Lantgårdens Bästa info. Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter

Transkript

1 Lantgårdens Bästa info Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter

2 Ledare: Välmående hos djur och producenter Snellmans Lantgårdens Bästa kvalitetsprogram lyfter fram djurens välmående som en väsentlig faktor i produktionskedjan. Djurens välmående är också idag av stort allmänt intresse bland konsumenter, myndigheter, politiker och media för att inte tala om alla olika djuraktivistorganisationer. Djurens välmående får i år en alldeles speciell tyngdpunkt. Vi har nu ett temaår för att förbättra kalvarnas välbefinnande. Som bäst pågår en omfattande Welfare Qualitykartläggning av svinens välbefinnande på finländska svingårdar. Inom Sikavas nationella hälsonivå har fler olika välbefinnandeindikatorer tagits i bruk och ett omfattande skolningsprogram pågår som bäst. På Snellmans svin- och nötinfodagar får också djurens välmående mycket utrymme. I varje nummer av LB-infotidningen kommer detta år att ingå två kolumner som behandlar djurens välmående ur olika synvinklar, en som behandlar kalvarnas välmående och en som fokuserar på välmående grisar. Denna, till synes överdrivna, satsning på djurens välmående pågår just under en period när många producenter mår dåligt på grund av ekonomiska bekymmer och otrygghet. Produktionskostnaderna skjuter igen i höjden och man kämpar på allvar med att få intäkterna att räcka till för att täcka utgifterna. Det är helt förståeligt att mången undrar om det inte finns någon som helhjärtat arbetar för producenternas, dvs. människornas välmående. Vi vågar ändå påstå att det inte finns någon konflikt mellan välmående djur och en välmående producent. Tvärtom blir det om möjligt ännu viktigare att djuren mår bra när marginalerna blir mindre. Det allra värsta är om man börjar spara på fel ställe. Onödigt svinn på grund av dålig motståndskraft, svagheter och sjukdomar äter av lönsamheten och blir dyrt för både producent och produktionskedja. En duktig producent inser lätt att alla parter mår bättre av att djuren mår bra. Han månar om sina djur, inte bara för lönsamhetens skull, utan också för att det stämmer överens med de värderingar som genom generationer varit gällande inom finländsk husdjursproduktion. Däremot finns det nog idag en uppenbar risk att det skapas sådana krav som inte innebär någon förbättring för vare sig djur eller producent, utan enbart byråkrati och frustrationer. När gårdarna blir större och intrycken från en snedvriden internationell massproduktionsmodell ökar, blir det ändå allt mer nödvändigt att poängtera betydelsen av djurens välmående för att utvecklingen inte skall få slagsida. Snellmans fokusering på djurens hälsa och välmående skall tas som en tydlig signal att djurproduktionen bör vara i samklang med Snellmans värderingar när det gäller kvalitet, öppenhet, ansvar och spårbarhet. Samtidigt skall producentsamarbetet kännetecknas av att Snellman verkligen bryr sig om lönsamheten hos de producenter som engagerat lever upp till kvalitetsprogrammets kriterier. Vi hoppas att vi kan bidra med några positiva och uppbyggande signaler under årets gång. Tomas Gäddnäs Primärproduktionens direktör lantgårdens bästa info Ansvarig utgivare och redaktör Tomas Gäddnäs, Snellmans Köttförädling Ab Redaktion Martti Hassila, Vesa Hihnala, Laura Ehlers, Heidi Jylhä (Solid Media) Grafisk planering/ombrytning Solid Media Tryckeri Forsberg i detta nummer: Djurens välmående I detta nummer startar vi en serie om kalvens välmående, där hälsovårdsveterinär Mervi Yli-Hynnilä i fem artiklar belyser olika aspekter av kalvens välmående. Vi startar även en artikelserie där olika skribenter behandlar faktorer som påverkar grisarnas välmående. sid 7 och 11 Limousin Snellman planerar samarbete med andelslaget Limousin Faba Svin LB-info presenterar de finländska svinrasernas avelsorganisation sid 6 sid 12 Pärmbild: Snellmans svinseminarium i Seinäjoki sid 8 10 År 2010 ett rejält kliv framåt År 2010 innebar ett rejält kliv framåt för Snellmans primärproduktion. Mängderna ökade och Lantgårdens Bästa kvalitetskedjan vidareutvecklades. Råvaruanskaffningen från Snellmans Lantgårdens Bästa familjegårdar ökade med 2,2 milj. kg (+8 %) till 28,9 milj. kg. Svinanskaffningen uppgick till 19,6 milj. kg och nötdjursanskaffningen till drygt 9,2 milj. kg. Förmedlingen av smågrisar till slaktsvinbesättningar ökade med hela 19 % till st. och avelsdjursförmedlingen med 45 %. Kalvförmedlingsvolymen var i stort sett oförändrad. Budgeten för 2011 siktar på fortsatt mängdökning till 30,5 milj. kg. Snellman-koncernens omsättning ökade år 2010 med 10 % till 191 milj.. Köttförädlingens omsättning var 147 milj. (+ 6,7 %). Det ekonomiska resultatet förbättrades för charkavdelningen tack vare en kraftig volymökning på 20 %. Däremot försämrades resultatet för färskt kött på grund av sjunkande utförsäljningspriser. Det officiella bokslutet för 2010 offentliggörs De senaste årens höjning av producentprisen stagnerade. Det genomsnittliga priset för nötkött förblev på samma nivå som året innan medan medelpriset för svin sjönk med 5 %. Stigande foderpriser satte press på köttproduktionens lönsamhet under hösten och Snellman tog beslut om att höja svinpriset tillbaka till tidigare års nivå. Nöt- och grisköttråvaran till Herr Snellmans produktionskedja producerades på 2100 familjegårdar, av vilka 260 var svingårdar och de övriga var mjölk- och nötköttbesättningar. Snellmans totala likvider till finländska familjegårdar uppgick år 2010 till 62,5 milj.. Den mest betydande förändringen inom svinkedjan inträffade när Faba Svin Ab övergick i Snellmans ägo Köpet var ett viktigt steg i Snellmans strategi för köttförädlingen. I samarbete med Faba Svin har Snellman utvecklat ett unikt system för att sporra producenterna till en positiv produktionsutveckling. Under 2010 tog Snellman i bruk ett nytt premiesystem som via tilläggslikvider belönar gårdar med uppföljning och goda produktionsresultat. En smågrisproducent i högsta smågrisklassen kan som exempel ytterligare höja priset med 8 /gris (13 %) genom primärproduktionen i siffror produktivitetsförbättringar eller höjning av smågrisarnas genetiska nivå. Endast den genetiska delen av tilläggspriset överförs till uppfödaren, den andra delen betalar Snellman åt producenten som en separat utvecklingspremie. År 2010 blev Snellmans gödsvinsuppföljning via Anelma-programmet klar, vilket betyder att resultaten för alla tillväxtpartier via Anelma kan uppföljas i relation till grisarnas genetiska nivå. Snellman betalade via utvecklingsprogrammen över i tilläggslikvider åt svin- och smågrisproducenterna. Tilläggslikvidernas omfattning baseras på enskilda producenters produktionsresultat och beloppet förutspås öka märkbart under år Inom svinkedjan sköts djuranmälningarna, den regelbundna rapporteringen och även likviduppgifterna till nästan 100 % enbart elektroniskt via Anelma. De mest betydande utvecklingsprojekten inom nötkedjan under 2010 var ibruktagandet av en expresslinje för utgallrade kor och en nykoordinering av kalvförmedlingen, som effektiverade kalvlogistiken. Expresskolinjen, som garanterar avhämtning inom två arbetsdagar utvecklades med tanke på växande mjölkbesättningars behov och den gynnar mjölkproducenternas välmående. Under slutet av året anmäldes 15 % av de utgallrade korna till slakt via expresslinjen. Trots expresslinjens tilläggskilometrar uppnåddes miljömålen för nöttransporterna. Nötslakttransporterna effektiverades så att det per ton nöt kördes 4,7 km mindre än året innan. Inbesparingen inom kalvförmedlingen var 3,3 km per kalv. Av nötdjuren anmäldes år % elektroniskt via Anelma, vilket betyder att telefontrafiken har minskat avsevärt. Utvecklingsprojekten fokuserar detta år på förbättring av djurens välbefinnande och en minskning av svinnet. År 2011 är ett temaår för kalvarnas välmående och Snellman satsar på att förbättra kalvuppfödningen och kalvarnas uppfödningsförhållanden. Inom svinkedjan har villkoren för svinproduktionens nationella hälsonivå skärpts med flera välbefinnandeindikatorer, som är obligatoriska för alla Snellmans producenter. Snellmans griskoncept vidareutvecklas med fokus på en välmående finländsk gris. Med kontrollerad genetik och uppföljning på individnivå vill Snellmans Lantgårdens Bästa utmana den europeiska massproduktionen av gris. TG LIVDJURSFÖRMEDLING GRISAR, st KALVAR, st SLAKTVIKTER Gödsvin, kg 92,9 92,4 92,7 91,6 92,9 Sugga, kg 184,9 188,8 184,1 184,7 188,0 Tjur, kg 312,0 321,3 323,4 325,4 332,4 Ko, kg 263,5 270,0 272,1 273,8 279,8 Kviga, kg 233,1 237,0 242,6 247,1 250,7 PRODUCENTPRIS Gödsvin, c/kg 1,34 1,38 1,52 1,51 1,44 Tjur, c/kg 2,53 2,58 2,74 2,85 2,84 Ko, c/kg 1,56 1,62 1,76 1,79 1,77 Kontaktuppgifter: Snellmans Köttförädling Ab, PB 113, Jakobstad tel , Primärproduktionens kontaktuppgifter: 2 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 3

3 LB nöt Lönsamhet för nötgårdar Snellmans och FoderRaisios nöttillfälle Grafiska rapporter för nötuppfödningen i Anelma Snellmans och FoderRaisios gemensamma tillfälle vid Folkmedicincentret i Kaustby lockade rikligt med deltagare. Närmare 100 mjölk- och nötköttsproducenter från Mellersta Österbotten hade mött upp till tillfället med temat Lönsamhet för nötgårdar. För Raisios del föreläste Juha Anttila, Tuomas Kuusinen och Ari Vilppola samt från Snellman deltog Matti Kastarinen och Vesa Hihnala. Målslaktvikten för mjölkrastjurar kg Liksom för specialiserade nötbesättningar lönar det sig även för mjölkgårdar att föda upp mjölkrastjurarna till kg slaktvikt, berättade Snellmans fältrådgivare Matti Kastarinen. Om man saknar tillräckligt med uppfödningsutrymme så att djuren måste säljas till slakteriet i förtid finns det ingen ekonomisk lönsamhet i uppfödningen. I sådana fall lönar det sig för gården att sälja kalvarna till förmedling antingen som mjölkkalvar eller vid kg vikt. Tjurarna ska liksom korna alltid få bästa möjliga ensilage, för en bra tillväxt är nyckeln till lönsam köttproduktion. På de bästa gårdarna är nettodagstillväxten för tjurar av mjölkras över 600 g, medan de svagaste resultaten inte når över 400 g. Kalvarnas tillväxt varierar kraftigt Det lönar sig att satsa på kalvarnas utfodring. Kraftfoder ska finnas tillgänglig kort efter kalvens födsel. När drickutfodringsskedet slutar vid ca två månaders ålder bör kalven äta ca ett kg kraftfoder, berättade Tuomas Kuusinen från FoderRaisio. I Snellmans kalvbilar har chauffören med sig en tabell över krav på minimivikt för kalvarna. Om kalvens tillväxt har varit för svag kan den inte tas emot. T.ex. ska en 90 dagar gammal kalv väga minst 76 kg. En mjölkraskalv som vuxit bra kan vid samma ålder väga t.o.m. 120 kg. Det är många faktorer som påverkar tillväxten, men den största påverkande faktorn är ändå alltid kalvskötaren själv. VH Den grafiska översikten av nötuppfödningsuppföljningsrapporterna i Anelma är klar. I rapporten tjurar-kvigor presenteras varje slaktparti skilt enligt den tidsperiod producenten väljer. Genom att klicka på datumet i vänster kant öppnas ifrågavarande slaktpartis enskilda uppgifter. I rapportens nedre kant finns en knapp för tjurarnas grafik, som öppnar den grafiska översikten. Motsvarande uppgifter för kvigor finns under fliken för kvigor. Tolka grafiken Utgångspunkten för grafiken är att presentera utvecklingen för de viktigaste nyckeltalen för nötuppfödningen under en viss tidsperiod. Tillsammans med besättningens slaktuppgifter presenteras också jämförelsetal. För köttighet och dagstillväxt är jämförelsetalen medelvärdet för alla tjurar eller kvigor samt gränsen för att nå upp till den bästa fjärdedelen. Den bästa fjärdedelen betyder i detta fall den bästa fjärdedelen av alla slaktade djur, inte besättningar. Medelvikten och fettighetens utveckling för besättningens egna djur jämförs med medelvärdet för alla tjurar eller kvigor. Tjurarnas storlek fortsätter att växa Under förra året steg medelvikten för Snellmans tjurar till 332 kg (2009: 325 kg). Även djurens dagstillväxt utvecklades i rätt riktning. Mjölkkalvarnas dagstillväxt steg under g i medeltal till 549 g/dag (2009: 524 g/dag). Även tjurarnas köttighet steg en aning till närmare O-köttighetsklass. Tjurarnas fettighet (2,5) var oförändrad trots den högre slaktvikten. Varje besättning hittar i Anelma grafiska översikter av de egna djurens slaktresultat, så det lönar sig att ta en titt. VH Daglig tillväxt g/dag, tjurar Slaktvikt kg, tjurar Köttighet, medelvärde, tjurar Matti Kastarinen presenterade tjurarnas tillväxtresultat från fjolåret. God dagstillväxt är alltid värt att sträva efter. Det är även en nyckel till lönsam nötproduktion. God dagstillväxt innebär för mjölkrastjurar över 600 g nettodagstillväxt. Folkmedicincentralens utrymmen fylldes nästan helt när närmare hundra mjölk- och nötproducenter, i största del från Mellersta Österbotten, samlades under temat lönsam nötproduktion. Tilläggspris för e-märkta förmedlingskalvar i kraft Vi rekommenderar att såväl mjölk- som dikobesättningar märker gårdens kalvar med elektroniska öronmärken. Detta elektroniska märke, som fästs i kalvens högra öra, fungerar som hjälpmärke för huvudmärket i vänster öra. Eftersom märket är mindre än det traditionella märket hålls det avsevärt mycket bättre på plats. Tilläggspriset för e-märkta förmedlingskalvar är 3 euro/st. Mer information om användningen av elektroniska öronmärken och priser finns på och vårens tjurplus-tillfällen Vårens svenska tjurplus-tillfälle arrangeras den 29.3 vid Norrvalla i Vörå. Finska motsvarande tillfällen arrangeras i Kauhava, Nivala och Iisalmi. Huvudtema för tillfället är nötbesättningens ekonomi, vilket kommer att behandlas av Johanna Lindvall från Farmiluotsi. Vi kommer även att berätta mer om samarbetet mellan Snellman och andelslaget Limousin. Närmare information om program för dagen presenteras senare på Anelma. Tillfällena arrangeras i samarbete med InnoNauta-projektet. Fettklass, medelvärde, tjurar 4 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 5

4 LB nöt Snellman planerar samarbete med andelslaget Limousin Snellmans Köttförädling Ab och andelslaget Kasvattajaosuuskunta Limousin har kommit överens om att utreda samarbete för produktion och marknadsföring av nötkött av rasen limousin. Utredningen pågår under våren och beräknas vara klar inom maj Kasvattajaosuuskunta Limousin är ett landsomfattande andelslag som grundades i maj Andelslagets avsikt är att marknadsföra medlemmarnas produktion av limousinkött och befrämja de allmänna förutsättningarna för uppfödning av limousindjur. Andelslaget söker en för sina värderingar lämplig samarbetspart bland den finländska köttbranschens mest betydande aktörer. Andelslaget har idag 20 medlemmar. Rasen limousin är känd för sin höga kötthalt och mycket smakligt, mört och fettfattigt kött. Samarbetet med Limousin-andelslaget är i linje med Snellmans strategi att utveckla köttproduktionskedjan i nära samarbete med producenterna. Samarbetet kompletterar Snellmans nuvarande köttrasprogram och samarbetet med specialiserade dikobesättningar. tg Saara Rantanen (i mitten) produktansvarig från Nostetta Naaraista-projektet och limousinproducent diskuterade aktivt under seminariet med producenter och företrädare för olika intressegrupper. Limousin-producenter samlade i Ikalis. Köttrasuppfödare träffades i Ikalis Snellmans och Limousin-andelslagets planerade samarbete offentliggjordes på Dikoseminariet i Ikalis den Samarbetsdeklarationen fick mycket gott mottagande av såväl limousinproducenterna som av företrädare för andra raser. Många ansåg att det är bra att någon gör den här typen av arbete. Det gagnar i slutändan alla biffköttproducenter. Samarbetsdeklarationen är bara början av det egentliga arbetet, och det kommer att finnas en hel del att göra för att projektet ska framskrida med framgång. Mer uppgifter om Limousin Kasvattajaosuuskunta finns på adressen Vi kommer att informera mer om saken under vårens nöttillfällen. Faba premierade I samband med det nationella Dikoseminariet i Ikalis premierade Faba djur och ägare från dikokontrollen. I avelsvärdetävlingen för kor prisbelönades Ritamäen Victoria för bästa Simmental. Ägarna Cindy och Krister Groop från Närpes fick även pris i tävlingen för bästa avelsvärde. I samma tävling prisbelönades Antti Keskisipilä från Kalajoki i Limousin-serien. Grattis till de framgångsrika nötuppfödarna! VH kalvens välmående Varje kalv är viktig Kalvuppfödningen börjar redan med planering av inseminationen. När det finns ett mål för kalven är det en glädje att föda upp den. Kalvens nödvändighet ökar engagemanget för att nå bra resultat. En köttrastjur är rätt val när man inte är ute efter en ko av samma sort som modern. De bästa korna och kvigorna kan insemineras med könssorterad sperma för att få tillräckligt många kokalvar. Samtidigt förebygger man kalvningsproblem för kvigorna, eftersom mindre kokalvar föds fram lättare än tjurar. Övervakningen av kalvningen underlättas med kameraövervakning samt genom att placera kalvande djur i mitten av ladugården där de är lätta att se. Fel läge, tvillingar, vriden livmoder är svåra att förebygga, men upptäcker man dem i tid kan man klara sig igenom dem. Kalvar som föds på ekogårdar bör stärkas genom att man tillsätter selen i fodret för alla djur, speciellt för kor i sin. Om kalvarna är svaga vid födseln och insjuknar ofta lönar det sig också för vanliga gårdar att se över tillgången på selen och gödningen av åkrarna. Vid kalvningen förloras ca 5 % av kalvarna, beroende på ras och hur beräkningen görs. Holsteintjurar är svårast att föda fram och flest dödfödslar sker med stora mjölkdjur. Siffrorna för den egna besättningen finns åtminstone på ProAgrias årsrapporter och det lönar sig att diskutera dem med rådgivare. Även Naseva kommer att få nya produktionstal. Om talet ger skäl till oro ska man fortsätta diskussionen med veterinären. I drickutfodringsåldern sker dödsfall bland kalvarna i samma mån eller något mer. För nyfödda och någon vecka gamla kalvar är problemet oftast diarré eller navelinflammation, för äldre hosta. För att sjukdomarna ska kunna förebyggas måste man undersöka vad de är. Oberoende om det är fråga om en mjölkgård eller nötköttsuppfödning lönar det sig att hitta en rådgivare och veterinär, vid behov hälsovårdsveterinär, för att tillsammans reda ut situationen. Vid diarré tar man prov och sänder dem till Evira för undersökning. Proven kan man skicka själv, instruktioner finns på nätet, eller fås av rådgivaren. Proven tas från 3 5 kalvar med symptom eller från deras gruppkamrater. Om man hittar sjukdomsalstrare i analysen kan experterna ge råd om hur de bekämpas. Om inga sjukdomsalstrare hittas undersöker man fodret och utfodringsmetoderna. Även hosta kan undersökas med prov från näsborrarna. Förutom traditionella hjälpmetoder kan sjukdomarna numera även förebyggas med vaccination. Miljön har betydelse som stöd för kalvens hälsa. Råmjölk är nummer ett i allt förebyggande arbete. Nyfödda kalvar har ingen motståndskraft mot sjukdomsalstrare, eftersom kons moderkaka inte släpper igenom dem. Kon utsöndrar antikroppar i råmjölken, varpå kalven får dem när den diar. Antikropparna upptas bättre ju tidigare efter födseln råmjölk ges. Sex timmar efter födseln försvagas upptagningen av antikroppar i kalvens tarmar, och endast en bråkdel kvarstår efter 12 timmar. I praktiken är det alltid bråttom att mjölka råmjölk, förutom om kalven föds precis vid mjölkningstid. I övriga fall är man tvungen att smutsa ner mjölkningsmaskinen mitt på dagen eller natten eller mjölka en dos råmjölk för hand. Arbetet lönar sig dock och den våta kalven dricker överraskande bra. Det är lönlöst att vänta att kalven själv ska hitta kons spene det sker endast ett fåtal gånger tillräckligt snabbt för mjölkraser och den mängd kalven får i sig är nödvändigtvis inte tillräcklig. Den första portionen får vara flera liter, men minst 1 2 liter. Under sitt första halva dygn bör kalven få sammanlagt 10 % av sin levande vikt i råmjölk, dvs 4 6 liter. Bäst effekt ger mjölken när den matas med tutt, för diandet har en effektiverande inverkan på upptagningen. Om kalven inte fås att dia måste mjölken matas med slang. För ändamålet finns sk. tvångsmatningsapparater i välutrustade lantbruksaffärer. Den bästa råmjölken fås vid den första mjölkningen. Denna och även mjölken från den andra mjölkningen är livsviktig näring för kalven. Den rena mjölken kyls ner och lagras för senare användning. Det lönar sig att frysa ner det som blir över, samma gäller mjölk som mjölkas innan kalvningen. Om kon har juverinflammation bör man ge kalven råmjölk från en annan ko. Åt kalvar av köpta kvigor är det bästa att ge råmjölk av gårdens egna kor. Det är ingen fara om det finns aningen blod i råmjölken, blodet sjunker till botten i kärlet och man kan om man så vill låta bli att använda det. För att förebygga navelinflammation för nyfödda kalvar ska man rengöra naveln om kalven blir smutsig. Efter vattentvätt desinficerar man med jod. På gårdar där navelinflammation blivit vanlig bör man kontrollera om kalvningsutrymmena är tillräckligt rena. Att kalvarna diar varandra orsakar också att naveln inflammeras. Kalvar som diar de andra är det bäst att flytta till eget bås. Att kontrollera navlarna under de två första veckorna hjälper att identifiera inflammation i tid innan kalvarna anmäls till förmedling. En inflammerad navel känns hård och ömmar. Man kan känna på en frisk navel som jämförelse. Inflammationen behandlas med pencillin och en tillfrisknad kalv kan förmedlas. Obehandlad sprider sig inflammationen till lederna och orsakar svårbotad flerledsinflammation. Mervi Yli-Hynnilä hälsovårdsveterinär och mjölkproducent, Kuortane 6 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 7 Lantgårdens Bästa info 7

5 svinseminariet En äkta finländsk köttkedja med engagerade producenter Snellmans svinseminarium hölls den 18 och 19 januari i Seinäjoki. Totalt deltog ca 160 personer under de båda dagarna. Ett sammandrag av seminariet ordnades i Vörå 8.2 med ett tjugotal deltagare. Under temat En äkta finländsk köttkedja på väg mot år 2015 inledde Snellman-koncernens verkställande direktör Martti Vähäkangas seminariet med att berätta om Snellmans utveckling och målsättningar. Snellman fyller i år 60 år och det har hunnit hända mycket i företaget sedan det grundades Snellmans omsättning har stadigt vuxit ca 10 % varje år, men företaget har ännu djärvare målsättningar. Snellmans målsättning är att höja omsättningen med 100 milj. euro till år 2015, dvs. tredubbla omsättningen på tio år. Skrivelse om svinföretagarnas svåra situation Vesa Kurikka-Oja och Marko Lehtola överräckte en skrivelse undertecknad av sex av Snellmans smågrisproducenter till vd Martti Vähäkangas och presenterade skrivelsens nio punkter för seminariedeltagarna. Problemsituationerna som lyftes fram var bl.a. svinföretagarens välmående, det nordiska husdjursstödets eventuella avskaffande och det stigande priset för spannmål och foderkomponenter. Martti Vähäkangas tackade för skrivelsen och försäkrade, att Snellman kommer att föra vidare de faktorer som det finns möjlighet att påverka. Den välmående grisen i fokus Tomas Gäddnäs, direktör för Snellmans primärproduktion, gav en kort återblick över utvecklingen samt presenterade centrala målsättningar inom Lantgårdens Bästa-svinkedjan. Anna Valros, professor i husdjursvälfärd vid Helsingfors Universitet, inledde eftermiddagens första stora ämne, svinens välmående. Den senaste metoden som utvecklats för att mäta Anna Valros, professor i husdjursvälfärd vid Helsinfors Universitet, diskuterar med svinproducenterna Tuula och Markku Jokela. välmåendet, Welfare Quality-bedömningen, har väckt mycket uppmärksamhet. Mätsystemet som utgår från djuret ger producenten mer frihet. Det är möjligt att uppnå hög välmående nivå med god skötsel även om besättningens byggnadslösningar inte är optimala. Det är även en utmaning för producenten, för han måste ta ansvar för hur han ska uppnå hög nivå. Djurskyddslagen och kommande förändringar Ina Toppari, veterinär vid Regionförvaltningsverket, presenterade djurskyddslagstiftningen ur myndigheternas synvinkel. År 2013 träder några förändringar i djurskyddslagen i kraft. Aktivitetsmaterial blir obligatoriskt även för suggor. Aktivitetsmaterial ska finnas i grisningsboxarna och betäckningsavdelningarna, i grisningsboxarna ska också finnas bobyggnadsmaterial. Gränsmåtten för gruppboxar för suggor ändrar. Ina Toppari betonade, att det lönar sig att noggrant läsa de angivna måtten, speciellt längden för den kortaste väggen. Cirkovirus, Lawsonia och APP Veterinär Sanna Nikunen från Sikava talade om fungerande hälsovård och tre vanliga sjukdomar cirkovirus, Lawsonia och APP. Cirkovirus förekommer i flera sjukdomsformer och symptomen är många. Antibiotika har ingen effekt på viruset, utan svin som förtvinat av sjukdomen måste för det mesta avlivas. Lawsonia är en bakteriesjukdom som behandlas med antibiotika i minst två veckors tid. Under behandlingen bör man använda desinfektionsmedel. Lung- och lungsäcksinflammation (APP) sprids från svin till svin via näskontakt och överlever i spillningen fem dygn. APP kan förebyggas bl.a. med karantän vid köp av nya djur, skyddsklädsel för besökare och ett välplanerat lastningsutrymme. Faba Svins verksamhet och ett säkert djurmaterial Faba Svins vd Jussi Peura presenterade Faba Svins verksamhet och grunderna för ett säkert djurmaterial. Faba Svin Ab är sedan december 2010 en del av Snellmans koncernen och målsättningen är att säkra de finländska svinrasernas avelsprogram. Galtsperma från de inhemska svinraserna och bolagets avelstjänster är fortsättningsvis tillgängliga för alla besättningar. Jussi Peura definierade tre utgångspunkter för ett säkert djurmaterial sjukdomssäkerhet, spårbarhet och fortgående utvecklingsarbete. Svinseminariet fortsatte på onsdagen under rubrikerna stöd för gårdens utveckling, optimal smågrisproduktion och bra uppfödning. Största delen av föreläsningsmaterialet presenteras på Anelma. HJ läs mer på: Den första seminariedagen avslutades med Herr Snellmans delikata knackkorv och den nya ostknackkorven. Ina Toppari, veterinär vid Regionförvaltningsverket, och Snellmans LB-fältchef Martti Hassila. 8 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 9

6 svinseminariet Svinens välmående möjligheter och utmaningar Anna Valros, professor i husdjursvälfärd vid Helsingfors Universitet, inledde eftermiddagens första stora ämne, svinens välmående. Hon konstaterade bl.a. att välmående är ett tillstånd som uppstår hos det individuella djuret, inget svart-vitt fenomen, utan ett fortgående tillstånd som uppstår när djurets behov är i harmoni med omgivningen. Välmående kan inte mätas med bara en mätare, det är summan av många faktorer, så även i djuret. Welfare Quality ett mätsystem som utgår från djuret Den senaste metoden som utvecklats för att mäta välmåendet, Welfare Quality-bedömningen, har väckt mycket uppmärksamhet. Det stora EU-projektet om kvaliteten på välmåendet utgick från att EU ville skapa ett kvalitetssystem som baserar sig på djurbedömning. En av det gemensamma kvalitetssystemets målsättningar är att ta i bruk ett stjärnsystem för produktmärken baserat på välmående. Produkten får fler stjärnor på basen av välmåendenivån och stjärnorna har samma betydelse i alla EUländer. Pilotprojektet i Finland inleddes hösten 2010 och målsättningen är att bedöma ca 200 finländska svinbesättningar. Welfare Quality har fyra principer god utfodring, bra miljöfaktorer, god hälsa och ändamålsenligt beteende. Principerna består av 12 kriterier, som mäts på besättningen med 30 mätare för att få en helhetsbild av besättningens välmåendenivå. Bökningsmaterial har effekt även på lång sikt Anna Valros tog även upp användningen av bökningsmaterial som ett exempel på möjliga vägar till välmående hos svinen. Svin behöver bökningsmaterial i alla skeden ända från födseln. De grupper som hade aktivitetsmaterial i mellanuppfödningen växte bättre än grupperna utan, orsakerna till detta var färre diarrédagar och att svinen åt bättre. Det mest intressanta resultatet var dock att bökningsmaterialets effekt håller i sig länge. Svansbitning är ett allmänt problem, som även orsakar ekonomiska problem. Enligt undersökning gjord på försöksstationen i Längelmäki sänker svansbitning tillväxten med i medeltal 41 g/d och medicineringen höjer kostnaderna. Till svansbitning hör även andra symptom, såsom hälta, och risken för kassering växer. Faktorer som minskar risken för svansbitning är bl.a. användning av bökningsmaterial, tillräckligt med boxutrymme, inget drag, god luftkvalitet och jämna förhållanden. Producentens attityd och ork Producentens attityd är den viktigaste enskilda faktorn för svinens välmående, hur man rör sig, hur man talar till djuren, hur man rör vid djuren. I en undersökning hur attityden påverkar resultaten hittades åtta samband. Producentens egen ork framkom som den viktigaste faktorn, men denna var också det som man tyckte var svårast att påverka. Bra och mänsklig behandling av djuren och bra yttre förhållanden var viktiga, liksom en öppen attityd mot ny kunskap samt frihet att göra egna beslut. HJ Fungerande svinhälsovård Veterinär Sanna Nikunen från Sikava talade om fungerande svinhälsovård samt om vanliga sjukdomar i svinhuset cirkovirus, Lawsonia och APP. Hälsovårdsavtalet mellan veterinären och gården är en grundläggande sak som de flesta redan känner till. I avtalet kommer man bl.a. överens om antalet besök (minst 4 ggr/år) och medicinöverlåtning. Sanna Nikunen påminde om hälsovårdsplanen som enligt Sikavas nationella nivå ska göras en gång om året. En bra plan ger producenten möjlighet att koncentrera sig på produktionen. Blanketten för planen förnyas som bäst och kommer förhoppningsvis att tas i bruk under sommaren. Cirkovirus är en sjukdom med många faktorer Cirkovirus är ett litet virus som spridit sig till svinpopulationen i hela världen. Det förekommer i flera sjukdomsformer, bl.a. PMWS (djuret förtvinar) och PDNS (hudform). Cirkovirus är en sjukdom med många faktorer, dvs viruset ger inte alltid upphov till sjukdom, utan det behövs flera faktorer. Cirkovirus smittar via näsan eller munnen från spillningen och symptomen är flera. Vanligen börjar 2 4 månader gamla grisar förtvina, svinen får även hudsymptom speciellt på bakbenen och suggorna får symptom gällande fortplantningen. Antibiotika har ingen effekt på viruset, utan djur som förtvinat av sjukdomen måste vanligtvis avlivas. Förebyggande åtgärder är bl.a. att fylla avdelningarna omgångsvis, tvätta suggorna innan de flyttas till grisningsbox, små boxar och hela väggytor, jämna förhållanden och vaccinering. Lawsonia Lawsonia är en bakteriesjukdom som smittar från spillningen. Symptomen är lindrigare för 6 20 veckor gamla grisar, bl.a. avmagring och apati. För 4 12 månaders grisar är sjukdomen akut, vilket ger djuret blodig diarré och anemi och leder till plötslig död eller tillfrisknande inom 4 6 veckor. Lawsonia behandlas med antibiotika under minst två veckor. Under behandlingen använder man desinfektionsmedel och bekämpar ev. gnagare på besättningen. APP har kort inkubationstid Lung- och lunghinneinflammation (APP) har kort inkubationstid, timmar. Smittan överförs från svin till svin genom näskontakt och bibehålls i spillningen i fem dygn. Symptomen på akut sjukdom är bl.a. plötslig död (blod från näsan, skum från munnen), hosta och andningssvårigheter. Kronisk sjukdom kan vara symptomfri eller synas som tung andning. Sjukdomen behandlas med antibiotika. APP kan förebyggas bl.a. genom karantän för nyinköpta djur, skyddsklädsel för besökare och ett välplanerat lastningsutrymme. HJ grisens välmående Lantgårdens Bästa Familjegårdsprogrammet En levande, frisk och välmående gris i fokus I Lantgårdens Bästa familjegårdsprogrammet och Faba Svins avelsprogram vill vi följa med varje gris som enskild individ. Även en stor massa består av många enskilda individer. Om uppföljningen på individnivå inte fungerar leder det lätt till att massan blir ihålig och svinnet blir stort. I synnerhet när man investerar och ökar volymen är det viktigt att man bygger upp produktionen med ordning ända från grunden. För grisproducenten är det viktigt att varje gris fyller sin plats i svinhuset och för Snellman är det viktigt att varje producent fyller sin plats i helheten. All mängdökning måste bygga på tanken att varje gris skall vara kurant, den skall må bra under sin livstid. Köttets kvalitet och hela kedjans image skall utvecklas utgående från faktorer som är viktiga ur konsumentsynvinkel. Snellmans grisprogram vill ställa en levande, frisk och välmående gris i fokus. Endast friska och välmående grisar når upp till full vikt och genererar lönsamhet för producenterna och mervärde för svinkedjan. Vi vill därför styra utvecklingsresurserna till åtgärder som stöder enskilda grisars välmående och minskar svinnet. Grisarnas hållbarhet och minskningen av smågrisdödligheten har redan en stor tyngd i avelsprogrammet. Bestämningen av det genetiska fruktsamhetsindexet består idag till 36 % av faktorer som minskar grisdödligheten. Den nordiska svinbranschen har under det senaste decenniet drabbats av ett sjukligt fenomen där den enda mätaren på svinkedjans konkurrenskraft tycks vara antalet avvanda grisar per sugga och år. Smågrisproduktiviteten är visserligen en mycket viktig mätare för kostnadseffektiviteten, men när var och varannan branschtidning tycks glömma allt annat än mål på 30 grisar per sugga verkar det som om man förlorat konceptet. En alltför ensidig fokusering på mängd framom kvalitet äventyrar inte bara djurens välmående utan även verksamhetsförutsättningarna inom matbranschen. Snellmans målsättning är inte 30 grisar per sugga. Målet för varje enskild suggbesättning bör vara så många levande, friska och välmående grisar som möjligt. Inom familjegårdarnas LB-grisplus utvecklingsprogram ger 10 sålda grisar per kull (motsv. 21 grisar/sugga/år) full premieutdelning om grisarnas genetiska index är minst 50. Under senaste uppföljningsperiod fanns bland de premierade gårdarna resultat som motsvarar 25 sålda grisar per sugga och år med ett genetiskt grisindex över 55. På agendan för Lantgårdens Bästa Grisens välbefinnandeprogram år 2011 finns bl.a. genomgång av avelsmålen, rådgivningsbesök i alla suggbesättningar samt analys av avvänjningssystem och cirkovirusvaccinering i kombination med en förbättrad kvalitetsgaranti för smågrisarna. I Snellmans Lantgårdens Bästa-svinkedja finns i detta nu 250 familjegårdar. Alla godkända gårdar har gjort produktionsplan för 2011 och de har en egen plats i Herr Snellmans team. Samma koncept och kvalitetskrav gäller för alla besättningar, men bland besättningarna bör också finnas föregångare och vägvisare, gårdar på sk. Great-nivå, som har engagemang att gå i spetsen för utvecklingen. TG hellre Än målgris sjuk pellegris död gris Lantgårdens Bästa-grisens välmåendeprogram hellre 21 friska målgrisar per sugga, än 21 friska + 9 som inte fyller måttet. 10 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 11

7 presentation Faba Svin Officiell avelsorganisation för finländsk lantras och yorkshire I december 2010 blev Faba Svin Ab en del av Snellman-koncernen. Faba Svin erbjuder utvecklingstjänster för svinproduktion och upprätthåller avelsprogram för de finländska lantras- och yorkshireraserna. Faba Svin Ab är en officiell finländsk avelsorganisation, som producerar utvecklingstjänster för svinproduktion. Företaget omsätter ca 2 miljoner euro och verksamheten består av rådgivningstjänster och försäljning av semindoser. Faba Svin arbetar endast med de finländska raserna och med inhemskt djurmaterial. Vi importerar med andra ord inte utländskt genetiskt material, berättar Jussi Peura, vd för Faba Svin. Däremot hade Faba Svin tidernas största export av avelsdjur vid årsskiftet. Totalt exporterades till Ryssland 448 avelsdjur, varav 417 gyltor och 31 galtar. Projektet engagerade hela personalen och 18 avelsgårdar. Faba Svin upprätthåller ett kärnavelsprogram och stambok för finsk lantras och yorkshire. Egenskaper som avlas är bland annat svinens exteriör och hållbarhet, fertilitet, köttproduktionsegenskaper och köttets kvalitet. Till kärnavelsprogrammet hör 21 avelsgårdar. De finländska svinraserna har speciellt goda köttproduktionsegenskaper, säger Jussi Peura. De har god tillväxttakt, bra foderutnyttjandegrad och hög köttighet. De finländska raserna får något mindre kullar än de övriga nordiska raserna, men smågrisdödligheten är i sin tur lägst i Norden. Landsomfattande fältrådgivning Faba Svin erbjuder rådgivningstjänster åt svingårdar. Företagets avelsrådgivare gör årligen 1300 gårdsbesök över hela Finland. Soili Haltia är förman för fältrådgivarna, stationerad i Dickursby. För närvarande arbetar fem personer på fältet och erbjuder bl.a. gårdstester, uppföljning av smågrisproduktionen och avelsrådgivning inom MP-sisu, rekryteringsplanen för suggor. Kunderna kommer från hela landet och samtliga slakterier. Antalet besättningar har minskat, konstaterar Soili Haltia, men inte mängden djur i samma mån. Under 2010 gjordes närmare 1200 gårdstester och sammanlagt testades svin. I Faba Svins produktionskontroll deltog 212 gårdar. MP-sisu, som utvecklades i samarbete med Snellman, är en tjänst som får allt större tyngd framöver. MP-sisu är en unik avelsplan för varje besättning, berättar Soili Haltia. Beroende på besättningens behov, målsättningar och möjligheter gör man upp en plan om i vilken mån man ska köpa in djur, rekrytera från egna djur, vilken galtsperma man ska välja. Snellman understöder gårdar som har en MP-sisu rekryteringsplan och betalar 20 c/kg mer för utgallrade suggor. Fältrådgivarna på Faba Svin har arbetat länge för företaget och är mycket engagerade i sitt arbete. Detta är ett utmanande arbete med mycket körande och man träffar nya människor varje dag, säger Soili Haltia. Galtstationen Faba Svins galtstation i Tuomikylä, Ilmajoki, producerar kvalitativ galtsperma från de finländska raserna. Galtstationens 145 elitgaltar är ett resultat av det finländska avelsarbetet och kommer från finländska avelsbesättningar. De flesta har testats vid teststationen i Längelmäki. Faba Muskeligaltarna har speciellt goda köttproduktionsegenskaper och Faba Matriarkka- och Faba Super Matriarkka-galtarna har god fertilitet. Faba Kombi-galtarna har både goda köttproduktions- och fertilitetsegenskaper. Från Faba Yorkshire- och Faba Lantras-urvalet kan avelsproducenterna välja galt enligt sina egna kriterier. Vi har förnyat våra transportkanaler, berättar Juha Mäkelä, produktionschef vid galtstationen. Tidigare sände vi doserna nästan utestlutande med Matkahuolto, men vi har nu under en tid använt oss av en landsomfattande kurir, som levererar ända fram till dörren. Beställningarna via webben har ökat. Det lönar sig att göra beställningen på förhand, säger Juha Mäkelä. Vi ger rabatterat pris när man gör beställningen dagen innan leverans. Dessutom ger vi rabatt på leveranskostnaden när man beställer via webben. Individtestning vid centralteststationen i Längelmäki Vid centralteststationen i Längelmäki bedrivs avelstestverksamhet på individnivå. Besättningar som deltar i avelsprogrammet kan sända testgrupper om fyra grisar från kullar från lovande suggor. Grisarna väger runt 30 kg när de anländer och tillbringar 14 veckor vid teststationen. Under den tiden görs en stor mängd olika mätningar. Foderförbrukningen mäts mycket noggrant, grisarna vägs flera gånger och vi gör olika utvärderingar av bl.a. djurens konstruktion och välmående, berättar Jussi Peura. Efter testperioden sänds svinen till Snellmans slakteri för provstyckning. I styckningen mäter man olika köttproduktionsegenskaper och köttkvaliteten. Informationen sänds till Faba Svins databas i Dickursby och står sedan som grund för indexberäkningarna. Teststationen har 1400 svinplatser och undersöker ca 4500 svin per år. Sammanlagt görs runt 35 miljoner testmätningar årligen. Stambokföring och indexberäkningar Stambokföringen av de finländska svinraserna sker vid kontoret i Dickursby. Faba Svin är den officiella stambokföraren av de finländska lantras- och yorkshire-raserna. Indexen som står som grund för bokföringen beräknas i tvåveckorsrytmer och uppdaterar indexen för samtliga besläktade individer. Djuren som testats i Längelmäki slaktas i Jakobstad på tisdag, på fredagen får vi uppgifterna till vårt system. Resultaten räknas på fredag och efter helgen finns de färdiga indexen tillgängliga, berättar Soili Haltia. Alla uppgifter förmedlas elektroniskt. Faba Svin utför den rutinmässiga insamlingen och analyseringen av uppgifterna för indexberäkningen, utvecklingen av indexen sker i samarbete med MTT (Maa- ja elintarviketalouden tutkimuskeskus). HJ Galtstationen i Tuomikylä Centralteststationen i Längelmäki faba svin ab står till tjänst! På bilden Faba Svins personal som deltog i Snellmans svinseminarium i Seinäjoki i januari. Från vänster Juha Mäkelä, produktionschef för galtstationen, Tiina Lindroos, Leena Hintsanen, Tuula Huttunen, Michael Nygård, Ritva Tuppurainen, samtliga fältrådgivare, Soili Haltia, förman för fältrådgivarna, Anna Häkkinen, avelskontoret, Jussi Peura, vd. På bilden saknas Helena Saarinen, Sari Sirola och Marja- Leena Seppälä från avelskontoret och Kaisa Kärnä, vårdledig fältrådgivare, samt personalen från Tuomikylä och Längelmäki. För kontaktuppgifter till personalen, gå in på 12 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 13

8 produktinfo Färskhet har efterfrågan! Snellmans nya produkter Färskhet har alltid varit bland de viktigaste värderingarna för konsumenterna i alla konsumentundersökningar. Ett bevis på detta är det enorma mottagande som Snellmans färska maletkött fick (Kunnon jauheliha) när produkten lanserades I september ifjol visade Snellman att samma princip om färsk råvara kan användas i tärningar och strimlor. Och resultatet lät inte vänta på sig. Försäljningen har ökat rejält, konstaterar Timo Paananen, Snellmans produktgruppchef för färskkött.. Vi har nått helt nya kundgrupper efter att vi lanserade färska tärningar och strimlor. Snellman ser ut att hittills vara den enda i Finland som kan tillverka färska strimlor och tärningar i större mängder. Med den här satsningen lyfter vi ett produktsegment som tidigare har varit minst lika stort som maletkött. På grund av den pressade prisnivån har industrin börjat tillsätta salt och vatten i produkterna för att få ner priset. Vi tycker däremot, att eftersom färskt maletkött fungerade så bra går vi in för färskhet även här. Utmaning för produktionen Att satsa på färsk, ofryst råvara i färskköttprodukter sker inte helt utan utmaningar. När Snellman förnyade köttpackavdelningen investerade man i nya maskiner, som klarar av att tärna och strimla kött utan frysyta. Allra svårast i helheten är dock materialbalansen. När man endast använder dagsfärsk vara är den största utmaningen att vi varje dag får balans mellan tillgänglig råvara och beställningarna, säger Timo Paananen. Kunnon-konceptet: alltid lite bättre Den linje Snellman hållit de senaste två åren med Kunnon-konceptet utmynnar i devisen, att allt vad Snellman gör ska vi göra så bra som möjligt. Hela den image vi har kört i tv-kampanjer och dylikt ska stödas i alla nya produkter. Allt vi lanserar är lite bättre än det som finns på marknaden från förut. Följande nyheter i serien är färska skinkstrimlor och nöt soppköttärningar, som lanseras i februari och fått bra mottagande av handeln. Till sommaren kommer ytterligare fler produkter. HJ Färska tärningar och strimlor bryns när man steker dem, tappar ingen vätska i asken och ser fräschare ut. Dessutom kan du frysa produkten hemma i din egen frys. Snellman lanserar i februari 2011 två nya produkter inom färska tärningar och strimlor: Skinkstrimlor och Nöt soppköttärningar. Dessutom presenterar vi Ostknackkorv rejält med ost i delikat knackkorv av A-klass. Nya, färska tärningar och strimlor De bästa bitarna från gris och nöt, färska från butiken hem! Skinkstrimlorna och Nöt soppkött består till 100 % av kött, utan tillsats av vatten (dvs sprutsalt) eller tillsatsämnen. Köttet har heller inte blivit nerfryst i något skede. Tack vare detta får köttet en vacker stekyta. Och tack vare färskheten ser produkterna alltid delikata ut. Kom ihåg: Snellmans gris och nöt strimlor och tärningar görs alltid av färskt, finländskt kött. Skinkstrimlor 300 g Härligt mjuka strimlor för wok, såser mm. Tips: Bryn skinkstrimlorna i het panna. Tillsätt wokgrönsaker i pannan och stek tills grönsakerna är mjuka. Låt stå på svag värme i ca 10 min. Krydda enligt egen smak. Man kan även tillsätta cream fresh och grädde om man vill ha den till sås. Servera med en färsk grönsallad. Soppkött av nöt, tärningar 500 g Tärningar av hög kvalitet som passar förutom till soppor och grytor även till köttsås eller t.o.m. karelsk stek. Tips: Bryn köttet. Sätt köttet, salt, lagerblad och pepparkorn i en kastrull med 5dl vatten och koka på svag värme ca 1 timme. Koka sopprötter i buljongen och tillsätt tärnad potatis och kött efter 10 minuter. Koka tills potatisen är mjuk. Smaka av och strö på klippt persilja före servering. Rejält med ost i ny knackkorv! Knackkorv med ost 400 g Rejält med ost, delikat knackkorv av A-klass. Snellmans Ostknackkorv innehåller tre emmentalostar med lång mognadstid samt lagom med edam för att runda av smaken. Denna förstklassiga knackkorv knäpper som en knackkorv ska! Ingen svål, inget presskött och ingen natriumglutamat. Bara rejält, finländskt kött! 14 Lantgårdens Bästa info Primärproduktionens kontaktuppgifter:

9 Knackkorv är ingen småsak för oss på Snellman. För oss räckte det inte att knackkorven smakar bra. Vi undersökte i månader hur knacket ska låta och kännas. Vad är det optimala brytmotståndet. Vilken sammansättning fungerar bäst när man kokar, steker eller plockar en korv rakt ur kylen, som smakbit på natten. Vi beslöt oss naturligtvis för att tillverka knackkorven i äkta naturtarm och av riktigt, finländskt kött. Vi använde ingen svål, dvs skinn från gris. Vi tillsatte inga konstgjorda aromförstärkare som natriumglutamat. För alla vi på Snellman ska kunna vara stolt över alla våra produkter. Nu är vår knackkorv färdig. Vi tycker att den blev så bra att den förtjänar titeln Riktig knackkorv. Om du föredrar det som är bättre