Lantgårdens Bästa info. Med tillförsikt mot nya utmaningar De finska svinraserna håller måttet

Transkript

1 Lantgårdens Bästa info Med tillförsikt mot nya utmaningar De finska svinraserna håller måttet

2 Starkt förtroende för Snellman Snellmans infotidning till producenter och samarbetsparter Producenter, konsumenter, handel och övriga kunder har starkt förtroende för Snellman. Detta syns framför allt i företagets stabila utveckling de senaste åren. Snellmans omsättning steg under 2004 till 106 milj., anskaffningen ökade till 20,9 milj. kg och inom färskköttförsäljningen befäste Snellman sin marknadsposition. Det nya året har dessutom börjat mycket positivt för charkförsäljningen. Utvecklingen av svinanskaffningen 2004 gick helt i linje med våra strategiska målsättningar. Detta år vill vi i synnerhet satsa på att minska hanteringsförlusterna i svinkedjan. Därför kommer vi inom rådgivningen att avdela mer resurser för att minska kasseringsförlusterna hos gödsvinen. Fortsättningsvis vill vi vidareutveckla processtyrningen av hela svinkedjan inklusive anmälningssystemet och Anelma-tjänsterna. Vi har också fått välkomna ett fl ertal nya svinproducenter med i vårt team. Nötproduktionen minskade i Finland 2004 samtidigt som konsumtionen ökade. Snellmans nötanskaffning 2004 uppgick till nästan samma nivå som året innan. Koslakten minskade, vilket i huvudsak var en följd av att nödslakten upphörde under början av året. Snellmans hela nötanskaffning går numera till egen vidareförädling. Snellmans starka position inom färskköttsförsäljningen och charken medför att företaget kontinuerligt behöver mer nötkött. Det förnyade mjölkgårdsprogrammet har redan gett Snellman många nya nötproducenter och vi hoppas på många fl er under det pågående året. Producentpriserna är stigande. Svinpriset är i dag 17 c/kg högre än för ett år sedan. Tjurpriset har stigit nästan 15 c/kg och kopriset med över 20 c/kg. Vi hoppas på ett gott år för alla parter i Snellmans produktionskedja. Vi har kunniga kvalitetsmedvetna producenter och alla möjligheter att lyckas. Arbetsglädje under årets utmaningar, önskar alla på Snellman! Tomas Gäddnäs ANSKAFFNING /- Ansvarig utgivare och redaktör: Tomas Gäddnäs, Oy Snellman Ab Redaktör Heidi Jylhä, Solid Media Bilder Martti Hassila, Vesa Hihnala Björn Stjernvall, Anders Eklund Snellmans arkiv Grafisk formgivning/ombrytning Solid Media Tryckeri FORSBERG Upplaga 3500 fi nska 1000 svenska Kontaktuppgifter Oy Snellman Ab PB Jakobstad * SVIN, milj. kg 8,2 9,2 12,2 13, % NÖT, milj. kg 5,8 6,7 7,3 7,2-1 % Tjur, milj. kg 3,01 3,32 3,98 4, % Ko, milj. kg 2,18 2,73 2,59 2,35-8 % Kviga, milj. kg 0,58 0,66 0,77 0,68-12 % TOTALT, milj. kg 14,0 16,0 19,5 20,9 + 7 % LIVDJURSFÖRMEDLING GRISAR, st % AVELSSVIN, st % KALVAR, st % Tjurkalvar, st % Kokalvar, st % Mjölkkalvar % SLAKTVIKTER Gödsvin, kg 86,0 89,1 90,7 90,0 Sugga, kg 164,9 167,5 171,3 174,5 Tjur, kg 271,1 286,8 300,6 309,2 Ko, kg 246,1 250,3 255,6 261,9 Kviga, kg 209,3 218,4 227,4 229, ,46 20,42 19,59 19,18 19,06 19,41 18,49 18,82 17,4 17,27 18,2 16,76 14,56 16,31 16,72 16,52 16,3 16,08 13,06 11,31 11,56 12,2 12,12 11,9 11,07 11,08 11,26 11,18 10,72 22,98 18,38 18,31 15,47 15,35 11,09 11,57 11,05 11,01 5,6 5 T. HK RUOKATALO T. SNELLMAN T. ATRIA T. KESKO T. JÄRVISUOMEN PORTTI 0 4vkoa W vkoa W vkoa W vkoa W vkoa W vkoa W vkoa W vkoa W vkoa W vkoa W vkoa W vkoa W vkoa W ,52 21,63 17,63 16,6 11,81 11,46 23,6 20,42 20,8 20,66 16,49 15,23 14,78 15,12 14,94 12,54 12,6 13,4 12,53 11,94 11,65 11,57 Försäljningen av industriellt förpackat rött kött i Finland under (Källa: AC Nielsen Scantrack) 16,34 12,8 11,66 11,43

3 Innehåll Starkt förtroende för Snellman... 2 Svin- och nötmålsättningar Herr Snellman är på gång... 4 Kvalitetsmedvetna producenter är Snellmans styrka... 5 Nötuppfödningens framgångsfaktorer, kvalitet framom antal... 6 Mjölkkalvarnas andel växer... 6 Mjölkgårdarnas LB-förmåner föbättrades... 6 Är det möjligt att producera köttigt och samtidigt fettfattigt nötkött?... 7 Specialiserade nötproducenters resultat... 7 Högre kvalitet på slaktkropparna som mål... 8 Produktivitet med rätt utfodring... 9 Finländska raser har hög produktionspotential... 9 Livdjursförmedlingen i fokus...10 Nytt från smågrisförmedlingen Snellman erhåller produktsäkerhetscertifi kat...11 Positiv överraskning i slaktlikviden Många Lantgårdens Bästa mjölkproducenter har under början av året fått en positiv överraskning när de öppnat slaktlikviden från Snellman. Priset på slaktkor har överstigit förväntningarna. Orsaken är Snellmans nya och helt unika prissättning för mjölkbesättningar. Snellmans trogna avtalsproducenter får en extra belöning för de djur som levererats under fjolåret. LB-avtalets förmåner har förbättrats för alla avtalsproducenter. Priset på ko stiger med en halv cent per kg för alla kalvar och ungnöt som levererats utöver basnivån 14 st per år. Alla LB-avtalsproducenter får det nya bonustillägget automatiskt utan extra förpliktelser. Rätt utfodring kan ge många produktionsfördelar. Välbesökta svininfotillfällen i Ilmajoki och Vörå. Mjölkkalvarnas andel i kalvförmedlingen växer stadigt. Läs mer på sid. 6! Lantgårdens Bästa Svinmålsättningar 2005 Svinanskaffningen 15,0 milj. kg Grisförmedling st Gödsvinens kvalitet Kött-% : 59,0 Vikt: 91 kg Andelen friska djur (inga delkasseringar): 92 % Andelen helt friska djur (inga kasseringar): 87 % Grisarnas kvalitet 85 % av smågrisarna med i LB-indexräkningen LB-indexbesättningarnas medelvärde: 52 Besättningarna LB-avtal med alla svinbesättningar Alla svinbesättningar på nationell hälsonivå Svinprocessens verksamhet Noggranna prognoser för köttprocessens svinmängder och prisnivå oavbrutet 4 månader i förväg Lantgårdens Bästa Nötmålsättningar 2005 Nötanskaffningen 7,25 milj. kg Kalvförmedling st Nötens kvalitet Tjurens vikt 310 kg Andel med låg fetthalt (klass 1+2): 67 % Kornas andel minst 33 % Besättningarna LB-avtalen täcker 80 % av nötanskaffningen LB-besättningarna på nationell hälsonivå Många nya Lantgårdens Bästa-producenter som Snellmans kunder Nötprocessens verksamhet Noggranna prognoser för köttprocessens nötmängder oavbrutet 3 4 månader i förväg 3

4 Lantgårdens Bästa info Herr Snellman är på gång Till vissa delar kan årsöversikten år efter år inom köttbranschen sammanfattas med ett ord turbulent. Fjolåret blev en upprepning av flera tidigare års händelser på så sätt att handelskedjorna med jämna mellanrum utannonserade att priserna för ett stort antal produkter sänks. Som en naturlig följd av detta pressas industrins priser ytterligare, vilket ledde till att även större köttindustriföretag i Finland hamnade i en ännu djupare kris med t.o.m. skuldsanering som följd. Året präglades även av att ett stort antal livsmedelsarbetare blev uppsagda i både mindre och större företag. Nya EU-ländernas påverkan mindre än väntat De nya EU-ländernas påverkan på köttbranschen i Finland blev dock mindre än väntat. Detta berodde till avgörande grad på hur den globala marknadssituationen ser ut. Estland, Lettland och Litauen hade själva behov av råvaruimport för speciellt griskött. De polska bönderna såg en möjlighet till bättre producentpriser med att sälja levande grisar till slakterierna i Tyskland. Detta ledde till att prisnivån för de baltiska konsumenterna steg kraftigt, vilket i förlängningen leder till att även lönerna i dessa s.k låglöneländer kommer att närma sig EUnivå snabbare än väntat. Största hotet för producenterna i Finland ligger i att böndernas egna börsbolag bygger upp den baltiska köttindustrin med den höga know-how som vi har här i Finland. Detta kommer att gynna handelskedjorna i Finland, men inte producenterna. Stigande producentpriser Det positiva för producenternas del var ändå att producentpriserna under året sakta men säkert började stiga. Med stigande producentpriser har även industrin möjlighet att höja priserna på färskt kött till handeln. Råvarorna för charkförädlingen blir dock dyrare och för de charkföretag som inte har en egen slaktverksamhet blir situationen ytterst svår. Intensivt samarbete med producenterna Från Snellmans sida har vi i ett tidigt skede försökt kartlägga dessa hot och möjligheter. Vi kom till den slutsatsen att såväl producenterna som Snellmans har förutsättningar att överleva, men det krävs ett Verkställande direktör Gerhard Snellman på producenttillfälle i Ilmajoki, januari intensivt samarbete för att nå resultat. Vårt angreppssätt är att vi måste hjälpa producenterna att fokusera på rätt saker för att med lägre kostnader få en bättre kvalitet, produktivitet och djurhälsotillstånd. Vi vet av erfarenhet att den fi nländska konsumenten är känslig för hur djuren blir behandlade och för vad man sätter i munnen. Sedan är det en annan sak att de inte är beredda att betala för det mervärde som vi tillsammans ger dem. Volym och omsättning växte Snellman Ab hade även i fjol ett tillväxtår både i volym och omsättning. Tillväxten kom speciellt från ökade slaktvolymer, ökade marknadsandelar inom konsumentpackat kött och tillväxt inom färdigmatssektorn. Även exporten till Sverige, USA och Japan var gynnsam. Positivt nytt år Detta år har börjat positivt med lansering av nya produkter som handeln tagit emot med stort intresse. Kommentarerna från handeln har varit att nu är Herr Snellman på gång. Den positiva utvecklingen vi ser framför oss i samarbete med er producenter gör att vi nu har aktiverat de investeringsplaner som vi har haft i vår strategiplan. Dessa investeringar omfattar bl.a. större utrymmen för att kyla slaktkroppar, men även i allra högsta Snellmans strategiska målsättningar Herr Snellman vill arbeta för att vara: Handelns bästa samarbetspart. Kvalitetsledare inom de segment vi fokuserar på. Marknadsledare inom skivad smörgåsmat. En av de tre viktigaste köttleverantörerna för handeln. Bästa samarbetspart för producenterna. Föredömligt ledarskap som tar ansvar för mänskor och miljön. grad satsningar på att ytterligare förbättra effektiviteten, kvaliteten och att kunna ännu bättre få varje köttgram till rätt användning. Vi ser fram emot ett fortsatt gott och förtroendefullt samarbete. Vd Gerhard Snellman 4

5 Svinproducenter på infodag Kvalitetsmedvetna producenter är Snellmans styrka 115 svinproducenter tog del av Snellmans framtidsutsikter för svinnäringen på Snellmans svininfodagar i Ilmajoki och Vörå Huvudtemat på infodagarna behandlade svinhusmiljön och dess inverkan på slaktsvinskasseringar och suggans fertilitet. Svinhälsan i Snellmans producentbesättningar har förbättrats kontinuerligt i synnerhet när det gäller smittosamma sjukdomar. För 2005 har Snellman tagit som projektmålsättning att minska de produktionsmiljörelaterade kasseringarna hos slaktsvinen. Gästföreläsare i Ilmajoki var veterinär Outi Hälli, som påpekade djurskötarens viktiga roll för att uppnå goda resultat. I Vörå hölls svinstallmiljöföreläsningen av Martti Hassila. VD Gerhard Snellmans deltagande i producenttillfällena bidrar år efter år till att ge producenterna mer tilltro till näringen och till sina egna möjligheter att lyckas i teamsamarbete med Snellman. Resultatet av förfrågan är till nytta för vidareutvecklingen av svinprocessen och dess funktion. Kvalitetsmässigt kan vi redan nu se resultat av smågrisarnas indexprissättning och satsningen på utfodringsoptimering i svinstallarna. Köttprocenten steg fortsättningsvis och hela hösten hölls den på en nivå omkring 59 %. Samtidigt har svinens tillväxt förbättrats och de fl esta svinuppfödare klarar numera uppfödningen till i genomsnitt 90 kg slaktvikt på en omloppstid som är högst 17 veckor. De fi nländska svinproducenternas produktionsmöjligheter belystes även ur internationellt perspektiv. Finländska svin är bland de bästa i Europa i produktionspotential. Med målmedvetet utvecklingsarbete fi nns det därför goda möjligheter att uppnå mycket gott resultat. De nya medlemsstaterna ligger i effektivitet och slaktkvalitet på en betydligt lägre nivå. En styrka för den fi nländska svinnäringen och i synnerhet Snellmans svinkedja är också den jämna prisutvecklingen utan snabba svängningar. Detta minskar den enskilda svinföretagarens risker och svinkedjans resurser kan satsas på kvalitets- och effektivitetsförbättringar i stället för prisspekulationer. Svinprisnivån i Finland var under fjolåret lägre än EU:s medelnivå men klart högre än i Danmark. Under början av året har svinpriset i EU sjunkit under den fi nländska prisnivån. I januari var svinpriset i Sverige 10 c/kg och i Danmark 20 c/kg lägre än i Finland. Även fi nländska företag har efter jul sänkt priset i ett par repriser. Snellman har hållit prisnivån och vi strävar fortfarande till en stabil prisutveckling. Enligt prognosen är svinpriset stabilt under den första delen av året men mot slutet av året väntas i Finland en svagt stigande trend. TG Snellmans anskaffningsresultat 2004 och målsättningarna för 2005 presenterades av Tomas Gäddnäs. Mängdmålsättningarna uppnåddes både för svinslakten och för smågrisförmedlingen. I oktober uppstod ett underskott av slaktsvin som i december övergick i överskott. Totalt sett var mängderna ändå i balans. Svinproducenterna fi ck via en förfrågan ge sina synpunkter på svinanmälningssystemets funktion samt överskottssituationen kring årsskiftet och anskaffningspersonalens hantering av denna. Svinproducenter i IMO:s auditorium. Producenterna påmindes om att den viktigaste länken och största tillgången i effektiveringen av produktionen är producenten själv. Ett täckande tvärsnitt av de svenskspråkiga svinproducenter hade samlats vid Norrvalla i Vörå. Tomas Gäddnäs presenterade anskaffningsresultat för 2004 och -målsättningar för

6 Lantgårdens Bästa info Nötuppfödningens framgångsfaktorer, kvalitet framom mängd LTK:s undersökning stöder måttliga slaktvikter Snellman har strävat efter att hålla mjölkrastjurarnas slaktviktmålsättningar på en måttlig nivå, delvis på basen av egna provskärningar. Istället för att betona enbart mängd har vi velat fästa större vikt vid kvaliteten. Vi har inte velat styra producenterna medvetet till att producera mycket stora kroppar, som eventuellt kan ge sämre utbyte än en något lättare kropp. För år 2005 har Snellman satt slaktviktsmålsättningen för tjurar på 310 kg och andelen kroppar i fettklass 1 2 strävar vi efter att ska vara minst 67 procent. Markku Honkavaara vid Lihateollisuuden tutkimuskeskus har gjort en undersökning, som visar att en hög slaktvikt ( kg) i kombination med hög dagstillväxt stimulerar tillväxten av slaktkroppens mindre värdefulla delar (t.ex. bröst, sida) istället för de värdefulla delarna (bl.a. stek). När kroppsvikten stiger förbättras kroppens form, men dess fetthalt stiger också. De lättare tjurarna ( kg) med något långsammare tillväxt gav bättre utvinning med tunga och värdefulla stekar samt mer värdefullt sortiment i jämförelse med de tyngre tjurarna. Kraftfoderprocenten konstaterades också ha ett klart samband med att kroppen blev fetare. För nötuppfödningen gäller dock fortfarande att slaktvikterna får öka åtminstone så länge kroppens fetthalt inte stiger. Mjölkkalvarnas andel växer VH Mjölkgårdarnas LB-förmåner förbättrades Mjölkgårdarnas avtalsprissättning förnyades vid årsskiftet. Mjölkgårdarnas nya LB-avtalstillägg betalas också för kor med fettklass 4. Tillägget betalas för varje ko förutom för köttklass P- och fettklass 5. En nyhet är att mjölkgården kan höja avtalspriset för gårdens slaktkor när också gårdens förmedlingskalvar och ungdjur säljs till Snellman. För sålda kalvar och ungnöt betalas 0,5 c/kg bonustillägg på LB-slaktkor ett år framåt från och med början av följande månad. Kalvar och ungnöt sålda under 2004 tas i beaktande i prissättningen av korna från början av LB-tillägget har en minimi- och maximinivå. Avtalstillägget är fortfarande minst 7 c/kg, vilket motsvarar 14 sålda kalvar eller ungnöt i året. Detta betyder att mjölkgårdens avtalspris stiger när antalet sålda kalvar och ungnöt överstiger 14 per år. En exempelgård som säljer 30 kalvar till förmedling får 15 c/kg LBavtalstillägg. Mjölkgårdar som säljer förmedlingskalvar direkt till Snellmans uppfödare kan sköta faktureringen genom Snellman. Behandlingsavgiften är bara 1 euro/kalv, samtidigt som mjölkgården får del av tilläggspriset. Nu lönar det sig att se till så att avtalen är i ordning. Vi behöver också fl er producenter. Ta kontakt med våra ombud eller med anskaffningskontoret! VH Kalven trivs bäst i en dragfri box med mycket strö. Snellmans kalvförmedling växte fortfarande under år 2004, likaså växte mjölkkalvarnas andel av de förmedlade kalvarna till 50 procent. Att kalvarna blir allt yngre ställer också allt högre krav på uppfödarna. Det råder tidvis brist på sk. vanliga normalkalvar, vilket leder till att nötuppfödare, som inte har möjlighet att ta emot mjölkkalvar, blir tvungna att vänta lång tid på nya kalvar. Uppfödaren bör komma ihåg att utrymmen som reserverats för mottagning av kalvar måste vara anpassade till de behov 2 veckor gamla kalvar har. Skötseln och utfodringen måste vara förstaklassig ända från första dagen. Å andra sidan måste också mjölkbesättningen som säljer mjölkkalvar packa resenärens ryggsäck rätt. (Se ruta till höger) VH Mjölkkalvens reseförsäkring ålder dagar vikten minst 40 kg matad med tuttutfodring frisk, ren, god allmänkondition registrerad och öronmärkt producerad på en Lantgårdens Bästa-gård 6

7 Är det möjligt att producera köttigt och samtidigt fettfattigt nötkött? Förhållandena skapar förutsättningarna En lyckad uppfödning består av många faktorer. Eftersom en stor del av Snellmans förmedlingskalvar förmedlas vid två veckors ålder som mjölkkalvar ökar vikten av att förhållandena på gården är de rätta. En liten kalv behöver en dragfri, torr liggplats, som ger ro att vila och sova. Sömnen är viktig för välmåendet för såväl skötare som kalv. Att ta kalvens levnadsförhållanden i beaktande är också det bästa sättet att motverka vanliga infl ammationer i luftvägarna. En kalv som avvants från sin mor behöver naturligtvis också rätt näring. Det är svårt att spara in på dieten i kalvskedet utan att samtidigt påverka kalvens tillväxt negativt. Den bästa möjliga mjölkersättningen tillsammans med smakligt kraftfoder garanterar de bästa förutsättningarna för den fortsatta uppfödningen. När det gäller skötseln av kalvar är det skäl att komma ihåg att det fi nns inga lätta lösningar, som automatiskt ger bra resultat utan ansträngningar. Noggrann övervakning och skötsel är viktiga delar i en lyckad uppfödning. På bilden Mikael Åberg från Pedersöre med sina mjölkkalvar. Hög dagstillväxt med bra ensilage Efter dricksutfodringsfasen bygger utfodringen på ensilage av bra kvalitet. Också för köttraser lönar det sig att ge bästa tillgängliga ensilage, samtidigt som det möjliggör en måttlig användning av kraftfoder. Kraftig kraftfoderdiet är en faktor som höjer risken för hög fetthalt, speciellt om det enda kraftfoder som ges är korn. I sådana fall rekommenderas att kornet delvis ersätts av havre och andra fi berrika energikraftfoder. Det är alltid värt att sträva efter att använda gott ensilage, vilket inte är dyrare än sämre kvalitet, tvärtom. Ensilagets verkliga värde framkommer dock först när man analyserat det, annars rör det sig bara om gissningar. Analyspåsar får du vid behov också från Snellman. Det lönar sig alltid att sträva efter god dagstillväxt och hög köttighet, men det kräver ändå att metoderna är de rätta. VH Resultat från specialiserade nötproducenter Under januari har Lantgårdens Bästaavtalsbesättningarna fått tillväxtuppföljningsrapporten för ungnöt slaktade under I rapporten och uträknade jämförelsetal ingår alla ungnöt som slaktats vid Snellman. Rapporterna uppdateras också regelbundet i Anelma-programmet. Bra skötsel lönar sig Bland de besättningar som tagit emot mjölkkalvar hade den bästa fjärdedelen i medeltal en nettotillväxt på 574 gram/dag, och motsvarande grupp bland besättningar som föder upp traditionella förmedlingskalvar hade ett resultat på 564 gram. Bland besättningarna med mjölkkalvar var variationerna i resultat större än bland uppfödare av vanliga kalvar. Goda förhållanden och bra skötsel framstod också som viktiga faktorer bland besättningarna med mjölkkalvar. VH Från mjölkkalv till slakt medelvikt kg tillväxt g/d medelvikt kg tillväxt g/d Nettotillväxt från födseln och medelslaktvikter för tjurkalvar mottagna som mjölkkalvar under 2003 och 2004 (bästa fjärdedelen av besättningarna). Nedan kött- och fetthalt för samma grupp. köttighet , ,9 fetthalt , ,7 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 köttighet fetthalt Traditionell förmedlingskalv slaktvikt kg tillväxt g/d slaktvikt kg tillväxt g/d Resultat från besättningar med traditionella tjurkalvar från 2003 och Nettotillväxt från födseln och medelslaktvikter hos den bästa fjärdedelen. Nedan kött- och fetthalt för samma grupp. köttighet , ,8 fetthalt , ,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 köttighet fetthalt 7

8 Lantgårdens Bästa info Högre kvalitet på slaktkroppen som mål Att utveckla svinens kvalitet är ett långsiktigt arbete. När man hanterar levande material är det viktigt att ha klara målsättningar och sätta målen tillräckligt långt från den rådande nivån. Med jämna mellanrum är det dags att göra mellanbokslut för att granska uppnådda resultat och använda metoder. De uppnådda resultaten kan ge en fi ngervisning om ifall man borde ändra verksamheten för att uppnå målsättningarna. Genom att fl ytta tyngdpunkten till andra faktorer och metoder kan man nå bättre resultat och snabbare framåtskridande än tidigare. Därmed är det mycket viktigt att i förväg fundera så långt framåt som möjligt vilka konsekvenser våra val idag kan få. Detta gäller i både stort och smått, må så vara fråga om att leda ett stort eller litet företag, byggande, förädling av djurens nedärvda egenskaper eller vad som helst, som påverkas av många olika faktorer. Hög kvalitet leder framåt En del av våra producenters besättningar levererar slaktsvin av mycket jämn kvalitet. Å andra sidan fi nns det också besättningar, där saker och ting av en eller annan orsak inte löper lika jämnt. Oberoende av besättningens nuvarande situation behöver varje besättning kritiskt granska sin verksamhet. Vi har redan under fl era år satsat på att förbättra kötthalten. På årsnivå ser vi också en förbättring. Vårt mål är fortsättningsvis ett medeltal på 59 % kötthalt. Dock är det ett faktum att kötthalten av olika faktorer varierar veckovis. Därför kommer vi också i fortsättningen att satsa på att förstärka kedjans svaga länkar. När det gäller att förbättra medelköttprocenten och andelen svin i S- och E-klasserna når man de önskade målsättningarna lättare och snabbare genom att stärka de svagaste länkarna. Kroppar med hög fetthalt orsakar extra utgifter, som belastar producent och förädlingsindustri. Kilona under kontroll För att optimera slaktvikten måste svinens tillväxt åtföljas noggrannt. Likaså är det en viktig del i optimeringen att man anmäler svinen till slakt i god tid på förhand. Förutsättningen för att anskaffningen ska kunna planera verksamheten så att vårt gemensamma mål på 91 kg medelvikt ska uppnås är att prognoserna uppdateras och är så noggranna och aktuella som möjligt. Målgriskroppen är frisk utan kasseringar samt fettfattig, köttig och tung med stora skinkor. Fler friska dagar Till defi nitionen av en slaktkropp av hög kvalitet hör utan tvekan också att inga av kroppens delar eller organ måste kasseras. Under detta år kommer vi att satsa speciellt på att minska ledinfl ammations- och leverkasseringar. De ekonomiska förlusterna pga kasseringar är kännbara både för producenter och slakteri. Under år 2004 orsakade kasserade köttkilon svinkedjan inkomstbortfall på dryga euro. Därtill kommer de förluster slakteriet lider pga destruktion av kasserat kött och extra arbete. Alla svinproducenter är med i ETU-svinhälsoprogrammet, så förutsättningarna fi nns för att öka de friska dagarna och därmed minimera hela svinkedjans risker. Bättre avelsfaktorer LB-indexberäkningen av grisar, som togs i bruk under hösten 2003, behärskas redan av producenterna. Indexet beskriver förmedlingsgrisarnas avelsvärde i produktionsegenskaper såsom foderomvandling, slaktkvalitet och köttkvalitet. MTT:s uträkningar har visat att med gott avelsmaterial är det möjligt att märkbart förbättra gödsvinens täckningsbidrag. Målsättningsnivån för indexet är fortsättningsvis 52 poäng. Målsättningen kan hållas densamma, eftersom indexets medelvärde uppdateras kontinuerligt så att det motsvarar dagens nivå på djurmaterialet. Detta betyder att en gris med 52 indexpoäng idag är bättre ur avelssynpunkt än 52-poängsgrisarna från förra året. Vi kommer också att göra LB-indexlistorna mer mångsidiga för utvecklingen av besättningarnas djurmaterial. MH Förutsättningarna för gott produktionsresultat Avelsmässigt gott djurmaterial Rätt utfodring, som uppfyller svinens behov God hälsovård Rätt medicinering i rätt tid Uppföljning av produktionen Snabba åtgärder vid problem Ny undersökning bekräftar fakta: Snellman har valt rätt avelsstrategi för svinkedjan. Detta bekräftas av nya forskningsresultat från MTT. I undersökningen deltog slaktsvin i tre viktklasser, nämligen 100, 110 och 120 kg levande vikt. Undersökningen jämförde slakt- och produktionsresultat hos fi n- ländska lantras-yorkshirekorsningar med treraskorsningar som till 25 % innehöll norsk duroc. De fi nländska tvåraskorsningarna var på alla fronter minst lika bra eller bättre än treraskorsningarna. Dagstillväxten i försöket var i medeltal ca 925 g/dag. Redan 25 % duroc sänkte köttprocenten hos trerasgrisarna med 1,4 procentenheter från 59,2 till 57,8. En överraskande stor skillnad var den 8

9 Produktivitet med rätt utfodring En mätningsmetod för att avgöra om utfodringen lyckats är att granska kötthalten hos friska slaktsvin. En annan mätare det lönar sig att uppmärksamma är svinens dagstillväxt. Hög kötthalt kan också vara följden av misslyckad utfodring. Å andra sidan kan för stor fokusering på dagstillväxten leda till att kötthalten lider. Kötthalten och dagstillväxten bör vara i rätt förhållande till varandra för att produktionen ska vara lönsam. Med omsorgsfullt planerad produktion är det dock möjligt. Dagstillväxt När svinen växer ökar både det röda köttet och späcket. För att rött kött ska bildas krävs en viss mängd olika aminosyror, dvs proteiner. Aminosyrornas mängd ska också vara i rätt förhållande till varandra. Högre halt av en aminosyra kan inte kompensera brist på en annan. Lika avgörande är energinivån i förhållande till den mängd foder svinen äter. Med för låg energinivå i fodret växer inte svinet lika snabbt som dess egenskaper ger möjlighet till. Samtidigt använder svinet en del av proteinerna i födan till att producera energi, något proteinet är alldeles för värdefullt för. God tillväxt kräver också att fodret innehåller tillräckligt med mineralämnen och vitaminer. Som ett typiskt exempel kan nämnas fosfor, som förutom att det är en viktig del för skelettbildningen också behövs i ansenlig mängd för det röda köttets tillväxt. Målsättningen med utfodringen och optimeringen av foderinnehållet är således att så bra som möjligt tillgodogöra svinets behov av energi, proteiner, mineraler och vitaminer under de olika tillväxtskedena. Uppdatering också under vintern Kvaliteten på spannmål, som är svinens viktigaste energikälla, varierar under utfodringsperioden när man byter från ett parti till ett annat. Detta betyder att en utfodringsplan som gjorts upp för ett parti spannmål inte nödvändigtvis fungerar för ett annat. Tillgången på näringsämnen motsvarar inte längre behoven. En rak följd av detta är att tillväxtpotentialen inte kan utnyttjas till fullo och produktionskostnaderna ökar. Därtill kan brister i utfodringen leda till beteendestörningar och orsaka fl er problem, som t.ex. svansbitning. Ny riktning vid problemsituationer Vid allvarliga problemsituationer måste man våga göra tillräckligt stora förändringar. Den spiral av problem som den försvagade produktionen orsakar måste brytas så snabbt som möjligt. En fördel är naturligtvis att man förmår identifi era vad som orsakat problemen. För detta krävs uppmärksamhet hos producenten samt en god portion initiativförmåga och mod att ta itu med problemen. Slakteriets personal för primärproduktionen fi nns till hands för producenterna i sådana situationer. MH, RL Några faktorer, som kan påverkas med rätt utfodring: En procents ökning av kötthalten betyder ca 8 /svinplats/år 45 gr ökning i dagstillväxten ca 9 /svinplats/år 5 % mindre foderförbrukning ca 7 /svinplats/år 3 kg högre slaktmedelvikt ca 7 /svinplats/år 1 cent i fe-priset betyder ca 8 /svinplats/år LB-svinrådgivare Reijo Lintulahti svarar på frågor rörande utfodring, Finländska svinraser har hög produktionspotential märkbart mindre utvinningen av skinka hos treraskorsningarna samtidigt som skinkans köttprocent var lägre (innehöll mer skinn och fett). Utvinningen av fettfri skinka var hela 0,5 kg mer per svin ur de fi nländska raserna. Även kotlettryggens utvinning och köttets färg var klart till de fi nländska grisarnas fördel. I undersökningen framkom samtidigt att svinen kan uppfödas till 120 kg levande vikt (90 kg slaktvikt) med mycket goda produktionsresultat. Slaktförlusten minskar vid högre slaktvikt och köttprocenten och skinkutvinningen hölls på en hög nivå. Undersökningen bevisar att de fi nländska gödsvinen har en internationellt sett mycket hög produktionspotential. TG DM YM Jämf. Slaktvikt i medeltal, kg 81,7 82,0 Dagstillväxt g/d Foderutnyttjandegrad, fe/tillväxtkg 2,66 2,61 ++ Slaktförlust, % 25,2 24,8 ++ Kroppens kött-% 57,8 59,2 +++ Skink-% 14,9 15,3 +++ Skinkans kött-% 81,8 83,3 +++ Kotlettradens kött-% 81,4 83,7 +++ Köttets färg, MinL* 56,2 55,0 ++ Kotlettmuskelns ph (24 h) 5,55 5,57 + Källa: Sika-tidningen 1/2005,Hilkka Siljander-Rasi (MTT:s och LSO FOODS samarbetsundersökning) 9

10 Lantgårdens Bästa info Livdjursförmedlingen i fokus Snellmans livdjursförmedling växer snabbt. Smågrisförmedlingen har ökat med nästan 50 % på två år. Även kalvförmedlingen ökar år för år. Samtidigt som volymen ökar satsar Snellman på en kvalitetsförbättring hos förmedlingsdjuren. Förmedlingen av grisar koordineras av Ronny Snellman på anskaffningskontoret. Han tar emot beställningar och lägger upp körrutten tillsammans med Henry Ahlvik, som sköter transporten. Rutten planeras så att grisarnas vikt är optimal vid avhämtningen och man försöker så långt som möjligt möta producenternas önskemål om avhämtningsdag. Medelvikten för förmedlingsgrisar är knappt 30 kg. Kvaliteten på grisarna ska vara så jämn som möjligt, så det gäller att vara noggrann när man väljer ut djuren, säger Henry Ahlvik. Chauffören bekräftar ankomsttiden Ronny Snellman ringer på förhand och meddelar ankomsttiden och jag bekräftar tiden under dagens lopp, berättar Henry Ahlvik. De fl esta gårdarna har skilda lastningsutrymmen, vilket underlättar chaufförens arbete avsevärt. Lossningen av grisarna går vanligtvis bra, men det fi nns en enkel åtgärd som skulle underlätta arbetet. Tänk på att golvet inte är för lågt där som grisarna ska lossas, säger Henry Ahlvik. Blir rampen från lastbilen för brant försvåras lossningen och grisarna blir nervösa. En lösning skulle vara att bygga en enkel avsats för grisarna, som man sedan kan fl ytta åt sidan. Intressant följa böndernas arbete Henry Ahlvik har kört grisar för Snellman sedan -98. Till sin hjälp har han inhoppande chauffören Tom Grankulla och från februari nya chauffören Guy Sundqvist. Avelsdjuren förmedlas också med min bil, berättar Henry Ahlvik. Martti Hassila koordinerar förmedlingen och jag kör avelsdjuren vanligtvis en dag i veckan eller på morgonen innan smågrisarna. Jag tycker om att vara ute bland folk och eftersom jag är bondpojke själv följer jag med och lever med i böndernas arbete under året, säger han. Vi har mycket fi na kunder och samarbetet fungerar riktigt bra. Kalvförmedlingen koordineras lokalt Kalvförmedlingen koordineras lokalt av nötombuden. På det norra och östra området kör Pekka Taipale kalvarna, medan Mårten Lassfolk rattar kalvbilen på de södra anskaffningsområdena som chaufför för traffi kant Friska grisar, som valts ut och märkts före lastningen, underlättar chaufförens arbete avsevärt. Henry Ahlvik lastar smågrisar i Kortesjärvi. Christer Sundqvist. Mårten Lassfolk, som nyss återvänt från sin pappa-ledighet, är mycket nöjd med sitt arbete. I regel är folk nöjda när kalvbilen dyker upp. De som behöver mer utrymme i ladugården är tacksamma för att få sälja och de som köper in är nöjda över att det fi nns tillgång på kalvar. Gott samarbete med kunderna Samarbetet med producenterna beskriver Mårten Lassfolk som mycket gott. Det mest intressanta med det här jobbet är att få färdas och träffa folk, säger han. Jag kör ett område per dag och producenterna har vant sig vid att kalvbilen kommer en viss veckodag. Med 25 gårdar på en dag är det lätt att tidtabellen justeras lite, konstaterar Mårten Lassfolk. Det är mycket som påverkar tidtabellen, bara halt väglag kan betyda tre timmar extra i slutändan av dagen. Men det går bra att ringa kalvbilschauffören när som helst under dagen och kontrollera ankomsttiden. Mårten Lassfolk transporterade bl.a. denna två månader gamla tjurkalv till sitt nya hem vid A&E&J Kuorikoski mty i Nikula. Avgörande att kalven kan dia ur tutt Många producenter väljer idag att förmedla kalvarna som mjölkkalvar. Mårten Lassfolk poängterar att när det gäller mjölkkalvar är det mycket viktigt att kalvarna fått dricka från tutthink i stället för direkt ur vanlig hink. För kalvinköpare som satsat stora summor i dricksutfodringsapparat är det avgörande att kalvarna kan dricka ur tutt. Maskinen identifi erar kalven och ger rätt mängd mat med rätt sammansättning, men om kalven inte kan dricka ur tutten betyder det extra arbete för uppfödaren. HJ 10

11 Nytt från smågrisförmedlingen 2005 Smågrisarnas målvikt är 30 kg och grundpriset utbetalas fr.o.m för klass A1 vid 30 kg vikt. Smågrisviktens inverkan på priset är följande Under 28 kg: - 1,0 /kg kg: - 0,8 /kg 30 kg: ± 0 /kg kg: + 0,8 /kg kg: + 0,6 /kg Utöver grundpriset tillkommer tilllägg för grisarnas genetiska kvalitet (MP-index 0-4 /st) och mängdtillägg. MP-indexet uppdateras producentvis med 4 månaders mellanrum. Mängdtillägg utbetalas som fast tillägg på basen av årsförsäljning eller alternativt per leverans. Fasta tillägget uträknas enligt formeln årsförsäljning/20. Leveranstilläggen är följande: st 1, st 2, st 2, st 2, st 2, st 2, st 3, st 3, st 3,4 100 st 3,6 Grisarnas minimivikt är 25 kg. Extra avdrag för underviktiga grisar är 10 /st. Grisar med små kvalitetsavvikelser tas emot till nedsatt pris (-50 %) och enbart med köparens samtycke. Smågrisarna märks i vänstra örat. Märkningen sker med öronmärke. Reservmärkning är örontatuering. Leveranstilläggen förutsätter att det på gården fi nns godkända lastningsförhållanden. Nästa nummer i slutet av april! Raija Lillqvist och Mikael Snellman har orsak att vara nöjda över att Snellmans kvalitetskedja erhåller ytterligare ett bevis på att företaget ger skäl för benämningen kvalitetsledare. Snellman erhåller produktsäkerhetscertifikat Snellman har som första köttförädlingsföretag i Finland erhållit BRC-certifikat. Certifieringen har konsumentens säkerhet som utgångspunkt. BRC står för British Retail Consortium och är en global kvalitetsstandard utvecklad av de engelska handelskedjorna. Standarden utvecklades i mitten av 90-talet för att gälla livsmedelsföretag som levererar varor under dagligvaruhandelns egna varumärken. I Finland beviljas certifi katet bl.a. av Suomen Standardisoimisliitto SFS. Konsumentens säkerhet som utgångspunkt Produktsäkerhetscertifi katet har konsumentens säkerhet som utgångspunkt. Man lägger stor vikt vid produktionsprocesserna och anläggningarnas kondition med förutsättningen att inga främmande föremål ska hamna i produkten. Granskningen börjar vid yttersta staketet och går steg för steg genom hela anläggningen, berättar Mikael Snellman, Personal- och producentbutikens öppethållningstider Måndag 9 13 Tisdag Onsdag 9 16 Torsdag Fredag 9 16 Kom ihåg ditt producentkort! Välkommen! kvalitetschef på Snellman. Certifi eringen innehåller många enskilda punkter och varje punkt måste ha en motivering varför den godkänns. Certifi katet kan beviljas i två olika nivåer för livsmedelsföretag. Snellman satsade redan från början på certifi ering på högre nivå. Raija Lillqvist och Mikael Snellman förberedde auditeringen vid Snellman och kommer också att sköta de årligen återkommande auditeringarna framöver. Spårbarhet och egenkontroll Ur produktsäkerhetssynpunkt är det mycket viktigt att produktens delar och ingredienser går att spåra så långt bak som möjligt. Därför fokuserar certifi eringen på dokumentation och spårbarhet av ingredienserna, men också på egenkontroll, HACCP. Egenkontroll betonas mycket i certifi eringen, säger Mikael Snellman. I egenkontrollen söker man efter de punkter i produktionen som är mest kritiska för konsumentens hälsa och har en noggrann dokumentation och uppföljning av dessa. Anskaffningskontoret Oy Snellman Ab Granholmsvägen 1 B Jakobstad tel. * fax anelma@snellman.fi HJ 11

12