Djuren skall vara leukos och BVD fria. Detta får du hjälp att upprätthålla om du

Transkript

1 Nybörjartips Hälsoprogram Djuren skall vara leukos och BVD fria. Detta får du hjälp att upprätthålla om du kontaktar din husdjursförening. Köttdjur har även para Tuberkulosprogrammet. För information om para TB programmet och för eventuell anslutning måste du vända dig till Svenska djurhälsovården. Tänk dock på att djur som är testade inte får blandas med otestade djur om du vill fortsätta vara med i programmet. Detta är extra viktigt att tänka på om du har mjölkdjur hemma. Mjölkdjur är inte med i para TB programmet. Om du vill bedriva avel är det viktigt att man köper djur från besättningar med högsta status (A-status). Man hör då och då om besättningar som inte tänkt bedriva avel när de skaffar djur, men efter några år ändrar sig, och då står man där med fina djur utan att vara med i de olika programmen. Det tar 3 år av testning för att få A-status. Produktionsplatsnummer Har du inte haft djur förut måste du skaffa ett produktionsplatsnummer (SE-nummer). Det får du hos Jordbruksverket. Avel Bra djur äter lika mycket som dåliga djur och de tar lika lång tid att sköta. Men detta är kanske inte helt sant. Köper man bra stamboksförda djur får man förhoppningsvis bättre ekonomi i slutänden! Bra djur äter mindre och producerar mer, är lättare att hantera och har högre värde som avelsdjur. Stamboksförda avelsdjur kostar mer än slaktdjur / bruksdjur, så är det, men betalar man några tusenlappar till när du köper dina hondjur, kan du säkerligen också sälja avkommorna för mer. Tänk på att kon är halva kalven, och val av bra hondjur är minst lika viktig som val av tjur! Till skillnad från mjölkkor, spelar det de flesta avelsuppfödarna ingen roll om kon får en tjur eller kvigkalv, detta då många tjurkalvar säljs som avelstjurar. Det är lite mer pyssel att bedriva avel. Man ska gå med i KAP (Kött Avel Produktion)

2 en officiell kontroll för köttproducenter som ger uppföljning av djuren och produktion. Avelsbesättningar som deltar i KAP rapporterar födslar, betäckningar, vägningar mm till KAP via blankett eller Internet (PC-KAP). Uppgifterna kan föras över automatiskt även till CDB (nötkreatursregistret) Uppgifter som ska bokföras och rapporteras är bland annat: - betäckningar - kalvningsförloppet - kalvarnas vikt vid födelse - vikt avvänjning (ca 200 dagars ålder) - vikt vid ett års ålder - utgångsorsaker För vägning gäller det att man har egen våg. Nordpost har det du behöver. För att kunna stamboksföra djur måste antingen 200-dagarsvikt eller års-vikten (365dv) vara vägd av din husdjurskontrollant. Ibland kan kontrollanten komma för att väga någon enstaka kalv, detta för att stämma av att rapporterade kalvvikter stämmer överens med verkligheten. Vikterna ålderskorrigeras av KAP-programmet. Man har fyra dagar på sig att väga kalven från dess att den är född. 200 dagars vikt och årsvikten korrigeras antingen upp eller ner beroende på hur många dagar djuret var vid vägningstillfället. Det är bra om man döper kalvarna med besättningsnamn följt av ett eget namn. Vanligaste är att man döper kvigkalvar till samma namn som sin mor. På så vis är det lättare för andra uppfödare (och även själv) att kunna veta från vilken kofamilj djuret härstammar ifrån. Avelsvärden. Stamboksförda djur har avelsvärden. Avelsvärden är en vägledning till uppfödarna. När man först ser ett papper med olika avelsvärden kan det verka lite komplicerat. Men det är båda intressant och enkelt när man har lärt sig lite om det. Med hjälp av avelsvärden blir det lättare att välja rätt tjur till varje ko. Det som finns i avelsvärdarna är bland annat Modersindex (Mix) kons förmåga att kalva och hennes mjölkproduktion dvs. kalvens tillväxt från födelse till 200dagarsvägningen (avvänjning). Tjurar har också ett värde för MIX, då kalvningsegenskaper som morfar hans hondjuravkommors kalvningsförmåga.

3 Produktionsindex (Pix) är en total index för slaktkroppsegenskaparna; EUROP-klass, Fett och Slakttillväxt. Födelseindex (Fix) vad djuret själv vägde vid födelse (korrigerad vikt) och Avelsindextotal (Aix). Hur säkra avelsvärdarna är, beror på hur många släktingar och avkommor djuret har. En ET-import till exempel som inte har några släktingar alls i Sverige börjar oftast med inga eller väldigt få avelsvärden, osäkra avelsvärden. Har en tjur däremot ett par hundra avkommor så blir säkerheten ganska hög. Varje gång ett djur föds, vägs, och slaktas noteras alla uppgifter kring händelsen och påverkar avelsvärdarna för djuret och dess släktingar. Avelsvärdarna beräknas två gånger på år. Härstamningsbevis På renrasiga djur i KAP kan man ta ut aktuellt Härstamningsbevis som innehåller all tillgänglig information om djuret, härstamning, produktionsuppgifter och avelsvärden. För att ansluta sig till KAP, kontakta din husdjursförening. Mer information om KAP finns på Verifiering Avelstjurarnas härstamning ska verifieras via DNA analys av hårprov. När man säljer tjurar till avel, måste DNA testning av djuret ske. Detta för att verkligen vara säker på att angiven härstamningen stämmer. Det händer även den mest erfarna uppfödare att misstag begås i rapportering av fader. Det man behöver göra är att dra ut en stor tuss med svanshår (hårroten måste vara med, så det går inte att bara klippa av en bit!) och skickar in det till labbet som testar Individprövningen Individprövningen drivs av Svensk Köttrasprövningen. Tjurkalvar sätts in på individprövningens stall efter avvänjningen. Det gå till så här, på köttrasprövningens hemsida finns anmälningsblanketter som uppfödaren får skriva ut och sedan skickar in till angiven adress. Uppfödaren anger på anmälningsblanketten hur många kalvar han vill ha med på prövningen. Sedan får varje ras alla uppgifter om tjurarna som deras avelsråd går igenom. Avelsrådet

4 diskuterar kalvarna och välja ut vilken de tycker är mest intressant för prövningen, dock är det uppfödaren själv som avgör om han vill skicka tjuren till prövningen. Det kostar ca kr att pröva en kalv som uppfödaren själv står för. På prövningsstationen lever alla kalvar i samma miljö och äter samma foder. De vägs varannan vecka och vikten och daglig tillväxt räknas ut. Man räknar in tjurarna i två grupper. Grupp 1 är de äldsta och grupp 2 de yngre. I mitten av februari slutvägs grupp 1 och Tillväxttalet(T-tal) blir klart. De veterinärbesiktigas, och testiklarna mäts. Sedan blir de exteriörbedömda. Tjurarna som inte klara 100 i T-tal eller får anmärkning på veterinärbesiktningen, klövar eller testikelmått, antingen skickas till slakt eller hämtas hem av uppfödaren. I slutet på februari är det grupp 2 tur. Tjurar som klarar alla ovanstående kriterier blir då godkända för auktionen. Viking Genetics köper en eller två tjurar av dem som blivit godkända innan auktionen, till seminverksamheten. Föreningens avelsråd skickar förslag till dem om vilka som kan vara intressanta. Tjuren/arna som säljs till Viking Genetics blir tappade på sperma och spermadoserna säljs båda till renrasiga Köttdjursbesättningar och mjölkbesättningar. De andra tjurarna går på auktion. Innan auktion verkas alla tjurar och klövstatus noteras. Auktionen hålls vanligen i slutet på mars. Utställningar Ett annat sätt av att testa djuren mot varandra är att visa dem på utställningar. Det är ett bra sätt att marknadsföra både rasen och sin besättning. Särskilt i utlandet, så som Danmark, Finland, övrig Europa och i stort sätt hela världen lägger man relativt stor vikt vid utställningsmeriter när de letar avelsdjur. De senaste åren har en del Svenskfödda djur sålts till båda Finland och Danmark. Dessutom blir det ett mycket trevligt sätt av att träffa likasinnade folk. För att kunna delta på utställningar måste man vara med i samtliga hälsoprogram och KAP. För övrigt måste man inte kunna mer än så. Vill man ha hjälp med tvättning, putsning och hur man visar djuret är det bara att ta kontakt med erfarna utställare eller någon i styrelsen/avelsrådet, som gärna hjälper dig. Vanligen anordnas utställningar för Köttraser på lantbruksmässorna Mila och Elmia. Mjölkkor finns också med. Djuren är med på mässorna vartannat år.

5