Lantgårdens Bästa info Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lantgårdens Bästa info Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter 2010 4"

Transkript

1 Lantgårdens Bästa info Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter Iaktta dina djur!

2 Ledare: Hösten 2010 Hösten 2010 blev igen en tid när vi påminns om instabiliteten i vår västerländska matproduktion. Vårt välfärdssystem med konstgjort låga livsmedelspriser får igen sig en törn när en varm sommar med global missväxt får som följd att priset på vete, en av de äldsta och viktigaste basgrödorna i världen, fördubblas på några veckor. I samma våg trissas även prisen på foder och foderkorn upp i nästan samma takt som för tre år sedan och köttbranschen drabbas åter av ett enormt kostnadstryck. Spannmålsodlarnas glädje över tillfälligt goda marknadspriser blir samtidigt ett slag i ögat för dem som behöver en dubbelt större penningsumma för att köpa samma mängd råvara. Många har inte ännu hunnit återhämta sig från senaste kostnadskris och risken för akut penningbrist är överhängande för många aktörer i synnerhet inom svinbranschen. Alla förstår att de höjda kostnaderna borde överföras till följande skede i produktionskedjan och i sista hand till konsumenten. Konkurrensen och lagstiftningen förhindrar ändå enskilda branscher att gå den lättaste vägen och samfällt överföra kostnadshöjningen till produktpriserna. Marknadscyklerna för råvaru- och produktpriser sammanfaller inte med varandra. Så länge ett utbud av varor finns på marknaden är det därför svårt att genomföra kännbara prishöjningar. I likhet med för tre år sedan råder nu en överskottsituation för gris på den europeiska marknaden, och trots kostnadsökningarna pekar den europeiska pristrenden nedåt. Höjda råvarupriser påverkar produktpriserna först i ett senare skede. Vad vill producenterna? Köttproducenterna i Finland vill fortsätta med sin produktion. Gallup Elintarviketietos undersökning senaste vår gav ett entydigt svar på den frågan. Många står också i beråd att investera. Den sjunkande nötköttsproduktionen har vänt och nötproduktionen ökar igen. I synnerhet för svinproducenterna finns ändå flera men. Förutom problemen på spannmålsmarknaden har också de politiska besluten försatt aktiva svingårdar i en svår situation. Stöden utbetalas på basen av historia och investerande gårdar kan inte längre tävla på samma villkor som passiva och avvecklande gårdar. Det blir därför svårt att uppvisa positiva kalkyler för investering i smågrisproduktionen och man avvaktar därför med investeringsbesluten. Aktiva och investerande producenter vill ha en skälig utdelning för sitt arbete - och detta med full rätt. Lantgårdens Bästa info En av höstens positiva trender är ändå att man allt mer, även inom andra branscher, börjat intressera sig för varornas ursprung och produktionsmetoder. I dagsläget synas beklädnadsindustrin i sömmarna och man kan konstatera att det finns en hel del obesvarade frågor. När det gäller öppenhet och sunda, ansvarsfulla, produktionsmetoder har många industrigrenar, som utkonkurrerats från den finländska marknaden, lämnat ljusår efter den finländska livsmedelsproduktionen. Kanske denna process hjälper till att ytterligare någon får upp ögonen för viktigheten i att behålla matproduktionen i eget land. Vad vill Snellman? Snellman bygger ut slakteriet och kapaciteten ökar under de närmaste åren med 60 %. Detta beslut är aningen kontroversiellt i jämförelse med branschens många besked om nedläggningar och omstruktureringar. Vi tror på vårt koncept att producera finländsk basmat med lite bättre kvalitet. Därför vill vi vidareutveckla samarbetet med våra producenter. Vi vill samarbeta med Finlands bästa familjegårdar och i vår samarbetsring behöver vi tillräckligt många aktiva producenter. Vårt mål är att också våra producenter skall ha en lönsam verksamhet. Vi vet att vi inte genast kommer att kunna överföra höjda råvarupriser i sin helhet till produktpriserna. Marknadssituationen tillåter inte detta och därför blir det sannolikt ett glapp i lönsamheten inkommande år. Vår vilja är ändå att kunna ge möjlighet till en tillfredsställande lönsamhet för alla specialiserade LBproducenter som uppnår skäliga produktionsresultat. För detta behövs nytt tänkande. Under de senaste åren har vi utvecklat nya verktyg för att utveckla produktionen, bl.a. LB-tjurplus, LB-smågrisplus och LB-gödsvinplus. Via dessa verktyg betalar Snellman numera betydande summor för att premiera producenter som är föregångare i uppföljning och utveckling samt uppnår goda produktionsresultat. Uppföljning och ständig utveckling behövs för att vi tillsammans med våra producenter skall kunna säkra Herr Snellmans tillgång till högklassig finländsk råvara. Med hopp om nya ljusglimtar under hösten. Ansvarig utgivare och redaktör Tomas Gäddnäs, Snellmans Köttförädling Ab Redaktion Martti Hassila, Vesa Hihnala, Laura Ehlers, Heidi Jylhä (Solid Media) Grafisk planering/ombrytning Solid Media Tryckeri FORSBERG Kontaktuppgifter: Snellmans Köttförädling Ab, PB 113, Jakobstad tel , Tomas Gäddnäs Primärproduktionens direktör I detta nummer: Ledare: Hösten Satsning på kvalitet ger resultat...3 Pesonen belönades på Elomessut...4 Våra kossor producerar eran mjölk... 5 Dags för elektroniska öronmärken!... 5 Kom ihåg att fylla i produktionsplanen för Full fart på Lantgårdens Bästa Expressko-linje... 5 Intensiv uppfödning ger bäst ekonomiskt resultat...6 Tjurarnas tillväxt ökar... 7 Observera dina svin!... 8 Nöjda svin ännu nöjdare skötare...9 Dyrare foder slaktviktens och foderutnyttjandets betydelse ökar Tillväxtuppföljning av slaktsvin i Anelma...11 Ny, rak linje ett lyft för både produkter och personal...12 Stark utveckling inom skivad chark Snellman investerar i finländskt kött LB-teamets kontaktuppgifter Satsning på kvalitet ger resultat Pågående år har som helhet varit ett positivt år för Snellman. Snellmans linje att marknadsföra basmat med lite högre kvalitet har rönt stor framgång och Snellman har åter stärkt sin marknadsposition i synnerhet inom kategorin för smörgåspålägg. Tillväxten kräver mer råvara och Snellman har under året lyckats höja slaktmängderna helt i enlighet med planerad budget. Snellmans köttanskaffning ökade under årets åtta första månader med 8,5 % (svin + 9 %, nöt +7 %). Kalvförmedlingen hölls under perioden januari-augusti på fjolårets nivå, men smågrisförmedlingen ökade med hela 16 %. Trots den kraftiga ökningen har smågrismarknaden hållits i rätt god balans. För detta vill vi också rikta ett tack till våra producenter och deras goda årsplanering. Gödsvinstallens insättningsplaner har under året hållit till nära 100 %. Resultatutvecklingen har under året varit positiv för chark och färdigmat. Köttförädlingens resultatutveckling pressas ändå av en kraftigt sänkt prisnivå i synnerhet för malet kött. Det senaste årets prisdumpning av marknadens mest populära produkt har varit mycket destruktiv för alla aktörer i branschen. Snellman har ändå även i år lyckats hålla producentprisnivån för både gris och nötkött på en god nivå i relation till landets medelpris. Hela landets köttproduktion stabiliserade sig under sommaren efter den kraftiga minskningen under våren. Den kilomässiga minskningen avtog bl.a. på grund av högre slaktvikter för svin. Under perioden januari-augusti var svinproduktionen i hela Finland enligt preliminära uppgifter 4 % och nötproduktionen 2 % under fjolårets nivå. Snellman höjde priset för gödsvin med 3 c/kg fr.o.m. vecka 35. Höjda spannmålspriser medför stora utmaningar i synnerhet för svinuppfödningen och fler höjningar är att vänta under hösten och vintern. För att mota de högre foderkostnaderna blir det samtidigt allt viktigare att ge akt på foderförbrukningen. Produktionskostnaden för svinkött kan också sänkas via högre medelvikt. TG Läs mer inne i tidningen! Snellman bygger ut slakteriet och kapaciteten ökar under de närmaste åren med 60 %. Läs mer på sid 14! 2 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 3

3 LB nöt Dags för elektroniska öronmärken! Seppo, Tanja och Annika Pesonen i Snellmans avdelning efter prisutdelningen. Pesonen belönades på Elomessut Snellman deltog i Elomessut, som arrangerades i Kiuruvesi Snellmans positiva utveckling hade väckt uppmärksamhet även i nötstarka Övre Savolax. En del av det gångna årets tillväxt i nötanskaffningen kommer från just detta område. I samband med Elomessut belönade Kiuruvesi stad Tanja och Seppo Pesonen med Ung Producent-priset. Paret Pesonen har under flera år målmedvetet utvecklat sin nötproduktion och på samma gång hela sin gård. Grattis! I det dagliga producentlotteriet på Snellmans avdelning tillföll vinsterna följande personer: Jaana Pennanen, Kiuruvesi Satu Repo, Iisalmi Maria Lind, Kiuruvesi Vinnarna får vardera ett presentkort värt 50 euro. VH Det är roligt att hoppa i torrt hö. Enkla saker kan ge fina upplevelser. Tarja och Henri Lamberg höll öppet hus för konsumenter. Arrangemanget krävde mycket arbete, men det var det värt. Snellmans primärproduktion var väl framme under Elomessut i Kiuruvesi i augusti. Ibland verkade intresset vara lika stort på bägge sidor om stängslet. Våra kossor producerar eran mjölk Tillfället En dag på landet som arrangerades en julilördag på en mjölkgård strax utanför Uleåborg lockade över tusen besökare. Tarja och Henri Lambergs mjölkbesättning har 40 mjölkande kor och ungnöt. Målet med tillställningen var framför allt att presentera verksamheten på en lantgård för konsumenter, speciellt barnfamiljer. Besökarna erbjöds många olika saker att prova på, titta på och smaka på. Barnen kunde åka tramptraktor, meta i fiskdammen eller hoppa i höstacken. Det var också intressant att gissa vikten på kvigan i hagen och ge namnförslag till en av gårdens nyfödda kalvar. I tillställningen deltog bl.a. MTK-Pohjois-Suomi, Maaseutunuoret, Valio, Foder- Raisio och Snellman Tack till värdparet, talkofolket och alla samarbetsparter! På tramptraktorbanan var det full rulle hela dagen. VH Nu är det möjligt att fästa ett elektroniskt öronmärke i nötdjurets högra öra, vilket fungerar som hjälpmärke åt det traditionella huvudmärket i vänster öra. Tack vare att märket är litet, hålls det bättre på plats än det traditionella hjälpmärket. Mikrochipset i det elektroniska märket innehåller nötdjurets individuella födelseidentifikation, vilket gör det möjligt att identifiera djuret med en avläsningsapparat. Det här underlättar avsevärt identifieringen av djuret i kedjans olika skeden samt förbättrar arbetssäkerheten såväl på gården som i djurtransporterna. Vi rekommenderar både mjölk- och dikogårdar att märka nyfödda kalvar med det elektroniska märket. Ett tilläggspris för elektroniskt märkta förmedlingskalvar är på kommande under nästa år. Myndigheternas krav på två öronmärken för nötdjur gäller fortfarande och användningen av det röda ersättningsmärket fortsätter också som förut. Tilläggsuppgifter om användningen av öronmärken och priser finns på adresserna och Kom ihåg att fylla i produktionsplan för 2011 Produktionsplanen, ett av villkoren i Lantgårdens Bästa-avtalet, ska ifyllas före utgången av november (senast ) om man vill bli delaktig av Anelma-planeringstillägget 2 c/kg under nästa år. Det är enklast att fylla i planen direkt i Anelma. Kom ihåg att förutsättningen för att få fullt Anelma-tillägg (4 c/ kg) är att även djurens slaktanmälan görs via Anelma. Via Anelma sköter man också lättast om kedjeinformationskravet för nötdjur. Alla likviduppgifter överförs sedan tidigare automatiskt till Anelma och fr.o.m. nästa år sänds pappersversionen av likviden per post endast åt dem som inte får Anelma-tillägg, eller enligt separat begäran. I TjurPlus-avtalet gäller egna villkor angående kalvbeställningar, djurlagret och slaktanmälningar. Dessa har vi informerat noggrannare om i ett producentbrev som postades i september. Tilläggsuppgifter om hur man fyller i produktionsplanen får av Anumaija Viitala eller Full fart på Lantgårdens Bästa Expressko-linje Snabb avhämtning av utmönstrade kor är fortfarande mycket viktig för mjölkgårdar. Lantgårdens Bästa Expressko-linjen som öppnades i mars har varit en succé. Responsen har varit mycket positiv. Lantgårdens Bästa Expressko-verksamheten kommer att fortsätta och vi kommer under hösten att se över möjligheten att utvidga verksamhetsområdet. Expressko-beställningen görs via Anelma. Om anmälan är gjord före klockan är avhämtningstiden beställningsdagen + 2 vardagar. Tjänsten erbjuds endast Lantgårdens Bästa-avtalsproducenter som har en gällande produktionsplan. VH 4 Maatilan Lantgårdens Parhaat Bästa info Lantgårdens Bästa info 5

4 LB nöt Intensiv uppfödning ger bäst ekonomiskt resultat Driftsbidraget visar verksamhetens effektivitet Driftsbidraget fås när man räknar skillnaden mellan intäkterna från produktionen, dvs omsättningen, och produktionens utgifter. Det visar på produktionens effektivitet och tar i beaktande hela verksamheten på gården. Med driftsbidraget ska man kunna betala låneräntor, amorteringar och skatter och det ska även räcka till privathushållets konsumtion. Ju större driftsbidrag verksamheten ger, desto mer pengar finns till förfogande. Driftsbidraget kan förbättras genom att skära ner på produktionskostnaderna eller genom att höja intäkterna via effektivare produktion. Det lönar sig för varje nötköttsproducent att ta sig en funderare på om den egna gården ger bästa möjliga driftsbidrag. Optimering av slaktvikten förbättrar driftsbidraget I tabellen finns uträkningar för exempelgårdar med olika uppfödningsmodeller för 100 tjurplatser. I uträkningarna jämförs slaktviktens och uppfödningstidens inverkan på hela besättningens ekonomiska resultat. Uträkningarna är gjorda för tjurar av mjölkras som uppföds från mjölkkalvar till slakt. Uträkningarna tar hänsyn till slaktviktens inverkan på avräkningspriset och utfodringens inverkan på tillväxtresultaten. Stöden är uppskattade enligt tillgängliga uppgifter. I stöden beaktas hur tillväxttiden inverkar på det nya tjurbidraget. Enligt exemplet ger en intensiv 18 mån uppfödning från mjölkkalv till 335 kg slaktvikt bäst ekonomiskt resultat. Jämfört med en lägre slaktvikt är skillnaderna i driftsbidraget tusentals euro på årsnivå. Detta lönar sig att beakta även när man överväger gårdens betalningsförmåga. Det lönar sig inte att sända djuren till slakt vid för låg vikt, trots att likviderna behövs för att betala räkningar. För att bevara betalningsförmågan lönar det sig först att överväga andra lösningar och föda upp djuren till planerad slaktvikt. Målet för tjurar av mjölkras bör ligga på kg slaktvikt. Köttiga och fettfattiga kroppar ger det bästa priset och det märks direkt i gårdens helhetsekonomi. Dra inte ut på uppfödningstiden EU:s nya nötbidrag betalas ackumulerat på basen av djurenheter i nötregistret. Det nya nötbidraget ackumuleras på basen av antalet dagar som djuret stått i uppfödarens register. Det lönar sig dock inte att förlänga uppfödningstiden, trots att det totala stödet för enskilda tjurar på detta sätt blir något större. En längre uppfödningstid är inte ekonomiskt lönsam i jämförelse med 18 månaders uppfödning, när man beaktar den lägre djuromsättningen. Ju längre uppfödningen är, desto färre tjurar slaktas på årsnivå. Detta syns direkt i resultatutvecklingen. Den verksamhetsmodell man väljer för produktionen är alltid gårdsspecifik. Man kan ändå konstatera, att intensiv uppfödning inom nötproduktionen fortsättningsvis ger det bästa ekonomiska resultatet. En ekonomiskt lönsam uppfödning ger även en bra grund för att bevara betalningsförmågan. Med hjälp av uträkningar kan man ta reda på en lämplig uppfödningsmodell för varje gård och kontrollera vad som lämnar kvar under strecket. Vet du hur mycket mer driftsbidrag du skulle få genom effektivare uppfödning? Johanna Lindvall Farmiluotsi Tjurarnas tillväxt ökar Tjurarnas dagstillväxt och slaktvikt stiger Tillväxtresultaten från årets första 6 månader visar på en god, kvalitativ utveckling. För den bästa fjärdedelen av TjurPlus-besättningarna ökade dagstillväxten med 17 gram (592 g/d) och medelvikten med 4 kg (340 kg). Nötkropparnas köttighet förbättrades också för den bästa fjärdedelen till 4,9, dvs i praktiken köttklass O. Det var positivt att även medelvikten för alla besättningar förbättrades. Medelvärdet för nettodagstillväxten steg med 14 gram (533 g/d) och medelslaktvikten med 4 kg (331 kg). Trots att djuren blev större och deras tillväxt var snabbare blev de ändå inte fetare än tidigare. Dessa resultat innehåller endast djur av mjölkras. Antalet förtidiga utmönstringar varierar kraftigt beakta produktionsmiljön! Enbart effektivitetsvärden såsom dagstillväxten berättar inte allt om produktionens skick. Det är viktigt att även se över i vilken grad djuren försvinner ur ladugården redan före slakttidpunkten. Hur stor är kalvdödligheten? I vilken grad måste jag göra mig av med djur t.ex. på grund av benfel? Om utmönstringsprocenten ligger på 2 3 är situationen under kontroll, men om talet närmar sig 10 är det skäl att skrida till åtgärder. Hur kan man förbättra miljön i produktionsanläggningen? Vartefter slaktvikten stiger ökar också djurens behov av utrymme. Djurtätheten får inte vara för stor under något skede av djurens uppväxt. En liten kalv behöver redan under drickfasen minst 2,5 m 2 utrymme. Under slutuppfödningen på spaltgolv behövs minst 3 m 2 /djur eller helst 3,2 3,4 m 2. I kalla djurstall är utrymmesbehovet ungefär det dubbla jämfört med varm spaltuppfödning. Dessa faktorer lönar det sig att beakta, i synnerhet när man planerar grundrenovering eller förstoring av ladugården. Slaktviktens utveckling, TjurPlus 350 kg Ny sammanfattande rapport i Anelma Tjurar-kvigor är en ny rapport i Anelma. Den finns under rubriken slaktresultat till vänster i programmet. Andelen helt felfria djur (inga kasseringar) finns i tabellens högra kant. Tjurar-kvigor-rapporten öppnad i Anelma Den nya rapporten finns under rubriken Slaktresultat i Anelma. Producenten kan själv välja tidsperiod för rapporten. Programmet räknar ut medelvärden för olika nyckeltal under den valda perioden nertill i tabellen. Nytt är procenten friska djur, som visar hur stor andel av alla slaktdjur som varit helt felfria. I rapportens högra kant visas andelen friska djur på så vis, att om du sålt 10 djur varav en fått kassering av något slag (hel eller delkassering) så är procenten friska 90. Vi kommer att fortsätta utveckla rapporten bl.a. med grafik så att läsbarheten och tydligheten förbättras ytterligare och med jämförelsevärden för nyckeltalen. Dagstillväxtens utveckling, TjurPlus 600 g/d VH Uppfödning av tjurar i 18 mån till olika slaktvikter Uträkningar/100 tjurplatser Slaktvikt, kg Uppfödningstid, mån Skillnad i driftsbidrag/år Uppfödning av tjurar till 335 kg slaktvikt med olika tillväxttider Uträkningar/100 tjurplatser Slaktvikt, kg Uppfödningstid, mån Skillnad i driftsbidrag/år TjurPlus TJurPlus medelvärde medelvärde TjurPlus bästa fjärdedel 2009 TjurPlus bästa fjärdedel Slaktvikten fortsätter att stiga i TjurPlus-besättningarna TjurPlus TjurPlus medelvärde medelvärde TjurPlus bästa fjärdedel 2009 TjurPlus bästa fjärdedel Dagstillväxtens utveckling har varit positiv. Dagstillväxten räknas ut som nettodagstillväxt från födseln, där 16 kg avdragits från slaktvikten (uppskattad köttvikt vid födseln) och delats med tillväxttiden. 6 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Maatilan Parhaat Bästa info 7

5 LB svin Observera dina svin! Varför ska man observera svinen? Svinskötare med skickligt svinöga är guld värda. En avvikelse i svinhuset som uppmärksammas i tid minskar veterinärbesök och medicineringskostnader. Korrigeringar som görs baserat på noggranna allmänna iakttagelser förbättrar produktionsresultaten. Grisningsprocenten förbättras, antalet sålda grisar/sugga stiger, dagstillväxten och foderutnyttjandegraden förbättras, dödligheten sjunker, sjukdomstrycket minskar mm. Betydelsen av att ha tränat svinöga växer med större besättningar. Ett tränat öga ser det sjuka djuret bland de friska. Att snabbt hitta ett svin som börjat halta underlättar de fortsatta åtgärderna. I moderna svinhus strävar man efter att automatisera rutinarbeten. Automatiska utfodringsapparater, datorstyrd luftkonditionering m.m. befriar skötaren från en del rutiner. Hur den extra tiden används märks ofta i produktionsresultaten. Man bör alltid använda mätbara resultat som stöd för sina iakttagelser. I slaktsvinshus har man tillväxtuträkningar och slaktrapporter som hjälpmedel för att hitta faktorer som borde korrigeras. När man jämför uppfödningsomgångarna med varandra får man en bild av hur bra informationen har utnyttjats. I en suggbesättning styrs observationerna av rapporterna som fås ur produktionsuppföljningsprogrammet. Brunsten har alltid varit och kommer alltid att vara en av de viktigaste sakerna att följa med. En låg omlöpningsprocent tyder på yrkesskicklighet på semineringsavdelningen. Om gården däremot har problem med betäckningen ska observationerna koncentreras till semineringen och uppföljning av dräktigheten. På grisningsavdelningen är uppföljningen av diande suggors aptit mycket viktig. En minskad aptit kan bero på många saker, men det viktigaste är att först märka och ta hand om suggan som inte äter. Hur mycket den diande suggan äter och dricker har en direkt inverkan på grisarnas hälsa. Ett ännu viktigare mått än avvanda grisar är mängden sålda grisar per sugga. Pengarna kommer från sålda grisar, inte avvanda. En hög dödlighetsprocent och svag tillväxt på avvänjningsavdelningen ger orsak att flytta uppmärksamheten till avvänjningsavdelningen. Diarréproblem, blek hudfärg och svansbitning i tillväxtavdelningen är tecken på allvarliga problem i miljön, management eller i fodret. De tidigare nämnda problemen är allmänna och korrigerar sällan sig själv. När man via observationer har hittat något som borde korrigeras måste Grisarna på bilden har nyss diat. De främre spenarna ger längre mjölk än de bakre. Grisen som går på plattan har troligen diat av de bakre spenarna, och får inte så mycket mjölk som den skulle vilja ha. I boxen finns som tur tilläggsfoder att mätta magen med. Grisarna är ganska röda, så järntillförseln har lyckats. De grisar som ligger på plattan ligger långt från värmelampan, så det lönar sig att lyfta den högre eller släcka den. det lönar sig inte att ensam grunna på problemet. Veterinär, produktionsrådgivare, foderkonsulent eller en annan svinskötare är exempel på personer man kan diskutera med för att hitta en lösning. Det viktiga är att hitta orsaken till problemet så fort som möjligt I sjukdomsärenden diskuterar man med veterinären om vård och förebyggande åtgärder. Lösningen till utfodringsproblem får man ofta genom att korrigera foderrecepten och uppdatera dem regelbundet. Största delen av problemen löser sig oftast med svinskötarens egen insats. Att kontinuerligt utveckla sitt svinöga och att på basen av produktionsrapporterna göra iakttagelser garanterar att svinföretagaren klarar sig nu och i framtiden. ProAgria Köttkompetenscenter erbjuder en tjänst, där man på svinföretagarens egen gård går igenom vad som behöver observeras i besättningen. Idén med tjänsten är att förbättra svinföretagarens observationsförmåga i svinhuset och samtidigt ge förslag på korrigerande åtgärder, med vilka de utvecklingspunkter eller problem som rådgivaren har hittat kan lösas. Harri Äijö ProAgria Köttkompetenscentrum ProAgria Köttkompetenscentrets svinrådgivare Harri Äijö, telefonnummer , kan hjälpa dig att träna din iakttagelseförmåga i svinhuset. Djurens beteende avslöjar skötarens relation till djuren. När djuren är lugna kan Tomi Lindroos göra nödvändiga iakttagelser. Nöjda svin ännu nöjdare skötare Störande beteende, svansbitning, efterblivna grisar, diarré låter säkert bekant för alla grisproducenter. Sådant förekom också i Tomi och Tuire Lindroos svinhus. I samband med att gården utvidgade sin verksamhet köptes ett svinhus som inte motsvarade grisande suggors och särskilt inte avvanda grisars behov. Den opraktiska inredningen gjorde rutinarbetena arbetsdryga och tidsödande. Tomi och Tuire, som var ivriga att lyssna och lära sig nytt, frågade efter förslag till förbättringar från många olika håll. Bättre omgivning Renoveringen påbörjades och en ny avvänjningsavdelning såg snart dagens ljus. I boxarna där grisarna hålls kullvis installerades först en utfodringsautomat som var endast en halv meter bred. Det var först när man följde med grisarnas beteende och begrundade saken ur det enskilda djurets synpunkt som man insåg att det inte fanns tillräckligt med utfodringsplatser. Avvanda grisar rör sig, sover och äter tillsammans, så därför installerades en andra foderautomat i boxarna. Tack vare tilläggsutrymmet kan alla nu äta samtidigt. Nu kan Tomi och Tuire aktivera grisarnas ätande några dagar efter avvänjningen genom att dela ut en liten extra fodergiva i fodertrågen några gånger om dagen. På så sätt höjer man mängden foder som grisen äter per dag och ökar också antalet gånger som grisen äter. Det leder till att grisen lär sig att det hela tiden finns tillgång till foder och att den i lugn och ro kan äta sig mätt. Då undviker man också det glupska ätande som ofta förekommer 3-5 dagar efter avvänjningen och den diarré som följer på det. Fodret och utfodringssituationen blir ingen återkommande minimifaktor i grisens liv, vilket skulle kunna orsaka störande beteende eller åtminstone öka risken för det. Detsamma märktes också med de större, avvanda grisarna. Mängden foderautomater och trågutrymme har ökats i de stora boxarna med grisar, med väldigt positiva resultat. Enligt husbonden måste man ännu ytterligare öka på matplatserna så att alla som vill ryms att äta samtidigt. När det inte finns tillräckligt med rum för att äta räcker inte ens riklig halmtillgång eller annat stimulerande material för att hindra förekomsten av svansbitning. Avvänjningen orsakar redan i sig mycket stress för grisen. Därför ska man minska på övriga stressfaktorer så mycket som möjligt. Tillsammans med andra faktorer som styr ätbeteendet, så som foderutdelningsteknik, vattentillgång, belysning, temperatur, ventilation (drag), luftfuktighet, gruppstorlek, skötare osv, är fodret en av de viktigaste faktorerna i svinens grundbehov. Därför får fodret inte vara något som svinet måste slåss om. Beteendet inlärt eller en följd av omgivningen Unga djur lär sig saker genom att lyssna/härma sin mor och andra individer i samma omgivning, samt genom att själva försöka hitta lösningar för att klara sig under rådande omständigheter. Diande grisar kallas samtidigt till att äta genom suggans läten. Senare kan till exempel foderutdelningsapparatens ljud fungera som en utlösande faktor för något visst beteendemönster. Det sker allmänt särskilt i grupper med begränsad utfodring, som t.ex. i slaktsvinshus och sinsuggsavdelningar i suggbesättningar. Skötaren kan också styra djurens inlärning när man försöker få de bästa förutsättningarna för grisens tillväxt. Svinen har naturliga behov och genom att tillgodose dem kommer man till ett bra resultat eller minskar förekomsten av problem. Genom att iaktta djuren, fundera på orsaker till djurens olika beteenden och utveckla produktionen enligt det får man nöjda svin och en ännu nöjdare skötare. MH man hitta orsaken till problemet. Ibland hittar man orsaken lätt, ibland finns det flera alternativ. Viktigt är att problemet inte sopas under mattan, utan att man Boxens temperatur verkar lagom. Grisarna ligger under taket sida Fäst leksaken som på bilden eller på väggen mittemot fodertråget. På bilden är vattennippeln på en bra höjd. Vattentrycket är Eftersom svinen avger avföring när de är aktiva är det bra om rätt när det inte strittar vatten omkring. Däremot, om det inte vid sida. Djuren längst ut i kanten ligger på mage, så trivseltemperaturen är närmare sval än varm. Grisen vid bakre väggen i mit- leksaken finns på gränsen till spaltgolvet. En bra leksak är sådan kommer tillräckligt med vatten börjar många grisar samlas aktivt försöker hitta orsaken. Utnyttja Boken om sviniakttagelser finns på finska och engelska och kan beställas av ProAgria, ten ligger på boxens varmaste ställe, ändå söker den en varmare att grisarna får loss något från den. På bilden ser man hur grisarna runt nippeln när en gris dricker. När grisarna växer är den övre ditt eget nätverk, för plats. Det här kan vara tecken på t.ex. begynnande diarré. Fäst under taket får vila i fred trots att en del grisar vill leka. vattennippeln på rätt höjd. Då man placerar nippeln på mitten av extra uppmärksamhet vid den här grisen. spaltgolvet och mittemot fodertråget får grisarna dricka i lugn och ro. 8 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 9

6 LB svin Dyrare foder - slaktviktens och foderutnyttjandets betydelse ökar Dyrare foderpriser ställer högre krav på slaktsvinuppfödningens planering och uppföljning. Slarvig utfodringsplanering och små missar i uppfödningen kan bli verkligt dyra för uppfödaren. Redan små variationer i foderutnyttjandet skapar kostnadsvariationer på 5-10 c/kg. Genom att höja svinens medelvikt med 5 kg kan man sänka produktionskostnaden med 3-4 c/kg. Preliminära uppgifter från Anelma-svinpartiuppföljningen visar att det även i praktiken finns betydande skillnader mellan svinpartierna. Högre vikt ger bättre bidrag Snellman betalar högsta priset för svin i viktintervallet kg. Svinens medelvikt har under de fem senaste åren varit ca 92 kg. Snellmans viktprissättning och uppfödning med finländska svinraser möjliggör ändå ännu högre medelvikter på ända upp till 98 kg. Det lönar sig alltid att låta svinpartiets bästa grisar växa till 100 kg. Via en simulering framgår att bidraget för enskilda svin på 105 kg blir högre än för de svin som slaktas vid 90 kg, trots att kilopriset sjunker en aning. Högre medelvikter kräver därför noggrann planering och uppföljning. Dessutom gäller högre krav på djurmaterialet, men den höjda vikten möjliggör samtidigt ett högre pris för smågrisarna. I varje svinparti finns även svagare individer och det är alltid en bedömningsfråga hur länge det lönar sig att hålla kvar de långsamt växande grisarna i partiet. Ur Snellmans köttförädlings synvinkel är gödsvinens nuvarande medelvikt redan ganska optimal, men vi är beredda att låta medelvikten stiga för att förbättra svinuppfödningens bidrag. Gödsvin på över 108 kg är däremot inte önskvärda ur produktionens synvinkel. Fodret är mera än /ton I gödsvinsuppfödningen varierar svinens foderutnyttjandegrad i huvudsak mellan 2,6 och 3,1 fe/kg tillväxt. De genetiskt bästa individerna klarar sig med ca 2,2 fe/kg. Vid högre slaktvikter åtgår mer foder per kg tillväxt och den genomsnittliga foderutnyttjandegraden måste därför alltid jämföras med svin i samma viktklass. Marginalfoderförbrukningen vid högre vikter är beroende av djurens genetiska nivå. I takt med att foderpriserna stiger blir foderförbrukningen allt mer avgörande för det ekonomiska resultatet. Om svinpartiets foderutnyttjande förbättras med 0,5 fe/kg betyder det att produktionskostnaden sänks med c/kg. Ju högre foderpris desto större blir inbesparingen vid bättre foderutnyttjande. Utfodringsplanernas tillförlitlighet och foderutnyttjandet har i praktiken varit svåra att mäta och det har varit svårt att beräkna variationernas inverkan i direkta pengar. En foderutnyttjandevariation på några decimaler syns inte med blotta ögat. Tack vare Anelmas nya uppföljningsrapporter får svinuppfödarna nu en praktisk möjlighet att följa upp utfodringsplanerna och hur de verkliga foderkostnaderna inverkar på lönsamheten för olika slaktpartier. Uppföljningen förutsätter naturligtvis att man har teknik för att noggrant mäta foderåtgången i svinhuset. I Snellmans uppföljningsrapporter fås de flesta indikatorerna separat för sogrisar och kastrater även om de uppföds i gemensamma boxar. Uppföljningen visar att kastraterna växer bättre (ca g/d), men att de samtidigt har betydligt lägre köttprocent (59,3 vs 61,2). Medelköttprocenten för alla Snellmans grisar har i år varit 60,4. Foderuppföljning könsvis kräver separat uppfödning. Diskutera möjligheterna med LB-rådgivningen. TG Tillväxtuppföljning av slaktsvin i Anelma Idén med Anelmas tillväxtrapport är att göra det möjligt för slaktsvinsuppfödare och i viss mån för integrerade besättningar att följa med slaktsvinens tillväxt. För producentens del är det viktigt att uppföljningen är lätt att göra, något man strävat efter och fortfarande utvecklar. Uppgifterna om svinpartier och enskilda svin flyttas automatiskt från slakteriet till Anelma, producentens uppgift är närmast att kontrollera att uppgifterna stämmer och att komplettera uppgifterna med den information som bara producenten har, d.v.s. grisar som dött och foderförbrukningsuppgifter. Partierna flyttas till lagret för att växa och därifrån till slakt, tillväxtrapporten del 1 Efter att grisarna levererats till slaktsvinshuset och uppgifterna behandlats på LB-kontoret får producenten ett meddelande i Anelma om att uppfödningsomgångens uppgifter har anlänt. Producenten flyttar svinpartiet till svinlagret till önskad avdelning. När slakttidpunkten närmar sig anmäler producenten djuren till slakt från lagret och tatuerar djuren med avdelningsnummer som motsvarar avdelningsnumret i svinlagret i Anelma. Vartefter som slaktuppgifterna blir färdiga minskar djurmängden i svinlagret. Via svinlagret anmäler producenten de djur som dött/avlivats. Så producenten har endast tre uppgifter: flytta grisarna till lagret, tatuera grisarna med avdelningsnummer och anmäla döda djur till lagret. Därefter räknar Anelma automatiskt ut t.ex. dagstillväxten och andra nyckeltal. Simulering av gödsvinproduktionens bidrag för eget arbete och kapital med Snellmans producentprissättning Ur exempelkalkylerna framgår slaktsvinuppfödarens möjligheter till bidrag för eget arbete och kapital när foderblandningens genomsnittliga pris är 223 /ton, smågrispriset är 66 /st (+ 2 % dödlighet) och slaktsvinpriset 1,53 /kg. Foderutnyttjandegraden har beräknats på två nivåer. Inga stöd har beaktats. Det framgår att foderutnyttjandet och slaktvikten är av avgörande betydelse för täckningsbidragets storlek. I simuleringsmodellerna har beräknats att svinens köttprocent sjunker med 0,5 enheter per 10 kg högre slaktvikt, vilket sänker producentpriset vid högre vikt. I praktiken är köttprocentfallet mindre för sogrisar. En högre marginalfoderförbrukning för större svin har beaktats. Vid 90 kg slaktvikt har marginalfoderförbrukningen (fe/kg tillväxt) i kalkylerna beräknats vara + 0,45 fe/kg jämfört med de första 75 kilona, vid 100 kg + 0,66 fe/kg Rapportens uppgifter Levererade grisar, st. Sogris Kastrat Alla Grisarnas medelvikt, kg 392 Kvalitetsklass Slaktade, st Köttprocent Friska Tillväxtdagar, d Tillväxtdagar MAX, d Slaktvikt, kg Godkända kilon, kg (180 st, 90.2 kg/st) (205 st, 90.9 kg/st) (385 st, 90.6 kg/st) Uppskattad levandevikt, kg Dagstillväxt, g/d Grisar som dött under 2 vk, st. 0 Döda, st. 7 Dödlighets % 1.8 Foderförbrukningsuppgifter och ekonomiska nyckeltal, tillväxtrapporten del 2 När avdelningen/omgången är utslaktad kontrollerar producenten uppgifterna och sparar tillväxt- och slaktuppgifterna. Det här kan producenten göra direkt efter att slaktuppgifterna är färdiga. Som följande steg ska producenten ur den egna foderbokföringen eller av utfodringsautomatens uppgifter kontrollera mängden foder som svinpartiet har ätit och sedan spara uppgifterna i Anelma på omgångens tillväxtrapport. Efter detta får producenten resultaten på uppfödningsomgången, uträknat på basen av grisarnas pris och vikt, döda djur och mängden foder de ätit, slaktsvinens slaktuppgifter och avräkningspriser. I rapporten finns slaktresultaten skilt för sogrisar och kastrater. Det viktigaste målet med tillväxtrapporten är att samla ihop de rörliga kostnader som hör ihop med en uppfödningsomgång och ge en möjlighet till att kritiskt granska arbetet hur väl utfodringsplanen och utförandet av den lyckades och hur övriga åtgärder som producenten gjort under uppfödningsomgången påverkade resultatet. Omfattning och resultat Tillväxtrapportens första del har beräknats för 90 % av de smågrisar som förmedlades under årets första kvartal. Ungefär hälften av producenterna har också fyllt i rapportens andra del, dvs. foderuppgifterna. Vi berättar mer om uppföljningens resultat i nästa LB-tidning och på höstens producenttillfällen. Redan nu kan man se att griskvaliteten (MPindex) verkar ha en klart positiv inverkan på tillväxt, köttighet och foderförbrukning. När man använder rapporten och bekantar sig med den, så har det visat sig vara lättare än vad man först trodde Foderförbrukningsuppgifter finns i utfodringsapparaten sedan många år, men jag har inte egentligen granskat dem förrän nu Varför är produktionsuppföljningen viktig? Producenterna och de som jobbar med foderfrågor lägger ner mycket jobb på att optimera foderblandningen och för att få utfodringen att motsvara svinens behov. Producenten följer med slaktsvinens aptit och justerar portionsstorlekarna, dels för att maximera foderåtgången och dels för att minimera svinn och mängden förbrukade foder-kg/producerat kött-kg. Detta är viktigt för en lönsam produktion, vilket syns i exemplet bredvid. Lika viktigt är också att skicka svinen till slakt vid rätt slaktvikt, vilket också syns i exemplet. Man ska koncentrera sig på att uppskatta vikten och vid behov använda hjälpmedel för det innan man anmäler djuren till slakt. Även de könsspecifika tillväxtegenskaperna bör beaktas redan då grisarna tas emot. Genom att könssortera och föda upp grisarna skilt kan man förbättra sogrisarnas dagstillväxt och höja på kastraternas köttprocent. Laura Ehlers bistår producenterna i användningen av svinlagret. Hon konstaterar att redan nu ser man hur producenterna följer med skillnaderna mellan tillväxtrapporterna, särskilt dagstillväxten är intressant. Eller så säger producenterna som har den förra rapporten i färskt minne att den här nya omgången växer nog Exempel 1: Bra foderutnyttjande. Exempel 2: Dåligt foderutnyttjande. bättre. MH (75 kg: 2,50 fe/kg, 90 kg: 2,58 fe/kg, 100 kg: 2,63 fe/kg) (75 kg: 3,00 fe/kg, 90 kg: 3,08 fe/kg, 100 kg: 3,13 fe/kg) 10 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 11

7 färskkött 1. Ny, rak linje ett lyft för både produkter och personal Köttet som ska malas flyttas från standardiseringen med transportband till stora silon i partier om kg. När råvaran endast hanteras maskinellt blir produktsäkerheten ännu bättre. Snellmans färskköttavdelning fick i början av året nya utrymmen som innebar ett riktigt lyft för både personal och produkter. När de sista installationerna gjordes i juli fick köttpackpersonalen en rak, automatiserad produktionslinje att arbeta med. Hela avdelningen finns nu i ett sammanhängande utrymme, säger produktionschef Roland Snellman. När vi minimerat behovet av mellanlagring har vi ännu bättre kontroll över produktsäkerheten och höjer kapaciteten avsevärt. Robotar och automatik förbättrar ergonomin och hygienen Vi har fokuserat på att avlägsna arbetsmoment som innebär tunga, återkommande lyft, berättar arbetsledare Sami Virtanen. Därför har vi satsat på transportlinjer och att plockning av askar i lådor och pallsättning sköts av robotar. Sami Virtanen är speciellt nöjd med att den interna logistiken nu fungerar så mycket bättre. Köttråvaran för maletkött förflyttas med transportlinje från standardiseringen till stora silon, därifrån vidare till förpackning. Närheten till de andra avdelningarna gör också att samarbetet och ansvarsfrågorna fungerar bättre. Kapaciteten och effektiviteten har ökat kraftigt, säger Roland Snellman. Vi packade tidigare totalt 240 ton färskt kött i veckan. Med nya köttpack är kapaciteten det dubbla. Arbetsledare Sami Virtanen och produktionschef Roland Snellman har all orsak att vara nöjda med den nya köttpackavdelningen. Bilder på denna sida: 1. Standardiseringen är köttförädlingens dunkande hjärta. Här förbereds köttet för produktionen. Det ska vara rätt råvarublandning, rätt fetthalt, rätt temperatur... Dagligen passerar ton kött genom maskineriet. Efter att köttråvaran gått in i standardiseringen är de första händer som rör vid köttet konsumentens egna vid tillagningen. 2. Packningen av askar i lådor sker med hjälp av robot - ett monotont arbetsskede som inte längre belastar personalen. 3. Pallsättningen före expeditionen är en av de tunga arbetsskeden som nu sköts automatiserat av en robot. 4. Kött som ska tärnas fryses vanligen ner, därför kräver hanteringen av färska tärningar och strimlor helt egna lösningar. Inför förnyelsen sökte man efter en maskin som specifikt klarar av att hantera färskt, ofruset kött. En av lösningarna är att tärningarna leds med hjälp av skruvar från vågen ner i förpackningen. Personalen övervakade maskinen endast vid inkörningsskedet, därefter fungerar den helt automatiskt Ca 27 ton maletkött tillverkas varje dag. Det handeln beställer på kvällen kan konsumenterna plocka ur hyllan 1½ dag senare. 3. Maletköttlinjen är helautomatiserad ända fram till förpackning. Även materiallogistiken har effektiverats i och med att förpackningsmaterialet förvaras i mellantaket och hämtas automatiskt av packningslinjen Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 13

8 Snellman-nytt Stark utveckling inom skivad chark Snellman har under 2010 haft en mycket stark utveckling inom skivad chark. Vår marknadsandel inom skivad chark växte med 3,5 4 procentenheter under några månader, vilket är en dramatisk ökning, berättar Peter Fagerholm, marknadsföringsdirektör. Bakgrunden till tillväxten är kampanjen om Snellmans värderingar enkla, raka budskap om färre tillsatsämnen och mer kött. Fortsatt kraftig försäljningsökning under sommaren Utvecklingen var positiv redan under våren och försäljningen fortsatte växa kraftigt även under sommaren. Snellman delar idag toppositionen inom skivad chark med Atria. Eftersom allt fler konsumenter intresserar sig för vad maten innehåller ser Peter Fagerholm en klar fortsättning på årets utveckling. Vi tror att de konsumenter som är intresserade av våra argument är så många, att vi Höstens nyhet: Riktigt mör rökt nöt och palvad skinka. kan öka våra marknadsandelar ytterligare. Även i Tyskland har flera tillverkare lyft fram liknande argument på sina förpackningar. Det är med andra ord en stark trend vi ligger i. Marknadsledare inom medwurst Inom medwurst är Snellman marknadsledare med ca 20 % av marknaden, en mycket stark position man ser fram emot att stärka ytterligare. Vi har vuxit mycket kraftigt inom medwurst de senaste två åren, säger Peter Fagerholm. Men det är inte konstigt: vi har en ny medwurstfabrik, väldigt bra medwurstutbud, vi ligger kvalitetsmässigt rätt med allt från specialprodukter till basmedwurstar och vi har också nya produkter på kommande. Kötthalten allt viktigare Helköttsprodukterna är den största produktgruppen inom skivad chark. Snellman är även här marknadsledare med en andel på ca 23 %. Det har varit svårt att få tillväxt inom helkött och priskriget har stundvis varit mördande, säger Peter Fagerholm. Men vi tror på vår policy att kötthalten ska ligga på minst 80 % och konsumenterna har också börjat förstå och reagera på detta. Är det kött eller vatten jag köper? Totalt sett är vi nöjda med utvecklingen och tror vi har möjlighet att växa ännu mer. Nästa år kommer att se riktigt intressant ut! HJ Vasa Björneborg Karleby Jakobstad Seinäjoki Södra nötområdet Tammerfors LB Svin Uleåborg Norra nötområdet Kajaani Ylivieska Iisalmi Vesa Hihnala LB fältchef LB-teamets kontaktuppgifter LB Nöt Matti Kastarinen LB fältrepresentant e-post: Pekka Taipale områdesansvarig norra området Avelsdjursförmedling Faba Svin Ab Kaisa Kärnä (må-ti) Moderskapsledig fr Mårten Lassfolk områdesansvarig södra området Jarmo Niemelä ombud södra området Snellmans Köttförädling Ab Granholmsvägen 1 B Jakobstad tel * fax Anumaija Viitala kalvförmedling Snellman investerar i finländskt kött Martti Hassila LB fältchef (06) Reijo Lintulahti LB svinkonsult e-post: Laura Ehlers LB produktionshandledare Lisa Ahlgren smågrisförmedling (06) Ritva Tuppurainen faba.fi (må-ti) fr.o.m Snellman går in för ett nytt investeringsår och bygger ut slakteriet på Granholmen för ca 10 milj. euro. Byggnadsarbetet inleds redan i år och den nya anläggningen planeras tas i bruk hösten Efter utbyggnaden kommer nöt och svin att slaktas på separata linjer. Vi har redan under två-tre års tid kört på överkapacitet i slakteriet, säger Martti Vähäkangas, vd för Snellman-koncernen. Frågan gällde främst i vilken ordning vi skulle göra de olika investeringarna på Granholmen. En satsning på inhemsk köttråvara Under de 15 år Snellmans nuvarande slakteri varit i bruk har anskaffningsmängderna nästan fyrfaldigats, från 8 milj. kg till 29 milj. kg. Med investeringen ökar slaktkapaciteten med 60 % till ca 45 milj. kg i året. Vi betonar vikten av inhemsk köttråvara i all vår marknadsföring, säger MarttiVähäkangas. I takt med den ökade produktionen efter investeringen kommer vi att öka anskaffningsmängderna och utvidga producentsamarbetet. Stor satsning på produktutveckling Inom köttförädlingen har man arbetat hårt med produktutvecklingen och minskat mängden tillsatsämnen samt förbättrat produkterna ända från grundfaktorerna. Försäljningsmängderna har ökat både inom färskkött och chark och på medwurstsidan lanserades under året många nya produkter. Snellman-koncernens VD Martti Vähäkangas Under hösten ser med tillförsikt på framtiden. gick vi in för en stor förändring när vi började tillverka tärningar och strimlor av färskt, ofryst kött, berättar Martti Vähäkangas. Vi har fått mycket god respons från handeln för detta. Produkterna har märkbart bättre kvalitet och konsumenten märker tydligt skillnaden när köttet inte blivit fryst under produktionen. Färdigmat går framåt I Finland har Snellmans färdigmatskoncept gett goda resultat och i Sverige går man som bäst in för att koncentrera produktionen till en ny färdigmatsfabrik i Nacka i Stockholmsområdet. Carolines Kök AB, som hör till Snellmankoncernen, tar i bruk den nya fabriken i början av Investeringarna i Sverige är en del av Snellmans färdigmatsstrategi. Genom arrangemangen strävar vi till att få en betydande andel av den svenska färdigmatsmarknaden. HJ LB Kontoret e-post: e-post: 14 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 15 Mona Julin logistikchef (06) Brita Wiik likvidansvarig (06) Tomas Gäddnäs direktör för primärproduktionen (06) Trafikanter Henry Ahlvik smågrisförmedl. trafikant Peter Björk anskaffningstrafikant södra området Christer Sundqvist kalvförmedlings- och slakttrafikant Jukka Takanen, Mauri Takanen anskaffningstrafikant norra området Kari Peltola slaktsvinstrafikant Timo Hartikainen kalvförmedlingstrafik. norra området Eero Sallinen, Antti Sallinen anskaffningstrafikant, kalvförmedling norra området

9 Herr Snellmans STRIMLOR OCH TÄRNINGAR är tillverkad av färskt, finländskt kött som inte varit fryst. TUORETTA PAKASTAMATONTA SUOMALAISTA LIHAA FÄRSKT FINLÄNDSKT KÖTT

Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram

Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram Ge smågrisarna möjlighet att växa Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram Om tillväxtmålet i tillväxtavdelningen är Över 550 g/dag: Pikku-Pekoni, Juniori-Pekoni, Multi-Pekoni Mini, Teräs-Pekoni Pikkurae,

Läs mer

Lantgårdens Bästa info

Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter 2008 4 Nytt affärsområde för Snellman Förnyad organisation En positiv framtidstro De finländska köttproducenterna har

Läs mer

Lantgårdens Bästa info

Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter 2007 4 Stigande foderkostnader en utmaning för hela köttkedjan Förnyade Anelma i bruk Stigande priser Ansvarig utgivare

Läs mer

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet SLAKTGRIS produktion och lönsamhet Slaktgriskalkylen Vilka kostnader är påverkbara? För en företagare är det viktigt att se över de kostnader som finns i företaget. Nyckeln till ökad lönsamhet är inte

Läs mer

Produktionsuppföljning och nyckeltal

Produktionsuppföljning och nyckeltal Produktionsuppföljning och nyckeltal Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 PRODUKTIONSUPPFÖLJNING... 2 FOKUS PÅ ENERGIUTBYTE... 2 ENERGIUTBYTE OCH TILLVÄXT. 3 KORTISAR

Läs mer

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008 Internationella rapporten 29 Resultat från 23-28 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna,

Läs mer

Suggorna har potential utnyttja den!

Suggorna har potential utnyttja den! Suggorna har potential utnyttja den! Suggor som hamnar utanför grupperna medför att antal improduktiva dagar ökar. Improduktiva dagar delas in i gall- och spilldagar. I besättningsanalysen från PigWin

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Lantgårdens Bästa info

Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter 2006 2 Produktionsresultaten förbättras Den finländska svinaveln behövs Med sikte på bättre resultat Ansvarig utgivare

Läs mer

Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande

Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande Artikel i Svensk Gris med knorr nr 8-2009. Se nästa sida. 5 Per K och Paw M jämför grispriser och lönsamhet Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst

Läs mer

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Sammanfattning Materialet är en beskrivning av de smågrisproducerande besättningar inom Farmek som använder Rasp

Läs mer

Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig

Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig Mot 30 I slutet av 80-talet delades det av föreningsslakten ut så kallade Guldgrisdiplom till de smågrisproducenter som nådde årsresultatet 23 producerade

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.

Läs mer

Rejäl Familjegård. samarbetstidning för snellmans primärproduktion 2014 1.» Svinseminariet 2014» Gårdsbesök på nötfältet

Rejäl Familjegård. samarbetstidning för snellmans primärproduktion 2014 1.» Svinseminariet 2014» Gårdsbesök på nötfältet Rejäl Familjegård samarbetstidning för snellmans primärproduktion 2014 1» Svinseminariet 2014» Gårdsbesök på nötfältet - 2 - - 3 - Ansvarig redaktör och utgivare Tomas Gäddnäs, Snellmas Köttförädling Ab

Läs mer

Friska nötkreatur ger välmående gårdar

Friska nötkreatur ger välmående gårdar Friska nötkreatur ger välmående gårdar Vi kan Nöt! Med sju veterinärer och tre husdjursagronomer specialiserade inom nötköttsproduktion har vi en unik kompetens. Vi kan hjälpa dig med allt från att förebygga

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION. www.svenskapig.se

EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION. www.svenskapig.se EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION www.svenskapig.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 3 Foderförbrukning 4 Daglig tillväxt 6 Klassning 8 Dödlighet 10 Resultat 11 Checklista 11 2 FÖRORD Produktionsresultatet för slaktgrisproduktionen

Läs mer

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas

Läs mer

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val..

Läs mer

Gris. producenter 2 0 1 2

Gris. producenter 2 0 1 2 G u i d e Gris producenter 2 0 1 2 Gör en bra affär! I den här broschyren har vi samlat viktig information du som grisproducent kan behöva i din verksamhet. För att få goda resultat och trygghet i din

Läs mer

Lantgårdens Bästa info. Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter 2011 2

Lantgårdens Bästa info. Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter 2011 2 Lantgårdens Bästa info Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter 2011 2 Ledare: Är måttet fullt - eller rågat? Den gångna vintern har på många sätt varit en tuff tid. Vintern var längre,

Läs mer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer Försummelserna i de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. DJURSKYDDSINSPEKTION SVIN I 48 i djurskyddslagen (247/1996) avsedd utredning om iakttagande av minimikraven för skydd av svin enligt

Läs mer

Nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget = LFA-tillägg

Nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget = LFA-tillägg Nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget = LFA-tillägg Stödutbildning 2009 Avd. för landsbygdsnäringar / Mavi Maija Kyrö Allmänt Man kan förbinda sig vid LFA-tillägget bara samtidigt som en ny

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Kalkonproduktionens kostnadsstruktur samt mätare för produktivitet och ekonomi som hjälp vid uppföljning av företaget

Kalkonproduktionens kostnadsstruktur samt mätare för produktivitet och ekonomi som hjälp vid uppföljning av företaget Hanke: Kotimaisten kalkkunantuottajien kilpailukyvyn parantaminen Manner-Suomen maaseudun kehittämisohjelma Kalkonproduktionens kostnadsstruktur samt mätare för produktivitet och ekonomi som hjälp vid

Läs mer

Glassfabriken Ekonomiutbildning för alla

Glassfabriken Ekonomiutbildning för alla Glassfabriken Ekonomiutbildning för alla ASPEGREN IDÉ AB Sjätte upplagan Glassfabriken Glassfabriken tillverkar glass som säljs till livsmedelsbutiker, glassbarer, glasskiosker, restauranger och personalmatsalar.

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

Gris. producenter nr 2

Gris. producenter nr 2 Gris producenter nr 2 För säker och lönsam grisproduktion I denna broschyr har vi samlat information till dig som är grisproducent. För att få goda resultat och trygghet i din produktion krävs bra foder,

Läs mer

mush b.a.r.f. vaisto

mush b.a.r.f. vaisto mush b.a.r.f. vaisto innehåll MUSH-STORYN... 3 MUSH-TIDSLINJE... 4 VÅRA PRODUKTLÖFTEN...6 UTFODRA MED VÅRA MUSH B.A.R.F. VAISTO -PRODUKTER... 8 PRODUKTER...14 I begynnelsen åt hundar kött, ben, organ,

Läs mer

SUGGOR, SMÅGRISAR OCH SLAKTSVIN UTFODRING AV SVIN MED FRISKA DJUR OCH GOD AVKASTNING SOM MÅL

SUGGOR, SMÅGRISAR OCH SLAKTSVIN UTFODRING AV SVIN MED FRISKA DJUR OCH GOD AVKASTNING SOM MÅL 2013 SUGGOR, SMÅGRISAR OCH SLAKTSVIN UTFODRING AV SVIN MED FRISKA DJUR OCH GOD AVKASTNING SOM MÅL UTFODRINGS- FRÅN RAISIO EXPERTIS 2 Utfodring av svin 2013 RÄTT UTFODRING GER EFFEKTIVITET INNEHÅLL Utfodring

Läs mer

December månads företag: Bastuträsk Charkuteri AB - Topp Chark

December månads företag: Bastuträsk Charkuteri AB - Topp Chark December månads företag: Bastuträsk Charkuteri AB - Topp Chark I Bastuträsk har man gjort korv till försäljning i 118 år, det är en fin Västerbottnisk mattradition som man ser att ägarna Mattias Berg och

Läs mer

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektnamn Sjuhäradskött ut på marknaden Projektidé Vi är ett nätverk sedan flera år tillbaka. Nätverket består av 8

Läs mer

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? Limousin - Den gyllenbruna eliten Historia, egenskaper och utveckling Limousinrasen härstammar från det centralfranska höglandet, med staden Limoges som centrum i Limousindistriktet.

Läs mer

Ekohusdjurskurs. ProAgria Anteckningar i ekohusdjursproduktion

Ekohusdjurskurs. ProAgria Anteckningar i ekohusdjursproduktion Ekohusdjurskurs ProAgria Anteckningar i ekohusdjursproduktion Ekoplan för djur Beskrivning, hur sköts och utfodras djuren på gården så att produktionsvillkoren uppfylls? Hurdana produktionsbyggnader finns

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln

Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln Projektetsbakgrund Handeln kan samarbeta med leverantörer av alla storlekar. Man ska emellertid kunna dra nytta

Läs mer

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson Skötsel för bättre fruktsamhet Hans Gustafsson Ekonomiska aspekter Detta kostar pengar Hög inkalvningsålder hos kvigorna Långt kalvningsintervall speciellt hos djur med medelmåttig produktion Hög andel

Läs mer

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung 1 Utbildning i ansökan om jordbrukarstöd, våren 2015 Evira/Enheten för livsmedelshygien Överinspektör Noora Tolin

Läs mer

Handbok rekryteringsdjur. Gris. 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se. Av Maria Malmström

Handbok rekryteringsdjur. Gris. 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se. Av Maria Malmström Handbok rekryteringsdjur Gris 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se Av Maria Malmström Denna skrifts har utarbetats... av LRF Konsult. Skriften har finansierats via medel från Länsstyrelsen Skåne, Informations-

Läs mer

2012 å r s b e r ä t t e l s e

2012 å r s b e r ä t t e l s e 2012 årsberättelse 2 Snellmankoncernen SNELLMAN, en del av familjens vardag Snellmans produkter hör till familjevardagen. De gemensamma stunderna runt matbordet är värdefulla, så även för familjen Lehtola.

Läs mer

Jag. examensarbete Seasonally changeable timber-structured cowbarn

Jag. examensarbete Seasonally changeable timber-structured cowbarn Kostallar i Finland och vad har vi lärt oss från Nordamerika Jouni Pitkäranta, arkitekt Jag den första kostallritningen i 11 års ålder Byggt första kostall projektet i 15 års ålder år 1987 Blev arkitekt

Läs mer

HUNDTUGG ETT sortiment med BrEdd & variation

HUNDTUGG ETT sortiment med BrEdd & variation HUNDTUGG ETT sortiment med BREDD & variation Hundtugg är en stor och viktig produktgrupp i varje zoofackbutik. Tuggen älskas av de flesta hundar och gör dessutom nytta när de tuggas. Därför satsar Dogman

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Annerstedt Flodins Utblick - Nytt från den globala köttmarknaden

Annerstedt Flodins Utblick - Nytt från den globala köttmarknaden Mikael Olsson Annerstedt Flodins Utblick - Nytt från den globala köttmarknaden 15 juni 2012 NÖTKÖTTSMARKNADEN Brasilien Exporten till EU fortsätter att öka under april och maj månad. Gapet mellan förra

Läs mer

Kvighotell - En ny model för ungdjur management

Kvighotell - En ny model för ungdjur management DAGENS EPISTOLA Kvighotell - En ny model för ungdjur management A ungdjurstallar på samma gård B Ungdjurstall som hotell (flere kunder i hotellet) Nordisk Byggträff i Billund Danmark Tapani Kivinen Architect

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter januari 2015

Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-01-30 Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Sammanfattning: Avräkningspriserna på nötkött både i Sverige och EU har stigit under den senaste månaden. Påverkan

Läs mer

Stärk djurskyddet i Europa

Stärk djurskyddet i Europa Stärk djurskyddet i Europa Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: 1. Förbättra skyddet för EU:s grisar 2. Att djur ska bedövas före slakt 3. Införa max åtta timmar långa

Läs mer

Rådgivning i samverkan ger effektivare grisproduktion

Rådgivning i samverkan ger effektivare grisproduktion Pigrapport nr 52 oktober 2012 Rådgivning i samverkan ger effektivare grisproduktion Barbro Mattsson, Svenska Pig, barbro.mattsson@svenskapig.se Rådgivare i projektgruppen var Maria Malmström, Griskonsult,

Läs mer

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Definitioner av begrepp i detta dokument: BeM Avser riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening. Medlem Medlem

Läs mer

Kom igång med WinPig Slakt

Kom igång med WinPig Slakt Kom igång med WinPig Slakt Generella funktioner 1 Filter (sökfunktion) 1 Olika typer av filter 1 Genvägsikoner 2 Allmänt att tänka på 3 Förutsättningar 3 Snabbkommandon och funktioner 3 Sök-ikonen 3 Ta

Läs mer

Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel. Hot & Cold Grupp F

Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel. Hot & Cold Grupp F Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel Hot & Cold Grupp F!! Hur gick det för er? Jämförelse med tidigare plan Initialt följde vi vår plan fram till det första marknadsmötet då vi

Läs mer

KRAV. Värdekedjeanalys av KRAV-märkt nötkött. Mars 2015 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE

KRAV. Värdekedjeanalys av KRAV-märkt nötkött. Mars 2015 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Värdekedjeanalys av -märkt nötkött Mars 2015 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Introduktion Rapportens syfte är att analysera prisutvecklingen för respektive konventionellt nötkött

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Husdjursbyggnader, byggnader för svinhushållning C 1.2.3

Husdjursbyggnader, byggnader för svinhushållning C 1.2.3 Jord- och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och -anvisningar Bilaga 4 till JSM:s förordning om byggnadsbestämmelser och - rekommendationer för byggande som stöds (100/01) JSM-BBA Husdjursbyggnader,

Läs mer

Allt om tidningsförsäljning

Allt om tidningsförsäljning Allt om tidningsförsäljning Hur du enkelt säljer lönsamma tidningarinnehåller rutiner och checklista! Tidningar är lönsamt Stor varugrupp med stort bidrag Tidningsförsäljningen i handeln omsätter årligen

Läs mer

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 1. Är det någon skillnad i användning av antibiotika mellan svensk och andra EUländers uppfödning av grisar? 2. Varför har Sverige låg antibiotikaanvändning

Läs mer

Få den bästa starten

Få den bästa starten Få den bästa starten Det bästa från naturen För att stoet och hingsten kan leverera hälsosamma avkommor, är det viktigt med en bra start i livet. Fodrets näringsämnen påverkar alla kroppens funktioner,

Läs mer

EDEL Nöt Framgång föder framgång

EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt EDEL Nöt är ett komplett högkvalitativt fodersortiment för både mjölkproducenter och uppfödare av köttrasdjur. Sedan 2010 har vi KRAV-godkända foder i vårt sortiment.

Läs mer

Kött. Det du äter när du äter kött består av. Muskler. Fett. Bindväv MÖRT KÖTT

Kött. Det du äter när du äter kött består av. Muskler. Fett. Bindväv MÖRT KÖTT Kött Det du äter när du äter kött består av Muskler Fett Bindväv MÖRT KÖTT Kött som har varit mycket i arbete har grövre muskeltrådar och mer bindväv. Det gör att vi tycker att köttet är grövre och segare

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Lansering av www.matvarden.se!

Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan

Läs mer

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet Innehåll Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet Yara i korthet Yara är världens största leverantör av mineralgödsel. Det enda gödselbolaget,

Läs mer

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT Nyhetsbrev nr 5, 2014 OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT - När jag tänker på hur enkelt det är att bara vara till, lyssna på kunderna, att höra vad de säger och att hjälpa dem med det som de behöver

Läs mer

Skandinaviens främsta köttleverantör

Skandinaviens främsta köttleverantör folder från quality meat 2014 OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET Skandinaviens främsta köttleverantör OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET om oss Quality Meat är ett av de största handelsföretagen på marknaden

Läs mer

EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION

EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION Examensarbete inom Lantmästarprogrammet EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION ECONOMIC COMPARISON BETWEEN INTEGRATED AND PIGLET PRODUCTION Edvard Olsson Handledare:

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Kom igång med WinPig Sugg

Kom igång med WinPig Sugg Kom igång med WinPig Sugg Denna skrift är en enkel guide för hur du kommer igång med ditt WinPig Sugg-program. Den egentliga manualen finns inbyggd i programmet. Innehåll Kom igång med WinPig Sugg... 1

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel;

Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; 1 Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; (H 4) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Omfattning 1

Läs mer

Samlade styrkor!.. ger fördel Sverige

Samlade styrkor!.. ger fördel Sverige Samlade styrkor!.. ger fördel Sverige Hög tid att dra åt samma håll! Svenska Köttföretagen AB Unika möjligheter att producera högkvalitativa livsmedel men kurvorna visar på motsatsen 400 Svenska grismarknaden

Läs mer

Handbok för AtriaSvin -produktion

Handbok för AtriaSvin -produktion Handbok för AtriaSvin -produktion Starkare tillsammans AtriaSvin Handbok Innehåll Atria - köttkvalitet...3 KVALITETEN I ATRIASVIN -PRODUKTIONEN...3 DJURMATERIALET...4 Smågrisgårdarna...4 Galtarna...4 Produktionsuppföljningen...4

Läs mer

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof. Gäller från 2013-01-01

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof. Gäller från 2013-01-01 Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof Gäller från 2013-01-01 Innehåll A Välkommen till Agria Djurförsäkring... 3 A.1 Det här är försäkringsvillkoren... 3 A.2 Kontrollera din försäkring... 3 A.3

Läs mer

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består

Läs mer

Testa och utveckla din företagsidé

Testa och utveckla din företagsidé Testa och utveckla din företagsidé TESTA OCH UTVECKLA DIN FÖRETAGSIDÉ Ännu har du inte bestämt dig för att starta, men du har en tydlig bild av vilken verksamhet du skulle ha i ditt företag om det blev

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Snabbguide om slakt- och förmedlingsanmälan för får och getter. Eviras anvisning

Snabbguide om slakt- och förmedlingsanmälan för får och getter. Eviras anvisning Snabbguide om slakt- och förmedlingsanmälan för får och getter Eviras anvisning Eviras anvisning Tas i bruk 10/2009 TIHY Godkänd av Föredragande Mera information Matti Huttunen Pia Vilen Dataadministrationsenheten

Läs mer

Bilaga 2. Rapport från en slaskhink. Attitydundersökning - Maten vi slänger

Bilaga 2. Rapport från en slaskhink. Attitydundersökning - Maten vi slänger Bilaga 2 Rapport från en slaskhink Attitydundersökning - Maten vi slänger Mars 2009 Konsumentföreningen Stockholm Kontaktpersoner: Louise Ungerth, chef för konsumentfrågor, KfS, 08-714 39 71, 070-341 55

Läs mer

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2015 2 3 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv Maria Alarik Vad säger regelverket för ekologisk produktion? Ekologisk grisproduktion: Permanent tillgång

Läs mer

Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar

Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar Pigrapport nr 54 Juni 2013 Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar Sophia Isberg, agronomstudent SLU, sois0001@stud.slu.se Barbro Mattsson, Svenska

Läs mer

Nettoomsättning per affärsområde 2013

Nettoomsättning per affärsområde 2013 bolaget med en gedigen historia i byggindustrin. Kan detta bolag vända och ta igen de senaste fem årens kursbesvikelse eller har bröderna Paulssons bolag gjort sitt? Bakgrund och verksamhet grundades 1959

Läs mer

Lönsammare apotek genom automatisk varupåfyllning!

Lönsammare apotek genom automatisk varupåfyllning! 19.5.2010 1 / 5 Lönsammare apotek genom automatisk varupåfyllning! Den svenska apoteksmarknaden genomgår sedan årsskiftet 2009 2010 en omreglering från statligt monopol till fri marknad. Omregleringen

Läs mer

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt INNEHÅLL 1. Att vara aktiv i en styrelse 2. Instruktioner till bidragsansökan 3. Instruktioner för bidragsredovisning

Läs mer

Få styr på kampanjerna!

Få styr på kampanjerna! Whitepaper 2.2.2012 1 / 7 Få styr på kampanjerna! Författare: Johanna Småros Direktör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) För företag som jobbar med konsumtionsvaror, utgör kampanjerna en ständigt återkommande

Läs mer

UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING

UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 24:19 UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING Options for expanding a pig farm Christian Johnsson Handledare: Jos Botermans Examinator: Dan Rantzer Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Detaljhandelsverksamhet (minimikrav för livsmedelslokal)

Detaljhandelsverksamhet (minimikrav för livsmedelslokal) I broschyren tar man upp de mest väsentliga stegmärkena för att börja med detaljhandel av livsmedel. Du får hjälp med alla frågor från Äkta smak-medlemmen i ditt område samt livsmedelstillsynsmyndigheten

Läs mer

Animalieproduktion 2011

Animalieproduktion 2011 Animalieproduktion 2011 JO0701 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Jord och skogsbruk, fiske A.2 Statistikområde Jordbrukets produktion A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Produkten

Läs mer

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12 Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12 Förutsättningar/nuläge Svenskt griskött Konsumtionen av griskött ökar i Sverige och världsmarknaden växer Stark preferens

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Distriktsveterinärerna tipsar. Information till. Stoägare

Distriktsveterinärerna tipsar. Information till. Stoägare Distriktsveterinärerna tipsar Information till Stoägare Avelssäsongen Våren är här och en ny avelssäsong stundar. Nya drömmar om föl väcks över hela landet hos såväl ston som stoägare. Då det varje år

Läs mer

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? Solweig Wall Ellström, KRAV, E-post: konsument@krav.se Attityder till ekologiska livsmedel Det är bra, det är viktigt och det är klokt att köpa ekologiskt.

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Lathund för styckningsdetaljer. Fläskkött

Lathund för styckningsdetaljer. Fläskkött Lathund för styckningsdetaljer Fläskkött Detaljstyckning av gris med användningsområden Köttet är styckat anatomiskt, det vill säga att detaljerna styckas ut efter de naturliga hinnor som finns runt om

Läs mer

Hörapparatbatterier, urladdningskurvor och strömbehov.

Hörapparatbatterier, urladdningskurvor och strömbehov. Hörapparatbatterier, urladdningskurvor och strömbehov. Om en extern enhet så som en minimottagare ansluts till en hörapparat så kan det ibland visa sig uppstå funderingar kring strömförbrukning. Detta

Läs mer

Frågor. o Verksamheten på vårdcentralen/hälsocentralen fortsätter som vanligt tills vidare,

Frågor. o Verksamheten på vårdcentralen/hälsocentralen fortsätter som vanligt tills vidare, Frågor Stänger verksamheten direkt? o Nej, verksamheten fortsätter att drivas vidare som ett konkursbo. Hur länge, det kan vi inte svara på. Konkursförvaltaren bestämmer om han/hon skall försöka att sälja

Läs mer

Nya tider nya strategier

Nya tider nya strategier malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara

Läs mer

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2015 2 3 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

1983, när Jakob Nelson slutade grundskolan, började han arbeta på familjens gård. Det gör han fortfarande men har nu utvidgat sitt arbetsfält som

1983, när Jakob Nelson slutade grundskolan, började han arbeta på familjens gård. Det gör han fortfarande men har nu utvidgat sitt arbetsfält som NÄRINGSLIV 12/13 Hoppas på en södra infart 1983, när Jakob Nelson slutade grundskolan, började han arbeta på familjens gård. Det gör han fortfarande men har nu utvidgat sitt arbetsfält som företagare på

Läs mer

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad.

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. När du tränar din hund är det som bekant viktigt att du delar

Läs mer

Dagordning 2015-04-29

Dagordning 2015-04-29 Dagordning 2015-04-29 Bakgrund till projektet Presentation av resultaten: energieffektivisering potentialen energinyckeltal utbildning och kalibrering av energikartläggare På gång inom Greppa Näringen

Läs mer