Lantgårdens Bästa info Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter Farmari

Transkript

1 Lantgårdens Bästa info Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter Farmari

2 Ledare: Med sikte på framtiden Mycket av det vi gör så gör vi med tanke på framtiden så också vid Snellman. När vi ser tillbaka märker vi hur viktiga strategiska linjedragningar, som gjorts i rätt tid, kunnat ge styrka åt företaget för en lång tid framöver. Idag vill vi också se framåt och skapa allt bättre grund för ett koncept som vi hoppas att fortsättningsvis skall hjälpa oss att växa. Snellman startade under mitten av 1990-talet ett eget koncept, Lantgårdens Bästa (LB) för att utveckla primärproduktionen av nöt- och griskött till Herr Snellmans produkter. Snellmans starka specialisering på helköttprodukter förutsatte garanterad tillgång till högklassig finländsk köttråvara - och gör det i lika hög grad än idag. I takt med att Snellmans verksamhet utvecklats och marknadspositionen förstärkts, har också LB-programmet trimmats för att ge allt fler producenter möjlighet att delta i en framgångsrik produktionskedja med goda resultat. Lantgårdens Bästa är Snellmans kvalitetsprogram för nöt- och grisköttproduktionen. Programmet ingår som en väsentlig del i Snellmans certifierade köttproduktionskedja och innefattar uppföljning och dokumentation av de viktigaste produktionsskedena. LB är samtidigt en garanti för att produktionen uppfyller höga finländska kvalitetsnormer. LB-produktionsbesättningarna skall uppfylla kraven för hälsouppföljningsprogrammen Sikavas och Nasevas nationella hälsonivå. LB är Snellmans modell för samarbete i primärproduktionen. En viktig del i samarbetet är kontinuerlig utveckling. Snellman vill tillsammans med sina producenter och övriga samarbetsparter Denna infotidning är ett specialnummer med anledning av Farmari-lantbruksutsällningen i Karleby. Tidningen innehåller en uppdatering av viktiga prioriteringar i Lantgårdens Bästa konceptet. Primärproduktionen av gris och nöt är alltjämt bärande länkar i Snellmans produktionskedja. Finländska familjejordbruk är stommen i Lantgårdens Bästa Foderindustrin Naseva ProAgria FABA MTT Sikava Andra samarbetsparter LB-kedjans 2100 familjegårdar: utveckla köttproduktionen i positiv riktning med avseende på produktkvalitet, uppfödningsmetoder, miljöhänsyn samt produktionens lönsamhet och rationalitet. LB-samarbetet sker i en öppen och målinriktad process där prissättningen garanterar att kvalitetsfaktorerna är i fokus i varje skede av produktionskedjan. LB-kedjan respekterar primärproducenten som egen företagare, samarbetspart och medmänniska. Målet är alltjämt Finlands bästa och nöjdaste producenter. Snellmans samarbetsparter i primärproduktionen består idag av 2100 familjejordbruk. Tillsammans med dessa familjeföretag vill Snellman arbeta för att gynna produktionen och konsumtionen av finländskt kött och chark. LB-besättningarna utgör en oumbärlig länk i denna kvalitetskedja som vill göra den finländska köttproduktionen ännu bättre. De finländska familjebesättningarna fungerar som en garanterande faktor för Herr Snellmans kvalitet. Herr Snellman söker nu samarbete med allt fler producenter till denna viktiga och stadigt växande produktionskedja. Välkommen med i teamet - som en riktig Lantgårdens Bästa producent! Lantgårdens Bästa köttprocess Snellman Primärproduktion - Transport - Slakt - Nedskärning - Tillverkning - Marknadsföring Mjölkgårdar Köttnötgårdar Dikogårdar Svingårdar Tomas Gäddnäs Primärproduktionens direktör Riktigt finländskt kött! Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info , Farmari-nummer Ansvarig utgivare och redaktör Tomas Gäddnäs, Snellmans Köttförädling Ab Redaktion Martti Hassila, Vesa Hihnala, Heidi Jylhä (Solid Media) Grafisk planering/ombrytning Solid Media Tryckeri FORSBERG Kontaktuppgifter: Snellmans Köttförädling Ab, PB 113, Jakobstad tel

3 Lönsamhet för lantbruken är viktigt för Snellman Annika, Olivia och Klaus Åkerlund, Kronoby I detta nummer: Med sikte på framtiden...2 Finländska familjejordbruk är stommen i Lantgårdens Bästa...2 Lönsamhet för lantbruken är viktigt för Snellman...3 Riktigt nötkött från Mellersta Österbotten... 4 Lantgårdsmiljön kan vara en glädje för ögat...5 Optimerad slaktsvinprocess... 6 Riktiga företagare Lantgårdens Bästa grisar...7 LB-nötkedjan: Yrkeskunnande från den finländska landsbygden... 8 LB-svinkedjan: Öppen och unikt finländsk...10 Nytänkande som konkurrensfördel...12 Trotjänaren Anelma är alltid i tjänst...14 Producentbutiken...14 Snellmankoncernen...14 LB-teamets kontaktuppgifter Lönsamhet är ett nyckelord som väger allt tyngre för både primärproduktion och köttförädling. Allteftersom lantbruksstöden minskar kommer verksamheten i framtiden att bli alltmer beroende av marknadens villkor. Snellman har ett nära förhållande till våra producenter och vill inte låta endast kallt marknadstänkande styra samarbetet. Utan lönsamma lantbruk rubbas verksamhetsförutsättningarna för en framgångsrik köttförädling. Vi är bägge beroende av varandra, både primärproduktion och industri. Vi kan inom en nära framtid än en gång befinna oss i en tid, när priserna inte längre kan justeras med inflationens hjälp, utan var och en blir tvungen att förbättra sin lönsamhet genom ökad effektivitet. Köttförädlingsindustrin arbetar fortgående på att förbättra sin konkurrenskraft och produktionseffektivitet. Även lantbruken står inför samma utveckling i den mån man ännu inte hunnit fördjupa sig i frågan i tillräckligt stor grad. Lönsamheten måste förbättras genom att man effektiverar sin egen verksamhet. En höjning av prisen kan inte vara den enda vägen för att förbättra lönsamheten. Den finländska köttproduktionen är en av de hårdast kontrollerade i världen och den finländska konsumenten har vant sig vid att kunna äta tryggt, inhemskt kött. Detta är däremot ingen självklarhet i övriga europeiska länder. Vi behöver alla myndigheter, köttförädlingen och lantbruken tillsammans bevara våra höga ambitioner för livsmedelstryggheten för att garanterar en fortsatt hög standard på primärproduktionen även i framtiden. I Snellmans strategi har vi dragit tydliga riktlinjer om att fortsätta använda finländsk svin- och nötköttråvara. Därför är det mycket viktigt att säkra tillgången till inhemskt nötkött trots att produktionen minskar. Snellman satsar på förädling av både svin och nöt och vi har stärkt vår position i synnerhet inom marknaden för nötkött. Vi befinner oss geografiskt i ett nötstarkt område och sätter stor vikt vid ett gott samarbete med alla producenter. Den finländska köttproduktionen står på hållbar grund även när det gäller miljöfrågor. Den senaste tidens diskussioner kring förändringar i klimatet lyfter ofta fram nötens utsläpp av metangas som en påskyndande faktor, men uppgifterna håller inte alltid streck. Nötens metangasutsläpp motsvarar ca 2 % av den totala mängden växthusgaser, dvs lika mycket som den årliga ökningen av växthusgasutsläpp. Skulle man avlägsna alla idisslare från jorden skulle klimatförändringarna med andra ord endast hejdas med ett års verkan. Man bör även ta i beaktande att det gräs som idisslarna omvandlar till mjölk för nyttoändamål i annat fall hade förvandlats till koldioxid genom förmultning. Med önskan om ett givande och varaktigt samarbete för bägge parter, Matias, Elias, Miia och Marko Lehtola, Kauhajoki Martti Vähäkangas VD, Snellmankoncernen Lantgårdens Bästa Bästa info info 3 3

4 Riktigt nötkött från Mellersta Österbotten Det unga producentparet Miia och Teemu Mikkola har sedan 2006 skött om Teemus hemgård intill Lestijoki i Kannus. Efter att de sista mjölkkorna åkte till slakt i februari har besättningens huvudproduktionsgren övergått från mjölk- till nötköttproduktion. Enligt Teemu har han ända sedan barn varit inställd på att nötproduktion är hans bransch. Paret Mikkola har för närvarande 320 djur och den största delen av förmedlingskalvarna tas emot som mjölkkalvar. Förutom föräldrarna hör 3-åriga dottern Jenna till familjen. Den gamla husbonden på gården, Teemus far Johannes, är också till god hjälp i arbetet. Besättningens odlingsareal spänner med arrenden över ca 100 hektar. Paret Mikkola har tecknat Snellmans Lantgårdens Bästa-tjurplusavtal för specialiserade nötproducenter. Anelma är ett ypperligt verktyg för nötproducenter När paret Mikkola upphörde med mjölkproduktionen fick man bättre möjligheter att på allvar satsa på nötköttproduktionen. Enligt Teemu har Snellman utvecklats väl under de senaste åren. Priset på köttet är ändå aldrig för bra för producenten, fastän Snellman nog betalar ett konkurrenskraftigt pris, konstaterar Teemu med ett leende. Nötköttproduktionens lönsamhet hänger ändå alltid ihop även med den egna verksamheten. Mikkola att fästa allt mer uppmärksamhet på detta under de närmaste åren. Man följer med dagstillväxtens och slaktkvalitetens utveckling via tillväxtuppföljningsrapporterna. Målsättningen är att uppnå goda tillväxtresultat med rimliga utfodringskostnader. I planerna för nästa år ingår att bygga en apecentral och ensilagefodersilon. När alla foderråvaror finns på nära avstånd sparar man arbetstid och förbättrar foder- och utfodringshygienen. Enligt Miia och Teemu är Anelma ett mycket bra verktyg för nötproducenter. Slaktanmälningarna sker behändigt via djurlagret utan att man behöver mata in långa nummerserier. Slaktresultaten finns snabbt tillgängliga via programmet. Ett önskemål är att programmet skulle ha kontakt med Datacentralens djurregister för att användaren inte skall behöva upprätthålla två register. Regelbunden hälsovård är viktig för verksamheten Sedan generationsväxlingen 2006 har paret Mikkola byggt och renoverat varje år. Trots detta är ytterligare en utvidgning i något skede mycket sannolik enligt Teemu. I den nya kalvavdelningen som byggdes i den gamla mjölkboskapsladugården har man nu en bra uppväxtmiljö för småkalvar. Kalvarna ser verkligen ut att trivas i sina boxar, där största delen av bottenytan är täckt med halmströ. Mjölkkalvarna anländer till besättningen med Snellmans djurförmedling i grupper om 30 djur, därtill köps en del kalvar direkt från granngårdarna. Att veterinären granskar varje nyanländ kalvgrupp är en bra rutin, tycker paret Mikkola. Under samma besök avhornas kalvarna och de får en seleninjektion och medicinering mot parasiter. Besättningen hör också till Naseva, dvs nötbesättningarnas nationella hälsouppföljningssystem. Lantgårdens Bästa info

5 Lantgårdsmiljön kan vara en glädje för ögat Lantgårdens Bästa familjegårdar Roope och Anna-Leena Heikkilä från Kalajoki vill inte att ladugården endast ska se ut som en produktionsanläggning. Vår ladugård syns alltid när man ser ut genom köksfönstret, säger Anna-Leena. Med små tillbyggnader eller förändringar kan man förbättra utseendet, ofta t.o.m. utan stora kostnader, konstaterar de. Flera experter från byggnadsbranschen deltog i planeringen av Heikkiläs ladugård, däribland en arkitekt som bl.a. bidragit med planeringen av trägallren som bryter elementväggen. Ventilationskanalerna av uretan fodrades från yttertakets övre sida med brädfodring och man byggde ett sadeltak i gammal stil. I kvisten vid ladugårdens huvudingång hälsas besökare välkomna av grannen Sanna Heikkiläs målning av kor på bete. Kvaliteten i fokus i mjölkproduktionen Roope Heikkilä konstaterar att han har tilltro till mjölkproduktionen, trots att prissänkningen på mjölk gett upphov till en del oro. Investeringen i en ny ladugård ångrar han ändå inte. För tillfället ser det ut som om denna ladugårdsstorlek är precis lämplig för familjen. Nu kan man koncentrera sig på produktionskvaliteten. Medelproduktiviteten kan ännu höjas, konstaterar Roope, för närvarande mjölkar korna i medeltal ca kg i året. Till gården hör 70 hektar odlingsmark, varav 56 hektar är vallodling. En del av marken som ligger intill Kalajoki-ån hör till kulturlandskapsområde med specialmiljöstöd. Snellman finns nära Heikkiläs besättning har Lantgårdens Bästa-mjölkgårdsavtal med Snellman. Anna-Leena och Roope ser på slakteriet som samarbetspart inte bara ur egen, utan även ur djurens synvinkel. Korta transporter är en av de viktigaste orsakerna till samarbete med Snellman. Att kor i brådskande fall kan avhämtas snabbt till slakt är naturligtvis också viktigt. Det går snabbt att göra djuranmälningar via Anelma och slaktresultaten anländer snabbt. Producentparet föder själva upp en del av tjurkalvarna till slakt, en del säljs till förmedling. Anna-Leena prioriterar också snabba avhämtningar för förmedlingskalvarna. Trots den nya ladugården verkar det inte heller finnas tomma djurplatser på Heikkiläs gård. Anna-Leena och Roope Heikkiläs gård ligger på Heikkilämäki i Eteläkylä, Kalajoki. På gården färdigställdes år 2007 en lösdriftsladugård för 65 kor och ungnöt. Förutom föräldrarna hör fyra barn i åldern 9 till 21 år till familjen. Lantgårdens Bästa info

6 Lantgårdens Bästa familjegårdar Optimerad slaktsvinprocess En del av de smågrisar som förmedlas från Snellmans smågrisproducenter hamnar i Munsala hos Maj-Britt och Leif Solvin. I svinhuset finns plats för totalt 1400 gödsvin i tre avdelningar. Ungefär var fjärde månad fylls svinplatserna avdelningsvis. Under uppfödningstiden når svinen upp till ca 93 kg slaktvikt, vilket motsvarar ca 125 kg levande vikt. Tillväxten är i medeltal dryga 900 g/d. Svinkropparnas köttprocent är i medeltal ca 60,5 %. Svinen könssorteras genast från starten Omedelbart efter att grisarna lastats av förmedlingsbilen grupperar Maj-Britt och Leif grisarna i olika boxar enligt kön. Detta har de gjort sedan år 2007 med goda resultat. Leif uppskattar att svinens stressbeteenden såsom svansbitning minskat avsevärt. Grisarnas dödlighet har också minskat anmärkningsvärt fastän den inte heller tidigare varit avvikande hög. I svinhuset märker man tydligt skillnaden även i boxarna: djuren är lugnare än vad som är allmänt i blandboxar och suggrisarnas boxar är generellt renare. Skillnaden i fodrets ätningshastighet mellan könen är också tydlig: kastraterna slukar i sig och gyltorna äter lugnare. När slakttidpunkten närmar sig begränsas utfodringen endast för kastraterna. Resultaten från Anelma Suggris-kastrat-slaktpartirapporten som togs i bruk sommaren 2009 visar tydligt att det finns skillnader i slaktresultat mellan könen. I Solvins svinhus är skillnaden ca 1,5 2 köttprocentenheter till suggrisarnas fördel. Denna rapport finns liksom övriga slaktresultat tillgängliga på Anelma genast efter att slaktresultaten blivit klara. Leif och Maj-Britt gör slaktanmälningarna via Anelmas svinlager och tatuerar förutom besättningens märkningssignum även avdelningsnummer på slaktsvinen. På så vis kan de genast dra nytta av Anelmas nya uppfödningsrapport avdelningsvis när den blir klar under sommaren. I denna nya resultattjänst får producenten könsvis sammandrag av grisarna och slaktsvinen i uppfödningspartiet, djurens dagstillväxt och kvalitetsresultat. Även denna rapport finns tillgänglig genast efter att slaktresultaten är klara. Lantgårdens Bästa info

7 Riktiga företagare Lantgårdens Bästa grisar Svinproduktionen har sina utmaningar. Det visste Miia och Marko Lehtola när de tog över ansvaret för besättningen av Markos föräldrar i februari Föräldrarna hade byggt svinhuset 1981 för 50 suggor i smågrisproduktion. Gården var generationen dessförinnan inriktad på mjölkproduktion. Redan innan generationsskiftet hade det unga paret börjat planera ett nytt svinhus. Planerna förverkligades redan sommaren Det gamla svinhuset tömdes på djur och grundrenoverades och nybyggnationen påbörjades. Under byggtiden koncentrerade producentparet sin arbetsinsats på arbetsledning, material- och utrustningsanskaffning samt planering och igångsättning av produktionen. Tack vare detta var produktionen igång redan under våren Byggandet av familjens egnahemshus och nu treåriga Elias och femåriga Matias stoj i familjevardagen bidrog också till utmaningarna i svinhusets planeringsskede. Från rent bord med nytt djurmaterial Smågrisproduktionen med 160 suggor i det nya svinhuset kördes igång med nytt, friskt djurmaterial och besättningen har uppfyllt kraven för Sikavas nationella hälsonivå ända från starten. Strävan efter och behovet av ett närmare samarbete som mera uppskattar samarbetsparten ledde paret Lehtola till att bli Snellmans Lantgårdens Bästa-producenter från början av LB-svinprogrammets målsättningar går väl ihop med företagarnas egna principer. För att förbättra besättningens djurmaterial deltar gården i suggkontrollen och därmed kan man för smågrisarna uträkna ett MP-index som anger deras tillväxtpotential. År 2008 producerades i besättningen 23,6 avvanda smågrisar per sugga. Svinens hälsa och djurmaterialets kvalitet är nyckelfrågor för produktionens lönsamhet. Med principen att sälja sådana grisar som man själv skulle vilja köpa är förutsättningarna för att lyckas goda i samarbetskedjan: smågrisproducent - slaktsvinsuppfödare - Snellman eller integrerad besättning - Snellman. Information ger möjlighet att utvecklas Marko är utbildad automationstekniker, vilket medför ett intressant tillägg till gårdens funktioner. I utfodringen utnyttjar man automatik för blandning och fördelning av fodret samt för uppföljning av förbrukningen. Marko poängterar betydelsen av central styrning av svinhusfunktionerna när man renoverar eller bygger nytt samt vid valet av utrustning. En fungerande helhet är sedan lättare att kontrollera även på avstånd om man själv befinner sig långt från svinhuset. Tekniken befriar producenterna från en del av de tunga arbetsrutinerna och ger därmed möjlighet att koncentrera sig mer på svinens uppföljning och skötsel och att därigenom förbättra besättningens produktivitet. Som tradenom uppskattar Miia den nytta produktionsuppföljningen ger, eftersom endast det som mäts kan förbättras. Anelma-tjänsten fungerar enligt Miia och Marko väl. Eftersom de även kritiskt vill granska sin egen verksamhet skulle de ändå gärna ta emot mer respons på de sålda grisarna från slaktsvinsuppfödarna, t.ex. via Anelma. Tillsvidare är den positiva responsen det att ingenting hörs. Tjänsten med ankomsttider via textmeddelande uppskattas, men naturligtvis finns det också saker som kan förbättras. Fördelningen av den information som samlas i produktionskedjan till dem som behöver den och interaktivitet mellan kedjans olika delar är viktiga faktorer för att bevara och förbättra öppenheten och konkurrenskraften i den inhemska produktionen. Lantgårdens Bästa info

8 Lantgårdens Bästa nötkedja Yrkeskunnande från den finländska landsbygden Lantgårdens Bästa -nötkedjan är hemma från den finländska landsbygden. Via specialprogrammen LB Mjölkgård- och LB Tjurplus utvecklar Snellman samarbetet med såväl mjölkgårdar som specialiserade nötuppfödare och köttbesättningar. Nationell hälsovård, familjejordbrukens yrkeskunniga uppfödare samt planmässig utfodring och skötsel är centrala element i Snellmans Lantgårdens Bästa-nötkedja. LB-nötprogrammet byggs upp av faktorer som utvecklar gårdens verksamhet och produktion, uppfödningens effektivitet och regelbunden uppföljning av produktionen. Snellman har marknad för finländskt nötkött Snellman har idag en stark position inom detaljhandeln av färskkött och chark. Hälften av färskkötthandeln består av maletkött och i synnerhet inom detta segment har Snellman fått en särposition på marknaden, tack vare den helintegrerade produktionskedjan från producent till konsument. Snellmans Riktiga maletkött är tillverkat av garanterat färskt kött som inte varit fryst. För att trygga råvarutillgången i relation till marknadspositionen har Snellman som mål att höja nötanskaffningsvolymen ytterligare till en nivå på över 10 milj. kg per år. Denna volym skall i rätt proportion bestå av kor och av ungnöt med optimal vikt och rätt förhållande mellan köttighet och fettklass. Snellman vill stöda den finländska nötproduktionens verksamhetsförutsättningar och utveckla dess lönsamhet och konkurrenskraft med tanke på såväl producentens som Herr Snellmans framtid, för alla skall ha rätt till riktigt finländskt nötkött! LB Mjölkgårdsprogram Den finländska nötköttproduktionen baseras till största delen på djurmaterial som härstammar från mjölkbesättningarna. Snellmans verksamhetsstrategi beaktar detta faktum och mjölkgårdarna har därför via ett eget mjölkgårdsprogram fått hög prioritet i Snellmans primärproduktion. LB-mjölkgårdsprogrammet har utvecklats med tanke på de finländska mjölkbesättningarnas specialbehov. Programmet erbjuder mjölkbesättningarna smidig service och ett konkurrenskraftigt pris. Mjölkgården erbjuds ett helhetsavtal som beaktar såväl utgallringen av slaktmogna kor som försäljningen av förmedlingskalvar och mjölkbesättningens egen uppfödning av ungnöt. Målet är att Snellman skall vara köttbranschens bästa samarbetspart för framåtsträvande mjölkbesättningar som utvecklar sin produktion. Snellmans elektroniska Anelmatjänst är ett ypperligt hjälpmedel även för mjölkgårdarna. Anelma ger mjölkgården tillgång till snabb rapportering av bl.a. slaktresultat, likviduppgifter, prisförändringar och övrigt som händer vid Snellman. Besättningens grunduppgifter om djurantal och årsförsäljning uppdateras årligen i Anelma produktionsplanen och även de löpande slakt- och livdjursanmälningarna sköts numera behändigast via Anelma. Mjölkgårdens hälsouppföljning sköts via branschens gemensamma uppföljningsprogram Naseva ( där gårdens hälsostatus och hälsovårdsplan dokumenteras. Lantgårdens Bästa mjölkgårdar är delaktiga av Snellmans gruppförsäkring mot salmonella till ett belopp som motsvarar gårdens årsförsäljning. Snellmans nötprissättning är optimerad för att beakta mjölkbesättningarnas specifika behov. Snellman har redan av tradition Lantgårdens Bästa info

9 Högkvalitativt ensilage är en grundförutsättning för lyckad nötboskapsuppfödning. Från mjölkbesättningarna förmedlade Snellman år kalvar, varav 60 % var mjölkkalvar. Priset för mjölkkalvar fungerar som kalvens grundpris. Större kalvar fördelas på basen av dagstillväxten i tre prisklasser, PLUS, NORMAL och MINUS. Även den snabbt växande biffkalvförmedlingens prissättning baseras på dagstillväxt. hållit en prisnivå som för kor är klart över landets allmänna nivå. Mjölkgårdsprogrammet ger emellertid också möjlighet till lönsam uppfödning av ungnöt på gården. Gårdens övriga försäljning av ungnöt och kalvar höjer samtidigt priset för utmönstrade kor och kvigor. En extra förmån för Snellmans producenter är ett tillläggspris som utbetalas för unga kor som utmönstras redan efter första kalvningen före 30 månaders ålder. Snellmans slakttransportlogistik är planerad för att utmönstrade kor i brådskande fall skall kunna avhämtas snabbt från mjölkgården. Ett utlastningstillägg för kor och förmedlingskalvar som hämtas till ladugårdsdörren eller hålls i separat utlastningsbox förstärker gårdarnas smittoskydd och befrämjar en snabb och smidig lastning av djuren. LB-tjurplus för specialiserade nötproducenter Genom LB-tjurplus uppfödningsprogrammet vill Snellman stöda samarbetet med målmedvetna och yrkeskunniga nötproducenter. Den specialiserade nötproduktionens program omfattar nötuppfödning baserad på såväl förmedlingskalvar som dikoproduktion. LB-tjurplusprogrammet tryggar specialiserade uppfödares tillgång till kalvar och skapar förutsättningar för en lönsam uppfödning. Målsättningen är friska och rena djur samt köttiga och fettfattiga slaktkroppar. Den elektroniska Anelma-tjänsten med sina många funktioner underlättar producentens arbete och ger verktyg för den egna produktionens planering och utveckling. Via Anelma har nötbesättningen tillgång till slaktuppgifter och uträknad dagstillväxt för köttnöten genast efter slakten. Även uppföljningsrapporter för längre tidsperioder med jämförelsetal och övrig rapportering om likviduppgifter, prisförändringar och aktuella händelser är tillgängliga dygnet runt. Alla djuranmälningar, såväl kalvbeställningar som slaktanmälningar, görs behändigt i Anelma. Tjurplusbesättningarna uppdaterar årligen gårdens djurantal och uppskattar gårdens årsförsäljning och behov av förmedlingskalvar i Anelma-produktionsplanen. Alla förmedlingskalvar som levereras till gården överförs automatiskt till besättningens nötlager i Anelma. Nötboskapsuppfödaren gör tillsammans med Snellman upp produktionsmål för sin besättning. Med beaktande av tillväxtmålen uppskattar Anelma-nötlagret beräknad slakttidpunkt separat för varje djur. LB-tjurplusbesättningarnas hälsostaus och hälsovårdsplan dokumenteras via Naseva ( Alla LB-nötgårdar är delaktiga av Snellmans gruppförsäkring mot salmonella till ett belopp som motsvarar gårdens årsförsäljning. Lantgårdens Bästa info 9

10 Lantgårdens Bästa svinkedja Öppen och unikt finländsk Snellmans Lantgårdens Bästa svinkedja är långt specialiserad och unikt finländsk. Stommen består av finländska lantras- och yorkshiregrisar, familjegårdarnas yrkeskunniga producenter, nationell förebyggande hälsovård och optimerad spannmålsbaserad utfodring. Svinkedjan är öppen och pålitlig, men även med tanke på produktiviteten konkurrenskraftig ända från avel till färdig produkt. Målgrisen är frisk, den växer bra och den har en hög kötthalt på över 60 % samtidigt som slaktvikten är över 90 kg. Produktionen planeras och uppföljs smidigt via Snellmans elektroniska Anelmatjänst anelma2.snellman.fi. Friska grisar på nationell hälsonivå Lantgårdens Bästa -programmet följer Sikavas nationella hälsoprogram. Alla Snellmans svinbesättningar måste ha hälsovårdsavtal med egen veterinär och uppfylla kraven för Sikavas nationella hälsonivå. Sikava-tjänsten innehåller uppgifter om gårdens hälsovårdsavtal, uppgifter från regelbundna veterinärbesök på gården, undersökningsresultat, medicinering och eventuella avvikelser i djurens hälsoläge. Snellmans LB-svinbesättningar är som extra förmån delaktiga av en djurgruppsförsäkring som ersätter eventuella skador förorsakade av sjukdomsutbrott av grishosta, dysenteri, skabb, salmonella, nyssjuka och PRRS. Mer information om djurhälsa och hälsoklassificering finns på adresserna och MP-Sisu garanterar högklassigt djurmaterial Snellman utvecklar svinmaterialet i samarbete med FABA Svin Ab och det samägda företaget Finlands Svinavel Ab, som bedriver svinavelns försöksverksamhet vid teststationen i Längelmäki. Tillsammans med FABA har Snellman utvecklat rekryteringstjänsten MP-Sisu för effektiv och systematisk avelsplanering i suggbesättningar. Avsikten är att förbättra produktiviteten och lönsamheten. FABA erbjuder svinmaterial för specifikt behov. Faba Muskeli-galtarna har speciellt goda köttproduktionsegenskaper medan Faba Matriarkka och Super Matriarkka-galtarna har god fertilitet. Faba Kombi galtar har både goda köttproduktions- och fertilitetsegenskaper. Snellman subventionerar avelsrekryteringen genom att betala MP-Sisu -besättningar ett tilläggspris för utgallrade slaktsuggor. MP-Sisu uppdateras halvårsvis och tilläggspriset är likaså i kraft i halvårsperioder. Mer information om avelsprogram och rekrytering finns på adressen Högklassiga smågrisar ger grunden för lönsam uppfödning LB-smågrisproducentens mål är att producera många friska och högklassiga smågrisar. Gödsvinens högre slaktvikt hos Snellman sänker smågrisens relativa kostnadsandel av gödsvinpriset, men ställer däremot högre krav på smågriskvaliteten. Smågrisarnas pris är därför beroende av deras bruksvärde i gödsvinproduktionen. Smågrisarna märks med öronmärken med födelsebesättningens märkningssignum. På basen av suggornas och de använda galtarnas produktionsegenskaper uträknas ett MP-grisindex som förutsäger smågrisarnas bruksvärde i slaktsvinuppfödningen. Kännedom om suggornas härstamning är en grundförutsättning för indexberäkningen. Därför bör smågrisbesättningen låta FABA Svin registrera och gårdstesta gårdens alla suggor. MP-grisindexet uppdateras tre gånger per år för varje besättning (1.1, 1.5 och 1.9) och varje uppdatering inverkar på grispriset i fyra månaders tid. Smågrisarnas prissättning utgår från en hälsoklassificerad gris som väger 30 kg. Smågrisprisets grundnivå i klassen A1 utbetalas då MP-grisindexet är 40 eller lägre. För ett högre index utbetalas pristillägg ända upp till indexnivån Lantgårdens Bästa info

11 Lantgårdens Bästa uppfödningsmodell optimerar resultatet Snellman rekommenderar ett uppfödningsintervall för gödsvinen på veckor. En omloppshastighet på högst 17 veckor gör det möjligt att föda upp tre grispartier per år till full vikt. Nödvändiga utgallringar görs mellan vecka 11 och 15 för att skapa tillräckligt boxutrymme och undvika feta eller överviktiga svin, medan tömningen av boxen görs efter veckor. Lantgårdens Bästa svinprogrammet erbjuder möjlighet att fördela produktionskostnaden på en större mängd köttkilon. Merkilona i intervallet kg är alltid de förmånligaste för producenten och dessa kilon ger bäst bidrag förutsatt att köttigheten hålls på en hög nivå. Enligt LB-svinkonceptet kan de avelsmässigt bästa svinen födas upp till hög vikt (ca 100 kg) medan de sämre svinen i boxen slaktas vid den vikt de uppnått på veckor för att undvika att omloppstiden förlängs. Den genomsnittliga slaktvikten optimeras till ca 93 kg. Optimerad uppfödning ger bäst resultat. Därför bör hela uppfödningsprocessen inklusive utfodringen planeras noggrant. Som grund för utfodringen analyseras gårdens egna råvaror varefter användningen av dessa optimeras för att motsvara djurens behov både kvalitativt och kvantitativt. Tillverkare och förmedlare av de kompletteringsfoder som används på gården bör vara med på ETT:s positivlista. Genom att följa med hur utfodringsplanen förverkligas och inverkar på produktionsresultaten kan man uppnå effektivitet och bättre resultat. Via Anelma kan man följa med uppfödningsresultaten snabbt och smidigt för olika avdelningar och separat enligt svinens kön. LB Grisplus och LB Gödsvinplus motiverar till hög produktivitet Snellman introducerar under hösten 2009 två nya verktyg som motiverar investeringar och hög produktivitet i svinkedjan. LB Grisplus baseras på ett treårigt utvecklingsprogram för smågrisbesättningar och integrerade svinbesättningar. Alla suggbesättningar kan delta, men villkoret är att man vid utvecklingsperiodens slut har minst 100 suggor i produktion. En utvecklingspremie utbetalas för fyramånadersperioder tre gånger per år för besättningar som uppnått produktivitetsmålsättningarna. LB Gödsvinplus bygger på en kontinuerlig uppfödning enligt givna mål och noggrann uppföljning och dokumentering via Anelma. Avsikten är att hitta nycklar för en ännu bättre och allt mer kostnadseffektiv uppfödning. LB Gödsvinplusbesättningarna belönas med ett tilläggspris för varje svinparti som kvitteras klart i Anelma. Lantgårdens Bästa info 11

12 Nytänkande som konkurrensfördel Ett av Snellmans starkaste kort är vår innovativa produktutveckling. Det finns ett sug på marknaden efter nya, spännande produkter och Snellman har profilerat sig som ett innovativt företag. Endel lanseringar har till och med varit så nyskapande att de medfört en liten revolution i butikshyllan. Charkmarknaden kännetecknas av att konsumenterna ofta gör impulsköp och väljer nya smaker. Smörgåspåläggen ger variation i vardagen. Konsumenterna är mycket intresserade av nyheter och nya smaker och de förväntar sig också att produktsortimentet ska förnyas. Den tillverkare som fortgående kan erbjuda nya och innovativa produkter höjer sin ställning i både konsumentens och handelns ögon. Flexibelt företag som går sin egen väg På Snellman har vi genom tiderna valt att gå vår egen väg och varit nyfikna på nya metoder och nya sätt att tänka, vilket har gjort att vi hållit oss framme i utvecklingen, berättar Henrik Snellman, vd för Snellmans Köttförädling. Satsningarna på helköttsprodukter inom skivad chark gjorde att Snellman fick en stark position bland de tre stora och tidvis varit marknadsledare. Idén om att låta en symbol kommunicera ut företagets värderingar och sätt att jobba var också ett nytt drag för den finländska marknaden, berättar Peter Fagerholm, marknadsföringsdirektör för Snellman. Herr Snellman är garanten för de löften vi ger, samtidigt som vi är underställda Herr Snellmans kvalitetsregler. Genom satsningarna på Herr Snellman har vi skapat en symbol som lyfter fram hela vårt sätt att jobba och våra värderingar. Marknadsundersökningarna som vi deltar i varje höst visar med sitt tydliga språk att Herr Snellman verkligen lyckas förmedla värme och sympati i en värld som annars kan te sig kall och ogästvänlig. Tunn-tunna skivors popularitet håller i sig Det finns en förväntan bland både konsumenter och från handelns sida att Snellman ska presentera nya, innovativa produkter. Tunn-tunna skivor var en stor nyhet när Snellman lanserade dem 2001 och produkterna hittade genast sin användarskara lite lättare på smörgåsen och vackert på smörgåstårtan. Snellman introducerade tunn-tunna skivor 2001 och konceptet blev snabbt en succé bland konsumenterna. I dagsläget består en stor del av butikernas charkhyllor av produkter med extra tunna skivor. Den skivade leverkorven gav Snellman pris för bästa lansering Skivad leverkorv är ett direkt svar på konsumentens problem hur äta leverkorv snyggt och enkelt. 26,5 18,0 nöt svin Snellman tog ett vågat steg och satsade stort på ett nytt slakteri 1995 när Finland stod vid dörren till EU. Tack vare det nya slakteriet kunde Snellman satsa kraftigt på chark och konsumentpackat kött och det positiva resultatet lät inte vänta på sig. 12 Lantgårdens Bästa info 7, , prognos Snellmans slaktmängder har ökat från 7 miljoner till över 26 miljoner kg sedan investeringen i ett nytt slakteri 1995.

13 Konceptet med tunn-tunna skivor var ett nytänkande som kom att förändra hela sortimentet för skivad chark. Idag är produkterna lika populära och en stor del av sortimentet i butikernas charkhyllor består av extra tunna skivor. Men minst lika viktig för framgången var tidpunkten för lanseringen. Snellman hade utvecklat konceptet redan flera år tidigare, men eftersom man bedömde att marknaden då ännu inte var mogen fick lanseringen vänta några år. Pris för leverkorvsnyhet Skivad leverkorv är en annan produkt som fick mycket gott mottagande av marknaden när den lanserades 2005 och belönades med pris för årets lansering. Den skivade leverkorven är ett direkt svar på konsumentens problem hur äter man leverkorv snyggt och enkelt och blev populär speciellt bland barnfamiljer och i skolor. Färskt maletkött första steget mot ökad öppenhet Trots att perspektivet för försäljningen av färskt maletkött är relativt kort kan man konstatera att konceptet vunnit stort gehör bland konsumenterna. Maletköttförsäljningen ökade stadigt under våren och idag uppgår veckoproduktionen till ton. Tack vare att vi har landets enda helt integrerade linje för både nöt- och svinkött uppnår vi stora hygienfördelar, samtidigt som vi kan garantera endast färsk råvara i maletkött, säger Henrik Snellman. Den öppenhet som präglar Snellmans samarbete med producenterna kommer nu också att stegvis implementeras i kommunikationen med konsumenterna. Konsumenterna vill veta mer om sina livsmedel, vad de innehåller och varifrån råvarorna kommer. Detta är Herr Snellman redo att svara på, men hur svaret ser ut och vilka kanaler det tar, det får framtiden utvisa! HJ Kutteri Snellmankoncernen har över 700 anställda. En styrka för företaget är en kunnig och lojal personal. Hela 75% av personalen uppgav i företagets trivselundersökning att de trivs bra eller mycket bra. Ovan en bild från den nya, halvautomatiska expeditionen, som togs i bruk under början av Färskt maletkött, som fick stort gensvar hos konsumenterna när det lanserades i början av 2009, är ett steg mot större öppenhet mot konsumenterna. Att inte använda fryst råvara i maletkött är ett linjeval som ställer stora krav på produktionsplaneringen. JUHLALLINEN SEREMONI I maj invigdes Snellmans nya medwurstfabrik Snellmans Salamihus. Per, Karl och Henry Snellman, som alla var med och grundade företaget på 50-talet, klippte bandet tillsammans med Jakobstads stadsdirektör Mikael Jakobsson. Lantgårdens Bästa info 13

14 Lantgårdens Bästa Anelma-tjänsten Trotjänaren Anelma är alltid i tjänst Anelma är numera den överlägset mest populära kontaktpersonen i Snellmans primärproduktionsorganisation. Anelma som lanserades i förnyad version (Anelma2) under Farmari-mässan i Kuopio år 2007 har blivit ett mycket omtyckt redskap för merparten av Snellmans producenter. Anelma arbetar dygnet runt och sköter en arbetsmängd som annars skulle kräva en massa tilläggspersonal. Internettjänstens primära uppgifter var att underlätta djuranmälningsförfarandet och rapporteringen av slaktuppgifter. Dessa funktioner är fortfarande mycket viktiga. Nästan alla svinanmälningar sker numera via Anelma och även andelen nötanmälningar som går via Anelma har ökat i snabb takt. Anelma har ändå idag blivit mycket mer än så. Idag är Anelma i allt högre grad ett redskap för produktionsplaneringen och -uppföljningen. Nya funktioner har tagits i bruk som underlättar planeringsfunktionerna och uppföljningen både Producentbutiken Snellmans producent- och personalbutik ligger i anslutning till fabriken på Granholmen i Jakobstad. I butiken kan Snellmans aktiva avtalsproducenter och personalen köpa ett brett utbud av Herr Snellmans läckra produkter till förmånligt pris. Butiken är normalt öppen måndagar kl. 9 14, tisdag fredag kl Som producent kan du även göra en beställning per telefon för avhämtning från Jakobstad eller från övriga överenskomna leveranspunkter. Producenter kan även beställa returkött från besättningens egna djur. Producentbutikens kontaktuppgifter Tel. (06) myymala@snellman.fi för producenten och Snellman, bl.a. via besättningens svin och nötlager. Anelma är också en viktig kanal inte bara för information från Snellman, utan även för tvåvägskommunikation mellan Snellman och producent. Via Anelma kan man ge respons på Snellmans verksamhet och sända meddelanden till Snellman och dess ansvarspersoner. Uppfyllande av det nya kedjeinformationskravet som trädde i kraft för svinbesättningar 2008 sker smidigt via Anelma. Fr.o.m. hösten 2009 öppnas denna funktion även för nötbesättningar eftersom det från årsskiftet blir obligatoriskt även för nötproducenter att förse slakteriet med uppgifter om nötkreturens kedjeinformation redan före djuren kommer till slakt. Anelma fyller en viktig funktion i samarbetet mellan Snellman och producent. Ge gärna respons. Tillsammans kan vi fortsättningsvis utveckla Anelma så att funktionerna blir allt bättre för bägge parter. Snellmankoncernen Snellmankoncernen består av tre självständiga bolag, som samtliga är underställda moderbolaget Oy Snellman Ab. Snellmans Köttförädling Ab står för 80 % av omsättningen. Snellmanin Kokkikartano Oy och det svenska dotterbolaget Gefle Ångkök tillverkar färdigmat och står för 13 % av omsättningen. Det nyaste verksamhetsområdet, Snellman Trading Oy, grundades i september 2008 och förmedlar förutom Snellmans egna produkter även andra hel- och halvfabrikat för HoReCa-sektorn, dvs storkök, restauranger, caféer etc. Hela Snellmankoncernen omsatte ,1 miljoner euro. 14 Lantgårdens Bästa info 14

15 LB-teamets kontaktuppgifter LB Nöt / Trafikanter LB Kontoret Mona Julin logistikchef (06) Vesa Hihnala LB fältchef Matti Kastarinen LB fältrepresentant Mårten Lassfolk områdesansvarig södra området Pekka Taipale områdesansvarig norra området Brita Wiik likvidansvarig (06) Markku Pökkylä ombud norra området Jarmo Niemelä ombud södra området Christer Sundqvist kalvförmedlingstrafik. hela området Timo Hartikainen kalvförmedlingstrafik. norra området Tomas Gäddnäs direktör för primärproduktionen (06) e-post: fornamn.efternamn@snellman.fi Peter Björk anskaffningstrafikant södra området Jukka Takanen och Mauri Takanen anskaffningstrafikant norra området Uleåborg Eero Sallinen och Antti Sallinen anskaffningstrafikant, kalvförmedling norra området e-post: fornamn.efternamn@snellman.fi Snellmans Köttförädling Ab Granholmsvägen 1 B Jakobstad tel * fax anelma@snellman.fi Vasa Karleby Jakobstad Seinäjoki Norra nötområdet Kajaani Ylivieska Iisalmi LB Svin Södra nötområdet Björneborg Tammerfors Martti Hassila LB fältchef (06) Reijo Lintulahti LB svinkonsult Laura Ehlers LB produktionshandledare Lisa Ahlgren smågrisförmedling (06) Henry Ahlvik, smågrisförmedl. trafikant e-post: Lantgårdens fornamn.efternamn@snellman.fi Bästa info 15

16 LANTGÅRDENS BÄSTA VÄGKOST TILL FRAMGÅNG anelma2.snellman.fi