovisning

10 Förutsättningar för måluppfyllelse Högadals förskola Barn f-11 f-10 f-09 f-08 f-07 f-06 Totalt antal barn 2012 Antal inskrivna barn Antal barn med annat modersmål än svenska Källa: Uppgifter ur verksamhetssystem Personal Antal kvinnor Antal män Totalt 2012 Totalt antal anställda som arbetar med barn Totalt antal anställda som arbetar med barn 12,3 12,3 omräknat till heltidstjänster Källa: Enhetens egna uppgifter till SCB Personalens utbildningsnivå På varje avdelning finns det två förskollärare och en barnskötare anställda (på naturförskoleavdelningen två förskollärare). Några förskollärare har arbetat deltid. Detta innebär att vi i verkligheten har haft något mindre än två förskollärare/avdelning. Förutsättningar för måluppfyllelse Mossens förskola Barn Totalt antal barn 2011 f-11 f-10 f-09 f-08 f-07 f-06 Totalt antal barn 2012 Antal inskrivna barn Antal barn med annat 2 2 modersmål än svenska Källa: Uppgifter ur verksamhetssystem Personal Antal Antal Totalt Totalt 2011 kvinnor män 2012 Totalt antal anställda som arbetar med barn Totalt antal anställda som arbetar med barn 6.,0 6,15 6,15 omräknat till heltidstjänster Källa: Enhetens egna uppgifter till SCB Personalens utbildningsnivå Mossens utvidgade arbetslag består av två förskollärare, två barnskötare som läser till förskollärare på distans, två barnskötare samt en person utan adekvat utbildning

11 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Läroplan för förskolan) Strategier för att nå målet Alla som arbetar strävar mot att ha en gemensam grundsyn för att kunna ge barnen ett likvärdigt bemötande. Både Högadal och Mossen har därför bl. a arbetat fram gemensamma förhållningssätt för olika rutinsituationer. Detta underlättar för både arbetslagen och vikarier. Det innebär att vi har en fast och trygg gemensam bas att utgå ifrån när vi möter barnen och ett professionellt förhållningssätt. För att skapa bästa möjliga förutsättningar för en utvecklande pedagogisk miljö har vi prioriterat att vara närvarande pedagoger för barnen. Med uppdraget i fokus är vi medvetna om vår roll som förebilder. Genom att sträva efter ett tillåtande arbetsklimat, där vi skiljer på sak och person, försöker vi uppnå förståelse och respekt för varandras olikheter. Vi arbetar för att skapa en god miljö både verbalt, socialt och fysiskt. Vi tänker på hur vi tilltalar varandra och de ord vi använder, orden värderas olika för olika individer, det som uppfattas kränkande för en kan vara likgiltigt för någon annan. Vid nystarten av Högadal planerade vi för trygga fysiska miljöer som därmed kunde bidra till ett gott klimat i gruppen. Båda förskolorna utvärderar kontinuerligt utformningen av den fysiska miljön då barn och barngrupper förändras. I arbetet för Hållbar Utveckling har barnen varit delaktiga genom att de källsorterat och gått till miljöhuset. På både Högadal och Mossen får barnen själva göra i ordning sitt mellanmål redan vid frukosten. Användandet av mellanmålsburkar innebär mindre svinn då vi bara dukar fram råvarorna vid ett tillfälle/dag. Vi arbetar aktivt med demokrati i flera olika sammanhang. Vi har till exempel olika typer av omröstningar. Barnen är förebilder för varandra och det är viktigt att ta tillvara deras förmåga till lösningar. Flera pedagoger arbetar med veckans hjälpredor där barnen får olika ansvar. Hjälpredorna har ett ökat ansvar för att släcka lampor, stänga vattenkranar, källsortera o s v

12 Resultat och måluppfyllelse Den reviderade läroplanen har inneburit att uppdraget förtydligats och pedagogerna känner ett större ansvar för genomförandet. Detta har fått till följd att alla pedagoger har fått anledning att oftare utvärdera sina arbetsmetoder och sitt förhållningssätt. Vi tar oftare på oss reflektionsglasögonen. Att redan innan flytten till Högadal ha skapat gemensamma rutiner och förhållningssätt var bra. Pedagogerna kände sig trygga med att vi hade ett gemensamt tänk och kunde direkt fokusera på sina respektive barngrupper. Flera vårdnadshavare ger exempel hemifrån där barnen använder sig av kompetenser de tagit till sig i förskolan. De är nöjda med att vi i så hög grad tar hänsyn till det egna barnets behov och förutsättningar. På höstens brukarråd vittnade vårdnadshavarna om att de uppskattar våra gemensamma förhållningssätt och att båda förskolorna upplevs som en förskola istället för ett antal avdelningar. Strategier för vidareutveckling Arbetet med normer och värden kräver ständiga diskussioner för att hållas levande och därmed bidra till ökad pedagogisk medvetenhet. Vi kommer under våren att arbeta vidare med att utveckla vårt likabehandlingsarbete, så att det genomsyrar allt vi gör på förskolan. Till detta kommer vi att använda diskrimineringsombudsmannens handledning Lika rättigheter i förskolan. I samband med detta kommer vi att skriva/uppdatera enheternas Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vi skall fortsätta att blogga om verksamheten tillsammans med barnen. När vi gör det är det med en medvetenhet om att vi har stort ansvar för deras framtida verbala ton i sociala medier. Därför behöver vi ställa oss frågor som; Vad skriver man? Hur uttrycker vi oss? Vilka bilder väljer vi? Vi som vuxna ska agerar som förebilder och ta ställning och lyfta frågor tillsammans med barnen. Vår utgångspunkt är att alla barn ska få vara med att blogga, oavsett ålder. Ett normkritiskt förhållningssätt är något som är viktigt att utveckla, där ingår hur vi tänker kring genus. Det är ett stort och viktigt område som vi nu skall sätta fokus på. På enheten finns en genuspilot som kan inspirera oss i detta arbete genom att t ex sätta igång tankar, väcka funderingar, utmana i diskussioner, bidra med material mm. Lika behandling innebär också att se och bekräfta varje barn. Föreläsningen med Veli Toumela väckte viktiga tankar när det gäller talutrymme. Vissa barn tar mer än andra och behöver begränsas, andra uppmuntras och stärkas. Vi behöver sträva efter en ökad pedagogisk medvetenhet i det här avseendet och utveckla våra arbetsformer. Miljöarbetet kommer att ta ett nästa steg genom införande av kompost/bruna påsen. Det egna ansvaret ökar genom att barnen blir än mer medvetna om resurser/svinn. Vi kommer att engagera oss i den nationella Skräpplockardagen 7 i april. 7 En nationell manifestation anordnad av Håll Sverige Rent

13 Enhetens kompetensutvecklingsplan Vi har deltagit i olika kommungemensamma kompetensutvecklingsinsatser. Årets Lärstämma 8 för alla pedagoger inom förskola grundskola hade rubriken Rötter & Vingar. Många av föreläsningarna handlade om förhållningssätt och bemötande. I oktober deltog alla pedagoger i fil dr Veli Toumelas föreläsning om hur pedagogerna genom att bli mer uppdragsmedvetna kan göra förskolan än mer språkutvecklande. Under 2013 kommer vi att fortsätta implementeringen av förskola grundskolas gemensamma vision Rötter & Vingar. Som en del i Härryda kommuns systematiska miljöarbete kommer vi i höst få ta del av inspirerande miljöföreläsningar. Vi kommer också att fortsätta utveckla våra olika lärmiljöer där pedagogernas förhållningssätt är en viktig del. Här kommer vår genuspilot att spela en central roll. 8 Kommungemensam kompetensutveckling i form av föreläsning och efterföljande lärsamtal

14 Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. (Läroplan för förskolan) Strategier för att nå målet Vi pedagoger har tillsammans reflekterat över hur vi skall skapa goda förutsättningar för att stimulera och utmana våra barns utveckling och lärande. Vi har ställt oss frågor som; Vad är en god lärmiljö? Hur gör vi den utmanande? Hur lyhörda är vi för barnens behov och intressen? Hur ser vi på vår egen betydelse för lärmiljön? Under hösten har vi utvecklat vår pedagogiska dokumentation. Detta har lett till att vi också utvecklat våra arbetsmetoder och förhållningssätt. Vi arbetar medvetet tvärvetenskapligt med barnen. Vi försöker belysa samma projekt utifrån olika infallsvinklar t. ex matte, språk, skapande men också utifrån det sociala samspelet. Vi strävar efter att erbjuda ett lustfyllt, upplevelsebaserat lärande, rikt på variationer och glädje. Vi utvärderar tillsammans med barnen under arbetets gång för att kunna planera vidare och föra arbetet framåt. Processen är viktig för att göra barnen medvetna om sin utveckling och sitt lärande. Pedagogerna får samtidigt möjlighet att reflektera över sin egen roll. Vi försöker vara nära och utmana varje barn till ett fördjupat lärande utifrån sin egen förmåga genom att pedagogerna är medforskare och medupptäckare. För att tillgodose barnens olika behov delar vi in dem i mindre grupper som är föränderliga. Förändras behov och intressen, förändras grupperna. De olika projekten får ta tid vi har inte bråttom. Det är processerna som är viktiga. För att stimulera barnens språkutveckling strävar vi efter att använda oss av ett rikt språk där vi använder oss av relevanta ord och begrepp som berikar och utvecklar barnens språk. Vi samtalar med barnen om hur vi kan utveckla lärmiljön, både inne och ute. Vi använder IKT-verktygen på många olika sätt i det pedagogiska arbetet. Gemensamt för alla är att när vi använder våra IKT-verktyg, pratar vi om att vi arbetar med dem. I alla olika sammanhang är vi noga med att barnen skall vara producenter och inte konsumenter

15 IKT Digitala verktyg Antal digitala verktyg per avdelning Källa: Enhetens uppgifter Resultat och måluppfyllelse Vi ser en glädje hos barnen över att deras tankar och idéer ger resultat och har betydelse för innehållet i verksamheten. Känner man att man har ett eget värde i sig själv blir det också lättare att se sitt eget lärande och sin egen utveckling. När vi ställer en fråga med givet svar (vi är 14 barn i gruppen, 3 är borta, hur många är vi här då?) intresserar vi oss för hur de kommer fram till svaret. Vi har blivit bättre på att reflektera över Gagnar denna arbetsmetod, detta material, denna miljö barnens lärande och utveckling? Om inte - hur skall vi förändra? Idag förändrar vi i lokalernas funktion och i utbudet av material betydligt oftare än vi gjorde tidigare. Vi ger näring åt lekarna och skapar utmaningar. Vi har ett mer kritiskt förhållningssätt till vilket material vi erbjuder barnen. Här kan vi bli ännu vassare. Nu börjar de digitala verktygen få en naturlig plats i förskolornas arbete men det har tagit tid både för barn och pedagoger att se och ta till sig möjligheterna. Vi upplever att förändring tar tid, både för barn och för pedagoger. Ger vi oss och barnen tid så ser vi att implementeringen av nya arbetsmetoder och förhållningssätt blir bättre

16 Strategier för vidareutveckling Vi fortsätter det grundläggande arbetet med att implementera nya arbetsmetoder och förhållningssätt. Trots att vi haft stort fokus på lärmiljön 2012 finns det mycket kvar att fundera över. Nya arbetsmetoder kräver att vi lämnar gamla. Vågar vi det? Har vi gjort det? Har vi gjort de pedagogiska kullerbyttorna som behöver göras? Erbjuder vi stimulerande material? Finns det material som borde städas bort? Hur kan vi dra nytta de tankar som förskoleteamet får när de är ute på besök? Hur gynnar vår organisation barnens utveckling och lärande? Mycket av arbetet med den fysiska lärmiljön har hittills handlat om inomhusmiljön. Nu är det dags att se över utomhusmiljön. Här skall vi ta hjälp av barnen för att utveckla gårdarna till utmanande och stimulerande lärmiljöer. Vi behöver i än högre grad ta fasta på lekens betydelse som redskap både inne och ute. Detta genom att vara närvarande pedagoger som deltar i leken och samspelet mellan barnen. Vi behöver skapa en struktur som säkerställer att vi får med barnen mer i utvärderingar och reflektioner. Det handlar om många saker; ute- och innemiljön, aktiviteter, material, Pluttra 9 - bloggen... Vi skall filma mer när vi dokumentera för att barnen själva ska få syn på både hur och vad de lärde sig, samt sin egen roll i gruppen. När det gäller IPaden som pedagogiskt verktyg kommer vi att se över vilka appar vi använder. Vi kommer också att minska antalet tillgängliga appar så att vi endast använder ett fåtal åt gången. Via Pluttra skall vi delge vårdnadshavarna vilka appar vi för tillfället arbetar med. Mellanmålslådan ger bra förutsättningar för att sprida mellanmålet över tid. Barnen får möjlighet att fullfölja sina aktiviteter innan det är dags att äta. Denna möjlighet utnyttjar man på Mossen men ännu inte i så stor utsträckning på Högadal. Efter att Högadal under hösten har arbetat ihop sig inom respektive avdelning är det nu dags för mer utbyte i huset. Ett närmre samarbete verksamhetsmässigt ger barnen tillgång till fler kamrater, fler lokaler, nya mindre grupperingar, olika rums funktioner o s v Mossen som har ett utvidgat arbetslag har behov av att se över sin organisation. Den gjordes innan vi fick den reviderade läroplanen. Vi skall därför se över organisationen utifrån det förändrade uppdraget. De senaste åren har vi haft fullt fokus på att förverkliga den reviderade läroplanen. Vi behöver även se på hur det vi gör i förskolan stödjer barnens fortsatta utveckling och lärande. Hur går det för våra barn när de kommer längre upp i skolsystemet? Vilken betydelse har våra val av arbetsmetoder och förhållningssätt? 9 En kommungemensam lärplattform som vårdnadshavarna har tillgång till

17 Enhetens kompetensutvecklingsplan Den Pedagogisk dokumentationen har stått i fokus i år. Alla pedagoger har läst Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan och i augusti lyssnade vi på en inspirerande föreläsning om pedagogisk dokumentation av Per Bernemyr. Lärstämman har temat Goda lärmiljöer. Här finns många olika föreläsningar som stämmer väl in med våra strategier för vidareutveckling, t ex Lekens betydelse och Pedagogiska miljöer Inom ramen för ett EFS 11 projekt kommer fem barnskötare att delta i fördjupningsutbildningar under våren. Två kommer att gå på Utomhuspedagogik för att stimulera barns lärande, två på Naturvetenskap och teknik i förskolan samt en på IKT och barns lärande. Många pedagoger har fortbildat sig inom Ipad och pedagogiken. Alla är ännu inte bekväma med användandet av IPaden, varför vi fortsätter med detta även På kompetensutvecklingsdagen v 44 kommer den sista delen av satsningen på att implementera den reviderade läroplanen. Då kommer vi att fördjupa oss i Naturvetenskap och teknik. 10 Kommungemensam kompetensutveckling i form av föreläsning och efterföljande lärsamtal 11 Europeiska socialfonden

18 Barns inflytande De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. (Läroplan för förskolan). Strategier för att nå målet Alla avdelningarna strävar medvetet efter att verksamheten ska utgå från barnens intressen, tankar och idéer. Vi har använt oss av observationer, intervjuer och samtal med barnen. Vi har också, genom att vara närvarande pedagoger, försökt fångat upp barnens samtal sinsemellan. Detta underlag har vi sedan analyserat innan vi tillsamman med barnen format verksamheten. Att reflektera tillsammans med barnen, utvärdera och planera vidare är ett arbetssätt vi påbörjat. Demokratiska omröstningar förekommer ofta och utförs på många olika sätt. Att ha rätt till en röst innebär inte alltid att man får bestämma. Genom att använda även andra former än majoritetsbeslut vill vi visa barnen att vars och ens röst är viktig. Vi tränar barnen att visa respekt för olika åsikter och att alla skall få komma till tals. Vi tänker särskilt på hur vi gör för att tysta barn och barn som inte kommunicerar verbalt skall få möjlighet till inflytande. På höstens föräldramöte berättade vi om hur verksamheten utgår från barnens intresse, tankar och idéer. Att det vi gör formar vi tillsammans med barnen under resans gång. Som pedagoger vet vi inte från början vart det bär men vi tar ansvar för att vi får med alla delarna i läroplanen i det vi gör. Resultat och måluppfyllelse Vi ser att barnen är mer engagerade i verksamheten. Det har blivit alltmer naturligt för dem att ifrågasätta och ha en egen åsikt. Det finns inte rätt och fel utan olika sätt att se på/göra samma sak. När barnen förstår att deras åsikter är värdefulla och att de kan påverka kan vi se att deras lust till delaktighet ökar. Barnen blir positivt överraskade över hur mycket de har sagt i t ex en intervju när de ser den skrivna texten. När de får innehållet läst för sig, förstår de att det är deras egna ord. Intresset för skriftspråket väcks och lusten att lära blir större

19 Vid de tillfällen då vi intervjuat barnen om den fysiska lärmiljön ser vi att barnen förstår att de kan påverka och blir tagna på allvar när de snabbt ser förändringar i lärmiljön. Pedagogerna som har arbetat med barnintervjuer har funnit det mycket givande. Våra IKT verktyg är mycket användbara i detta sammanhang antingen vi filmar eller skriver. Vårdnadshavarna uppskattar hur vi låter barnen ta egna initiativ och vara med och forma verksamheten. Många uttrycker fascination och förvåning över hur kompetenta barnen är. Strategier för vidareutveckling Barnintervjuer är en viktig del av den pedagogiska dokumentationen och ger ett värdefullt underlag till utvecklingssamtalen. Vi behöver därför utveckla arbetet med barnintervjuer så att det blir en naturlig arbetsmetod för alla pedagoger. För att barnen ska känna sig bekväma i situationen behöver vi intervjua oftare. Vi skall reflektera mer tillsammans med barnen och utveckla formerna för reflektion. Reflektionen behöver göras i nära anslutning till en aktivitet eller situation. Både pedagoger och barn behöver vänja sig vid arbetssättet för att det ska automatiseras för alla. Enhetens kompetensutvecklingsplan Pedagoger behöver flera redskap för dokumentation och analys, t ex film och filmhantering. Därför har vi önskat att detta finns med i utbudet av IKT utbildningar som verksamhetens IKT pedagog håller. Flera pedagoger kommer att gå på dessa utbildningar under våren

20 Förskola och hem Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om barnets trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal minst en gång varje år. Arbetslaget skall beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. (Läroplan för förskolan). En god kontakt ett gott samarbete mellan förskolan och hemmet är grundläggande för en god verksamhet i förskolan. Detta sker på många olika sätt. Viktigast för många är det dagliga mötet mellan vårdnadshavare och pedagoger. Här ges tid till kortare samtal och informationsutbyte i en öppen atmosfär. Längre samtal kring det enskilda barnet sker bl. a vid, inskolningssamtal och utvecklingssamtal. Kring vissa barn finns det behov av fördjupad kontakt mellan förskolan och hemmet och där blir det naturligt med tätare samtal. Löpande information kring barnens lärande kan vårdnadshavarna numera ta del av via vårt nya digitala dokumentationsverktyg, Pluttra. På föräldramöten informerar vi om innehållet i Lpfö och hur vi arbetar mot läroplanens mål. Förskolorna har också olika former av familjeträffar vid terminsavslutningarna. Vi bjuder även in vårdnadshavarna till besök där de får komma och delta i verksamheten under en dag. Höst och vår träffas brukarrådet som är gemensamt för de båda förskolorna. Varje förskola har en egen hemsida. På Mossens förskola ordnade under hösten en grupp föräldrar från brukarrådet en välbesökt och uppskattad fixardag. Under 2012 har vi fokuserat extra på två områden Vi skall ta hjälp av digital teknik för att erbjuda alla vårdnadshavare en god inblick i barnens vardag samt deras lärande och utveckling. Vi skall se över de olika formerna av samtal som vi erbjuder så att de ligger rätt i tid och stöder barnets lärande och utveckling. Strategier för att nå målen Vi skall ta hjälp av digital teknik för att erbjuda alla vårdnadshavare en god inblick i barnens vardag samt deras lärande och utveckling. Vi använder den kommungemensamma lärplattformen Pluttra. Genom Pluttra har vårdnadshavarna möjlighet att ta del av det som sker på förskolan. Här finns tre funktioner: meddelanden, blogg och dokumentation. Praktisk information och veckobrev mm lägger vi i meddelanden. Bloggen innehåller det som vi tidigare skrev i våra veckokalendrar om dagens verksamhet samt beskrivningar av projekt mm. Här har vi, på ett enkelt sätt, möjlighet att visa på barnens lärande och den pedagogiska tanken som ligger bakom. Dokumentationen handlar om varje enskilt barns lärande och utveckling. Denna del startar vi med våren Vi skall se över de olika formerna av samtal som vi erbjuder så att de ligger rätt i tid och stöder barnets lärande och utveckling. Vi har två olika former av samtal, inskolningssamtal och utvecklingssamtal. Det har funnits en tendens till att utvecklingssamtalen hamnat väldigt sent på verksamhetsåret. Dessa har då blivit lite mer summerande och inte så framåtsyftande som är önskvärt. För att samtalen skall ligga mer mitt i verksamhetsåret och dessutom ge en jämnare arbetsbelastning för pedagogerna har vi gjort ett årshjul. När vi gjort årshjulet har vi också tagit hänsyn till att vi har nyinskolningar både höst och vår

21 Alla pedagoger använder förskoleverksamhetens gemensamma dokumentationsmall för samtalen. Det är förskollärare som ansvarar för innehållet i utvecklingssamtalen. Såväl förskollärare som barnskötare genomför samtalen. Resultat och måluppfyllelse Vi skall ta hjälp av digital teknik för att erbjuda alla vårdnadshavare en god inblick i barnens vardag samt deras lärande och utveckling. Alla avdelningar använder Pluttra, en del varje dag och en del några gånger i veckan. Ännu har inte riktigt alla vårdnadshavare börjat använda till Pluttra. Detta gör att vi ibland även använder andra informationskanaler. De flesta uppskattar möjligheten till information/delaktighet även när man inte själv fysiskt besöker förskolan. Pedagogerna har kommit olika långt när det gäller att i Pluttra visa hur förskolan arbetar utifrån läroplanen. Vi skall se över de olika formerna av samtal som vi erbjuder så att de ligger rätt i tid och stöder barnets lärande och utveckling. För barnen som varit hos oss sedan tidigare ligger nu samtalen mer mitt i verksamhetsåret. Vårdnadshavarna uppskattar att det därmed blivit ett mer framåtsyftande samtal där vi tillsammans samtalar om hur vi kan fortsätta stödja det enskilda barnets fortsatta utveckling och lärande. Att endast ha ett utvecklingssamtal/verksamhetsår och att vi fördelar samtalen jämnare över året har minskat arbetsbelastningen och gjort att pedagogerna kunnat öka kvalitén i utvecklingssamtalen. Det var viktigt då endast 65 % av vårdnadshavarna i Mossens brukarenkät var nöjda med Utvecklingssamtalet ger en bra bild av mitt barns utveckling och lärande. I samband med att vi fokuserat mer på samtalens innehåll har det blivit tydligt att vi inte har gemensamma rutiner för hur vi involverar vårdnadshavarna i förberedelse - genomförande och dokumentation av samtalen. Strategier för vidareutveckling Vi skall öka användandet av bloggen och ha en gemensam strategi för hur vi använder den. Barnen skall i ännu högre grad vara delaktiga i bloggandet. Vi skall använda Pluttras möjligheter att koppla läroplanens mål till det vi bloggar om. Vi skall ta fram gemensamma rutiner för utvecklingssamtalen. Vi skall också arbeta med innehållet för att säkerställa att vi använder ett professionellt språk och konkreta exempel när vi beskriver barns lärande och utveckling. Dokumentationen i Pluttra kring de enskilda barnet blir ett betydelsefullt underlaget till utvecklingssamtalet. Även här skall barnen vara delaktiga och det som dokumenteras kommer pedagogerna att koppla till läroplanens mål. Inför hösten 2013 kommer vi att utvärdera årshjulet och göra de justeringar som eventuellt behövs

22 Enhetens kompetensutvecklingsplan Vi har tagit del av den centrala kompetensutvecklingen när det gäller hanteringen av Pluttra. På APT har vi ägnat tid åt innehållet i bloggen, vilket vi kommer att fortsätta med våren Under våren kommer vi att använda våra Lärgrupper till att öka kompetensen kring dokumentationen av det enskilda barnets utveckling och lärande. Vi kommer också att också att arbeta med detta på APT och kompetensutvecklingsdagar. Pedagogerna har deltagit i kompetensutveckling anordnad av verksamhetens IKT pedagog. Här har fokus varit på användandet av IPad och IPod som dokumentationsverktyg. Under våren fortsätter vi med detta samt filmhantering

23 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd (Läroplan för förskolan). Strategier för att nå läroplanens mål Inom det pedagogiska området har vi haft möte där våra förskollärare i förskola och förskoleklass träffats och samtalat om uppdraget utifrån läroplanerna. I det pedagogiska området har ledningen gjort ett gemensamt kalendarium så att inga möten skall kollidera för vårdnadshavarna. När det gäller enskilda barn som behöver särskilt stöd har vi haft överlämningssamtal där förskoleteamet och mottagande pedagoger deltagit tillsammans med rektor. Resultat och måluppfyllelse På grund av att många verksamheter var berörda av lokalförändringar 2012 har den pedagogiska utvecklingstiden behövts inom enheterna. Möten som hållits har dock varit givande för de pedagoger som närvarat. Strategier för vidareutveckling Vi har på förslag att förskollärare i de olika skolformerna skall lära känna varandras verksamheter genom arbetsbyte. När nu verksamheten på Högadal, skolan såväl som förskolan, har kommit igång i sina nya lokaler finns nu bra förutsättningar för en mer aktiv samverkan. Ett första steg är att bjuda in varandra till olika aktiviteter. Vi skall fortsätta med gemensamma möten för förskollärarna i förskola och förskoleklass inom det pedagogiska området. Implementeringen av vår gemensamma vision Rötter och Vingar sker till stor del inom det pedagogiska området. Detta skapar naturliga tillfällen för möten mellan pedagoger från olika verksamheter

24 Fokusområde För att säkerställa barn och elevers utveckling och lärande i ett 1-16 års perspektiv valde kommunal förskola och grundskolan att vid halvårsskiftet 2011 organisera alla enheter i kommunen i sex (likvärdiga) pedagogiska områden. Inom varje område finns ett antal förskolor och grundskolor. Alla områden har fem mål att utgå ifrån i sitt samarbete. - Att stärka och utveckla det pedagogiska arbetet för barns utveckling och lärande i ett 1-16 års perspektiv - Att utveckla kommunikationen och förverkliga verksamheternas pedagogiska utvecklingsområden för all personal - Att utveckla ledarteam för hållbart ledarskap - Att tillsammans tydliggöra den kommunala verksamhetens kvalitet gentemot brukarna - Att arbeta för att den gemensamma visionen Rötter & Vingar får ett innehåll. Kort presentation av det pedagogiskt område 6 Vårt pedagogiska område ligger i södra Mölnlycke där enheterna är belägna på bägge sidor Benarebyvägen. Område består av Djupedalskolan, Högadalskolan och Skinnefjällsskolan och förskolorna Högadal, Mossen, Barrskogen, Skinnefjäll och Nysäter samt 10 familjedaghem. Ca 1000 barn/elever och 180 personal tillbringar sina dagar i våra verksamheter. Vi är fyra rektorer och två förskolechefer som ingår i områdets ledarteam. Prioriterade mål för det pedagogiska området Vi har under 2012 arbetat med: - regelbunden kompetensutveckling runt Lgr11 för lärarna i området - att som ledarteam utveckla arbetet runt våra styrdokument och vår vision Rötter & Vingar, både tillsammans med varandra och för barn/elever och personal. - att genomföra en större omorganisation av våra verksamheter på ett bra sätt för våra träffar för olika personalgrupper för att utveckla och lära mer om ett främjande och förebyggande elevhälsoarbete och goda lärmiljöer - barn/elever och deras familjer. - starten av implementeringen av Rötter & Vingar Strategier för att nå målet/målen I ledarteamet finns en rektor med mer ansvar för kompetensutveckling, en för elevhälsoarbete och en för utvecklingsarbete i teamet. Rektorer och förskolechefer träffas regelbundet flera gånger i månaden för att genomföra dessa uppdrag, men också för att stötta varandra i ledaruppdraget genom kollegiala samtal och i praktiskt arbete. I området finns ett elevhälsoteam med ansvar för alla barn/elever i området. Här ingår rektorer, specialpedagog, skolsköterska, kurator, skolpsykolog och ungdomsarbetare. I vår kommunala verksamhetsorganisation finns en struktur för att genomföra kompetensutveckling runt Lgr 11 och Lpfö. Lärarna i området träffas gemensamt på pedagogiska eftermiddagar/förmiddagar och studiedagar för att lära mer och samtala om läroplan, kursplaner, pedagogiska planeringar, IUP, bedömning och betyg, allt för att få en större likvärdighet i detta arbete i kommunens skolor

25 Varje år i mars har vi i kommunen en Lärstämma för all personal med ett antal föreläsningar på ett speciellt tema var det gemensamma ämnet Rötter & Vingar. På eftermiddagen träffades all personal på skolorna i området för att lyssna på en föreläsning av psykolog Petri Partanen och för att sedan samtala om goda lärmiljöer och elevhälsa utifrån vad de lärt under dagen. Inför skolstart i augusti kom Skinnefjällskolans årskurs 4 och 5 till Djupedalskolan. Skogsgläntans förskola flyttades till Högadalsskolan som organiserad om i sina lokaler. Samtidigt öppnades en förskola i Skinnefjällskolans lokaler. Planering inför detta skedde under våren 2012 med gemensamma möten i teamet. Skinnefjällskolan och Djupedalskolan hade gemensamma elev-, personal- och brukarrådsmöten för att information och delaktighet skulle vara så bra som möjligt. Målet för arbetet var att tidigare bra lärmiljöer skulle förflyttas med lika bra kvalitet som tidigare. Högadalsskolan och Skogsgläntans förskola hade motsvarande möten och mål. I september började vi implementera visionen Rötter & Vingar med pedagogerna genom att verksamhetscheferna besökte vårt område och pratade om visionen. Därefter fick pedagogerna i blandade grupper prata om sina tankar runt den och hur vi kan förverkliga Rötter & Vingar i praktiken. I december hade vi ett gemensamt APT där Lars-Åke Kernell från Göteborgs universitet, föreläste utifrån sina tankar kring Rötter & Vingar. Kvällen avslutades med ett gemensamt julbord för all personal på Hällsnäs. Resultat och måluppfyllelse Strategier för vidareutveckling och kompetensutvecklingsinsatser för pedagogiskt område 6 Vi kommer att fortsätta vårt gemensamma arbete runt Lgr 11 genom än mer gemensam kompetensutveckling. Vi kommer att fortsätta utveckla ett främjande och förebyggande elevhälsoarbete och goda lärmiljöer genom fortbildning och samtal. Vi kommer att fortsätta utveckla vårt ledarteam genom att träffas, stötta varandra och genomföra vårt arbete tillsammans. Vi kommer att fortsätta vårt arbete med Rötter & Vingar tillsammans med personal och elever genom samtal, föreläsningar och praktiskt arbete Vi kommer att föreslå arbetsbyten mellan pedagoger inom olika verksamheter. Vi kommer under 2013 att ha ett gemensamt brukarråd i området för att visa hur vi arbetar i våra verksamheter arbetar med Rötter & Vingar