SMAKSTART VÄSTERNORRLAND

Transkript

1 Ett samarbete mellan Smakstart och LRF Västernorrland Minnesanteckningar från Vad kan jag skicka till slakteriet? Gålsjö Bruk och Matfors Bakgrund till dessa träffar var huvudfrågan: Vad kan jag skicka till slakteriet? Det finns inte längre någon nödslakt och allt fler djur avlivas på gården och skickas som kadaver. Ibland är det svårt att bedöma om djuret kan gå till normal slakt eller om det skall avlivas? Vilken ekonomi finns det i att fodra upp inför slakt? Vilket uppdrag har besiktningsveterinären? Vad skall rapporteras till länsveterinären? Hur bedömer djurskyddshandläggarna? Inbjudna föreläsare var Ove Hansson från Nyhlén & Hugosson, Stina Stabo HS Uppsala och Djurskyddshandläggare från Länsstyrelsen. Ove Hansson, Nyhlén & Hugosson Slakteriets önskan är friska, välmående djur och i samband med det så kom frågan: Vad är normalt för ett djur som kommer in på slakteri? Från slakteriet svarar man att djuret ska kunna gå på alla fyra ben. En höglakterande kossa är mager. Ett djur som har vasst kan vara mager. Förväxta klövar kan föranleda anmärkning av besiktningsveterinären. I synnerhet om det kommer flera djur från samma besättning. Nyhlén & Hugosson och Dalsjöfors Slakteri kommer efter inte att ta emot hornbärande Highland Cattle till sina slakterier. Avhornade djur är inget problem. Ove berättade om alla stångningsskador som uppstår i hanteringen av hornbärande djur och där man tydligt kunde se att Highland Cattle var den mest utsatta rasen. Cirka 85 % av mjölkrasdjuren är hornlösa. När man skickar till slakt är det viktigt att tänka på att man sätter ihop grupper som är vana att gå tillsammans och att gruppen då är densamma på slakteriet. Slakteriet har hittat många olika ting i djurens magar; plast, bogserlinor, burkar osv. Här kan besiktningsveterinären göra en avvikelserapport, som sedan skickas till Länsstyrelsen. Deras uppgift blir att kontrollera om det är besättningsrelaterat och om man kan misstänka brister. Har man ett djur som har förväxta klövar eller tendens till hälta eller annat som man själv är bekymrad över att det kan bli anmärkning på, då ska man ringa slakteriet innan och påtala det eller ta en diskussion om hur man ska göra. Transportören har rätt att avvisa ett djur som han bedömer avviker från det normala. Han kan heller inte lova djurägaren att det inte blir en avvikelse. Ett djur som har gått upp på bilen får inte gå av igen, p g a smittorisk. Djur får inte skickas till slakt 28 dagar före beräknad förlossning eller 21 dagar efter kalvning. Veterinärförfattningen styr besiktningen på djuren. Allt som avviker skall rapporteras. Kursens deltagare önskade att man på avräkningen skulle kunna läsa mer om vad man hittar hos djuret. I de fall där djurägare som fått avvikelserapporter skickade till Länsstyrelsens djurskyddshandläggare och

2 där blivit helt rentvådda från misstanke om brott mot djurskyddslagen, skall besiktningsveterinären få en reprimand. En jordbrukare som blir anmäld känner sig utsatt för kränkande behandling. Både slakteriet, djurägarna och Länsstyrelsen är överens om att vi inte har råd med skandaler inom djurhållningen Alla blir drabbade. Livsmedelsverket och slakterierna jobbar på att ha en samsyn precis som man har med grisar. Länsstyrelsens djurskyddshandläggare Länsstyrelsen har 75% djurskyddsärenden som handlägger hund, häst och katt samt 25% lantbruk. Norrlandslänen har haft utbildningar för djurskyddshandläggarna för att man skall få en samsyn. Det är bra för lantbrukarna så att vi blir bedömda utifrån samma kriterier. Förväxta klövar och gödselförorenade djur är de vanligaste ärendena. Det är viktigt att komma ihåg att Länsstyrelsens bedömning sker utifrån en annan synvinkel än slakteriets. De tittar på faktorer kring ett levande djur och ur djurets perspektiv, inte på faktorer ur ett avdragsperspektiv. Slakteriet hanterar livsmedel. Efter att anmälan kommer in tittar Länsstyrelsen på olika frågor och gör följande: Gårdsbesök. Har Länsstyrelsen kännedom om gården sedan tidigare är det inte alltid de åker ut. De tar reda på orsaken. Vilka åtgärder har vidtagits? De frågar sig om det är ett systemfel. Även bra system kan missbrukas. De tittar på båsavskiljare och storleken på bås. Strömängden - saknas det strö? Årlig utgödsling. Finns de utrymmen som skall finnas? Oklippta djur. Hur ser de dagliga rutinerna ut? Nedsmutsningen på ett eller flera djur. Det är inte ok med gödselpansar. Gödselföroreningars påverkan på djuren är hudskador och försämrad förmåga att hålla värme. Stor risk för sjuklighet En diskussion förs på plats med djurägaren. Efter en kontroll så blir det uppföljande besök. Det är viktigt att djurhållaren tänker på problematiken i förhand. Börja redan nu att planera, för 2017 får vi inte ha uppbundna djur. Ta gärna kontakt med Länsstyrelsens djurskyddshandläggare om du har frågor. Stina Stabo, HS Uppsala Ungefär djur per år går till kadaverslakt i Sverige. Man tror att hälften av dessa skulle kunna gå till den ordinarie slakten. Slakteriintäkten från mjölkkor är cirka 9% av mjölkintäkten. Vi har cirka mjölkkor i Västernorrland och ungefär i hela landet.

3 Hullbedömmning Gör minst en gång per månad och minst 2 månader innan planerad slakt Mjölkkor, gärna hull 4 vid slakt Kvigor, minst 250 kg Hull på köttraskor se upp med fettet! Varför är djuren magra? Vi måste själva ställa oss frågan. För lite mat/bete? Nykalvade? Sjuka? Ont i klövar? Hur har avmagringen gått till? Slutgöda tjurar/stutar Växande djur behöver minst 6-8 veckor på sig att komma upp en fettklass om det är magra men friska. Vikten från början gör stor skillnad Tillväxt påverkas av Nervvävnad, muskelvävnad och fettvävnad Ben Ras och kön Slaktmognad Då det inte längre lönar sig att föda upp längre Mer fett än muskler Intensivt uppfödda djur har ofta bättre formklass Ras och kön stort inflytande på formklass

4 Koncentrationsgrad Koncentrationsgraden styr tillväxten! Ju högre koncentrationsgrad desto snabbare tillväxt Ju snabbare tillväxt desto tidigare fettansättning Fettansättningen är olika! Eftersträva höga värden i vallfodret Köttet Marmorering Högre slaktvikt och bättre fettklassning ger mer intramuskulärt fett Mörning Fettsyror och antioxidanter i kött bestäms av foder Fettsyror i kött från grovfoder CLA förhindrar cancertillväxt Linolsyror ombildas i våm & fettvävnad Omega-3 och Omega-6 Förluster vid förtorkning, bete bäst Högre innehåll av fleromättade fetter och CLA vid bete (6 ggr högre i kött) Charolais, kvigor Slakt vid 22 månaders ålder Klöver/gräsensilage fri tillgång samt 2 kg spannmål Fettklass 4-, 335 kg, R+ Lätt köttras, kvigor Slakt vid 22 månaders ålder Gräs/klöverensilage fri tillgång Fettklass 4, 258 kg, R- Vi avslutade dagen med kaffe och diskussioner i grupper.

5 Kalkyl mjölkko Utan slutgödning 270 P kr 16,95 kr/kg - 0,40 kr/kg Med slutgödning 295 O kr 19,20 kr/kg Foderkostnad 50 dagar, extra 3,3, kg korn/dag 165 kg *2 kr 330 kr Extra betalning-extra foderkostnad 866 kr Kalkyl mjölkko slutgödning Intäkter 295 O kr 19,20 kr/kg Merintäkt slutgödning kr 3,5 kr/kg för slakt på våren kr ev stöd 2 mån? 400 kr kr Kostnad/ 2 mån Foder, vallfoder 15 kg 2 kr/kg kr Foder, spannmål 3 kg 2 kr/kg 360 kr Stallplats Resultat 449 kr /Marianne Hansson, projektledare SMAKSTART