Lantgårdens Bästa info Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter

Transkript

1 Lantgårdens Bästa info Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter Nu behövs investeringar i smågrisproduktionen Lantgårdens Bästa Express-kolinje öppnas

2 Ledare: En positiv position Snellmans producenter befäste åter sin position som köttbranschens nöjdaste. Producenterna är positivt anknutna till Snellman och villiga att fortsätta och utveckla produktionen. Med fog kan vi tala om branschens bästa producenter. Snellman har under de senaste åren satsat aktivt på gemensamma utvecklingstillfällen och öppen kommunikation mellan företagsledning och producenter. Detta framkom också positivt i TNS Gallups undersökning. Snellmans producenter var mer benägna att fortsätta och utveckla produktionen än branschgenomsnittet. Tilläggsresurser för rådgivning och konsultering för att utveckla produktionen stod därför högt på önskelistan. Under slutet av 2009 introducerade Snellman ett nytt premiebaserat utvecklingsprogram för suggbesättningar. Utvecklingsprogrammet utvidgas under 2010 och förverkligas i samarbete med ett nätverk av samarbetsparter. Snellmans råvaruanskaffning ökade under år 2009 i enlighet med planerad budget med 1,4 milj. kg (+ 5,4 %) och uppgick till 26,7 milj. kg. Nötanskaffningen ökade med 12,5 % till 8,7 milj. kg och svinanskaffningen med 2,3 % till 18,0 milj. kg. För år 2010 har vi budgeterat med en fortsatt ökning till 28,6 milj. kg. Även livdjursförmedlingen uppnådde uppställda målsättningar under år Antalet första förmedlingar av kalvar uppgick till st. och smågrisförmedlingen till st. Den flera år långa trenden av stigande producentpriser avbröts däremot under hösten Det genomsnittliga priset för nöt var ändå 9 c/kg högre än året innan. Medelpriset för svin stannade 1 c/kg under medelnivån Snellman-koncernens totalomsättning växte år 2009 med 16 % till 173 milj.. Rörelseresultatet steg till 6,1 % av omsättningen Slaktmängder 2009 (budget 2010) 26,7 8,7 18,0 28, ,2 19,4 Lantgårdens Bästa info och trots rekordhöga investeringar kunde soliditeten höjas en aning. Året innebar många betydande framsteg även för köttförädlingen. Andelen konsumenter som i första hand valde Snellmans maletkött hade under slutet av året stigit till 30 % jämfört med 20 % i februari (Mediacom 2009). En dylik utveckling kan knappast uppnås under ett år enbart med reklam. Det krävs också att produkterna uppfyller konsumentens förväntningar. Vi har nu kommit en god bit in på år Snellman har lanserat sina nya internetsidor där familjejordbruken fått en synlig roll i konsumentmarknadsföringen. Vi har inlett en ny informationskampanj där vi vill få konsumenterna att tänka efter. Vilket är bättre bulk eller kvalitet, fruset eller färskt, natriumglutamat eller äkta smak? Vi har många intressanta saker på gång. För att lyckas i målsättningarna behövs positivt engagemang och motiverade människor i lika hög grad som dokumenterad kvalitet. På basen av utvecklingen under fjolåret, gjorda undersökningar och pågående satsningar kan vi konstatera att Snellman och Snellmans producenter tillsammans har en positiv position. Denna position bör vi förvalta på bästa möjliga sätt. Snellmans samarbetsparter i primärproduktionen består idag av 2200 familjejordbruk. Alla behövs och vi tror att vi behöver ännu fler. Med hopp om en positiv fortsättning på året, Ansvarig utgivare och redaktör Tomas Gäddnäs, Snellmans Köttförädling Ab Redaktion Martti Hassila, Vesa Hihnala, Laura Ehlers, Maria Tarvos, Heidi Jylhä (Solid Media) Grafisk planering/ombrytning Solid Media Tryckeri FORSBERG Kontaktuppgifter: Snellmans Köttförädling Ab, PB 113, Jakobstad tel , Tomas Gäddnäs Primärproduktionens direktör LIVDJURSFÖRMEDLING GRISAR, st KALVAR, st SLAKTVIKTER Gödsvin, kg 91,2 92,9 92,4 92,7 91,6 Sugga, kg 177,4 184,9 188,8 184,1 184,7 Tjur, kg 307,5 312,0 321,3 323,4 325,4 Ko, kg 258,8 263,5 270,0 272,1 273,8 Kviga, kg 228,3 233,1 237,0 242,6 247,1 PRODUCENTPRIS Gödsvin, c/kg 1,31 1,34 1,38 1,52 1,51 Tjur, c/kg 2,37 2,53 2,58 2,74 2,85 Ko, c/kg 1,41 1,56 1,62 1,76 1,79 Tanja och Seppo Pesonens besättning i Kiuruvesi har med sina tillväxtresultat redan länge hört till de bästa bland Snellmans nötproduktionsbesättningar. I detta nummer: Ledare: En positiv position...2 Vad föredrar du?...3 Nöjda och engagerade producenter...3 Affi är spindeln i nätet på färskköttavdelningen...5 Lantgårdens Bästa Express-kolinje öppnas i mars... 6 Bra och flexibel service...7 Svåra foderår syns i tillväxtresultaten för Tjurarnas tillväxtresultat i skick... 8 Fakta och visioner på svinseminariet...10 Paula och Vesa höll öppet hus i Jalasjärvi...10 Utdrag ur Snellmans svinpolicy Råd angående svininfluensa...12 Cirkovirus En dag med kalvbilen och Jani Mikkola...14 Nytt ansikte på primärproduktionen...14 Pärmbild: Familjen Kurikka-Oja under byggnadsskedet av det nya svinhuset. Läs mer på sid 10! Vad föredrar du? Produkter med hög kötthalt och utan extra tillsatt vatten, utan smakförstärkare och utan svål; Snellmans förnyade helköttsprodukter har blivit ännu bättre och ännu godare. Under våren handlar Snellmans marknadsföring om helkött. Efter förra årets succé med maletkött vill Snellman bygga vidare på det förtroende som konsumenterna visat och berätta att Snellman tillverkar hälsosamma helköttsprodukter med hög kötthalt och utan extra tillsatsämnen. I slutet av januari lanserades årets stora marknadsföringskampanj med en pressinformation i Helsingfors. Snellmans produktutveckling har under en längre tid arbetat med att ta bort smakförstärkaren natriumglutamat (E621) ur helköttsprodukterna. Natriumglutamat används generellt i köttprodukter och färdigmat för att förstärka smaken. Snellman är ändå av den åsikten att äkta smak är bättre än att förstärka smaken på konstgjord väg. Därför använder vi inte natriumglutamat i våra köttprodukter. En annan nyhet 2010 är att Snellman inte längre använder svål, alltså svinskinn, i några köttprodukter. Svål i sig är inte ohälsosamt, men gör att t.ex. korv blir vattnigare när den värms upp och konsistensen påverkas negativt. Köttprodukterna smakar godare utan svål. Snellmans produkter har också en hög kötthalt, vilket ger god smak. Helköttsprodukterna har en kötthalt på minst 80 %. Nöjda och engagerade producenter Köttproducenterna gav Snellman totalvitsordet 9,0 i TNS Gallups producentundersökning, som blev klar på tröskeln till nyåret. Köttbranschens medelvärde var 8,3. Den största skillnaden till Snellmans fördel fanns bland svinproducenterna, 8,9 vs 8,0. Köttproducenterna var också mycket positivt knutna till Snellman och produktionskedjan. Andelen obundna svinproducenter var hos Snellman 0 %, medan andelen obundna svinproducenter generellt i landet ökade till 40 %. Resultaten är positiva i synnerhet i den bemärkelsen att producenternas anknytning till företaget är av avgörande betydelse för hela kvalitetskedjans funktion. Nöjda och engagerade producenter torde helt naturligt korrelera positivt även till djurens välbefinnande. När det gäller öppenhet och förtroende för företaget och dess ledning var Snellmans försprång till branschens medelnivå som störst. Branschens stora missnöje med producentpriset syns inte heller på samma sätt hos Snellmans producenter. Undersökningen gav nyttig respons och vägledning som vi kan ta tillvara för att vidareutveckla samarbetet inom primärproduktionen. Läs mer på sid 7! 2 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info Snellmans producenter är positivt knutna till produktionskedjan. Källa: TNS Gallup Suomen Elintarviketieto Oy

3 Maletkött på löpande band Som bäst tas den nya färskköttavdelningen i bruk på Snellman i Jakobstad. Samtidigt fortsätter den interna omflyttning som pågått sedan expeditionen byggdes ut för ett år sedan och som kommer att ge en rak produktionslinje från slakt till expedition. Råvaruflödet blir linjärt och smidigt. Den nya färskköttavdelningen kan vid behov fördubbla produktionskapaciteten. Sid 4: Riktigt maletkött. Den nya produktionslinjen för maletkött har en kapacitet på över 100 paket per minut. Maskinförare Sari Lähdenmäki kontrollerar att uppgifterna på etiketterna stämmer. Sid 5: Det tunga och enformiga plockningsarbetet sköts numera av robotar. Roland Snellman och köttförädlingens vd Henrik Snellman kontrollerar och diskuterar kvaliteten. Affi är spindeln i nätet på färskköttavdelningen Färskköttavdelningens produktionsplanerare för kött, Alf Snellman, har en viktig roll. Det är hans uppgift att se till att produktionen vet hur mycket de ska tillverka under dagen. Affi lägger upp mängder enligt hur mycket som sålts och vad som förväntas gå åt. Det gäller att hitta en balans mellan det som ska tillverkas och den råvara som finns. Då det går jämt ut är det enkelt, men de gånger råvaran inte räcker till är det mer av en utmaning. Då diskuterar jag med försäljningen, och tillsammans kommer vi överens om vilka produkter som vi gör minskningar på, alltså minskar på mängden som beställts. För att göra det möjligt att planera lite på förhand vad som ska tillverkas gör Affi upp prognoser, både på kort sikt och längre sikt. Jag ser på vad som sålts och tillverkats strax innan, men tar också handelskedjornas försäljning och kampanjer i beaktande. Det är ofta fråga om gissningar, men det är gissningar med erfarenhet och noggrant övervägande, berättar Affi. Affi trivs med sitt arbete, fast det kan bli stressigt ibland. Jag är i kontakt med mycket folk varje dag, och det är roligt. Mitt arbete består av mycket räknade, så det måste man kunna. Och så får man inte låta sig bli för stressad fastän det ibland är mycket jobb och många viljor och behov som ska beaktas. Produktionschef Roland Snellman är mycket nöjd med arbetet hittills. Den nya avdelningen har planerats sedan Vi börjar bli trångbodda på den gamla avdelningen och ser fram emot att stegvis kunna ta den nya avdelningen i bruk. Under överflyttningsperioden blir det en utmaning att kunna leverera allt som sålts samtidigt som produktionsapparaturen ska flyttas. Men vi har planerat väl och förväntar oss att allt ska kunna löpa relativt smidigt. Smidigare intern logistik Efter slakteri och kylning styckas köttet på styckningsavdelningen. Med den interna omflyttningen förenklas logistiken inom anläggningen på Granholmen märkbart, eftersom standardisering och färskköttavdelningen linjärt är belägna direkt efter styckningen. Transportband ersätter till stor del de skänkvagnar som hittills använts för förflyttning av köttet. Ergonomiskt innebär det stora förbättringar, likaså säkras den hygieniska nivån ytterligare. Ny linje för maletkött Färskköttavdelningen har fått en ny, automatiserad produktionslinje för maletkött. Linjen har en kapacitet på över 100 paket per minut. Det kommer att behövas, för Snellmans försäljning av malet kött har ökat med 40 % efter den stora kampanjen för Kunnon Jauheliha Riktigt maletkött som lanserades under början av år Konsumenterna har gjort ett starkt, medvetet val och visat att de vill ha maletkött tillverkat av färsk, finländsk köttråvara. Den nya linjen har en helautomatiserad kvalitetskontroll, med röntgen, kamera och kontroll av svetsningen. Varje paket röntgas, vilket gör att eventuella främmande föremål genast upptäcks fast de till storleken är mindre än ett knappnålshuvud. Kameran kontrollerar att etiketten är korrekt, med rätt produkt angiven och rätt datum. Kontrollen av svetsningen förhindrar att paket med lufthål i locket skickas ut. I slutet av linjen plockas paketen maskinellt i lådor och en ny pallsättningsrobot placerar lådorna på lastpallar. Kvalitet och hygien En god möjlighet till volymökningar är en av de stora fördelarna med den nya, luftiga avdelningen. Den nya färskköttavdelningen ger Snellman möjlighet att vid behov fördubbla produktionskapaciteten. Den möjliggör också en effektiv och säker kvalitetskontroll, berättar Roland Snellman. Vi räknar med att antalet reklamationer från konsumenterna ska sjunka betydligt och vi vet att vi kan garantera en bra produkt, också ur kvalitetssynvinkel. Ergonomin förbättras också för personalen. Vi har en ny plockstation för biffar. Arbetshöjden är ergonomisk och kan anpassas enligt längd och vi har kunnat eliminera lyft och vridningar, säger Roland. Full fart framåt Roland ser mycket optimistiskt på framtiden. Den effektiverade verksamheten på färskköttavdelningen ger en betydande konkurrensfördel. Hela konceptet med färskt kött har varit mycket framgångsrikt. Vi kommer att fokusera ännu mer på att få ut så färska produkter som möjligt och vi har goda möjligheter att utveckla och bredda konceptet ytterligare. Nu är det bara full fart framåt som gäller, avslutar Roland. MT 4 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 5

4 LB nöt Bra och flexibel service Bra och flexibel service, fungerande verksamhet förstärktes som de viktigaste kriterierna för samarbete bland Snellmans producenter i Suomen Gallup Elintarviketieto Oy:s producentundersökning. Speciellt bland svinproducenterna poängterades även pålitlighet, säkerhet, kontinuitet mer än förut. Liksom tidigare var ett konkurrenskraftigt producentpris också en mycket viktig grund. Sammanlagt deltog 1276 producenter i undersökningen, varav 251 var Snellmans kunder. Tidpunkten för gallupen var Senast en liknande mätning gjordes var hösten nöjdare än medeltalet för branschen. Jämfört med år 2007 förbättrades vitsordet mest för Snellmans ledning, samtidigt som medelvitsordet för ledningen inom hela branschen sjönk. Utvecklingsbehoven finns främst i djurhälsovården och rådgivningen. Förutom basfunktionerna upplevdes producentinformationen mer viktig än tidigare. Både producenttidningen och den elektroniska servicekanalen poängterades mer än i den senaste undersökningen. 77 % av producenterna ansåg att producenttidningen är viktig eller mycket viktig. Lantgårdens Bästa Expresskolinje öppnas i mars Snellman förnyar anmälningssystemet för slaktnöt Det är mycket viktigt för mjölkbesättningarna att utgallrade kor kan avhämtas snabbt och i rätt tid. Genom att förnya anmälningssystemet för kor fr.o.m vill Snellman svara mot de önskemål som växande mjölkbesättningar ställer på djurlogistiken. Vi öppnar i början av mars en ny snabblinje för avhämtning av slaktkor, Lantgårdens Bästa Express-kolinje. Kornas snabblinje fungerar till en början under en fyra månaders försöksperiod på ett begränsat område inom en radie på ca 150 km från Jakobstad. De extra transportkostnaderna för expressavhämtningar fördelas mellan producenten och Snellman på så vis att producenten betalar en beställningsavgift som inledningsvis är 20 /avhämtning. På detta sätt kan producenten själv avgöra om avhämtningen är brådskande eller inte. Efter försöksperioden utvärderar vi på nytt hur vi kan sköta avhämtningen av kor så ändamålsenligt som möjligt på hela anskaffningsområdet Expresskor avhämtas inom två vardagar Express-kolinjen är avsedd endast för aktiva LB-avtalsproducenter som har gällande produktionsplan. Avhämtning av expresskor kan beställas via Anelma hela veckan dygnet runt. (Obs. Expressko-avhämtning kan inte beställas per telefon) Vid beställningen väljer man som djurslag i Anelma Expressko Kedjeinformationsblanketten ifylls alltid elektroniskt i samband med beställningen. I samband med beställningen förbinder producenten sig att betala beställningsavgiften 20 /avhämtning. Beställningsavgiften debiteras däremot inte om vi av någon orsak inte kan hämta djuret i tid. Expresskor måste alltid uppfylla normala krav på transportduglighet! Express-kolinjen öppnas stegvis. Under försöksperioden fungerar expresslinjen på ett begränsat område (karta och kommunlista finns på Anelma) När Expressbeställningen görs före kl , är avhämtningstiden beställningsdagen + högst 2 vardagar Beställning må före kl : Avhämtningsdag = ti - on Beställning ti före kl : Avhämtningsdag = on - to Beställning on före kl : Avhämtningsdag = to - fre Beställning to före kl : Avhämtningsdag = fre - må Beställning fre - sö före kl : Avhämtningsdag = må - ti Normala nötanmälningar Anmälningssystemet justeras för alla nötanmälningar fr.o.m Anmälningsdagen får i transportplaneringen en allt mer avgörande roll. Nötanmälningar kan göras via Anelma hela veckan och dygnet runt, samt per telefon till primärproduktionspersonalen under normala arbetstider. Anmälningssystemet föreslår önskad avhämtningsvecka enligt följande: Anmälning lämnas må - on: önskad avhämtningsvecka är pågående vecka + följande vecka Anmälning lämnas to - sö: önskad avhämtningsvecka är följande vecka + därpå följande vecka. Man kan ändå i likhet med tidigare anmäla nöt även i förväg. När det gäller uppfödning av ungnöt önskar vi god planering, vilket betyder att slaktanmälningarna görs 3-4 veckor före önskad avhämtningsvecka. I Anelma har vi öppnat ett eget forum för att kommentera anmälnings- och avhämtningsfunktionen. Kommentera flitigt, i synnerhet under express-kolinjens försöksperiod. Både ris och ros tas emot. Vi vill utveckla anmälningssystemet så att det allt bättre betjänar alla våra nötproducenter. TG Av Snellmans producenter hade 96 % en positiv bild av sitt eget köttanskaffningsföretag och 4 % förhöll sig neutrala. Bland de övriga köttanskaffningsföretagens kunder hade den positiva inställningen till Snellman vuxit märkbart: 38 % hade en positiv bild av Snellman (20 % år 2007). Snellmans kunder var nöjdare än branschen i allmänhet och skillnaden ökade ännu något. Förnöjsamhetsvitsordet steg till 9 (+0,2 %-enh.) och var för branschen i medeltal 8,3 (+0,1 %-enh.). Bland Snellmans svinbesättningar var förnöjsamheten mest över branschens medelnivå (+0,9 %-enh.), för nötbesättningarna var skillnaden +0,6 %-enhenheter och mjölkbesättningar +0,4 %-enheter. När det gäller bedömning av olika funktioner var producenterna i huvudsak minst lika nöjda med Snellmans som år 2007 och Svåra foderår syns i tillväxtresultaten för 2009 Tjurarnas dagstillväxt och slaktvikt 2009 (mjölkraser) tjurplus-gårdar tjurplus-gårdar bästa fjärdedel övriga uppfödare Nettodagstillväxt g/d Slaktvikt kg Tillväxtresultaten för tjurar år 2009 vittnar om de svåra foderåren. Tillväxtresultaten för den bästa fjärdedelen av tjurplus-besättningarna, liksom resultaten överlag för år 2009, sjönk en aning jämfört med fjolåret. För tillfället ser det lyckligtvis ut som om nötens tillväxt och kropparnas kvalitet åter vänt i en positivare riktning. Med andra ord tillönskas ett gott tillväxtår för Liksom tidigare år premierar Snellman nötuppfödare med bäst tillväxtresultat. I valet har vi beaktat djurens slaktvikt och kropparnas kvalitet samt besättningens produktionsmängd. Besättningarna är uppdelade i tre klasser, i vilka de tre bästa besättningarna belönas. Förmedlingskalvuppfödarnas resultat var dock så jämna att vi belönar fyra besättningar. Gratulationer till de belönade gårdarna Snellmans styrkor ur producenternas synvinkel Branschens nöjdaste och lojalaste producentkunder försprånget till branschen har vuxit Stark lojalitet bland svinbesättningarna Förtroendet för företagets ledning, kontinuitet och roll som föregångare växte, vilket hade stor betydelse speciellt för besättningar som fortsätter eller utvecklar verksamheten. Förstärkt image speciellt gällande konkurrenskraftiga producentpriser, rättvis prissättning och verksamhetens öppenhet Nöjdheten jämnt fördelad mellan de olika funktionerna inget märkbart missnöje Besättningarna mer villiga att fortsätta och att utveckla sin verksamhet än inom branschen i medeltal. Källa: TNS Gallup Suomen Elintarviketieto Oy Kropparnas kvalitet 2009 (mjölkraser) tjurplus-gårdar tjurplus-gårdar bästa fjärdedel övriga uppfödare och tack till alla uppfödare för år Belönade besättningar får post under mars månad! Belönade besättningar (utan inbördes ordning) Förmedlingskalvuppfödning: Forsgård Per-Erik, Nykarleby Kattilakoski Arto, Kaustby Latvala Juha och Hillevi, Lapua Nykung Andreas, Pedersöre Köttighet Fettklass 2,5 2,4 2,8 Mjölk-köttgårdar: Mäenpää Jouko, Ilmajoki Sauvula Jukka och Lauri, Kalajoki Vuotila MTY, Kalajoki (Himanka) 4,6 4,7 4,8 Biffgårdar: Back Ann-Louse och Peter, Vörå Krook Anders, Närpes Latvala Tapani och Marjaana, Kurikka 6 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 7

5 LB nöt Tanja Pesonen kontrollerar på datorn vilka kalvar som druckit sitt dricksfoder. Pesonens besättning i Kiuruvesi Tjurarnas tillväxtresultat i skick Tanja och Seppo Pesonens besättning i Kiuruvesi har med sina tillväxtresultat redan länge hört till de bästa bland Snellmans nötproduktionsbesättningar. Trots att produktionen redan fungerar bra brukar producentparet även vid behov se kritiskt på sin produktion. Pesonens varma ladugård med spaltgolv och plats för ca 350 nöt ligger i Toiviaskylä i Kiuruvesi. Kalvarna anländer till besättningen vid två veckors ålder och åker till slakt 19 månader gamla med en slaktvikt på ca 350 kg. Förutom föräldrarna består familjen av barnen Nelli 3,5 år, Nea 9 år, Annika 13 år och Aleksi 15 år. Besättningen har förutom nötköttsproduktion även satsat på skog. MTK valde Tanja Pesonen till årets unga skogsägare år Seppo och Tanja tog över gården år Det första djurstallet för tjurar stod färdigt 1985 under Seppos föräldrars tid och förstorades första gången genast efter generationsskiftet, därefter även år Den äldsta delen byggdes om till kalvutrymme år hektar vallodling, en hektar per fyra tjurar Gården har 144 hektar odlingsjord, varav 90 hektar används för vallodling. Ensilaget skördas med egen utrustning till rundbalar och ensileringen sker antingen med biologiska ensilagemedel (Lactofast) eller med AIV2 plus för våtare ensilage. Förra sommarens ensilageskörd var kvalitetsmässigt god, men mindre än normalt till mängden pga torkan. Svämspridningen sköts av en Kalvarna måste i dagsläget flyttas till spaltgolv alldeles för tidigt, därför har man som första hjälp skaffat gummimattor med hål i att lägga ovanpå spaltgolvet. När utetemperaturen sjunker under -20 grader tar man i bruk en 58 kw oljevärmare. På så vis hålls ladugården torr även under kalla perioder. entreprenör med nedmyllningsaggregat och därtill sprids konstgödsel enligt mängderna i odlingsplanen. Ogräsbekämpningen sker regelbundet och kräver både tid och noggrannhet, konstaterar paret Pesonen. Varför odla ängssyra och maskrosor när ensilagekvaliteten och -mängden blir avsevärt mycket bättre när ogräset bekämpas. Paret Pesonen har alltid lagt stor vikt vid ensilageanalys. Den första analysen brukar de göra genast i juni när den första ensilageskörden mognat. ProAgria Pohjois-Savos husdjursagrolog Elias Kotilainen sköter om analysprovet. Utan Elias skulle saken skjutas fram till hösten och det första fodret skulle redan ha blivit uppätet innan analysen blivit färdig. Elias gör även utfodringsplaner för besättningen och årliga produktionsanalyser av köttproduktionens lönsamhet. Problem med åkerodlingen: Rundbalsystemet kräver för mycket plast vilket innebär mer kostnader, med tiden har man börjat fundera på att bygga en plansilo. Att åkertegarna är så utspridda har varit en av orsakerna till att man satsat på rundbalskedja. Utfodring av kalvarna I kalvarnas dricksutfodringsavdelning har kalvarna 2m 2 utrymme per djur. Avdelningen har egen ventilation samt uppvärmning med strålnings- och golvvärme. Kalvarna anländer vid 2 veckors ålder i grupper om 28 djur. Därtill kompletteras djurflödet med tonåringar, för gårdens egna mjölkkalvar räcker för närvarande inte till för att täcka hela kalvbehovet. Kalvarna utfodras med en tvåplatsers pulverautomat, som än så länge varit i bruk bara ett par månader. Tidigare använde man sig av fri utfodring av syrad dricka. Det är viktigt att uppföljning av utfodringen är lätt, därför verkar automaten vara den rätta lösningen, säger Tanja Pesonen. De små kalvarna ser ut att tycka bättre om normal dricka, vilket i början känns enklare, trots att det inte är något fel på syrad dricka heller, berättar hon. Det ser ut som om kalvarna börjar äta kraftfoder och hö tidigare när man begränsar mängden dricka. Kalvdödligheten på besättningen har varit låg. Pesonens dricksutfodringsprogram: Dricksutfodring 56 dygn efter födseln, åldern för varje anländ kalv matas in i maskinen. ankomstdagen max 4 liter, vilken under fyra dagars tid höjs till 7,5 liter. dryckmängden höjs till max 7,5 liter längd 36 dagar, portion 1,5-2,00 liter under avvänjningen minskning med 0,4 liter/d, den sista dagens portion 1,5 liter/dygn Därtill får kalvarna gott, luftigt hö, Primo 1 som fritt kraftfoder samt Hiven Oy:s mysli blandat i kraftfodret, som Pesonen haft positiva erfarenhet av. Problem rörande kalvuppfödningen: I dricksutfodringsavdelningen finns för lite kvadratmeter/kalv. Den nuvarande avdelningens uppvärmning är inte tillräcklig för att hålla luften torr, utan fukten kondenseras under den kalla perioden speciellt längs ytterväggarna. Inflammationer i luftvägarna aktiveras lätt när djuren flyttas. När en hostvåg väl infinner sig är medicineringen både tidskrävande och kostsam, därtill är det en mentalt krävande uppgift. Tanja och Seppo konstaterar att man är så illa tvungen att leva med rs-viruset och att miljön i ladugården har stor betydelse för djurens välmående. Uppföljning och snabb reaktion på hostan är den bästa hjälpen. I samband med avhorningen granskas naveln och kalvarna får vid behov medicin mot navel- eller ledbandsinflammation. Kalvarna måste flyttas Rengöringen av foderbordet och förflyttning av fodret sker behändigt med minilastare. till spaltgolvsavdelningen alldeles för tidigt, vid 2 månaders ålder. Därför har man skaffat gummimattor med hål att lägga ovanpå spalten. Foderförbrukning och utfodring På ett år förbrukar Pesonens gård ca 500 t spannmål och sammanlagt ca 40 t av kalvfoder I och II. Fullfoder tillverkas varje dag och förbrukningen ligger för närvarande på ca 4000 kg/dag (fullfodrets ts. 49,9%). Fullfoder ges till kalvarna genast när de anländer till gården ett par dagar efter invänjningen. Gott, torrt hö är enligt Tanja mycket viktigt för kalvarnas hälsa. Förutom fullfoder får kalvarna vid 3 månaders ålder fri tillgång till Primo I. Vid 4 5 månaders ålder ges Primo II, ca 2 kg per djur. Efter 5 månader får djuren endast fullfoder. Fullfodret blandas och portioneras varje dag. Pesonens fullfoder i januari 2010 råvaror och blandningsordning: 1. korn/havre 550 kg 2. rypskross 150 kg 3. farmarin kalsium.kiv 45 kg 4. ensilage kg sammanlagt kg fodervärde: FE-värde 1,01 FE/kg/ts Torrsubstans 49,9 % Grovfoder % 51,0 % av TS Råprotein 13,8 % av TS Problem: När man strävar efter hög dagstillväxt och tunga kroppar stiger risken för fettbildning. Medeltalet på fettklassen 2009 var 3,0. Risken för fettbildning kan minskas genom att djuren slaktas tidigare eller med lättare utfodring. Det är verkligen en konstart att föda upp tjurarna snabbt med god dagstillväxt utan att de blir feta, säger Seppo Pesonen. Rengöring av foderbordet Det ska alltid finnas foder på foderbordet, det får aldrig vara helt tomt, säger Seppo. När det återstår ca 4 procent av det utdelade fodret är det dags att rengöra bordet och dela ut ny, färsk blandning. Paret Pesonen rengör foderbordet noggrant varannan dag under vintern och varje dag under sommaren. Rengöringen sker med minilastare. Med ett vagnsdäck på lastarens fodergaffel skuffas bordet rent eller fodret närmare djuren. Uppvärmning Man strävar efter att hålla den normala temperaturen i spaltgolvsavdelningen mellan +6 och 10 grader. Med en så kall vinter som nu varit har man varit tvungen att ge tilläggsvärme. På gården används en 58 kw oljevärmare som tas i bruk när temperaturen sjunker under -20 C. På så vis hålls ladugården förhållandevis torr även under kalla perioder. Djuren klarar sig bra och ser ut att trivas även i kyla, men fukten är till skada även för större djur. Planer för framtiden, målsättningar och utvecklingsbehov För närvarande håller man på att köra igång planeringen av nya kalv- och tonårsavdelningar. Målsättningen för det nya djurstallet är att få rejält med utrymme för mjölkkalvarna. Kalvarna skulle då komma i grupper om djur med 2 3 månaders mellanrum. Seppo och Tanja har stark tilltro till framtiden och säger att man alltid måste gå framåt oberoende av hotbilderna mot lantbruksnäringen. De som utvecklar och tror på framtiden har nått framgång och ljusen brinner i dessa gårdar ännu efter tiotals år, vilket är fallet även för Pesonens gård. En del av framgången består av stark förtroende för och samarbete med Snellmans köttproduktionskedja och vilja att med Herr Snellmans ledning erbjuda konsumenterna färsk, finländsk mat. VH 8 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 9

6 LB svin Fakta och visioner på svinseminariet Material från Svinseminariet hittar du i Anelma, vid Rådgivnings- och infomaterial och underrubriken Svin. Tom Danter, BOCM PAULS Avvänjningen är traditionellt ett arbetsmoment, men i utfodringen ska det vara en process. Resultatet av en lyckad process är att grisens tarm är frisk och förmår ta till vara fodrets näringsämnen och då växer och mår djuret bra. Ari Nopanen, ProAgria Liha Osaamiskeskus ProAgria Liha Osaamiskeskus (Pro- Agria Kött Kompetenscenter) och Snellman gör samarbete för optimering av gårdarnas verksamhet och för förbättrad produktivitet. Den expertis som behövs skaffas utgående från varje gårds behov. Suggavdelningens utfodringsområde fungerade även väl för kaffebjudning. Paula och Vesa höll öppet hus i Jalasjärvi Det var bråda tider på Paula och Vesa Kurikka-Ojas gård den , och särskilt några dagar före det. Det var nämligen invigning av det nya grisproduktionssvinhuset den dagen och allting måste fås i skick före det. Med på invigningen var nästan alla som på något sätt deltagit i projektets planering eller förverkligande. Intresset för nybygget var stort och resultatet av det noggranna arbetet synades också av långväga gäster. Uppskattningsvis 400 gäster besökte invigningen. Tidigare hade gården 70 suggor i grisproduktion. Då det unga paret funderade på alternativ för framtiden, var det starkaste alternativet att fortsätta grisproduktionen på Vesas hemgård i Pekka Sandholm, MMM Mängden produktionsdjursveterinärer måste säkras. Produktionsuppföljningen och produktiviteten effektiveras. Djurens välmående måste tas i beaktande i byggande, transporter, skötsel och hälsovård. Investeringsstödet medför egna krav på byggandet. Anne Kallinen, Suomen Gallup Elintarviketieto Svinköttets styrka i Finland är konsumenternas förtroende, små prisförändringar och ett bra hälsoläge. Utmaningar är lönsamheten, förbättrad produktivitet och finansieringen av utbyggnader samt kapitalstrukturen. Vesa Kurikka-Oja (till vänster med ryggen till) motiverar de lösningar man valt i svinhuset för besökande producenter. Jalasjärvi. Då både Paula och Vesa är intresserade av husdjursproduktion, måste företaget förstoras, så att bådas arbetsinsats kunde användas fullt ut. Intresset för de utmaningar som sugghållningen för med sig, men också dess möjlighet att påverka den egna produktiviteten, bestämde typen på produktionsbyggnaden. Det skulle alltså vara ett grisproduktionssvinhus och tillräckligt stort för två personers arbetsinsats, i deras fall 230 suggor i produktion. Utgångspunkten i planeringen av produktionsutrymmena var djurmängden och planen att sköta produktionen i 7 grupper Martti Vähäkangas, Vd Snellmans värden: Vi gör Vi vågar Vi bryr oss Pirjo Kortesniemi, ETT För välmåendet och produktionens lönsamhet är det viktigt att man inte gör sådana övertramp gällande produktionen/ djurgruppen/individen, så att svinet inte kan anpassa sig. Annars insjuknar det, lönsamheten sjunker och kvaliteten lider. Peter Fagerholm Öppenhet ger förtroende. Vi använder finskt svin- och nötkött från riktiga familjegårdar. Laura och Tomas tar sig an de hungriga gästerna. Eetvartti hade god åtgång och fick gott beröm. som grisar var tredje vecka. 72 grisningsplatser, på semineringen plats för 72 suggor och en lösdrift med två utfodringsautomater för fyra sugg-grupper. Dessutom innehåller nybygget också en avdelning för uppfödning av nyrekrytering, samt två avdelningar för avvanda grisar. Utrymmen för foderhanteringen, generator, socialutrymmen och kontor finns i ändan av det nya svinhuset. Det gamla svinhuset genomgår under våren 2010 en renovering, dit kommer mera utrymme för avvanda grisar. MH Utdrag ur Snellmans svinpolicy Klara målsättningar Snellman skall vara etta när det gäller kvalitet, målinriktat samarbete och planering. Snellmans kvalitetsinriktade profil skall synas i hela produktionskedjan. Finlands bästa familjegårdar Snellmans skall samarbeta med Finlands nöjdaste och bästa familjegårdar. Familjegårdarna karaktäriseras av att de är lokala, att ägarna själva är med och utvecklar verksamheten och att de har engagemang och kunskap. Målsättningar är lämplig besättningsstorlek, som anpassats till gårdens förutsättningar, goda produktionsresultat och god lönsamhet. Öppenhet i kundkedjan I kundkedjan gäller full öppenhet. Målsättningen är att ge köttkonsumenterna en realistisk bild av djuruppfödningen. Det skall finnas beredskap att ge nödvändig detaljerad information åt representanter inom kundkedjan, t.ex. handel och köttkonsumenter. Öppenheten får däremot av kvalitets- och hygienskäl inte ge tillträde för obehöriga till svinhusen. Finländska grisar Vita finländska svinraser, gener av finsk lantras och yorkshire, utgör basen för Snellmans svinkedja. Finländska gener garanterar köttiga grisar med låg fetthalt, vilket svarar mot dagens konsumtionstrender. Lantgårdens Bästa grisar Lantgårdens bästa grisar uppföds med omsorg ända till 100 kg. Detta är möjligt tack vare god genetik, god djurhälsa, optimerad utfodring och omsorgsfull skötsel av grisarna ända från födseln. Noggrann utfodring Utfodringen planeras noggrant enligt grisarnas näringsbehov och uppföljs separat för varje grisparti. Analys av foderråvarorna gäller som utgångspunkt för planeringen. Noggrann utfodringsplanering stöder grisarnas välmående och sparar på miljön. Fungerande djuromsorg Alla nya Lantgårdens Bästa avtalsgårdar auditeras och godkänns av Snellman. Snellmans svingårdar uppfyller den nationella hälsonivån i Sikava till 100 %. Fortlöpande auditering sköts via ansvariga veterinärens hälsovårdsbesök minst 4 gånger per år. Snellmans svinbesättningar har hälsovårdsavtal med veterinär och plan för djurbesättningens förebyggande hälsovård. Dokumenterad kvalitetssäkring Via Snellmans Anelma uppföljs primärproduktionen kontinuerligt online på besättnings- och företagsnivå. Alla partier av växande grisar uppföljs och dokumenteras med avseende på kvalitet, tillväxt, hälsokasseringar, dödlighet, foderanvändning. Sikava dokumenterar uppgifter gällande gårdens hälsovårdsavtal, uppgifter från veterinärbesök på gården, undersökningsresultat, medicinering och eventuella avvikelser i djurens hälsoläge. Förtroendebaserat samarbete Samarbetsparternas anknytning till produktionskedjan bygger på frivillighet, förtroende och positivt engagemang. Ett nätverk av samarbetsparter och rådgivare konsulteras för produktionskedjans utveckling. Sund konkurrens Utvecklingsprogram motiverar producenterna att utveckla sig själva och sporrar till allt bättre resultat. Det finns alltid jämförelsetal som stöd för utvärdering. I en öppen kedja får positiva idéer konkurrera fritt med varandra. Verksamheten har ansikten Snellmans verksamhet har ansikten. Snellmans svinkedja har personliga ansikten med personligt ansvarsområde och trotjänaren Anelma som serverar dokumenterad fakta dygnet runt. Varje familjegård garanterar sin egen besättnings kvalitet enligt Lantgårdens Bästa riktlinjer. 10 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 11

7 LB svin Råd angående svininfluensa Sanna Nikunen arbetar som veterinär vid Sikava. Hon arbetar med att upprätthålla och utveckla hälsoklassificeringsregistret och hälsouppföljningen. Hon ansvarar också för Sikavas specialnivå och skötseln av avvikelsesituationer. Sannas arbetsplats är i Lievestuore. Sanna Nikunen ELL ETT / Sikava Svininfluensa är en virussjukdom orsakad av influensavirus A, och det förekommer i svinpopulationer i hela världen. Hos svin förekommer influensvirustyperna H1N1, H1N2 och H3N2. Också olika undertyper av dessa är kända, för viruset muterar mycket snabbt. Viruset muterar i svin eller olika fågelarter, från dessa kan det muterade viruset smitta människor eller få bred spridning inom djurslaget. Svininfluensa misstänks första gången ha förekommit i svinpopulationen år 1918, då spanska sjukan, som förorsakade stor dödlighet bland människor, flyttade över till svin. Också då var det virustyp H1N1, som ännu också är den virustypen som oftast orsakar svininfluensa. Virustyp H1N1 är mycket vanlig speciellt i USA, däremot förekommer det i Europa allmänt också två andra typer, H1N2 och H3N2. Viruset i Finland Svininfluensa konstaterades i Finland första gången i svin på våren Det är inte säkert när och hur smittan har kommit till Finland. Det är ändå troligt att smittan har funnits här redan några år. Undersökningarna som Evira har gjort på prover som årligen samlas in på slakterierna för kartläggningsundersökningar tyder på detta. Då läget hade klarnat bad Sikava under år 2009 blodprov av alla specialnivåns gårdar, för att kartlägga svininfluensasituationen. I kartläggningen hittades antikroppar på 25 % av gårdarna. Antikroppar hittades förutom på gårdar som hade haft sjukdomsutbrott, också på gårdar som inte hade haft symptom den närmaste tiden. Detta stöder antagandet om att smittan har funnits på våra gårdar redan en tid. Symptom Svininfluensa är en virussjukdom, som då den kommer till gården första gången orsakar att alla djur insjuknar samtidigt. Smittan kan också sprida sig från en avdelning till en annan, så att djuren på de olika avdelningarna insjuknar med några dagars mellanrum. Smittan sprids från ett djur till ett annat via droppsmitta. Vanligen kommer den till gården med inköpta djur, men i Danmark har man konstaterat också luftburen spridning. Influensaviruset kan leva på människans slemhinnor ca en vecka, så det är inte uteslutet att människor kan fungera som smittospridare. Svininfluensa är en zoonos, så den kan spridas från svin till människa och därmed också tvärtom, liksom pandemiviruset gjorde i Finland år Det första bekräftade fallet av spridning från människa till svin i Finland fick vi i november Pandemiviruset är precis en muterad typ av svininfluensaviruset H1N1. Då djuren insjuknar får de oftast först en hög feber, som orsakar aptitlöshet och djuren ligger mycket. Hosta, nysningar samt rinnande ögon och nos börjar oftast 1-2 dygn efter de första symptomen. Symptomen försvinner ofta efter 5-7 dagar lika fort som de kommit. Då smittan en gång kommit till gården, blir den ofta subklinisk dvs. latent, så att symptom förekommer på 25-30% av djuren. I slaktsvinshus med omgångsuppfödning får man smittokedjan avbruten mellan omgångarna genom normal tvätt och desinfektionsåtgärder. I andra svinhus är nya och unga djur känsliga för smitta, om också antikroppar från moderns råmjölk skyddar grisarna delvis men inte heller det ger totalt skydd. När antikropparna från råmjölken försvinner, finns risken att djuren insjuknar. På djurens insjuknande inverkar förutom virustypen, också virusets smittoväg och sekundära smittoalstrare. När smittan en gång har kommit till svinhuset, kan den årligen orsaka sjukdomsutbrott, speciellt på hösten och vintern. Sjukdomen orsakar förluster på ungefär 1-2 %. Produktionskostnaderna har i Danmark beräknas stiga ca 16 euro per sugga och i England ca 8 euro per slaktsvin. Skötsel Det finns ingen behandling mot smittan. De viktigt se till att djuren får vatten och att liggunderlaget är bra, ifall de på grund av febern inte reser sig. Ett dragfritt ställe att ligga på är en viktig faktor i förebyggandet av olika följdsjukdomar orsakade av sekundära smittoalstrare. De vanligaste följdsjukdomarna i Finland är olika lunginflammationer och speciellt elakartad lungsjuka (APP), vars andel i slaktkasseringar de två senaste åren har ökat. I skötseln av följdsjukdomar måste man använda antibiotika, svininfluensan är viktig för den gör djuren mottagliga för andra smittoalstrare och kan öka användningen av antibiotika. Ute i världen används vaccinering väldigt allmänt för att förebygga sjukdomen. I Finland har man kunnat få vaccin sedan hösten 2009, med special lov. Vikten av smittoskydd För att hindra spridningen av svininfluensa är det skäl att vara noggrann med gårdens smittoskydd, och senast nu få allting i skick ifall något i skyddet har varit bristfälligt. Förutom de smittskyddsåtgärder som de nödvändiga utomstående besökarna tar, ska man också komma ihåg sitt eget beteende när man går till svinhuset. Svinhuskläderna ska bytas i svinhusets tambur. En smittospärr t.ex. med hjälp av en bänk är viktig, det är då enkelt att byta till svinhus skorna och lämna de skodon man har ute på andra sidan bänken. Det ska också finnas möjlighet att tvätta och desinficera händerna innan man går in i svinhuset. Det är bra att föra bok över besökare t.ex. med hjälp av ett besökshäfte, dit varje gäst skriver upp sitt namn, datum och klockslag för besöket. För inköpta djur ordnas en karantän eller isoleringsavdelning, där de hålls i 4 veckor. Försäljning av djur sköts via ett utlastningsrum. Lastningsrummets ventilation borde ordnas så, att man möjligast bra förhindrar luften att komma in i svinhuset under lastningen. Efter lastningen tvättas och desinficeras utrymmet noggrant. Gällande svininfluensa borde svinen nu skyddas extra noga för pandemiviruset. I svinhuset ska inga besökare släppas in, som har haft (eller vars familjemedlemmar har haft) influensa liknande luftvägsinflammationssymptom under de senaste 7 dagarna. Om man nödvändigt måste sköta svinen, ska förutom vanliga skyddskläder och skodon också andningsskydd användas och handhygienen skötas om (användning av engångshandskar rekommenderas). Svinens skötare ska komma ihåg att skydda sig på samma Cirkovirus Man känner igen flera släkten av cirkovirus, dit flera olika djurslags egna cirkovirus hör, t.ex. nötdjuren har sina egna cirkovirus. Hos svinen förekommer två olika typer av cirkovirus, PCV 1(porcine cirvovirus 1) och PCV 2. Av dessa är PCV1 så kallat apatogent, dvs. den orsakar inte sjukdomssymptom. PCV2 är den virustypen, som orsakar den s.k. cirkovirus sjukdomarna hos svin. Cirkoviruset kan förekomma i olika former av sjukdom, där de kändaste är PMWS, Post-Weaning Multisystemic Wasting Syndrome (sjukdom där grisar förtvinar) och PDNS, Porcine Dermatitis and Nepropathy Syndrome (cirkovirus sjukdom på huden). Förutom dessa kan viruset orsaka luftvägssymptom och problem med reproduktionen. Typiskt för cirkovirussjukdomar är att de är sjukdomskomplex, som inte konstateras utan cirkovirus, men närvaron av cirkoviruset orsakar inte alltid sjukdom. Med bra miljö, god hygien och bekämpning av andra smittoalstrare kan man minska förlusterna orsakade av viruset, men viruset försvinner inte ur svinhuset med dessa åtgärder. I andra länder har man märkt att speciellt PRRS och grishosta förvärrar förlusterna orsakade av cirkoviruset. Utomlands förekommer också salmonella mer än normalt på de gårdar där cirkoviruset orsakar problem. De antikroppar som grisen få via suggans råmjölk skyddar grisen till 2-12 veckors ålder. När djuret får smittan antingen via nosslem eller avföring, bildar den långsamt antikroppar; det tar dygn att bilda antikroppar. För att antikroppsbildningen är så långsam, hinner viruset orsaka problem innan kroppen bekämpa det. I PMWS sjukdomsformen förtvinar grisarna i 2-4 månaders ålder. Tillväxten stannar och djuret magrar. Djuret kan ha diarré eller symptom på luftvägssjukdom samt feber och huden kan vara blek eller svagt gul. Typiskt för sjukdomen är förstorade lymfkörtlar speciellt på ljumskområdet vid bakbenen. Svinens dödlighet i sjukdomen kan vara hög, men vanligare är att djuret avlivas p.g.a. dålig tillväxt. Tillfrisknandet från sjukdomen är långsamt och därför orsakar sjukdomen förluster speciellt i slaktsvinsuppfödningen. Cirkovirus smittan kan ändå vara den avgörande faktorn också vid problem som förekommer på avvänjningsavdelningen. sätt, om svinen har symptom som liknar svininfluensa, för det kan smitta människor. De finns skäl för svinskötarna att ta vaccin mot pandemiviruset, om man inte med säkerhet har haft sjukdomen. På så sätt kan smittoöverföring till eget svinhus förhindras. Det är också viktigt att förhindra fåglar från att komma in i svinhuset och foderlager för att förhindra svininfluensa, för fåglarna kan bära på svininfluensa eller andra liknande virus. Meddela slakteriet Om gården har ett akut utbrott av svininfluensa, ska man anmäla det till slakteriets anskaffning för transportrutternas skull. Man kan skicka djuren till slakt när sjukdomsutbrottet är över, men slakteriet vill ha informationen för att förhindra smittospridning via transporterna. Grisar tas inte till förmedling från gården förrän djuren varit symptomfria i två veckor. Gårdar på specialnivå måste ha 4 symptomfria veckor, innan man får sälja livdjur. Hudformen av cirkoviruset (PDNS) orsakar hudförändringar på svinet som påminner om rödsjuka. De skorvlika förändringarna börjar på svinets bakdel och sprids uppåt mot huvudet. Till hudförändringarna hör också rörelsesvårigheter, djuren ligger mycket, aptitlöshet och svag feber. Inflammationen kan sprida sig till njurarna och oftast avlider djuren av njurinflammationen. Det brukar ta ungefär 2-3 veckor för hudsymptomen att bli bra. När sjukdomen kommer som ny in i svinhuset, kan den också orsaka reproduktions svårigheter på suggorna, med symptom som t.ex. mumifierad foster, aborten, svaga eller dödfödda grisar samt omlöp. När cirkoviruset har blivit hemmastatt och djuren råkar ut för det redan som unga, förekommer det inte i allmänhet reproduktionssvårigheter. Cirkoviruset är mycket vanligt i världen. I Finland konstaterade man i undersökningar gjorda år av anstalten för veterinärmedicin och livsmedel, 65 % antikropps-positiva prov av 418 stycken undersökta. PMWS diagnosen har ställts bara åt tre gårdar i Finland åren , men man kan anta att sjukdomen förekommer mera än så också hos oss. I PMWS sjukdomen är de insjuknades dödlighet hög, ibland t.o.m. 50 %. Den försvagade dagstillväxten förorsakar ca 5 % förluster, men förlusterna i förlorad foderförbrukningsgrad kan vara t.o.m. 20 %. Uppskattningarna om produktionskostnadernas ökning i Finland varierar från 6 till 11 %. Antibiotika biter inte på cirkovirussjukdomar, liksom inte heller på andra virussjukdomar. Förlusterna kan minskas med noggrann skötsel, god hygien och bra förhållanden. En väsentlig åtgärd för att minska förlusterna är att vaccinera djuren mot viruset. Med vaccinen minskar man cirkovirussmittans symptom inte bara i slaktsvinshusen men också i suggbesättningarnas avvänjningsavdelning. I många svinhus har vaccineringsprogrammet lönat sig, och grisvaccinationer rekommenderas i svinhus med grisproduktion. Gårdar på Sikvas specialnivå rekommenderas vaccinering av livdjur som ska säljas. 12 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 13

8 En dag med kalvbilen och Jani Mikkola I december fick trafikanterna och deras chaufförer fylla i en trivselundersökning. Resultatet av undersökningen visar att chaufförerna trivs med sitt arbete och är mycket nöjda, till och med nöjdare än Snellmans personal. Eftersom över 75 % av Snellmans personal trivs bra eller mycket bra med sitt arbete säger det inte så lite; faktum är att 95 % av trafikanterna och deras chaufförer trivs med sitt arbete. Vi träffade kalvbilschauffören Jani Mikkola för att ta reda på vad han arbetar med och hur han upplever sitt arbete. Jani är chaufför åt trafikant Christer Sundqvist. Klockan är halv sju på kvällen, men arbetsdagen som för Janis del började med väckning före fyra på morgonen är inte slut ännu. Körningen är avklarad, men bilen ska tvättas och sen ska Jani köra hem till Kelviå. Det här är en ganska normal arbetsdag för mej. Dagarna är långa, men jag tycker om att arbeta så här. Jag kör tre dagar i veckan, och är ledig resten. Det passar mig utmärkt. Det är roligt att få arbeta självständigt och att kunna påverka sin arbetsdag. Jag märker inte ens att tiden går när jag arbetar, utan vet att arbetet slutar när bilen är tom. Intensivt arbete med kalvförmedling Snellman förmedlar kalvar åt producenterna 5 dagar i veckan. Kalvarna hämtas från mjölkgårdar och förs till specialiserade uppfödare. Planeringen av förmedlingsarbetet sköts på Snellmans primärproduktionskontor i Jakobstad. De dagar som inte Jani är i arbete kör Christer Sundqvist eller hans bror Guy Sundqvist kalvbilen. Området är stort, berättar Jani. Vissa dagar, som i dag, har jag en enkel körning när alla kalvar ska till samma gård som slutdestination. I dag har jag kört i Karleby, Kelviå, Ullava, Köyhäjoki, Halsua, Perho, Lappajärvi, Evijärvi och Kauhava. De dagar då kalvarna ska av på flera olika ställen är det mer krävande att hålla reda på vilka som ska vart, funderar Jani. Nytt ansikte på primärproduktionen Anumaija Viitala har anställts som kalvförmedlingsplanerare. Hon är medlem i LBnötgruppen och ansvarar i huvudsak för kalvförmedlingslogistiken, dess planering och uppföljning. Anumaija har studerat logistik vid Jyväskylän Ammattikorkeakoulu/Tekniikka ja liikenne och blir färdig ingenjör under vårvintern. Tidtabellerna en utmaning vintertid Jani trivs när han träffar producenterna. Ibland finns det tid att prata några ord om djuren eller om vädret eller om vad som hänt sen senast. De allra flesta är mycket trevliga och bra att ha att göra med, säger han. Det är välkomna avbrott under dagens körning att få samtala lite. Jag vill gärna lära mej svenska bättre så att det blir lättare att konversera också på svenska. När jag började jobba som kalvbilschaufför hade jag inte använt svenska nästan alls. Det tog ett tag innan jag vågade börja prata, men nu tänker jag inte ens på det. Jag pratar på så gott jag kan. Ibland, om någon pratar väldigt snabbt eller med kraftig dialekt, kan jag ha lite svårt att hänga med, men det blir lättare hela tiden. Vintertid kan vädret ställa till det med körningen. Tidtabellerna som planerats från kontoret kan omkullkastas om föret är riktigt dåligt. Då försöker jag meddela dagens producenter om att jag blir sen. För det mesta går det bra för deras del att jag kommer lite senare. Det är beklagligt att det inträffar, men så är det när det är isigt och halt. En annan ska som Jani måste hålla koll på är den totala körtiden. Den regleras i lagstiftningen. Jag får ha 9 timmar körtid per dag, alltså de stunder då bilen är i rullning. Det är en utmaning att få tidtabellerna att gå ihop, och om föret är riktigt dåligt så måste jag ibland lägga om slutet på dagen för att inte överskrida mina timmar. Efter att bilen är tvättad på kvällen styr Jani kosan hemåt, mot Kelviå och frun och de tre barnen. Där väntar en bit kvällsmat och en varm bastu. Med tre barn och en hund har jag inga problem att få dagarna att gå. Det är snarare så att de går för snabbt. De kvällar som jag varit i arbete är jag nöjd med att få vara bara hemma. Efter många timmar på vägen har jag inget behov av att komma ut eller av större social gemenskap. Hemmets lugna vrå lockar mest då, säger Jani. MT Hon har tidigare under två somrar vikarierat på primärproduktionskontoret inom smågrisförmedling och ruttplanering. Anumaija är anträffbar på telefonnummer eller Anumaija är 25 år gammal och bor i Kaustby. En stor del av fritiden tillbingar hon med att sköta sina två hästar. LB-teamets kontaktuppgifter LB Nöt / Trafikanter Vesa Hihnala LB fältchef Markku Pökkylä ombud Peter Björk anskaffningstrafikant södra området Vasa Björneborg Karleby Jakobstad Seinäjoki Södra nötområdet Tammerfors Matti Kastarinen LB fältrepresentant Jarmo Niemelä ombud södra området Jukka Takanen och Mauri Takanen anskaffningstrafikant Uleåborg Norra nötområdet Kajaani Ylivieska Iisalmi LB Svin Martti Hassila LB fältchef (06) Mårten Lassfolk områdesansvarig södra området Christer Sundqvist kalvförmedlings- och slakttrafikant Reijo Lintulahti LB svinkonsult Pekka Taipale områdesansvarig e-post: fornamn.efternamn@snellman.fi Timo Hartikainen kalvförmedlingstrafik Eero Sallinen och Antti Sallinen anskaffningstrafikant, kalvförmedling Laura Ehlers LB produktionshandledare LB Kontoret Mona Julin logistikchef (06) Brita Wiik likvidansvarig (06) Tomas Gäddnäs direktör för primärproduktionen (06) e-post: fornamn.efternamn@snellman.fi Snellmans Köttförädling Ab Granholmsvägen 1 B Jakobstad tel * fax anelma@snellman.fi Lisa Ahlgren smågrisförmedling (06) Henry Ahlvik, smågrisförmedl. trafikant e-post: fornamn.efternamn@snellman.fi 14 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 15