Lantgårdens Bästa info. Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter

Transkript

1 Lantgårdens Bästa info Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter

2 Förändringarnas år Ansvarig utgivare och redaktör Tomas Gäddnäs, Oy Snellman Ab Redaktion Martti Hassila Vesa Hihnala Johanna Peltola Heidi Jylhä (Solid Media) Grafisk planering/ ombrytning Solid Media Omslagsbild Stig Hägglund, kuvaus.fi Tryckeri FORSBERG Kontaktuppgifter Oy Snellman Ab PB Jakobstad tel Det gångna året har varit ett tillväxtår för Snellman. Men det har också varit ett förändringarnas år. Organisationsförändringen vid senaste årsskifte har satt sin prägel på hela år Vi kan konstatera att företaget under det gångna året kommit in i nya spår och samtidigt tagit ett rejält kliv framåt. Omsättningen har ökat betydligt, med ca 15 %. Den organiska tillväxten inom anskaffning, köttproduktion och förädling är ca 10 %. Övrig tillväxt kommer från Snellmans färdigmatsavdelning som under året funnit nya tillväxtmöjligheter. Året har fört med sig en hel del systemutveckling och satsning på nya IT-system. Den största systemförändringen var ibruktagandet av en ny styckningslinje med helt ny uppföljningsteknik. Denna investering har satt en tydlig prägel på företagets hela verksamhet under året som gått. Primärproduktionens förnyade Anelma och slaktlinjens nya PIMS-program tas i bruk under början av nästa år. Inom svinbranschen var inkörningen av den nya centralteststationen i Längelmäki en av de största förändringarna under året. Försökssvinen slaktas sedan i somras vid Snellman i Jakobstad och uppföljs individuellt. Inkommande år kommer svinaveln att få tillgång till information om utvinningen från den förnyade styckningslinjen. Att kontinuerligt för varje svinkropp ha tillgång till verklig data från styckningen blir en ny unik framgångsfaktor för den fi nländska svinaveln. Man behöver inte längre ty sig till kostsamma provstyckningar, utan svinförsöksverksamheten blir allt mer självbärande och baserad på information från verkliga produktionsförhållanden. Tack vare dessa förändringar tror vi att våra producenter fortsättningsvis skall ha tillgång till högklassigt svinmaterial och semindoser till konkurrenskraftigt pris även när konkurrensen från importerad svinavel ökar. Många producenter har under året fått stifta bekantskap med våra nya kontaktpersoner och chaufförer. För ett år sedan hamnade vi under tragiska omständigheter att förnya anskaffningsorganisationen när två av våra medarbetare omkom i en olycka. Vi har nu även för dessa uppgifter en förnyad och inkörd organisation och de nya medarbetarna har redan fått en hel del rutin i sitt arbete. Vi är mycket tacksamma till våra producenter för visad förståelse och även gott tålamod när verksamheten inte längre fungerat på samma sätt som tidigare. Under detta år har det varit mer problematiskt än tidigare att upprätthålla balansen för slaktkroppar och förmedlingsdjur. Säsongvariationen i svinutbudet har varit kraftigare än tidigare år. Detta i kombination med inkörningsperioden för styckningslinjen har lett till tider med överskott, men även perioder när vi haft brist på svin. Smågrismarknaden har nästan hela året kännetecknats av för svag efterfrågan i relation till utbudet. Den första hälften av året rådde brist på slaktnöt, men under hösten har vi i hela landet haft ett överskottsläge. Efterfrågan på förmedlingskalvar har också under hösten varit betydligt svagare än kalvutbudet. Det fi nns rum för fl er och större kalvuppfödare och vi vill gärna sporra producenter till investeringar i kalvuppfödningen Förnyelsen av Anelma strävar till att ge oss bättre redskap att prognostisera och hantera förändringar i marknadsläget. Vi återkommer till nya förslag och möjligheter under nästa år. Vi vill tillönska alla våra producenter och samarbetsparter en riktigt Fridfull Julhelg och ett Gott Nytt År. Vi hoppas på ett nytt år med välsignelse och positiva förändringar. Tomas Gäddnäs Direktör för primärproduktionen, Oy Snellman Ab

3 Innehåll Förändringarnas år... 2 Lantgårdens Bästa garanterar tilläggsförmåner... 3 Tillväxtföretaget fortsätter sin starka utveckling... 4 Herr Snellman har vänner över hela landet!... 5 Livligt byggnadsår på kommande... 6 Aktiva diskussioner under tjurplus-tillfällena... 7 Generationsväxling i grishuset... 8 Stimulans förebygger beteendestörningar hos svinen... 9 Anelma-tjänsten förnyas...10 Slaktlinjens nya IT-system försnabbar uppföljningen Herr Snellman presenterar nya produkter i januari...11 Lantgårdens Bästa info Bilder:» Under de närmaste åren kommer man att investera ivrigare än tidigare inom nötproduktionen. Nästa vår startar ett tjugotal relativt stora byggnadsprojekt på Snellman-besättningar.» Köttbranschen behöver unga, målmedvetna producenter. För att utveckla besättningens verksamhet tänker Veli-Matti Penttilä i Jurva bygga fler gödsvinsplatser. Lantgårdens Bästa garanterar tilläggsförmåner Ända till 110 kg i december De fl esta av Snellmans producenter har tecknat ett skriftligt Lantgårdens Bästa (LB) avtal med företaget. LB ger producenten en hel del tilläggsförmåner. Snellmans fi nansieringstjänster, rättigheten att handla i producentbutiken och Anelmaservicen är förmåner som i fortsättningen automatiskt tillhör endast avtalsproducenter. Övriga producenter kan separat anhålla om rätt till dessa tjänster, om man av olika orsaker inte vill eller har möjlighet att teckna LB-avtal. Några av LB-avtalets förmåner i ett nötskal: LB-producenter erhåller ett lite högre avräkningspris. För slakt- och förmedlingsdjur som uppfyller bestämda kriterier utbetalas ett högre Lantgårdens Bästa pris. LB-producenter är utan extra kostnad delaktiga av Snellmans djurgruppförsäkringar som ersätter skador orsakade av salmonella, grishosta, skabb, nyssjuka, dysenteri och PRRS. LB-producenter har möjlighet att utnyttja Snellmans fi nansieringstjänster. Producenten kan fi nansiera kalvar, grisar och suggor via Snellmans livdjurskredit och han kan även vid behov erhålla förskottsbetalning på leveranserna. LB-producenten har rätta att göra uppköp i Snellmans producentbutik. Aktiva LB-producenter får årligen ett producentkort som berättigar till uppköp i butiken. Övriga producenter kan anhålla om kortet. LB-producenter har tillgång till information om Snellmans verksamhet och prissättning samt egna produktionsresultat via den elektroniska servicekanalen Anelma. Anelma förnyas och blir allt mer mångsidig vintern LB-producenter har möjlighet till produktionsrådgivning genom att delta i Snellmans utvecklingsprogram för primärproduktionen LB mjölkgård, LB-tjurplus och LB-svinplus. Svinutbudet är rikligt inför jul- och nyårshelgen. Enligt preliminära uppgifter har svinens tillväxt förbättrats under hösten. Detta gör att slaktsvinen kommer till slakt i lite snabbare takt än beräknat. Snellman har ökat svinslaktmängderna under hösten till som bäst över 3700 svin per vecka. För att underlätta marknadsläget inför julen och samtidigt ge möjlighet att dra nytta av den förbättrade tillväxten, höjde vi svinens övre viktgräns till 110 kg i december. Bästa pris utbetalas därför tillfälligt i slaktviktintervallet kg. Den bättre tillväxten torde ha samband med kvaliteten på höstens spannmålsskörd. Svinens genomsnittliga köttighet har också hållits på hög nivå bland Snellmans producenter under hösten, även om köttprocenten generellt i landet sjunkit. Den 24 januari 2007 håller vi på Juthbacka i Nykarleby ett informations- och diskussionstillfälle med temat svinens prissättning och marknadssituation. 3

4 Tillväxtföretagets kraftiga utveckling fortsätter 2006 var ett kraftigt tillväxtår för Snellman. Omsättningen förutspås växa från fjolårets 109 miljoner euro till 126 miljoner euro. Färdigmaten ny stödpelare Snellmans ställning på färdigmatsmarknaden förstärktes när den högklassiga färdigmatstillverkaren Kokkikartano Oy anslöts till Snellman-koncernen. Från början av 2007 kommer koncernens färdigmatsenheter att koncentreras till ett dotterbolag, Snellmanin Kokkikartano Oy. Enheterna som ingår i det nya dotterbolaget är LHM Products, Snellmans färdigmat, Kokkikartano Oy och svenska Ångköket Ab. Produktionssamarbetet mellan enheterna utvecklas stegvis, berättar Snellmans vd Martti Vähäkangas. Med den nya verksamheten bygger vi upp varumärket Herr Snellmans Kokkikartano på den fi nska färdigmatsmarknaden. Bolaget har som målsättning att uppnå en omsättning på 50 miljoner euro vid utgången av För närvarande har färdigmatsenheterna en omsättning på ca 20 miljoner euro. Tillväxten fortsätter nästa år Snellmans verksamhet fortsätter att växa även nästa år. Vi behöver fortsättningsvis mer köttråvara. Nästa år kommer vi att satsa mer på utveckling av färskkött och lyfta färskköttets förädlingsgrad, berättar Martti Vähäkangas. Inom chark växer vi genom att vi utökar våra marknadsandelar, dvs förstärker vår position på marknaden. Variationer i marknadspriserna syns inte så snabbt inom chark. Lönsamheten inom charken har i år också varit klart bättre än inom färskkött. Vi tror att lönsamheten inom chark kommer att bestå även nästa år. På färdigmatssidan utökar vi vår marknadsandel genom att effektivera vår verksamhet och lansera nya produkter. Snellmans verkställande direktör Martti Vähäkangas konstaterar att 2006 varit ett kraftfullt tillväxtår, trots att färskköttets svaga lönsamhet tynger företagets helhetsresultat. Snellmans utveckling fortsätter i stigande riktning. Omsättningsökningen har i år åter tilltagit. På bilden omsättningsutvecklingen samt budget för år Välkänt varumärke Enligt en nyligen publicerad konsumentundersökning känner 96 av 100 fi nländare till Herr Snellman. Snellmans igenkännighetsgrad har vuxit med tio procentenheter på bara några år, vilket är en strålande prestation. Snellman är nu lika välkända som Atria, HK och Saarioinen. Undersökningen visar också att konsumenterna ger Snellman högst vitsord för kvalitet och sympati bland alla köttföretag. Utmärkt producentsamarbete Samarbetet med prodcenterna har enligt Martti Vähäkangas fungerat utmärkt. Det märktes bl.a. förra sommaren, när man installerade nya styckningslinjer vid Snellman, vilket orsakade tillfälliga slaktköer. Producenterna visade stor förståelse, berömmer Martti Vähäkangas. Nu är linjen inkörd och i full användning. HJ 4

5 Herr Snellman har vänner över hela landet! 96 av hundra finländare är bekanta med Herr Snellman. Den senaste konsumentundersökningen bekräftar att Herr Snellman är ett av köttbranschens starkaste varumärken. Konsumentundersökningen är sammanställd av Suomen Gallup Elintarviketieto Oy och utförs varje år. Ett av de viktigaste resultaten från undersökningen är att Snellmans igenkännighetsgrad ökat kraftigt från 86 till 96 procent på bara några år, vilket är verkligen ovanligt i branschens hårda konkurrens. Trots att företaget i omsättning inte når upp till samma nivå som köttbranschens storföretag, upplever konsumenterna Snellman som ett lika viktigt och välkänt varumärke som de största konkurrenterna. Snellman är branschens kvalitetsmärke Undersökningen bekräftar att Snellman har den position hos konsumenterna som man strävat efter de senaste åren. Konsumenterna upplever att Snellmans produkter har branschens bästa kvalitet och med det stora förtroendet kommer också höga förväntningar. Peter Fagerholm ansvarar för varumärket och strategifrågor på Snellman. Enligt honom väntar sig konsumenterna att Snellman ska vara innovativa i produtkutvecklingen och fortsätta den höga kvalitativa standarden, så man får inte vila på lagrarna. Det fi nns en klar konsumentgrupp som vill ha premiumprodukter och är beredda att betala ett lite högre pris för dessa, säger Peter Fagerholm. Intresset för de största varumärkena, toppbranden, ökar bland både konsumenter och butikerna. Profilhöjning inom färskkött Inom färsk- och grillkött fi nns en stor potential att profi lera sig. Ingen aktör har tagit en ledande position och det fi nns stort utrymme för Snellman att hjälpa de fi nländska konsumenterna välja goda, kvalitativa varor. Snellmans målsättning är att inom de närmaste åren inneha den ledande kvalitativa positionen och det innovativa ledarskapet inom färskkött. Herr Snellman-världen uppskattas Från undersökningen kan man läsa att antalet konsumenter som prefererar Snellmans produkter har ökat väsentligt. Marknadsföringen med fokus på Herr Snellman-världen är mycket uppskattad bland konsumenterna. Vi har hittat plattformen för de kommande årens marknadsföring, berättar Peter Fagerholm. De senaste 2,5 åren har varit en testperiod för Herr Snellman-världen, där vi gjort en mängd olika undersökningar för att mäta resultatet av marknadsföringen. Det senaste resultatet bekräftar Herr Snellman som ett starkt varumärke. Vi ska fortsätta utveckla Herr Snellman i alla riktningar och dimensioner, från produktförpackningar till marknadsföring, säger Peter Fagerholm. Här fi nns stor potential, som man måste handskas ödmjukt och varsamt med. Kvalitetskedja från början till slut En viktig faktor i konsumenternas förtroende för Herr Snellmans produkter är att de känner till hur Snellman arbetar, att vi styr kvaliteten ända från primärproduktionen till slutprodukt, tillägger Peter Fagerholm. Köttkvaliteten börjar från välskötta, välmående djur och det är en viktig del i helhetsbilden. HJ Lantgårdens Bästa info Känner varumärket Herr Snellman Kvalitet Sympati Allmänt vitsord Har provat Herr Snellmans produkter Godkänner Herr Snellmans produkter på sin köplista Andel av finländare, som känner Herr Snellman och har testat Snellmans produkter. Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Konsumenterna ger Snellman köttbranschens högsta vitsord (skala 1 7) inom kvalitet och sympati. I gengäld upplevs Snellman som det dyraste varumärket, eftersom det hör till kvalitetledarens profil att ha en högre prisbild. Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto. 5

6 Livligt byggnadsår på kommande Under de närmaste åren kommer man att investera ivrigare än tidigare inom nötproduktionen. Enligt undersökningen som Suomen Gallup Elintarviketieto publicerade i somras (producenternas planer fram till år 2012) ökar åter villigheten till slaktuppfödning i hela landet. Undersökningen visar, att 14 % av köttnötbesättningarna planerar att investera Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto. inom de närmaste åren. Det är färre antal besättningar som tänker investera, men investeringsprojekten är större än tidigare. Största delen av de planerade investeringarna förväntas inledas under nästa och därpå följande år. Mängden kor ökar på Snellmans område Dikoproduktionen ser ut att öka fortsättningsvis. Under de kommande fem åren ämnar 28 % av dikobesättningarna investera i fl er dikoplatser. Enligt undersökningen förutspår man att mängden kor på Snellmans primärproduktionsområde kommer att öka med tre procent före utgången av år 2012, medan antalet kor i hela landet uppskattas minska i motsvarande grad med samma tre procent. Snellmans nötproducenter investerar livligt Nästa vår startar ett tjugotal relativt stora byggnadsprojekt bland Snellmans avtalsbesättningar. Största delen av projekten gäller nötköttsproduktion baserad på förmedlingskalvar med utgångspunkten att besättningen skall ha möjlighet att ta emot ca 2 veckor gamla mjölkkalvar. De nya ladugårdarnas djurantal varierar vanligtvis mellan 200 och 300 djur. En del besättningar satsar också på dikor och därigenom på biffköttproduktion. Nästa höst kommer Snellmans förmedling av biffraskalvar till specialiserade uppfödare att nå rekordmängder. Kalvutrymmen enligt kalvarnas behov Inkommande år kommer många producenter att bygga eller grundrenovera sina mottagningsutrymmen för kalvar. Kalvutrymmena är vanligen varma, dvs. byggnaderna är värmeisolerade och i dem fi nns möjlighet till tilläggsuppvärmning. På detta vis kan man se till att ventilationen är tillräcklig även under kalla och fuktiga perioder. Kalvutrymmena planeras för uppfödning av kalvar från två veckors ålder ända till 3 5 månaders ålder. En del av boxens 6

7 Lantgårdens Bästa info underlag måste alltid vara fast med mycket torrströ. Ju mer strö, desto bättre klarar kalven övriga förändringar i miljön, som t.ex. variationer i temperatur och fuktighet. Den rekommenderade ytan är i detta skede 2 3 m 2 /kalv. Uppbyggande diskussioner under LB-tjurplus-tillfällena Slutuppfödning i kalla eller varma utrymmen Vid planering av slutuppfödningen får ofta den tillgängliga gödselspridningsarealen och tillgången på strö en avgörande betydelse. När djurmängden ökar framstår system med uppvärmda utrymmen och svämgödsel som mer lockande, eftersom det är lättare att avsätta gödseln vid vallodling. Om man har tillgång till stora åkerarealer och dessutom förmånligt strö kan även kalla uppfödningsutrymmen vara ett beaktansvärt alternativ. Ofta är kalla utrymmen ett bättre alternativ även för djuren, förutsatt att man använder tillräckligt strö och att gödseln avlägsnas regelbundet. Man bör ändå beakta att djuren behöver mer utrymme i ouppvärmd miljö. När djuret behöver ca 3 m 2 utrymme vid uppfödning i varm miljö är utrymmesbehovet nästan dubbelt så stort i oisolerad byggnad. I dikoproduktionen används i huvudsak ouppvärmda utrymmen. Vesa Hihnala LB fältchef, Oy Snellman Ab Under tre LB-tjurplus utvecklingstillfällen i november behandlades aktuella frågor inom nötköttsuppfödningen. Producenterna visade intresse för Snellmans nötanskaffningsutveckling och djurförmedling, samt naturligtvis för företagets och primärproduktionens målsättningar för de kommande åren. Nötproduktionens lönsamhet och nötköttets prisutveckling i Finland och Europa är alltid aktuella ämnen. Suomen Gallup Elintarviketietos produktionsprognos väckte också diskussion. Uppföljning via Naseva från början av nästa år Johanna Peltola presenterade förnyelsen av Anelma-producenttjänsten, samt de tjänster och arbetsredskap som nötproducenterna kommer att kunna ta del av. Avsikten är att nya Anelma ska tas i bruk under nästa år. Nötbesättningarnas hälsouppföljningssystem (Naseva) togs även upp som ett diskussionsämne. Snellmans LB-tjurplus besättningar skall ansluta sig till Naseva senast i början av nästa år. Vid tillfället i Nivala presenterade fältrepresentant Matti Kastarinen lösningar för lastningsförhållandena. Matti illustrerade med bilder olika lösningar, som gör det lättare för djuren att röra sig och därmed underlättar lastningen. Ofta kan man få till stånd stora förändringar med små medel. Transportgångarnas bredd, höjdskillnader i ytorna samt belysningen påverkar djurens villighet att röra sig framåt och fl ytta sig från en plats till en annan. Vi kommer att återkomma till utlastningstemat i nästa infotidning. LB-tjurplustillfällena får en fortsättning Höstens skolningstillfällen i Nykarleby, Seinäjoki och Nivala var en del av LBtjurplus-uppfödningsprogrammet, vilket startade under början av året. En mångsidig diskussion och utbyte av åsikter lyfter fram frågor som är viktiga för hela kedjans lönsamhet. Specialtillfällen som dessa utgör en del av samarbetet mellan producenterna och Snellman. Vi fortsätter med dylika utvecklingstillfällen under nästa år. Vesa Hihnala LB fältchef, Oy Snellman Ab Nötköttsproduktionen i Finland förutspås sjunka en aning från nuvarande nivå med ca 2 miljoner kg fram till år På Snellmans område är trenden den motsatta; nötproduktionen förutspås stiga med 2 miljoner kg, dvs till ca 42 miljoner kg. Matti Kastarinens föreläsning om lastningssystem intresserade åhörarna. Bilden är från tillfället i Nivala. 7

8 Den färska husbonden är redan god bekant med sina suggor, vilket verkligen är en förutsättning för ett gott samarbete. Till höger den gamla och nya husbonden. Generationsväxling i grishuset Pojasta polvi paranee, med sonen blir generationen bättre, lyder ett gammalt fi nskt ordspråk. Är det så? Veli-Matti Penttilä i Jurva har nu en utomordentlig chans att visa om det ligger något i det gamla talesättet. I månadsskiftet juli-augusti gjorde man generationsskifte på Penttiläs gård när föräldrarna Anja och Seppo överlät ansvaret för företaget i yngre händer. Produktion och utvidgningsbehov Besättningen har ca 150 suggor i produktion, gyltorna medräknade. Så många som möjligt av grisarna föds upp till full slaktvikt på 750 gödsvinsplatser. Ännu måste man tillsvidare sälja en del av grisarna till förmedling. För att utveckla besättningens verksamhet tänker Veli-Matti bygga fl er gödsvinsplatser, så att besättningens alla grisar kan födas upp ända till slakt i det egna svinhuset. Dessutom vill man via de extra platserna få lite fl exibilitet till den nuvarande situationen, där avvikelser som exempelvis små skador är svåra att sköta smidigt. Kunskap är bra vägkost Veli-Matti blev färdig agrolog från Ilmajoen 8 maatalousoppilaitos förra våren. Nyttan med utbildningen är främst insikten om att man kan se saker från fl era olika håll. Under studietiden lär man sig hämta information och överväga dess användbarhet. Yrkesskicklighet är att man kan anpassa informationen till behoven i den egna besättningen i den mån det är möjligt, förnuftigt och nödvändigt. Yrkesskicklighet uppnår man ändå bara genom att utföra saker praktiskt. Veli-Mattis föräldrar är ett gott exempel på detta. Anja säger att man på gården alltid utnyttjat den rådgivning som funnits tillgänglig och man har även deltagit i Snellmans producentutbildningstillfällen. Också den yngre husbonden, som hösten 2006 deltog i LB-svinplus-tillfällena, tycker att tillfällena är viktiga och tankeväckande. Besättningen deltar också i produktionskontroll, vilket betyder att man fortgående får utomståendes synpunkter på svinhusets produktivitet. Arbetsfördelning Att sköta hela besättningens djurmängd på egen hand med befi ntlig teknik är i praktiken svårt. För tillfället fi nns hjälp att få från den äldre generationen, men Veli-Matti har redan planer på att effektivera verksamheten, bl.a. genom att utöka mekaniseringen, i synnerhet på fodersidan. Med andra ord strävar han efter att överföra den egna arbetsinsatsen mer än tidigare på sådana uppgifter som inte kan automatiseras, men som ändå är av avgörande betydelse för produktiviteten, såsom betäckning och skötsel av smågrisarnas välmående. I åkeroch skogsarbetet har man på gården under en del av året hjälp av utomstående arbetskraft. Arbetet ger resultat Svinens köttighet och dagstillväxt är på god nivå. Andelen helt friska slaktsvin är under det senaste kvartalet t.o.m. 10 procentenheter högre än slakteriets medelvärde. Besättningens grisproduktion ligger över landets medelvärde, men för att kunna utnyttja hela potentialen krävs en del tillläggsinvesteringar. Det tidigare producentparets satsningar har burit god frukt och man kan nu, redan några månader efter att gården fått en ny husbonde, konstatera att framtiden ser lovande ut. Martti Hassila LB fältchef, Oy Snellman Ab

9 Stimulans förebygger beteendestörningar hos svinen Stimulans förbättrar dagstillväxten och förebygger beteendestörningar hos svinen. Detta konstaterade MTT:s forskare Hilkka Siljander-Rasi på höstens LB-svinplus-tillfällen i Ilmajoki och Vörå. Lantgårdens Bästa info Man vet att svinen har ett naturligt behov av att använda sitt tryne. Vanligtvis möter man detta behov genom att använda strö i boxarna. Strö / stimulansmaterial har visat sig inverka på svinens beteende, fysiologi och tillväxt på fl era olika sätt. För att undersöka saken gjordes ett försök vid MTT:s försöksgård i Hyvinge. Finansiärer var Jord- och skogsbruksministeriet, Foderraisio och Snellman. När och vad I undersökningen försökte man ta reda på i vilket tillväxtskede det lönar sig att erbjuda svinen stimulans, om en liten mängd spån och halm fungerar i en vanlig delspaltbox samt om stimulansnivån i den tidiga uppväxtmiljön påverkar utvecklingen av svinens senare beteende. Man undersökte huruvida de beteendeförändringar en stimulanslös miljö förorsakar är bestående trots att uppväxtmiljön ändrar samt om en miljö utan stimulans i början av uppfödningen utsätter svinen för beteendestörningar såsom svansbitning eller om det är så att stimulans i början av uppfödningen har en skyddande effekt mot störningsbeteende i senare uppfödningsskeden. Som mätare fungerade tillväxt och foderutnyttjandegrad, förekomst av avvänjningsdiarré, beteende, salivkortisol när det gäller stressfysiologi samt djurens rörelse, köttets kvalitet, hud-, svans- och öronskador. till några betydande skillnader i köttkvaliteten och inte heller foderutnyttjandegraden påverkades. Stressfysiologi Kronisk stress eller stimulanslös omgivning förlamar kortisolets (stresshormon) normala dygnsrytm. Kortisolhalten är normalt avsevärt mycket högre under dagen. Grupper som saknat strö under di- och mellanuppfödningsskedena visade symptom på kronisk stress under gödsvinsskedet. Undersökningsresultaten visar bl.a. att en normal utsöndringsrytm av kortisol är mer sannolik när svinen får stimulansmaterial. Brist på strö orsakar tecken på ett depressionsliknande tillstånd och/eller kronisk stress (utebliven rytm). Denna inverkan består även om man ger strö till svin som tidigare saknat stimulans. Normal kortisolutsöndring under mellanuppfödningen förutspådde bättre tillväxt i gödsvinsskedet. Skadligt socialt beteende Strö i digivningsskedet (0 4 veckor) minskar frekvensen av störande beteende i gödsvinsskedet (14 veckors ålder). Störningsbeteende är i detta fall t.ex. slagsmål, attackeringar och underkastelse, snusande, öron- och svansbitning samt magmassage. Användningen av stimulantia minskade skadorna både i uppföljningsskedet och på längre sikt. Stimulans eller inte Med undersökningsresultaten som grund kan man konstatera att svinen bör erbjudas strö (stimulansmaterial) i alla uppfödningsskeden. Att använda strö förebygger depressionsliknande tillstånd och störande beteende. En stimulanslös miljö i digivningsskedet (och mellanuppfödningen) orsakar skador, som inte helt kan repareras genom att ge strö i senare skede. Stimulansmaterialets mängd behöver inte vara stor, det viktigaste är att det ges dagligen. Under samma rond kan man på ett naturligt sätt sköta även kontrollen av djurens hälsa och välmående. Martti Hassila LB fältchef, Oy Snellman Ab Tillväxt, köttkvalitet och foderutnyttjandegrad Under mellanuppfödningen växte grupper med stimulans bättre ju tidigare de fi ck stimulansmaterial. Orsaken var färre diarrédagar och bättre foderåtgång. Dagstillväxten från födsel till slakt var snabbast i de grupper som också fi ck stimulans i gödsvinsskedet, medan de svin som varit utan stimulansmaterial hela tiden hade den svagaste dagstillväxten. I denna undersökning gav olika behandling inte upphov Av resultaten från stimulansförsöket framkommer, att en normal kortisolrytm är mer sannolik när svinen får stimulansmaterial. På vänstra bilden förekomsten av kortisolrytm i mellanuppfödnings- och gödsvinsskedet när svinen getts stimulans under digivningen och mellanuppfödningen. Bild: Camilla Munsterhjelm. 9

10 Snellmanin infolehti alkutuotannon yhteistyökumppaneille Lantgårdens Bästa Anelma-tjänsten Suomeksi Första sidan Snellman Lantgårdens Bästa Kontaktuppgifter Kundtidningar Aktuellt LB-program Kontakt ETU Naseva Sikava Välkommen som Lantgårdens Bästa producent! Oy Snellman Ab Producentuppgifter Användarnamn Lösenord Logga in Registrera dig här! Glömde du lösenordet? Maatilan Parhaat info Eväitä talvikauteen Tapaamisia Farmarissa Lantgårdens Bästa-info Den senaste Lantgårdens Bästainfo utkom den Infotidningen innehåller aktuell information om bl.a. utfodringsplanering och avel. Infotidningen delas ut till alla Snellmans Lantgårdens Bästaavtalsproducenter. Du kan även ladda ner den här! Aktuellt Svin- och nötinfon uppdaterad Svin- och nötinfon uppdaterad Svin- och nötinfon uppdaterad Exempel på nya Anelmas utseende. Nya Anelma ger möjlighet till snabb och effektiv elektronisk informationsöverföring. Genom att använda tjänsten regelbundet får producenterna ta del av all information Anelma erbjuder. Nya Anelma utvecklas i samarbete med FNS (Finish Net Solutions). Anelma-tjänsten förnyas Arbetet med att förnya vår elektroniska producenttjänst på internet, Anelma, inleddes i oktober. Arbetet har gått snabbt framåt och en del av sidorna står redan färdiga. Vår tidtabell är mycket utmanande: nya Anelma ska stå färdig att tas i bruk redan i början av nästa år. Nya Anelma-tjänsten kommer naturligtvis att innehålla alla Anelmas nuvarande funktioner, dvs möjlighet att göra slaktoch förmedlingsanmälningar, uppgifter om avhämtningar, slaktresultat mm. Förutom dessa kommer förnyade Anelma även att erbjuda producenterna mycket annat nyttigt som stöd för produktionen. I planeringen av Anelma har sidornas användarvänlighet och tydlighet tagits i beaktande. Nya Anelma ger oss också möjlighet att ännu bättre förmedla information och skicka meddelanden till enskilda producenter/producentgrupper. En av de mer betydande nya funktionerna i Anelma är producenternas Djurlager. Djurlagret fungerar på så vis, att alla förmedlingsdjur som anländer genom Snellman förfl yttas automatiskt till producentens elektroniska djurlager. I djurlagret växer djuren och man kan plocka dem rakt från djurlagret till slaktanmälningen. Detta underlättar uppföljningen av djurens tillväxt och slaktmognad samt minskar risken för fel vid slaktanmälningen, eftersom t.ex. nötens öronnummer fi nns färdigt i systemet. Dessutom kan producenten med djurlagrets hjälp uppskatta de kommande månadernas slaktförsäljning. Vi satsar mycket på den rådgivande delen i nya Anelma. Tillväxt-/försäljningsrapporterna, som är viktiga redskap för producenten, kommer att förnyas och kompletteras med grafi ska rapporter, där man kan följa produktionens utveckling under ett längre tidsperspektiv. I Anelma fi nns även möjlighet att spara t.ex. enskilda besättningars foderanalysresultat och utfodringsplaner. Därmed fi nns all viktig information, som behövs för analys av produktionen, behändigt på ett och samma ställe. Nya Anelma kommer att ha samma adress som tidigare, och man når den även genom Snellmans webbplats. Första sidan innehåller allmän information riktad till samtliga besökare och aktuella nyheter. LB-avtalsproducenter kan registrera sig till tjänsten och därefter logga in med användarnamn och lösenord. Vi återkommer med närmare information i nästa LB-infotidning och kommande producentbrev. Johanna Peltola LB produktchef, Oy Snellman Ab 10

11 Lantgårdens Bästa info Jakobstad Slaktlinjens nya IT-system försnabbar uppföljningen 3 4 LB Nöt 6 1. Pekka Taipale Mårten Lassfolk Peter Björk Jarmo Niemelä Eero Sallinen Antti Sallinen Jouni Vanhatalo Samtidigt som Anelma förnyas pågår arbetet med att förnya slaktlinjens datasystem. Under början av året tar Snellmans slaktlinje i bruk Senteras förnyade PIMS-produktionsstyrningssystem. Förnyelsen av slakterisystemet innebär för producenterna att slaktresultaten syns snabbare än tidigare i Anelma. Dessutom ger det möjlighet till uppföljning av enskilda djur ända fram till styckningen. På detta vis får vi i fortsättningen noggrannare information på djurnivå, som kan användas som stöd för rådgivningen. Det nya slakterisystemet möjliggör bl.a. slaktresultat för gödsvin uppdelade enligt kön. Vesa Hihnala LB fältchef Matti Kastarinen LB fältrepresentant LB Svin Martti Hassila LB fältchef (06) , Reijo Lintulahti LB svinkonsult LB Kontoret Mona Julin Logistikchef (06) , Brita Wiik Likvidansvarig (06) Lisa Ahlgren Anmälningssekreterare (06) Ronny Snellman Djurförmedlingsplanerare (06) , Tomas Gäddnäs Direktör för primärproduktionen (06) , Johanna Peltola LB produktchef (moderskapsledig) e-post: fornamn.efternamn@snellman.fi Oy Snellman Ab Granholmsvägen 1 B Jakobstad tel. * fax anelma@snellman.fi Herr Snellman presenterar nya produkter i januari Hela familjens favoritsoppa, tillverkad enligt hemmareceptet Herr Snellmans knackkorvssoppa! I januari utökas serien med familjesoppor när Herr Snellmans Knackkorvssoppa lanseras. Denna hemtrevliga soppa smakar just så bra som man förväntar sig att den bästa hemmamaten ska smaka. Herr Snellman gjorde en rejäl pitakebab av äkta kebabkött och delikat pitabröd. Herr Snellman lanserar i januari mellanmålet Äkta Pitakebab XL som uppföljare till den otroligt populära Kebab XL-hamburgaren. Pitakebab XL är ett rejält mellanmål (220 g), som håller hungern stången länge. Dessutom är Pitan packad i en behändig pappersbehållare, är lätt att värma i och äta ur. Förpackningen innehåller också en påse kebabsås. Tillsätt bara krispig sallad eller avnjut som sådan! 11

12 Fridfull Jul!