Lantgårdens Bästa info

Transkript

1 Lantgårdens Bästa info Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter Nytt affärsområde för Snellman Förnyad organisation

2 En positiv framtidstro De finländska köttproducenterna har framtidstro. Detta gäller i synnerhet producenterna i Österbotten. Tyngdpunkten i den finländska köttproduktionen kommer att flyttas allt mer till mellersta Finland och Österbotten enligt TNS Gallup Elintarviketietos producentbarometer som utkom under sommaren. Lönsamhetsutvecklingen under den närmaste tiden är mycket avgörande för Finlands livsmedelsproduktion. I våra grannländer är man inte självförsörjande av baslivsmedel. Avgörande är hur det blir med investeringsstöden, för att inte tala om produktionsstöden och deras frånkoppling från produktionen. Ansvarig utgivare och redaktör Tomas Gäddnäs, Oy Snellman Ab Redaktion Martti Hassila Vesa Hihnala Heidi Jylhä (Solid Media) Grafisk planering/ Ombrytning Solid Media Omslagsbild Heidi Jylhä Tryckeri FORSBERG Kontaktuppgifter Snellmans Köttförädling Ab PB Jakobstad tel På Snellmans kärnområde förutspås en växande köttproduktion. Totalproduktionen av nöt i hela landet blir enligt barometern ganska stabil de närmaste åren, tack vare en tillväxt inom dikoproduktionen. Svinproduktionen minskar totalt sett i landet, även om man beaktar producenternas målsättning att förbättra produktiviteten med två grisar per sugga och år. I Österbotten förväntas däremot en växande svinproduktion. Strukturomvandlingens trender är fortsättningsvis mycket tydliga. Antalet besättningar minskar och medelstorleken ökar. Undersökningsresultaten verkar vid första anblicken rätt positiva. Det finns framtidstro hos 60 % av köttproducenterna. Man bör ändå beakta att de som svarat på undersökningen räknat in en del villkor i sina svar. Resultaten av dylika undersökningar beror rätt mycket på de allmänna stämningarna vid undersökningstidpunkten. Senaste vår, när frågorna ställdes levde man i hopp om bättre lönsamhetsförutsättningar på C-området, medan i synnerhet svinproducenterna på AB-området hade svårt att se en ljusning i framtiden. Det är mycket positivt att det finns framtidstro. Politiska beslut och det allmänna marknadsläget kommer ändå i slutändan rätt långt att avgöra omfattningen av framtidens köttproduktion. Snellman vill under kommande strategiperiod profilera sig allt tydligare som de aktiva familjejordbrukens samarbetspart. Vi har inga planer på att gå med i den branschtrend som aktivt pådriver uppkomsten av större nätverk och nya bolagsjordbruk. Vi ser en stor styrka i våra producentföretagares positiva framtidstro och initiativrikedom. Därför vill vi ytterligare förbättra vår kommunikation med dem och utveckla samarbetsformerna med dessa framtidens företagare. Vi välkomnar samarbetsparter i alla storlekar som kan leva upp till dagens kvalitetskriterier. Branschens dilemma är naturligtvis hur vi skall kunna hantera lönsamhetskriser och komma upp ur rådande svacka. Enligt flera samstämmiga prognoser kommer ändå världsmarknadsprisen på kött under de närmaste åren att vara på en högre nivå än tidigare. Vi har dessutom på Snellman många intressanta projekt på gång, vilka vi tror att skall hjälpa oss vidare. Snellman fortsätter växa och vi behöver nya och växande besättningar. Kom med på våra producenttillfällen och se vilka nya möjligheter som finns för din gård som en aktiv samarbetspart till Snellman. Samarbetshälsningar, Tomas Gäddnäs Primärproduktionens direktör Välkommen till höstens producenttillfällen! Svintillfällen Kauhava, Suomen yrittäjäopisto Vasa, SYI Korsholms skolor (svenskspråkigt) Ilmajoki, IMO 6.11 Loimaa, Turun ammattikorkeakoulu Tjurplus-tillfällen Vörå, Norrvalla (svenskspråkigt) Seinäjoki, Hotelli Fooninki Kannus, Maatalousoppilaitos, Koivukartano Preliminära tidpunkter. Se även information om andra tillfällen:

3 I detta nummer: Lantgårdens Bästa info Tio steg för en säkrare nöthantering Snellmans tema för året arbetsskyddet uppmärksammas även inom primärproduktionen. Nya angreppssätt för LB-kedjan Under hösten startar flera projekt för att intensifiera samarbetet och förbättra smågriskvaliteten. Goda basprodukter i ny kostym Herr Snellmans goda basprodukter faller alla i smaken! Nu finns bl.a. wurstar i nya förpackningar En positiv framtidstro... 2 Svinbranschen repar sig långsamt, men ändå...3 Undvik import av nötkreatur!...3 Snellman öppnar nya möjligheter för köttförädlingen... 4 Satsar på färskkött och stärkt konkurrenskraft... 5 Sommarens nötkampanj var framgångsrik... 7 Världsmarknadspriset på svin stigande... 8 Smågriskvaliteten... 9 Utfodringstexten... 9 Svin- och nötanmälningar hanteras separat Nötanskaffningen via två huvudområden Markku Pökkylä ny i teamet Svinbranschen repar sig långsamt, men ändå Krisen inom svinbranschen blev lång och utdragen. I Europa vände prisen uppåt under våren och försommaren. Den mättade marknaden i Finland i kombination med några aktörers fokuserade billigimport av filéer ledde till att uppgången i Finland ändå lät vänta på sig. Under inledningen av året gick vi tvärtemot den europeiska marknaden och höjde priset för att kompensera kostnadsstegringen. Även detta bidrar nu till att svängningen på den finländska marknaden fördröjs. Snellmans svinpris sjönk en aning under våren men höjdes tillbaka i augusti. I slutet av augusti var Snellmans producentpris för gödsvin 13 % över den nivå som rådde ett år tidigare. Dilemmat är naturligtvis att denna höjning uppslukas totalt av uppfödningens höjda foderkostnader och inte alls når fram till smågrisproducenterna. Prisnivån för smågrisar var fortfarande aningen lägre än året innan. Snellmans svinslakt ökade under årets åtta första månader med 5 %. Smågrisar förmedlades till uppfödarna 11 % mer än under samma period ifjol. Läs mer på sid 8! Undvik import av nötkreatur! ETT rf rekommenderar att de som planerar att importera idisslare till Finland skjuter fram sina planer till vintern när det inte är säsong för svidknott. Sensommaren är svidknottens mest aktiva period och därför är risken störst just nu för att Bluetongue-smittan följer med de importerade idisslarna. Förutom importen kan smittan spridas genom att smittbärande svidknott rör sig från land till land t.ex. med vinden eller transportfordon (t.ex. hästtransporter). Svenska veterinärmyndigheterna meddelade den 6.9 att man hittat den första förekomsten av Bluetongue i en nötbesättning i Halmstad och efter det har flera nya fall konstaterats i Sverige. Fallet upptäcktes vid undersökning av tankmjölk som ett led i det svenska Bluetongue-uppföljningsprogrammet. Även i Danmark har man rapporterat om tre nya fall av Bluetongue hos nöt. Import av idisslare från Danmark till Finland är för närvarande inte möjligt. Bluetongue eller blåtunga förekommer hos idisslare (får, getter, nöt, vilda idisslare). Sjukdomen är en virussjukdom som sprids med svidknott och hör till Världsorganisationen för djurhälsa OIE:s lista över de mest smittosamma djursjukdomarna. Mer information: TG 3

4 Snellman öppnar nya möjligheter för köttförädlingen Snellmans Köttförädling Ab, Snellman Trading Ab och Wikholm Food nya tillskott i koncernen Den första september tog Snellman några avgörande steg mot ett fortsatt växande och en fortsatt stark ställning i den finländska köttbranschen. Snellman centraliserade all verksamhet inom köttförädlingen till ett nygrundat företag, som fick namnet Snellmans Köttförädling Ab. Det nya bolaget ägs till 100 % av moderbolaget Snellman Ab och omfattar köttets hela förädlingsprocess från anskaffning och slakt till produktutveckling och -tillverkning. Samtidigt tog Snellman steget in i ett nytt affärssegment i och med köpet av Oy Wikholm Food Trading Ltd. För den nya verksamheten bildade Snellman dotterbolaget Snellman Trading Ab. Samlar kunnande och kraftresurser Snellmans verksamhet består nu av tre självständiga områden köttförädling, färdigmat och trading. Värdekedjan mellan p r i m ä r- p ro d u k - tion och Snellmans Köttförädling Ab:s vd Henrik Snellman och moderbolaget Snellman Ab:s vd Martti Vähäkangas i de nya expeditionsutrymmena. den färdiga produkten på kundens tallrik är så lång, att den behöver delas upp i olika delar för att kunna utvecklas i sin egen omgivning. Genom en bolagisering av köttförädlingen skapar Snellman resurser för att stärka sin tidigare specialisering. Det nya dotterbolaget kan koncentrera sig helt på ren köttförädling, dvs det som Andra leverantörer Industri Färdigmat Distributionsväg Snellman Trading Ab Export HoReCa Producenten Chark Detaljhandeln Kött

5 Lantgårdens Bästa info varit Snellmans kärnverksamhet ända sedan starten för över 50 år sedan, säger Snellmans VD Martti Vähäkangas. På detta vis kan vi koncentrera vårt kunnande och våra kraftresurser på just köttförädlingen. Köttförädlingen är traditionellt värdefull för familjeföretaget, därför är det viktigt att behålla denna specialisering även när den övriga verksamheten blir mer mångsidig. Henrik Snellman, tidigare direktör för köttförädlingen som affärsområde, utnämndes till verkställande direktör för Snellmans Köttförädling Ab. De nya arrangemangen medförde inga egentliga förändringar för vare sig producenterna eller personalen, utan samarbetet fortsätter på samma goda grund som tidigare. Kvar i moderbolaget finns administrativa stödfunktioner som ekonomi, personalförvaltning och marknadsföring. Snellman Trading en ny distributionskanal I och med köpet av företaget Wikholm Food införde Snellman ett helt nytt stödben till verksamheten i form av dotterbolaget Snellman Trading Ab. Det nya affärsområdet fungerar som ett välkommet komplement till den industriella verksamheten och försäljningen till minuthandeln. Snellman Trading är en distributionskanal som riktar sig till HoReCa-marknaden, dvs storkök, restauranger, caféer mm. Wikholm Food tillför Snellman en välorganiserad, effektiv distributionsorganisation, som ger oss fotfäste i en snabbt växande sektor, säger Snellmans VD Martti Vähäkangas. Wikholm Food har vuxit snabbt genom sina egna högklassiga produkter och sitt breda kunnande inom utrikeshandel och distribution. Företaget är ett lämpligt komplement till Snellman och vi breddar nu produktutbudet med Herr Snellmans stora charksortiment och färdigmat. Den högklassiga köttråvara som producenterna förser Snellman genomgår olika förädlingsgrader och säljs som färskkött, chark och färdigmat till detaljhandeln. Det nya affärsområde som dotterbolaget Snellman Trading tillför är en ny distributionskanal för dessa produkter, där destinationen är HoReCa-sektorn och olika exportmarknader. I denna verksamhet tillkommer även andra varuleverantörer, som från tidigare samarbetat med Wikholm Food. Snellmans Köttförädling Ab Henrik Snellman Wikholm Food har specialiserat sig på att erbjuda skräddarsydda koncept för Ho- ReCa-sektorn. Det mest kända märket är Panini-konceptet, fyllda panini-bröd som värms upp i grill, som finns att köpa på Henrik Snellman är verkställande direktör för Snellman-koncernens nybildade dotterbolag Snellmans Köttförädling Ab. Han har tidigare verkat som köttförädlingens ansvarige direktör inom Snellman. Henrik Snellman har lång erfarenhet av köttbranschen och nu kommer hans kunnande till full nytta, kommenterar Snellman Ab:s Martti Vähäkangas utnämningen. Snellmans Köttförädling står i ett skede där större fokus ska läggas på färskköttet. Vi har som målsättning att utveckla hela vår produktionskedja från primärproduktionen framåt för att stärka vår konkurrenskraft, säger Henrik Snellman. De effektivitetsförbättringar som görs i ena änden av kedjan ska kunna tas till nytta även i efterföljande skeden. Henrik Snellman poängterar, att Snellman är det enda finländska slakteriet med en integrerad nötlinje, där slakt, styckning och förpackning av köttet sker inom samma fastighet. Att råvaran inte behöver flyttas ger en klar hygienfördel. En hög hygienstandard kan i sin tur innebära ett Oy Snellman Ab Martti Vähäkangas Snellmanin Kokkikartano Jarmo Aavikko Gefle Ångkök Håkan Snellman Snellman Trading Ab Heikki Huotari Wikholm Food Heikki Huotari Snellman-koncernen omfattar tre affärsområden och några mindre bolag förutom moderbolaget. De tre affärsområdena har bolagiserats till egna aktiebolag. Mr Snellman LCC i St. Petersburg är ett försäljningsbolag inriktat på den ryska marknaden. bl.a. caféer och servicestationer runtom i landet. Heikki Huotari, tidigare VD för Wikholm Food, verkar nu som VD för både Wikholm Food och Snellman Trading. HJ Satsar på färskkött och stärkt konkurrenskraft Mr. Snellman LCC Ryssland S-Frost Oy LHM Products par extra försäljningsdagar för handeln. Köttets ursprung kommer att lyftas fram ännu tydligare än tidigare. Vi upplever att endast svanen-märkningen inte räcker till, utan vill ytterligare med olika metoder poängtera att vårt kött är inhemskt, säger Henrik Snellman. Det händer mycket inom produktutvecklingen för chark just nu. Nya förpackningar är på gång, liksom nya produkter. I augusti påbörjades också grunden för den nya medwurstfabriken på Granholmen m 2 kommer fabriken att ha till sitt förfogande och kapaciteten kommer att fördubblas jämfört med tidigare. Snellmans satsning på trading som ett nytt affärsområde innebär att köttförädlingen får en ny, bredare distributionskanal till HoReCa-sektorn än tidigare. Snellman har tidigare levererat till storkökssektorn i närkommunerna och en del existerande servicekedjor, men med Wikholm Foods distributionsnätverk har man möjlighet till större volymer och därmed också bättre lönsamhet. HJ 5 5

6 Planera för en säkrare nöthantering Hanteringen av slaktnöt, främst lastningen av nöt till slaktbilen, är ett arbetsskede som blir alltmer riskfyllt. För varje år stiger medelvikten för slakttjurarna, men även antalet djur i boxarna har blivit större. När en box med upp till 20 tjurar på över 700 kg levande vikt ska lastas på slaktbilen är det av största vikt att lastningen är väl förberedd och att lastpersonen har möjlighet att skydda sig mot anfallande djur. Det kunde ha gått riktigt illa Trafikant Peter Björk har kört slaktnöt för Snellman i över 25 år. Han säger att det aldrig går att helt förutse hur djuren kommer att reagera vid lastningen, utan man får vid varje besättning och varje tillfälle prova sig fram till en metod som fungerar för just de här nöten. Under det senaste året har Peter Björk fått smaka på hornen tre gånger. Tidigare i somras råkade han ut för en olycka vid lastningen som resulterade i fyra veckors sjukledighet. Besättningen var en helt normal tjurbesättning och Peter hade hunnit lasta på fem tjurar när han kom tillbaka till boxen för att hämta de sista djuren. Av okänd anledning rusade då en av tjurarna utan varning på honom och kastade honom genom luften så att han landade bakom tjuren med huvudet före. Han kunde själv ta sig ut ur boxen och ladugården i väntan på ambulans och arbetar nu i vanlig ordning som slakttrafikant, men olyckan satte sina spår både i kroppen och i inställningen till tjurarna. Även om han från tidigare hade respekt för djuren säger han att upplevelsen gjort honom mer försiktig. Fråga chauffören! Snellman har arbetsskyddet som tema i år, något som syns också inom primärproduktionen. I så gott som alla besättningar finns det något som kan åtgärdas för att förbättra säkerheten vid lastningen. Även om det inte alltid är möjligt att göra stora åtgärder i ladugården kan man med rätt små medel minska riskerna för att producent eller chaufför ska råka illa ut vid lastningen. Prata med chauffören eller Snellmans representanter om du vill ha konkreta förslag på vad som kunde göras i din ladugård, eller fundera om något av förslagen nedan kunde tillämpas. Det är viktigt att minnas att även om man inte kan förutse alla farosituationer lönar det sig att göra sitt bästa för att minska riskerna. Med hjälp av en stor lastningsskiva kan man styra djuren i rätt riktning och samtidigt skydda sig själv. Tio steg till säkrare nöthantering 1. Fråga chauffören 2. Avlägsna hornen 3. Styra djuren uppifrån 4. Lastningsskiva eller grind 5. Välbekant rutt 6. Undvik höga trösklar 7. Ett steg i taget 8. Smidigt lastningsutrymme 9. Meddela om aggressiva djur 10. Elektronisk öronmärkning Avlägsna hornen Tjurarnas vassa horn orsakar mycket skada när de väl kommer åt. Hornen fastnar lätt i halaren och ger tjuren bättre tag när den vill stångas. Tjurkalvarna kan avhornas vid 1 2 veckors ålder, senast inom en månad efter födseln. Styra djuren uppifrån I många nybyggda ladugårdar lastas djuren via en gång längs väggen, men sällan har man tagit i beaktande att chauffören behöver kunna förflytta sig mellan boxen och dörren utan risk för att skada sig på utstickande horn. Om det första djuret i gången stannar upp måste chauffören kunna komma åt att styra just det djuret och det underlättas om man bygger en skild gång med räcken intill lastningsgången ovanför boxarna. Chauffören kan ta sig fram till det trilskande djuret i täten och styra djuret uppifrån. En stor lastningsskiva eller svängbar grind Det gäller att undvika sammanstötningar med djuren, för storleksskillnaden mellan tjur och lastare är så stor att när det väl tar i är det många gånger redan för sent. En skiva i större format, t.ex. fanerskiva i storleken 3 x 1,5 m, med handtag ger lastaren skydd, speciellt i större boxar med upp till 20 djur. En svängbar grind i boxen intill öppningen gör det möjligt att styra djuren i rätt riktning och ger också chauffören skydd mot närgångna djur. 6

7 Lantgårdens Bästa info En välbekant rutt underlättar förflyttningen Använd de rutter eller förflyttningssätt som djuren är vana vid för att underlätta lastningen. I vissa fall är det fördelaktigt om tjurarna flyttas till nya boxar vid några tillfällen under tillväxttiden. På så vis tillbringar de inte hela livet i samma box och vänjer sig vid att flyttningar sker då och då. Undvik höga trösklar När höjdskillnaden vid ladugårdsdörren blir för stor stannar många nöt upp och vägrar gå framåt. Det går att avhjälpa med en lastningsramp utanför dörren på samma nivå som golvet. Rampen borde också se likadan ut som golvet inne i ladugården, vilket minskar risken för att djuren ska stanna upp. Ett steg i taget Om det är möjligt, planera förflyttningen så att den sker ett steg i taget. Kontrasterna blir för stora för tjurarna som tillbringat hela sitt vuxna liv i samma box om de från boxen ska gå rakt in i slaktbilen med främmande ljud och dofter. Låt det finnas åtminstone ett mellansteg mellan boxen och bilen, så att djuren hinner smälta situationen. Sommarens nötkampanj var framgångsrik Snellman arrangerade under sommaren ( ) en nötkampanj för att aktivera producenterna att sälja slakt- och förmedlingsdjur under sommarmånaderna. Under kampanjen lyckades vi höja nötmängderna en aning i jämförelse med fjolåret. Under årets åtta första månader har Snellmans nötanskaffning hållit ställningarna även om totalproduktionen i landet minskat med 10 %. Kalvförmedlingen till uppfödare har ökat mer än väntat. För tillfället ligger vi 22 % över fjolårets nivå. Oberoende av den goda utvecklingen behöver vi fortsättningsvis fler förmedlingskalvar. Det råder hela tiden en liten brist i synnerhet på traditionella förmedlingskalvar. Snellmans behov av nötkött växer likaså fortsättningsvis. Vi tar per post kontakt med samtliga som under kampanjtiden sålde minst 5 tjurkalvar eller 10 slaktnöt. Samtidigt informerar vi närmare om leveransen av kampanjbonusen, Snellmans festskinka. Mer information fås vid behov av områdesrepresentanterna. Enligt Gallup Elintarviketietos slaktstatistik har Snellmans andel av nötanskaffningen under detta år ökat i synnerhet bland mjölkbesättningarna i Mellersta Österbotten, där Snellmans andel av koslakten redan under årets första hälft stigit till 44 %. På detta område överstiger Snellmans marknadsandel bland mjölkbesättningarna 50 % bl.a. i Kannus, Toholampi, Ullava, Kaustby och Halsua. Vi är mycket tacksamma för alla nya samarbetsparter och vi har nu nått en god plattform förännu bättre transportlogistik och fortsatt utveckling. VH Smidigt lastningsutrymme Det är bra om djuren i god tid före lastningen flyttas till ett skilt lastningsutrymme i närheten av dörren. Kontrollera att det finns tillräckligt med utrymme omkring ladugårdens lastningsdörr för att slaktbilen ska kunna parkera så nära som möjligt. Meddela chauffören om någon av tjurarna är aggressiv Vissa tjurar kan vara mer aggressiva eller opålitliga än andra. Om du av erfarenhet vet att någon av slakttjurarna har ett avvikande beteende, berätta på förhand för chauffören så kan han ta det i beaktande. Elektronisk öronmärkning Nästa år kommer hela branschen att ta i bruk elektronisk öronmärkning av nöt för att förbättra säkerheten för både producenter och chaufförer. Den elektroniska öronmärkningen kan avläsas på avstånd, t.ex. utanför boxen eller när djuret passerar dörren till slaktbilen. Mer info om detta kommer senare. Kom ihåg att Snellman betalar tilläggspris för slaktkor, som hämtas färdigt till lastningsdörren eller till separat lastningsutrymme. HJ Markku Pökkylä (i mitten) från Oulainen började vid Snellman i augusti som arbetspartner till Pekka Taipale i Kalajoki- och Pyhäjokilaakso-området. På bilden Mikko Sorri, Markku Pökkylä och Juha Hautamäki. Besättningen Sorri Hautamäki Mty ligger i Petäjäkoski, Oulainen. Besättningen har för tillfället 100 nöt, varav trettiotalet mjölkkor. Som bäst planerar man en ny robotladugård. Läs mer på sid 10! 7

8 Världsmarknadspriset på svin stigande Världsmarknadspriset på spannmål har sjunkit en aning under sensommaren. Även det finländska spannmålspriset ser ut att söka sig till en nivå som är lägre än under fjolåret, men ändå betydligt högre (50-60 %) än under tidigare år. Detta lättar naturligtvis en aning på kostnadstrycket för svinproducenterna, även om sänkningen i kombination med alltfort stigande foderkoncentratpriser inte räcker till för att göra branschen lönsam med dagens prisnivå. Redan när de första rapporterna om sjunkande råvarupriser på världsmarknaden nådde fram, höjdes inom handeln röster för sänkningar av produktpriserna. Butikspriset på griskött har enligt Gallups statistik stigit med 6,5 % på ett år, vilket ändå är mindre än för andra livsmedel. För industrin är den procentuella prisökningen generellt ännu lägre. Vad tror vi då om framtiden? Är det så köttprisen redan vänder nedåt och att vi inte alls hann med i den europeiska prisstegringen. Allting tyder ändå på att så inte är fallet. Eftersom smågrispriset i Europa ännu är lågt minskar svinpopulationen fortfarande. Produktionsminskningen syns ännu inte på marknaden, utan den är på kommande senare i höst och under nästa år. Svinpriset i Europa kommer att sjunka av säsongmässiga skäl under hösten och närmar sig på nytt Finlands nivå, men det torde ändå stanna på en nivå som är betydligt högre än under fjolåret. Under nästa år kommer det sannolikt att vara betydligt svårare för importörerna att hitta billigt griskött på den europeiska marknaden. Vi får bara hoppas att vi i Finland klarar av att hantera situationen på ett riktigt sätt och att lönsamhetsförutsättningarna inom köttproduktionen så snart som möjligt återgår till en acceptabel nivå. Svinpriset har stigit även i USA och Brasilien. Enligt flera samstämmiga prognoser kommer världsmarknadspriset på svin att stiga med % under de närmaste åren och därefter stabilisera sig på en högre nivå än idag. TG /st Priset på förmedlingsgrisar (20 kg) åren Sverige Tyskland Finland Danmark EU - 27 Polen /100 kg Priset på köttsvinskroppar (klass E) åren Polen Tyskland EU - 27 Sverige Finland Danmark Sommarens producentprishöjningar i Europa har stannat i uppfödningsskedet. Smågrispriset i Europa är ännu under den nivå som rådde år Eftersom foderprisen fortfarande förblir på en relativt hög nivå finns det inte utrymme för stora höjningar av smågrispriset. Det är därför möjligt att svinpopulationen i Europa minskar ytterligare. Källa: JSM Tike Nya angreppssätt för Lantgårdens Bästa kedjan Den ökande osäkerheten på världsmarknaden kommer på sikt att öka betydelsen av en egen konkurrenskraftig primärproduktion på nära håll. Därför vill vi gärna koncentrera våra resurser för att vara med och via intensifierat samarbete stöda dem som satsar med tanke på framtiden. Snellman har gått in för att allt mer stärka familjebesättningsprofilen inom producentsamarbetet. Därför söker vi samarbete med ett tillräckligt antal besättningar som på allvar vill trotsa och övervinna hindren för att bli riktiga toppbesättningar. Vi har under sensommaren diskuterat marknadsläget och nya infallsvinklar i Lantgårdens Bästa -samarbetet med producenter i mindre grupper. Svinproducenttillfällena fortsätter i oktober. Dessa mindre tillfällen har visat sig fruktbara för att nå en uppbyggande diskussion. Vi har fått många värdefulla synpunkter på hur vårt producentsamarbete kan utvecklas för att vi i hela kedjan skall bli mer konkurrenskraftiga. Utgående från de synpunkter vi redan fått av producenterna kommer vi under hösten att starta flera specialprojekt som siktar på att förbättra samarbetet och konkurrenskraften. Via specialprojekten vill vi bl.a. förbättra hanteringen och utnyttjandet av slaktsuggor, utveckla kvalitetsprissättningen, förbättra smågriskvaliteten och söka nya former både för producentsamarbetet och för att stöda utvecklande besättningar. Via ett eventuellt pristillägg för utveckling kunde vi, till skillnad från enbart via mängdtilläggen, ge möjligheter även åt mindre och medelstora besättningar att utvecklas. Stödsystemen gynnar ofta passiva eller avavvecklande gårdar. Snellman vill oberoende av storlek stödja de besättningar som satsar med tanke på framtiden. Vi har noterat att producenterna vill ha stöd av sin samarbetspartner, också i form av rådgivning. Att skaffa och upprätthålla tillräckliga rådgivningsresurser är ändå en dyr investering. Därför ser vi producenternas initiativ som mycket viktiga. Snellmans roll är och förblir mera att fungera som tränare än som toppexpert. TG 8

9 Lantgårdens Bästa info Smågriskvaliteten är aktuell Kvaliteten på smågrisarna verkar ganska långt följa svincykelns uppgångar och nedgångar. Då förhållandet mellan produktionsinsats och likvidpris är på en tillfredsställande nivå, tycks också kvaliteten på de smågrisar som bjuds ut till förmedling rätt så långt vara bra. När prisförhållandet förvrängs och den del som företagaren blir kvar med minskar, syns detta tyvärr också lätt som ojämnhet i smågrisarnas kvalitet. Så har också till vissa delar hänt under det gånga året. Samtidigt har vi ändå också fått några kommentarer om att smågriskvaliteten har blivit bättre. Det finns säkert många orsaker till problemet, men en sak är ändå säker: spara på fel ställe och helhetskostnaderna ökar, fastän enhetspriset verkar fördelaktigt. Till exempel fodren byts lätt ut till foder som är billigare och av sämre kvalitet, utan att man tänkt över det ordentligt. Följderna är säkert bekanta för alla: suggornas kondition och digivningsförmågan försämras, produktionen sjunker, fertiliteten försämras, smågrisarnas näringsintag blir bristfälligt, förmedlingsåldern blir högre, omgången blir ojämn och mängden av icke levnadsdugliga individer ökar. Specialprojekt inom LB-svinkedjan 2008 Snellman startar under hösten några specialprojekt för att effektivera svinkedjan. Projekten behandlar följande teman. Nya LB-samarbetsformer Projekt Sugga Smågriskvaliteten Kvalitetsprissättningen Investerande besättningar Mer info ges på höstens svintillfällen. Kontroll och projekt I Snellmans köttproduktions kedja med början från primärproduktionen fram till konsumentens bord finns flera kontrollpunkter; på slakteriet, styckningen, vidareförädling och i butiken. Vid dessa kontrollpunkter utvärderas det hur bra slaktdjuren, köttråvaran och slutprodukterna uppfyller de krav som finns uppsatta för dem. I smågrisförmedlingen har en dylik kontroll fungerat bristfälligt. Förmedlingsdjurens genetiska kvalitet kan man uppskatta med hjälp av MP-indexen, men det har inte funnits klara kriterier för hur grisen ser ut i verkligheten vid förmedlingstidpunkten. För detta kommer vi att starta upp ett projekt, vars mål är att göra upp tydliga, gemensamt överenskomna handlingsmodeller både för smågrisuppfödarna och slaktsvinsuppfödarna. En jämn smågrisomgång och jämn griskvalitet är viktiga för slaktsvinhusets verksamhet och med tanke på resultatet. Att producera smågrisar av sämre kvalitet är inte lönsamt heller för smågrisproducenten. MH Spara på foderkostnaderna optimera utfodringen Foderkostnaderna är vid sidan om djurmaterialet den största kostnadsposten i svinproduktionen. I den nuvarande kostnadssituationen är det därför extra viktigt att veta vilket slags mjöl svinfodersäcken innehåller. En extra och onödig vecka, som svinet är i slaktsvinshuset för att uppnå normal slaktvikt, orsakar genom ökning av foderkostnaderna en förlust på täckningsbidraget på 4-5. Samtidigt kan man igen påminna om att det går åt tre gånger mera energi till producera ett kilo späck (fe mängd) jämfört med att producera ett kilo kött. Därför bör målet vara ställt på en bra köttprocent. Just nu har vi den tiden på året, då vi lägger grunden för kommande års utfodring. Kvalitetsuppföljningen är lättast att göra i samband med tröskning och lagring både för visuell granskning efter mögel samt genom att ta prover för foderanalys. Den varierande sommaren har orsakat stora skillnader på spannmålsskörden och -kvaliteten mellan olika orter. Man vet, att bland annat fosfornivåerna kan vara upp till 30 % under fodertabellsvärdena. Så stora avvikelser har utan tvekan sin inverkan på djurens tillväxt och välmående. Symtom på detta är till exempel en ovanligt stor mängd ben- och ledproblem på växande slaktsvin och senare också suggornas hållbarhet. För att undvika problemen är den första åtgärden att optimera utfodringen, och där kan ni få hjälp från Snellman. MH 9

10 Primärproduktionens organisation Svin- och nötanmälningar hanteras separat Fr.o.m sker några förändringar i Snellmans primärproduktionsorganisation. Djurförmedlingsplanerare Ronny Snellman övergår till andra uppgifter på slakteriet. Han har blivit vald till ansvarsperson för ett projekt som satsar på att bättre ta tillvara slakteriets biprodukter och förbättra utvinningen ur dessa. Snellman har redan tidigare satsat på att organisatoriskt separera nöt- och svinkedjan för att personalen skall kunna vara specialister på sitt eget område. På samma sätt uppdelas nu också ansvaret för smågris- och kalvförmedlingsplaneringen. Anelma och svinlagret basen för smågris- och svinlogistiken Fältchef Martti Hassila ansvarar för Lantgårdens Bästa svinkedjan och arbetar med svinproduktionens utveckling. Lisa Ahlgren på primärproduktionskontoret är nu svinprocessplanerare och hon har hand om både smågris- och slaktsvinanmälningar. Hon håller koll på svinlagret och anmälningarna i Anelma och planerar in grisarna i rätt lass i rätt tid. Nästan alla smågris- och slaktanmälningar kommer idag till Anelma direkt från producenten, men telefonanmälningarna och korrigeringarna styrs härefter till Lisa. Produktionshandledare Laura Ehlers sköter om kvalitetsfrågor inom svinkedjan, både reklamationer på smågrisar och kvalitetsavvikelser hos slaktsvinen samt uppföljningen av dessa. Hon bistår producenterna i frågor som gäller Anelma eller produktionsutvecklingen. Reijo Lintulahti fungerar på svinfältet som svinkonsult med utfodringsplanering och -rådgivning som specialområde. Logistikchef Mona Julin ansvarar för totalkoordineringen av både livdjurs- och slakttransporter på hela området. Mona sköter uppföljningen av transporterna och chaufförernas inskolning. Dan Vikman vikarierar på kontoret under hösten och han bistår bl.a. hantering av djuranmälningar och planering av körrutter i samarbete med trafikanterna. På kontoret arbetar dessutom likvidansvariga Brita Wiik, slaktuppgiftshanterare Rita Wiklund och likvidhanterare Monica Söderlund. Margaretha Erkas är alterneringsledig under hösten. TG Nötanskaffning via två huvudområden Nötanskaffningsområdet består fr.o.m av två huvudområden, Södra och Norra området. Norra området börjar från linjen Himango Kannus Toholampi och sträcker sig därifrån norrut och österut medan Södra området består av alla kommuner väster och söder om denna linje. När områdena sammanslås till större helheter blir det smidigare att planera logistiken och betjäna producenterna på bästa möjliga sätt, både när det gäller snabba slaktavhämtningar och kalvförmedlingen. Anskaffningspersonalen på bägge områdena bildar team, där alla har sin bestämda uppgift, men ändå samarbetar för hela områdets bästa. Ansvarig områdesrepresentant på norra området är Pekka Taipale från Kannus. I par med honom arbetar ombud Markku Pökkylä från Oulainen. Ansvariga trafikanter på området är Jukka och Mauri Takanen samt Antti och Eero Sallinen. Mårten Lassfolk från Pedersöre är ansvarig områdesrepresentant på Södra området och han bistås längre söderut av ombud Jarmo Niemelä från Jurva. Peter Björk är ansvarig trafikant på hela detta område. Alla i områdesteamen kan ta emot slakt- och livdjursanmälningar och sätta in dem på Anelma. Detta betyder att man kan hålla sig till samma kontaktperson som tidigare och förändringen är därför mycket liten ur producentens synvinkel. En stor del av producenterna sköter numera anmälningarna direkt via Anelma. De områdesansvariga koordinerar kalvförmedlingen och slakttransporterna i samarbete med Mona Julin. Fältchef Vesa Hihnala ansvarar liksom tidigare för nötkedjan och han arbetar tillsammans med fältrepresentant Matti Kastarinen med utveckling och rådgivning på hela anskaffningsområdet. TG Markku Pökkylä ny i teamet Markku Pökkylä från Oulainen började vid Snellman i augusti som arbetspartner till Pekka Taipale i Kalajokioch Pyhäjokilaakso-området. Markku har arbetat med anskaffningsuppgifter ända sedan slutet av 70-talet, senast för Pouttu. Under hans långa karriär har många av Markkus kundbesättningar gjort generationsbyte till och med för andra gången. Detta visar på vilket gott förtroende Markku fått bland producenterna. Lantbrukets och hela köttbranschens förändringstakt har varit hård under de senaste årtiondena. Även anskaffningsarbetet har förändrats. Nuförtiden gör allt fler producenter sina djuranmälningar via datorn. Detta är det enklaste sättet att förflytta den enorma nummermängden rakt från hemmadatorn till slakteriets system och antalet misstag minskar samtidigt. Att tekniken gått framåt betyder inte att betydelsen av en personlig kontaktperson minskat. Producenterna behöver och uppskattar fotsättningsvis en bekant kontaktperson som känner till folket på gården och deras arbetssätt. VH 10 10

11 LB Nöt Lantgårdens Bästa info Vesa Hihnala, LB fältchef Matti Kastarinen, LB fältrepresentant Norra området Pekka Taipale, områdesansvarig Markku Pökkylä, ombud Eero och Antti Sallinen, trafikant Jukka och Mauri Takanen, trafikant Christer Sundqvist, kalvförmedl. trafikant LB Svin Jakobstad Södra området Mårten Lassfolk, områdesansvarig Jarmo Niemelä, ombud Peter Björk, anskaffningstrafikant Martti Hassila, LB fältchef (06) , Reijo Lintulahti, LB svinkonsult Laura Ehlers, LB produktionshandledare Lisa Ahlgren, svinprocessplanerare (06) , Henry Ahlvik, smågrisförmedl. trafikant LB Kontoret Mona Julin, logistikchef (06) , Brita Wiik, likvidansvarig (06) Herr Snellmans goda basprodukter i ny kostym Herr Snellmans goda basprodukter faller alla i smaken! Nu finns helköttsuppskärningen Basturökt skinka i den populära runda förpackningen. Herr Snellman har också förnyat wurstsmaken och lagt wursten i nya, fina förpackningar. Prova de jättegoda och smakrika Vardagswurst och Lätt Wurst! Herr Snellmans recept för bättre basprodukter: Äkta rökning Möra uppskärningar Fylliga smaker Familjeförpackning i litet format! Topping-påsar med skinka eller kebab Förutom de nya förpackningarna vill Herr Snellman berätta, att Kebabstrimlornas nya konsistens är ännu delikatare än tidigare. Du kommer väl även ihåg att Skinktrimlorna går utmärkt att steka. Skinkstrimlornas fetthalt är endast 3 %. På förpackningen hittar du nya recepttips, passa på att testa dem! Nya, delikata stekar och äkta Karelsk stek Herr Snellman lanserar under hösten fyra nya stekar samt Äkta Karelsk stek, som är gjord av verkligt rejäla bitar stek. De nya stekarna är Äkta Karelsk stek, grisstek, kryddad delikatesstek av gris, kryddad nöt innerstek och lättrökt kasslerstek. Samla märken till Herr Snellmans kokbok! Klipp ut och returnera 5 märken från Utvalda Delikatesser-förpackningarna, så får du en kokbok på 150 sidor. Kampanjen är i kraft Tomas Gäddnäs direktör för primärproduktionen (06) , e-post: fornamn.efternamn@snellman.fi Butiken (06) myymala@snellman.fi Oy Snellman Ab Granholmsvägen 1 B Jakobstad tel * fax anelma@snellman.fi 11

12 Trevlig höst!