På Bjällansås är all spannmål bannlyst Sensationella resultat vad gäller köttets nyttighet

Transkript

1 FOTO: CHRISTINA FORLIN På Bjällansås är all spannmål bannlyst Sensationella resultat vad gäller köttets nyttighet Idisslare är skapta för att äta grovfoder. Sedan fem år sker slutuppfödningen med enbart ensilage. CHRISTINA FORLIN Jan Karlsson på Bjällansås på Bokenäset i Bohuslän, driver tillsammans med Thomas Ivarsson företaget Gröna Gårdar. Jan Karlsson går sina egna vägar. Det visar hans sinne för konstruktion av enkla men funktionella byggnader. Men ännu mer gäller fritänkandet utfodringen av djuren. Sedan två och ett halvt år tillbaka är produktionen helt grovfoderbaserad, och det är han ganska ensam om i Sverige. Ingen foderspannmål används. Jag är helt övertygad om att det är rätt väg att gå, säger han. Djuren mår bättre och köttets halt av den nyttiga fettsyran Omega 3 ökar markant. Det visar prov på kött som togs för några år sedan (se Ekologiskt lantbruk nr ) och det styrks av preliminära resultat från en ännu inte publicerad undersökning som Bjällansås genomfört tillsammans med SLU. Han tycker att nötköttsproducenterna i Sverige, både konventionella och ekologiska, är fast i föreställningen om att djuren måste ha spannmål. Problemet nu är att djurmaterialet är framavlat för att växa fort. Avelsungtjurarna som kommer hit utifrån har svårt med omställningen från en foderstat med mycket spannmål i. De klarar knappt en sommar här med enbart grovfoder. Kalven ska ha mjölk Redan 1999 slutade Jan med att ge spannmål till stutarna vid slutgödningen. Våren 2002 gavs den sista spannmålen till kalvarna. Vi låter kalvarna gå kvar med kon så länge som de behöver, tills de väger kilo, för då är kalven omställd helt och hållet på grovfoder. Vi tar inte ifrån dem förrän vi är säkra på att de klarar sig på enbart grovfoder, säger Jan. Jag blir mer och mer övertygad om att nötkreatur inte behöver äta spannmål. Det gäller mjölkkor också. Men de blir skinn och ben bara om de inte får kraftfodret eftersom de är framtagna för att producera så stora mängder mjölk. Det är emellertid inte enbart för djurens skull som Jan slutat med spannmål i foderstaten. Köttet från de grovfoderuppfödda stutarna innehåller mer av EKOLOGISKT LANTBRUK 4/2005 3

2 fettsyran Omega 3, och det anser Jan är väsentligt för kvaliteten på köttet. Omega 3 behövs i kosten för att människan och hennes hjärna ska fungera bra, och det gamla talesättet att man blir klok om man äter mycket fisk kanske det ligger något i eftersom just fisk innehåller mycket av den nyttiga fettsyran. Men det gör alltså även nötköttet från Gröna Gårdar. En annan sak som är viktig när man studerar fettsyrasammansättning är förhållandet (kvoten) mellan Omega 6 och Omega 3- syrorna. Flera forskare, som Jana Pickova på SLU, och läkare, som Staffan Lindeberg, anser att kvoten helst ska vara mellan 1 och 4. Och det är den på djur från Jan Karlssons uppfödning, liksom den är i vilt kött. Det visar undersökningar gjorda vid SLU. Jan själv säger att han har flera kunder som tidigare bara tålde att äta kött från vilt, men som faktiskt mår bra av nötköttet från Bjällansås. Så han är övertygad om han är inne på rätt linje. Alltmer Angus På Bjällansås har man gått över mer åt rasen Aberdeen Angus och Hereford, men det finns fortfarande kvar en del korsningar som har Limousine, Charolais och SRB i sig. Jan och Åldersblandade grupper gör djuren lugna och harmoniska. De är också vana vid hantering av Jan och hans medarbetare. Thomas köper inga djur utifrån förutom avelstjurar, och de funderar även på att ta fram egna tjurar. Då skulle vi få koll på hela avelsbiten, säger Jan. Han försöker att få korsningseffekter men det blir svårare och svårare. Bjällansås egna beten räcker inte till och under sommaren har Jan djuren på fem ställen, inte längre bort än några mil. De djur som står närmast i tur att slaktas betar intill gården. På alla platserna finns en eller två riktigt gamla kor i flocken vid sidan av en tjur, kalvar, ettårs stutar samt ett- och tvåårskvigor. Det är viktigt med åldersblandning för att få flocken lugn och harmonisk, säger Jan. Han brukar 320 hektar och har därutöver 50 hektar naturbetesmarker. På 220 hektar skördar han vallen. På 100 hektar åkermarker är det alltså beten, förutom de 50 hektaren naturbeten. Vid utfodring blandar han alltid ensilage från olika skördar, han tar från olika partier för att inte få några foderbyten. Tillväxten på djuren är väl inget att skryta med direkt, säger Jan. Cirka 850 gram per dag. Men djuren mår bra och det undrar jag om de gör om de växer snabbare. Han tar bara en eller två kalvar på korna, de flesta slaktas som ungkor, men Jan eftersträvar att ha gamla kor kvar. Slutprodukten från ungkorna är lika bra som den från stutar eller tjurar. De är lika lönsamma som stutar, bortsett från bidraget. Det finns en väldig potential FOTO: JAGO SVENSSON FOTO: JAN KARLSSON Stallen på Bjällansås är enkla och väl fungerande. De består av betongplattor med tak som vilar på grova stolpar samt vindskydd. 4 EKOLOGISKT LANTBRUK 4/2005

3 här. Vi betäcker procent av hondjuren och får ett stort material av avla ur. Det är också värdefullt. FOTO: CHRISTINA FORLIN Trots den luftiga konstruktionen håller sig djuren varma och friska med fri tillgång på grovfoder och djupströbädd att ligga på. Enkla stallar Han tror även att han är inne på rätt spår när det gäller byggnationerna. Stallarna på Bjällansås är ganska ensamma i sitt slag. De 500 djuren har tak över huvudet men inte väggar runt om, bara vindskydd. Vi har byggt väldigt enkla stallar, säger Jan. Djuren ska ha frisk luft, fryser gör de inte. De har fri tillgång till ensilage och går på djupströbädd Byggnaderna har växt fram i lagom takt. Den första stora utomhusboxen med tak finns fortfarande kvar. Intill ligger de två stora nya stallarna. Jan har provat sig fram. Idéerna är mest hans egna men han har även varit på studiebesök, mest för att få inspiration. En riktig tankeställare fick han när han besökte en ranchdrift i mitten av 1980-talet och såg att det gick bra när korna kalvade ute, till och med när det var riktigt kallt. Att de dessutom mådde bra av det. Nackdelen med ranchdrift som han såg det var att djuren trampade sönder marken. Så därför ville han bygga utomhusliknande stallar, betongplattor med tak som vilar på stabila grova stolpar och vindskydd. Här får djuren gå i åldersblandade grupper precis som på betena och de mår bra om det både är äldre och yngre djur tillsammans. Enkelt är skönt Nötkreaturen är väldigt trevliga djur, säger Jan. De är lugna i sig och duktiga på att ta hand om varandra och det är roligt att se samspelet. De är uppdelade på tio grupper och flyttas runt i stallet efter ålder och tillväxt och är vana vid hantering. I början kan de riktigt unga vara lite spattiga men eftersom vi flyttar dem varje dag när vi strör så vänjer de sig. Så här års rör de sig knappt när vi kommer. Vi kan gå och klia dem bakom örat. Jan är fascinerad av enkelheten, hur man kan göra funktionella lösningar utan att krångla till dem. Tekniskt avancerade konstruktioner är mer vanliga, men jag anser att ju enklare desto säkrare i drift. Det är också en konst, att bygga enkelt och funktionellt. Många som bygger för nötproduktion reser så stora stallar, som ridhus, och så säger de att när jag slutar ska jag kunna ha huset till något annat. Det har jag hört till leda. Man ska bygga till djuren helt och håller och stallen ska vara betalda efter högst åtta år, anser jag. Fakta Omega 3 Prästgården Fårö, Fårösund Tel Fax e-post: info@samodlarna.se EKOLOGISKT LANTBRUK 4/2005 5

4 FAKTA OMEGA 3 Nyttigare kött från djur som ätit gröna växter FOTO: JAN KARLSSON Mycket talar för att köttets näringsmässiga kvalitet påverkas av innehållet av fleromättat fett, framför allt innehållet av de långkedjade fleromättade fettsyrorna Omega 3 och Omega 6. Även balansen dem emellan är viktig. De är dessutom betydelsefulla för smaken. Det är de fleromättade fettsyrorna som ger viltkött och grovfoderuppfött nöt- och lammkött en speciell smak. Mycket tyder idag på att Omega 3-fettsyror saknas i den västerländska maten, som istället har ett för högt innehåll av mättat fett och Omega 6-fettsyror. Animaliskt fett från naturligt uppfödda djur och fiskar innehåller Omega 6- och Omega 3- fettsyrorna i en balans som skiljer sig från annan kost. I jägares och fiskares mat är kvoten Omega 6/Omega 3 nära ett och helst bör den inte överstiga fyra. I nutida svensk mat uppskattas kvoten till 17. Fett behövs Fett ger kroppen energi i koncentrerad form. Fetter ingår bland annat i cellmembraner och lagras i fettväven som energireserver. Förutom att fett i kosten ger energi, tillförs med fettet essentiella fettsyror och fettlösliga vitaminer (A, D, E och K). Av de fetter som förekommer i naturen är större delen blandningar av så kallade triglycerider. En triglycerid är uppbyggd av alkoholen glycerol och tre fettsyror. Triglyceridernas egenskaper beror på de ingående fettsyrornas kemiska och fysikaliska egenskaper. Exempel är kedjelängd (hur många kolatomer fettsyran är uppbyggd av), antalet dubbelbindningar och deras placering i kolkedjan. En fettsyra kallas omättad om den har en eller flera dubbelbindningar. Enkelomättade fettsyror har en dubbelbindning medan fleromättade kan ha upp till sex dubbelbindningar. Essentiella fettsyror Kroppen kan bilda de flesta fettsyror från kolhydrater och protein i kosten. Undantag är de essentiella fettsyrorna linolsyra och alfa-linolensyra och de fettsyror som bildas i kroppen från dessa. De essentiella fettsyrorna indelas i två familjer. Linolsyra är moderfettsyra för omega-6 familjen (n-6 familjen) och alfa-linolensyra till omega-3 familjen (n-3 familjen). Från dessa moderfettsyror kan kroppen bilda fettsyror med fler dubbelbindningar och längre kolkedjor. Exempel är eikosapentaensyra, EPA, och dokosahexaensyra, DHA, som bildas från alfa-linolensyra och alltså tillhör omega- 3 serien. Studier liksom djurexperiment visar att Omega 3-fettsyror, speciellt DHA, är viktiga för nervsystemets utveckling hos för tidigt födda. Vidare visar studier att Omega 3-fettsyror kan fungera blodfettssänkande och förebyggande av hjärt-kärlsjukdomar. Av de essentiella, fleromättade fettsyrorna förekommer linolsyra (n-6) i höga halter i olika vegetabiliska oljor, t ex majsolja, solrosolja och sojaolja och i medelhöga halter i rapsolja och i mjuka eller flytande margariner baserade på rapsolja. Alfa-linolensyra (n-3) förkommer i måttliga halter i vissa vegetabiliska oljor, t ex raps- och sojaolja. I fisk och skaldjur förekommer långa, fleromättade fettsyror i n-3- serien (eikosapentaensyra, EPA och dokosahexaensyra, DHA). Linolensyra kan i kroppen omvandlas till de mer långkedjiga och fleromättade Omega 3-fettsyrorna EPA och DHA. Det är svårt att uppskatta hur stor del av kostens linolensyra som omvandlas till EPA och DHA hos människa. Omvandlingen är bland annat beroende av förhållandet mellan Omega 6 och Omega 3-fettsyror i kosten. Mer Omega3 i vall Fett från växtriket har en hög andel omättade fettsyror, men variationen mellan växterna är stor. De gröna växtdelarna har generellt ett högt innehåll av den fleromättade fettsyran Omega 3 medan de flesta fröer och kärnor har ett högt innehåll av Omega 6. Djur som utfodras med spannmål får därför i sig en högre andel Omega 6 än de djur som äter vall. Som en artikel iekologiskt lantbruk (4/2004) tidigare berättat har flera studier under det senaste årtiondet visat att det går att öka andelen Omega 3 i kött genom utfodring. Undersökningar vid Institutionen för livsmedelsvetenskap vid SLU liksom i utlandet har visat att kvoten Omega 6/Omega 3 i musklerna hos slaktsvin i stor utsträckning avspeglar fettsyrasammansättningen i fodret. Även fettet i idisslare påverkas av utfodringen visar försök som gjorts på renar vid SLU, och preliminära resultat efter undersökningar av kött från Gröna Gårdar är sensationella. De kommer att redovisas i ett senare nummer av Ekologiskt lantbruk. Fettsyrasammansättningen i en grupp djur som bara har tillgång till bete och grovfoder jämförs där med en grupp som stödutfodras med en liten mängd spannmål. Källor Ekologiskt lantbruk nr EKOLOGISKT LANTBRUK 4/2005

5 GRÖNA GÅRDAR AB ETT FRUKTBART KOMPANJONSKAP Jan föder upp djuren och Thomas säljer dem Företaget koncentrerar sig på uppfödning och försäljning slakt och styckning köper man in som tjänster. CHRISTINA FORLIN Gröna Gårdar är ett aktiebolag som ägs av Jan Karlsson och Cajsa Ottesjö på Bjällansås tillsammans med Thomas och Kerstin Ivarsson, Häröds gård på Orust, och grundades Djuren föds upp huvudsakligen på Bjällansås medan Thomas står för försäljningen. För vad är det här med köttdjursuppfödning om man inte kommer ut till konsumenterna? undrar han. De båda kompanjonerna träffades i samband med trasslet kring företaget Ekokött i Bohuslän och det småskaliga slakteriet i Varekil och bestämde sig för att jobba tillsammans. Det tog ett år att komma i gång med försäljningen. Det vi lärde oss i samband med turerna kring slakteriet i Varekil var att vi inte skulle ge oss in i slakteribranschen, säger Thomas. Vi skulle koncentrera oss på att producera nöt, och bra djur dessutom. Dessutom började vi jobba på att få ett flöde som stämmer. Slakta skulle Swedish Meats göra. Nu skickas sju djur från uppfödningen var 14:e dag till Skara. Sedan styckas och paketeras köttet hos Rybergs i Uddevalla. Vi har fått i gång systemet nu, säger han. Säljer hela djuret Thomas intygar precis som Jan att det är viktigt att sälja hela djuret. Man ska inte stoppa de sista kilona i frysen. Dessutom ska djuret vara sålt innan det slaktas. Det lyckas Jan och Thomas med genom att ha ett antal olika kundkategorier. Privatkunderna var de första och är fortfarande viktiga. Vi säljer köttlådor om 20 kilo som kunderna får hämta. Privatlådekunderna ligger mig varmt om hjärtat, säger Jan. Man får dessutom en omedelbar respons vilket är värdefullt. Ett antal restauranger köper helfall, styckade, i närområdet från Göteborg upp till Strömstad. Sen har vi lyckats få göra några provleveranser också till enstaka skolor och sjukhus, och till storköken går det köttfärs och grytbitar, säger Thomas. Att komma in där är bra ur en annan aspekt också, vi blir kända. Personalen talar ofta om var köttet kommer ifrån. Men det är svårt att komma förbi upphandlingsavtal med billigt kött i stora kvantiteter. Man måste matcha försäljningen till storkök med detaljer som man får prisa upp, dvs balansera med dyrt fint kött som det finns andra kunder till. Och man får ligga i som en igel, understryker Thomas. När skolorna tar sommarlov får man leta nya kunder. Visserligen vaknar restaurangerna till liv lite mer på sommaren i Bohuslän men man får även aktivt söka upp andra kunder, som exempelvis olika läger. Säljs även i mataffärer Köttet från Gröna gårdar säljs numera också i vanliga butiker, några ICA-affärer i Henån, Göteborg och Vänersborg. Att vi har många olika kunder gör att vi kan matcha försäljningen, säger Thomas som numera arbetar heltid med den. Till de stora butikerna behöver han inte transportera ut, det hjälper Rybergs till med. Köttlådorna till privatpersoner kör han däremot och hämtar med sin lilla kylbil i Uddevalla. Gröna Gårdar sökte och fick LBU-stöd för att förbättra sin marknadsföring. I den framhåller Jan och Thomas att köttet kommer från djur som bara äter grovfoder, och därmed har en hög halt av Omega 3-fettsyran. De trycker också på köttets lokala ursprung. De har gjort en broschyr och en hemsida. Thomas själv kommer från en mindre gård på Orust och där hyser han avelstjurarna. Det är fem stycken rejäla kilospjäser, säger han. Sedan får jag ta emot en djur på sommaren som går på bete med en av tjurarna. Privatlådekunderna ligger mig varmt om hjärtat, säger Jan. Man får en omedelbar respons. Man får ligga i som en igel, menar Thomas, för att ständigt leta nya kunder EKOLOGISKT LANTBRUK 4/2005 7