Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter

Transkript

1 Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter

2 ledare Tack för din insats! År 2012 går till historien som ett år när köttproduktionens lönsamhet nådde över nyhetströskeln. Köttproducenternas trängda situation på grund av kraftigt stigande foderpriser lyftes fram i media i olika repriser och situationen noterades även på politiskt håll. Under det gångna året har Snellman höjt producentprisen mer än kanske någonsin tidigare. Snellman har fortsatt att investera i den finländska köttproduktionskedjan och tydligare än tidigare deklarerat den finländska nöt- och svinproduktionens betydelse för företagets framtid. Slaktvolymen har ökat med närmare 4 milj. kg till nästan 36 milj. kg och livdjursförmedlingen i samma takt. Under året har totalt 2205 familjegårdar deltagit i Herr Snellmans produktionskedja. Utvecklingen av konceptet Finländskt kött från familjegården har fortsatt och vi har som exempel fått 5000 nya uppfödningsplatser för kalvar. Producentprishöjningarna till trots har vi ännu inte lyckats uppnå en tillfredsställande lönsamhetsnivå inom köttproduktionen. Det krävs fortfarande målmedveten satsning på alla fronter, tydlig kvalitetsfokusering, effektivering, marknadsföring och öppen information om köttproduktionens basfaktorer. Trots de dystra stämningarna i offentligheten har vi under höstens många och livliga producenttillfällen fått möta en stor mängd aktiva och framåtsträvande producenter, som fortfarande vill arbeta för den finländska köttproduktionens överlevnad i Herr Snellmans team. Snellmans uttalade strategi bygger på ett målinriktat samarbete med Finlands bästa familjegårdar. Därför är det naturligtvis i vårt intresse att bereda möjligheter för våra producenter att fortsätta att utveckla och se framåt. En bra familjegård behöver en positiv inställning till arbetet, tillräckligt kunnande för att utveckla verksamheten och tillräckliga resurser för att dagligen orka i mål med sina arbetsuppgifter. Ett faktum är att varje familjegård lever sin egen livscykel. Vi söker fortsättningsvis nya möjligheter att stöda i synnerhet dem som utvecklar med tanke på framtiden. Snellman behöver fortfarande många nya och aktiva producenter för att svara mot den efterfrågan som idag finns på Herr Snellmans produkter. Vi får hoppas att det mediala intresset för köttbranschens situation bidrar till bättre möjligheter att utveckla primärproduktionens lönsamhet i en positiv riktning. Detta är det sista numret av Lantgårdens Bästa Info i nuvarande form. Snellmans producenttidning har utkommit i olika former sedan år 1994, nuvarande Lantgårdens Bästa Info sedan Vår avsikt är att producenttidningen under inkommande år skall fortsätta i en förnyad form och bättre svara mot samarbetet inom Herr Snellmans familjegårdskoncept. Vi ser med tillförsikt fram emot ett nytt år och går än gång för att fira Jesu födelsefest. Vi vill tacka för det gångna året och tillönskar alla en fridfull och välsignad julhelg. Tomas Gäddnäs Primärproduktionens direktör i detta nummer: LB-producentmässa i Jakobstad sid 4 Nya ladugårdar för mjölkkor sid 6 s.10 Smaklig Jul! sid 14 Pärmbild: Arto och Tiia Tunkkaris ladugårdsöppning i Vetil lantgårdens bästa info Ansvarig utgivare och redaktör Tomas Gäddnäs, Snellmans Köttförädling Ab Redaktion Martti Hassila, Vesa Hihnala, Tove Hagner, Heidi Jylhä (Solid Media) Grafisk planering Solid Media Tryckeri Forsberg ISSN Större mängder och höjda producentpriser under 2012 Köttkonsumtionen i Finland fortsätter att öka. Fram till slutet av oktober i år har köttkonsumtionen ökat med 2 %. Produktionen av gris- och nötkött i Finland har däremot minskat med 4 respektive 1 %. I Europa minskar grisproduktionen främst i de nordiska länderna och i Polen. Den totala minskningen är ungefär en procent. Nötköttsproduktionen minskar däremot i de flesta europeiska länder och totalt i Europa är den uppskattade minskningen 4 %. Snellman har ändå lyckats öka totalanskaffningen enligt planerad budget. Fram till slutet av november har de totala anskaffningsmängderna ökat med 12,5 %. Ökningen inom svin är lite större än budgeterat, hela 15 %. Nötanskaffningen har ökat med 6 %. Livdjursförmedlingen ökar i enlighet med planen, smågrisförmedlingen med 11 % och kalvförmedlingen med 13 %. Efter inkörningen av de nya slaktlinjerna under våren har vi kunnat hålla en god balans både när det gäller slaktdjur och livdjursförmedling. Inför år 2013 siktar vi på en fortsatt mängdökning på 8-10 %. Snellman har under året gått i spetsen för producentprishöjningen på gris- och nötkött. I november var det utbetalade priset för gödsvin 25 c/kg högre än i november Snellmans medelpris för ko hade under året stigit med 40 c/kg och tjurpriset med 45 c/kg. Inför inkommande år arbetar vi för en fortsatt positiv prisutveckling för att kompensera höjningarna i foderprisen och förbättra lönsamheten. Prisnivån på spannmål och proteinfoder väntas förbli på en hög nivå även efter nyår. Medelpriset på svin stiger med några cent per kilo redan vid årsskiftet på grund av höjningar i tilläggsprisen. Åt smågrisproducenter och svinuppfödare utbetalas förutom marknadsrelaterade producentpris utvecklingstillägg åt producenter som uppnår goda produktionsresultat. Utbetalningsgrunderna för Snellmans utvecklingspremier förnyas från nyår. Nötproduktionens utvecklingstillägg utbetalas fortsättningsvis redan i samband med likviden. Genomsnittliga producentpris (utan utvecklingstillägg) för gödsvin, tjur och ko månadsvis under 2011 och Svin, pris/kg I samband med höstens nöt- och svintillfällen fick vi in en hel del uppbyggande respons och förslag på förbättringar i producentsamarbetet. Vi analyserar synpunkterna och beaktar dem i vårt fortsatta arbete. Snellmans mjölkgårdsprogram förnyas och blir ännu tydligare fr.o.m Programmet offentliggörs efter nyår. För att förverkliga vår strategi behöver vi under de närmaste åren 500 nya mjölkgårdar i vårt team och ytterligare 5000 nya kalvuppfödningsplatser per år. Det faktum att den finländska köttkonsumtionen ökar, skapar möjligheter för framtiden. De företag som bäst lyckas uppfylla kundernas och konsumenternas önskemål när det gäller rätt pris och kvalitet, har bäst möjligheter att bli leverantör för de ökade volymerna. Enligt höstens konsumentundersökning av TNS Gallup (Brandmaster 2012) har andelen finländska konsumenter som prefererar Snellman, d.v.s. i första hand väljer Herr Snellmans produkter, ytterligare ökat till 28 %. Kom ihåg att Herr Snellmans koncept Finländskt kött från familjegården godkänner endast GMO-fria foderväxter. Om man använder foder som innehåller soja, måste man därför alltid vara alert med varudeklarationen. Kravet på GMO-frihet gäller alla foder och foderväxter i nöt- och svinkedjan. Tjur, pris/kg J F M A M J J A S O N Ko, pris/kg TG Kontakt: Snellmans Köttförädling Ab PB 113, Jakobstad tel , J F M A M J J A S O N J F M A M J J A S O N Primärproduktionens kontaktuppgifter: 2 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 3

3 Snellman-info Frågetimmen med Snellmans ledning lockade stor publik. Ledningen fick bl.a. frågor om marknadsläget och framtiden. Lantgårdens Bästa Producentmässa i Jakobstad Producentmässan som arrangerades på Granholmen i Jakobstad i oktober var den första officiella Lantgårdens Bästa-producentmässan. Under mässdagen passade över 700 producenter på att bekanta sig med Snellmans verksamhet. Mångsidigt program Mässan inleddes med en frågetimme tillsammans med Snellmans ledning. Ledningen fick bland annat svara på frågor om marknadsläget, kommande produkter och hur framtiden ser ut med tanke på verksamheten. Under dagen erbjöds producenterna möjligheten att bekanta sig med de olika mässavdelningar där Snellmans samarbetspartners som t.ex. ProAgria, Feedex, Valio, Raisioagro, Konefarmi och Agrimarket fanns representerade. På de olika mässavdelningarna kunde producenterna få information och svar på frågor av lantbruksspecialister. Under dagen arrangerades också guidade rundturer på fabriksområdet, med möjlighet att se såväl slakteriet och fähuset som medvurst- och korvfabriken. På programmet stod naturligtvis också korvgrillning och besök i producentbutiken. LB-teamet och Figens experter träffade producenterna Bland primärproduktionens representanter fanns även Figens personal på plats och diskuterade aktuella frågor med producenterna. Hemtrevlig stämning, många bekanta ansikten och ett ypperligt tillfälle att knyta nya kundkontakter, summerar Figengänget mässan. Även producenterna hade reserverat bra med tid för att diskutera med sakkunniga på plats och andra producenter. Samarbetet med Snellman uppskattas Mässan besöktes under en dag av över 700 personer. Bland mässbesökarna fanns familjen Päivi och Jouni Ainali, som driver en mjölkgård med drygt 50 kor i Kannus. Producentparet har redan samarbetat med Snellman i sex år. De har besökt Snellman tidigare vid åtminstone ett par tillfällen, men denna gång blev besöket på mässan kortvarigt på grund av annat program. Familjen är mycket nöjd med samarbetet med Snellman. Djuren hämtas alltid snabbt och enligt överenskommelse, säger Päivi Ainali. Svinuppfödarna Inge-Gerd och Kaj Nylund från Pensala är också nöjda med ett 20 år långt samarbete med Snellman. De anser att Snellmans verksamhet är exemplarisk även i svåra tider. Familjen Nylund har integrerad produktion med 100 suggor och de föder själva upp allt som går till slakt. De anser att mässan är ett ypperligt tillfälle att få svar på frågor som de funderat över. Ett intressant evenemang. Man har möjlighet att träffa såväl personalen som övriga producenter, säger Kaj Nylund. Heidi Heino Kaffe med dopp och rundvandring till bl.a. slakteriet och medwurstfabriken ingick i mässprogrammet. Flera av Snellmans samarbetsparter deltog i utställningen. Från Figen deltog bl.a. Sari Sirola, Michael Nygård, Soili Haltia och Juha Mäkelä. Bland mässbesökarna fanns familjen Päivi och Jouni Ainali, som driver en mjölkgård med drygt 50 kor i Kannus. Svinuppfödarna Inge-Gerd och Kaj Nylund från Pensala tyckte mässan var ett ypperligt tillfälle att få svar på frågor som de funderat över. 4 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 5

4 LB nöt Tunkkaris nötgård, Vetil Tiia och Arto Tunkkari firade ladugårdsöppning i Vetil med 400 besökare. I Tunkkaris nya nötladugård finns plats för ca 70 kor. På bilden lyckönskar Vesa Hihnala och Mårten Lassfolk från Snellman producentparet. Nya ladugårdar för mjölkkor Maitolaituri, Reisjärvi Företaget Reisjärven Maitolaituri Oy:s ladugårdsöppning hölls Besökarantalet uppgick till 700 personer. Den nya ladugården i detta skede 145. På bilden Tomas Gäddnäs och Henrik Snellman från Snellman samt Maitolaituris delägare Harri Aho, Marko Saartoala och Pekka Hilliaho. Något för envar... På ladugårdsöppningarna finns det spännande saker för besökare i alla åldrar. Nivalan Mty, Sievi Nivalan Maatalousyhtymäs nya ladugård i Sievi har plats för 150 kor. Två robotar tar hand om mjölkningen. Öppningen den lockade besökare. På bilden Mårten Lassfolk och Pekka Taipale från Snellman, samt Juho, Pekka, Kaija och Mikko Nivala från Nivalan Mty. Laitilas nötgård, Haapavesi Kaisa och Tuukka Laitilas robotladugård i Haapavesi hade öppning På bilden även Pekka Taipale från Snellman. 6 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 7

5 Mer resurser till nötfältet Primärproduktionen för nöt fick under hösten tilläggsresurser när Sami Virtanen började som logistikplanerare för slaktnöttransporterna. Från början av 2013 har Sami huvudansvaret för slaktnötlogistiken på Snellmans hela verksamhetsområde. Med hjälp av koncentrerad planering strävar vi till flexibla slakttransporter, som beaktar tillgänglig personal och utrustning på hela området. Samtidigt kan Pekka Taipale och Mårten Lassfolk, som tidigare haft ansvaret för slakttransporterna på norra och södra området, avdela mer resurser för nötfältet. Pekka och Mårten ansvarar fortsättningsvis för nötanskaffningen och fungerar som kontaktperson för producenterna på sina områden, men de har mer tid för direktkontakt till fältet nu i form av gårdsbesök mm. De ansvarar också i huvudsak för mjölkgårdarnas LB-avtalsfrågor och stöder i mån av möjlighet såväl slakt- som livdjurslogistiken i samarbete med Anumaija Viitala och Sami Virtanen. E-märke till alla kalvar Fr.o.m ändrar Snellmans prissättning för förmedlingskalvar så att kalvens grundpris innehåller det nuvarande e-märkestillägget (3 euro/kalv). Om kalven inte är märkt med e-märke dras motsvarande 3 euro/kalv av från priset. Vi hoppas att även de restrerande gårdarna börjar använda e-märke åtminstone för förmedlingsdjur när de gamla, vanliga öronmärkena tar slut. Det elektroniska märket fästs i nötets högra öra och fungerar som hjälpmärke till huvudmärket i vänster öra. Tack vare den lilla storleken hålls märket mycket bättre fast än det traditionella hjälpmärket. Mer information om hur man använder elektroniskt öronmärke finns på adresserna och LB nöt Tillfälligt märke (rött märke) är bara för specialfall Endast ett djur med rätt märkning får tas med på transporten. Ibland händer det dock att något av öronmärkena faller av efter att djuret anmälts till slakt och det finns inte längre tid att beställa nya. I sådana fall används det röda, tillfälliga, gårdsspecifika märket. I båda delarna finns ett tryckt löpande nummer. På det tomma utrymmet på fram- och bakdelen skriver man djurets hela EU-signum (landssignumet och sifferdelen). Ett nöt med enbart rött öronmärke kan i vilket fall som helst inte tas emot till slakt och det godkänns inte för livsmedelskedjan. Så om nötet saknar bägge öronmärkena måste man beställa ersättande märken innan det kan skickas till slakteriet. Nötdjur måste ha märken i båda öronen. Endast ett djur med korrekt märkning kan tas emot till transport! VH Vesa Hihnala och Matti Kastarinen ansvarar fortsättningsvis för tjurplus-besättningarnas avtalsfrågor och rådgivning. Saara Rantanen ansvarar i sin tur för limousin-producenternas produktionsledning och rådgivning. Hon ger också vid behov annan rådgivning gällande dikoproduktion. VH Kontaktpersoner för mjölkgårdar: Södra området, Mårten Lassfolk Norra området, Pekka Taipale Tjurplus-gårdar och andra specialiserade nötproducenter: Vesa Hihnala, Matti Kastarinen Saara Rantanen (limousin, dikobesättningar) Avhämtningsförfrågningar: Slaktdjurstransporter, Sami Virtanen Kalvtransporter, Anumaija Viitala Kontaktuppgifter på sidan 15 Ladugårdsöppningarna är ett mycket bra tillfälle att knyta nya kontakter och upprätthålla gamla. Mårten Lassfolk och Pekka Taipale grillar korv på Nivala Mty:s ladugårdsingivning i Reisjärvi i oktober Nya nötkarusellen i bruk KoneAgria i Jyväskylä KoneAgria, specialutställning för lantbruksmaskiner och -tillbehör, arrangerades i Jyväskylä i oktober och lockade lantbruksproffs från hela Finland. Snellmans primärproduktion deltog för första gången i utställningen och presenterade Snellmans verksamhet för både nöt- och svinproducenter. Figen hade huvudansvaret för montern. Nötkarusellen i Snellmans utvidgade fähus på Granholmen har tagits i bruk under hösten. Nöten släpps in i karusellen och söker sig nyfiket vidare, assisterade av chauffören som för skiljeväggen framåt. När djuren når andra ändan öppnas porten och nöten följer gången till individuella bås i väntan på slakt. Systemet fungerar mycket bra, rapporterar fähuspersonalen, och underlättar nötlossningen avsevärt. 8 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 9

6 Figen satsar på att utveckla totalekonomin Avel är produktutveckling inom svinproduktionen. Figen är ett svinavelsbolag som ägs till 100 % av Snellmans Köttförädling Ab. Vårt mål är att förbättra svinens genetiska potential i enlighet med gemensamma, överenskomna avelsmålsättningar. Inom Snellmankoncernens primärproduktion ligger huvudvikten på att utveckla totalekonomin. I den här helheten passar finländsk svinavel som handen i handsken. Försöksstationen i Längelmäki är en av stöttepelarna i vår avelsverksamhet. På stationen uppsamlas pålitlig information om avelssvinens ärftliga standard. Med andra ord grundar sig våra beslut gällande avel och genetik på både fakta och eget kunnande. Försöksstationen i Längelmäki blev färdig i mars Nu när vi närmar oss årsskiftet är det bra att revidera vad vi åstadkommit under dessa sex år. I tabellen nedan finns en presentation av den ärftliga förändring som skett hos svin födda i de egenskaper som påverkar produktionens effektivitet. Enligt resultatet har köttproduktionen effektiverats tack vare Figens svinavel, totalt 10,06 euro per slaktsvin. För tillfället är den ekonomiska situationen för svinköttsproducenterna ansträngd på grund av stigande foderkostnader. Fastän många är frestade att spara in då det gäller avelsmässiga kostnader, uppmanar jag alla att tänka igenom saken två gånger. Just under tider då produktionskostnaderna är höga har produktionens Genetiska framsteg * effektivitet en viktig roll. Detta har Figen egenhändig erfarenhet av genom utvecklingen av produktionsresultaten vid försöksstationen i Längelmäki: i tabell 2 finns försöksstationens resultat för tillväxt, foderutnyttjandegrad och köttprocent för år 2006 och från de 11 första månaderna av pågående år. Som resultatet visar har effektiveringen i produktionen varit avsevärd och den är något så när samstämmig med de genetiska framstegen. Det slaktas ungefär 5000 svin från Längelmäki per år. Den positiva utvecklingen av resultatet motsvarar en årlig inbesparing på euro i svinhusets ekonomi. I egenskap av VD för försöksstationen upplever jag att redan aktiebolagslagen förpliktigar att en sådan besparing utnyttjas. Timo Serenius VD, Figen Ab Egenskapens ekonomiska värde Ekonomisk innebörd /gödsvin, Svinbesättningarnas avtal blir elektroniska Svingårdarnas avtal och blanketter i Anelma Svingårdarna Lantgårdens Bästa-basavtal finns nu i elektronisk form. Avtalen har öppnats för de producenter som är godkända i Lantgårdens Bästa-produktionskedjan. Efter att avtalet är godkänt kan det läsas och skrivas ut från Anelma. Avtalet ger riktlinjer för samarbetet mellan producenten och Snellman. I Anelma finns också de kvalitetsuppföljningsblanketter som är viktiga för utvecklingen av produktionen. Figens rådgivnings utskrifter och gårdsbesöksrapporter sparas på producentens egen sida i Anelma. Utvecklingsprogram främjar jämn och effektiv produktion Den första treårsperioden för Lantgårdens Bästa-utvecklingsprogrammen upphör vid årsskiftet. De nya programmen är kontinuerliga och beaktar förändringar i gårdens verksamhet och verksamhetsmiljö. Grundprincipen är och förblir ändå: de gårdar som har bäst produktionseffektivitet och försäljningskvalitet får enligt programmet bästa möjliga tilläggspris. De nya utvecklingsprogrammen publiceras i Anelma före årsskiftet. Snellmans producenter får stöd i förverkligandet av Figens rådgivningspersonal samt övrig primärproduktionspersonal på Snellman. De foder som används i smågris- och slaktsinsuppfödningen ska fylla LB-programmets krav I Lantgårdens Bästa-produktionen är det tillåtet att använda enbart foder som är levererat från foderfabriker, -förmedlare och -importörer som finns på ETT:s positivlista. Smågrisproducenter och slaktsvinsuppfödare måste även försäkra sig om att alla de LB svin foder som används till grisar, suggor och slaktsvin på gården inte innehåller GMO-soja. Det vill säga, alla svin i Lantgårdens Bästakedjan ska vara uppfödda med GMO-fritt foder. Mera respons gällande griskvaliteten Vi ber slaktsvinsuppfödare att ge mer respons över hur olika smågrisproducenters grisar klarar sig i slaktsvinstallen. Förutom de kvalitetsgranskningar som görs i smågrisbesättningarna, ger responsen från hela uppfödningsperioden viktig information för att snabbt korrigera kvalitetsbrister. Responsen kan ges genom att anteckna det i tillväxtrapporten eller genom att meddela det direkt till djurförmedlingen eller primärproduktionens personal. MH Statsrådets förordning om skydd av svin träder i kraft Ni hittar på Anelma samt i Jord- och Skogsbruksministeriets meddelande information över de aktuella instruktioner och förordningar som gäller svinens produktionsförhållanden. Bekanta er med förordningarna och observera de olika övergångstiderna för de olika punkterna, samt försäkra er om att er produktion fyller de angivna normerna. Antal födda grisar totalt 0,45 3,61 1,62 Antal dödfödda grisar -0,06-3,98 0,25 Grisdödlighet före avvänjning -0,02-4,66 0,09 Ålder vid första grisningen -4,36-0,05 0,22 Grisningsmellanrum -0,98-0,19 0,18 Dagstillväxt 31,48 0,03 0,82 Foderutnyttjandegrad -0,12-30,92 3,76 Kött-% 1,05 2,96 3,12 Det ekonomiska värdet för genetiska framsteg / gödsvin 10,06 *Båda raserna tillsammans. Årtalen enligt grisarnas födelseår. Mv 2006 Mv 2012 Förbättring Dagstillväxt g/d 927,3 972,7 45,4 Foderomsättningsförhållande fe/kg 2,6 2,5 0,1 Kött-% från provstyckning 63,7 64,5 0,8 Tabell 1. Genetiska framsteg inom Figens avelsprogram under de senaste fem åren i de ekonomiskt sett viktigaste egenskaperna. Tabell 2. Verkliga produktionsresultat vid Längelmäki försöksstation under åren 2006 och Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 11

7 Svinnet i skick i avvänjningsavdelningen Svinnet i skick! 4/5 Förberedelsen för avvänjning startar direkt då grisarna föds. Det första villkoret för en lyckad avvänjning är att grisarna får tillräckligt med råmjölk genast efter födseln. Ifall grisarna lider av undernäring, dålig motståndskraft och möjligtvis diarré redan under suggan, blir en lyckad avvänjning utmanande. Men man kan förbereda sig för avvänjningens utmaningar genom att komma ihåg bl.a. följande saker: Gör drickandet så lätt som möjligt för grisar i alla storlekar. En avvand gris behöver 0,8-2,0 liter vatten per dag, en gris i förmedlingsålder dricker redan ca 5 liter per dag. Motståndskraft vs. sjukdomstryck Grisens motståndskraft är som lägst vid avvänjningen. Minimera alla eventuella sjukdomsorsakare och stöd grisens motståndskraft med goda förhållanden. Undvik omgrupperingar, så att slagsmål och möjlig spridning av sjukdomar kan begränsas. Behåll kullarna för sig eller kombinera djur endast från några kullar. Fastän det lockar att gruppera djuren enligt vikt, är det inte ändå alltid den enklaste lösningen. Slagsmålen mellan jämnstora djur kan fortgå längre eftersom djuren är jämbördiga med varandra. Gruppering enligt storlek kan också leda till att djuren är av olika åldrar, vilket i sin tur innebär att djuren inom gruppen har skillnader i ätförmåga, utvecklingsgrad i matsmältningskanalen samt motståndskraft. Dessutom kan man i sådana fall råka kombinera djur från kullar som lidit av diarré med djur från kullar som varit friska. Minimera fodervägrare/matstrejkare Före avvänjning har grisarna varit vana att äta ca en gång i timmen. De får även nästan 90 % av den vätska de behöver från suggans mjölk. Att äta på eget initiativ är något de måste lära sig. Då är det bra att dra nytta grisarnas naturliga sätt att äta tillsammans samt deras nyfikna karaktär. Om alla grisar har möjlighet att äta samtidigt tar de modell av varandras ätande och bråket gällande maten minskar. Om man använder en ho med kontinuerlig tillgång till foder, men som alla inte ryms vid samtidigt, kan det vara skäl att placera en tilläggsutfodrare i närheten av hon de första veckorna efter avvänjningen. Man kan erbjuda samma foder som ur den egentliga hon i tilläggsutfodraren, eller alternativt lite smakligare gröt. Matsmältningskanalen hos en gris i avvänjningsålder motsvarar inte det vuxna svinets matsmältning och den är väldigt känslig för störande faktorer. Man ska locka grisarna till att äta med alla tillåtna knep, eftersom en längre paus i ätandet kan leda till att tarmsystemet överreagerar. Tarmens konstruktion förändras och absorptionen av näringsämnen sjunker, ofta med diarré som påföljd. Erbjud grisarna foder senast fr.o.m. halva digivningsperioden, så att de via smakande blir vana vid fast föda. Djuren i grisningsboxen kan också vänjas vid nerblött foder, som de har lättare att smaka på än på torr. Man ska vara speciellt noga med hygienen när det gäller nedblött foder. Dela ut foder flera gånger per dag, och i så små mängder att grisarna äter upp allt. Genom att använda varmt vatten förbättras fodrets smaklighet och grisarna behöver inte använda energi till att värma upp fodret. Även de som använder blötutfodrare ska komma ihåg att den utdelade fodrets temperatur bör vara över 18 C Värme och närhet Skapa sådana förhållanden för grisen som den trivs i. Viktigaste förhållandefaktor för grisen är temperaturen. Den temperatur som grisen upplever påverkas förutom av själva lufttemperaturen även av luftfuktighet, drag samt användning av strömaterial. Suggan är en viktig värmekälla i grisningsboxen. Ifall man avvänjer genom att flytta bort suggan från grisningsboxen så att grisarna blir kvar i avdelningen, bör man höja temperaturen i avdelningen eller sätta på värmelamporna igen. Grisarnas fettlager förtunnas nästan alltid dagarna efter avvänjningen och därför fryser de lättare. Följ med djurens liggbeteende, det berättar ifall temperaturen är lagom. Om grisarna fryser kan det vara ett tecken på att allting inte står rätt till eller att de inte lärt sig att äta tillräckligt ännu. Kom ihåg att diarré också kan förorsakas redan av att grisarna fryser, eftersom rörligheten i tarmen blir långsammare! En annan avgörande förhållandefaktor är gruppen som grisarna lever med. De flesta slagsmålen sker under de första timmarna efter att djuren blivit ihopflyttade och slagsmålen borde sluta då rangordningen är klar. Detta brukar ta timmar. Ju mindre man blandar ihop grisar från olika kullar, desto mindre behöver de slåss. Terhi Jääskeläinen projektchef, Sikojen hyvinvoinnin edistämineninformationsprojektet Till vänster: kullarna blandas inte Till höger: kullarna blandas vid avvänjningen Bilden visar hur sjukdomar kan spridas när man blandar grisar från olika kullar. Om man inte blandar djuren, utsätts endast en grupp för sjukdomen och ett eventuellt insjuknande. Om man blandar djuren utsätts alla djur för sjukdomen och beroende på motståndskraft insjuknar grisarna eller hålls friska. Smågrisarna söker värme hos varandra, ifall temperaturen i avdelningen inte räcker till. 12 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 13

8 En Smakfull Jul! önskar Kokkikartano Kokkikartanos julprodukter tillverkas av bästa råvaror och enligt traditionella recept, så att smak och konsistens känns som hemmagjorda. Jullådorna är garanterat färska när de plockas fram på julbordet, eftersom produkterna inte fryses under produktionsprocessen. Kokkikartanos julprodukter består av Julpotatislåda 650 g Morotslåda 700 g Kålrotslåda 700 g Leverlåda 700 g Batatlåda 700 g Karelsk stek 750 g Julrisgrynsgröt 700 g Kokkikartano har en ny samarbetspart: Jultomten! På Kokkikartanos hemsida finns bl.a. följande producentpresentation av familjen Sandås potatisodling i Munsala: Kokkikartanos färska julpotatislåda tillverkas av högkvalitativa, finländska råvaror. Denna jul kan man följa potatisens väg ända från österbottniska potatisodlare till butikshyllan. I Österbotten har man odlat potatis ända sedan 1700-talet. Århundraden av erfarenheter och traditioner har förts vidare från generation till generation och har med åren vuxit till en grundmurad yrkesskicklighet. Sandås potatisodling i Munsala Familjen Sandås i Munsala, Nykarleby, har haft potatisodling i tre generationer. År 1999 gjorde man generationsväxling på gården och Leif och Maj-Len Sandås tog över driften på gården tillsammans med sina tre pojkar i skolåldern. Pojkarna är redan mycket intresserade av potatisodling och hjälper till på gården när de hinner för skolarbete och ishockeyträningar. Leif Sandås berättar att potatisodling är en mycket utmanande men samtidigt mycket givande verksamhet. Odling av potatis kräver noggrann planering och uppföljning. Det handlar om en känslig produkt som kräver rätt växt-, väder- och förvaringsförhållanden. På Sandås gård odlar man potatis på 60 hektar mark, som utgörs av gårdens bästa åkrar. Förutom jordmånen har naturligtvis också vädret stor inverkan på odlingsresultatet. Potatisodlarens idealsommar är tillräckligt regnig och inte för varm, men ändå full av solsken. Olika sorter kräver dock olika väderförhållanden. Vädret inverkar också på skördetillfället. Skörden kan dra ut på t.o.m. ett par månader, för man kan bli tvungen att hålla veckolånga pauser pga variationer i vädret. När man skördar potatis ska det ske med stor noggrannhet och försiktighet. Även förvaringen bör ske i rätt temperatur och miljö så att potatisen hålls frisk. Trots utmaningarna njuter familjen Sandås av att odla potatis. De säger att det finaste är att få se och uppleva hela produktens livslängd, från sättpotatis ända till butikshyllan. Potatisens utveckling är fascinerande, för inget år är det andra likt. Man kan aldrig veta med säkerhet när det första bladet sticker upp ur jorden eller när potatisen börjar blomma, säger Leif och tillägger att det är just det som är så intressant att följa varje år. Förutom själva odlingen berättar Leif att han också trivs med att arbeta med gårdens maskiner och upplever det som en hobby att hålla dem i skick. På Sandås gård odlar man Melody-sorten, vilken används i Kokkikartanos jullådor. Dessutom odlar gården sju andra sorter. Familjen Sandås berättar att man ofta får värdefull respons på sina produkter på odlarträffar, vilket i sin tur hjälper dem att vidareutveckla verksamheten. Det viktigaste för oss är att kunden är nöjd, så vi strävar alltid efter att göra vårt bästa, säger Leif. Familjen Sandås önskar alla en fridfull jul! Text: Heidi Heino Bilder: Tommi Fors Primärproduktionens kontaktuppgifter: LB nöt Vesa Hihnala LB fältchef, Matti Kastarinen LB fältrepresentant, Mårten Lassfolk områdesrepresentant, södra området, Pekka Taipale områdesrepresentant, norra området, Sami Virtanen nötlogistikplanerare, Anumaija Viitala kalvförmedling, , Saara Rantanen Limousin-produktionshandledare LB svin Martti Hassila LB fältchef (06) , Reijo Lintulahti LB svinkonsult, Tove Hagner LB produktionshandledare, Lisa Ahlgren smågrisplanerare, (06) Trafikanter Henry Ahlvik grisförmedling, trafikant, Christer Sundqvist kalvförmedlingstrafikant, slakttrafikant, Peter Björk anskaffningstrafikant, söda området, Kari Peltola slaktsvinstrafikant, Jukka Takanen anskaffningstrafikant, norra området, Eero och Antti Sallinen anskaffningstrafikant, kalvförmedling norra området , Timo Hartikainen kalvförmedlingstrafikant, norra området, Mika Laakso kalvförmedlingstrafikant, södra området, LB kontoret Mona Julin logistikchef, (06) Ann Knutar LB-kontorets förman, Brita Wiik systemansvarig, (06) Tomas Gäddnäs primärproduktionens direktör (06) , Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 15

9 Fridfull Jul & Gott Nytt År önskar Herr Snellman och LB-teamet