Renen och djurskyddet

Transkript

1 Renen och djurskyddet Länsstyrelsen ansvarar för kontrollen av hur djurhållare i länet uppfyller villkoren i djurskyddslagen. Genom den här broschyren vill vi informera dig som äger eller håller renar om hur vi arbetar och om de regler för djurskydd som gäller för just renskötseln.

2 Varför gör vi kontroller i renskötseln? För att skydda alla djur som ägs och sköts av djurhållare i Sverige finns en lagstiftning, som också delvis regleras av bestämmelser i EU. Länsstyrelsen ansvarar för kontrollen av hur djurhållare i länet uppfyller villkoren i djurskyddslagen. Genom den här broschyren vill vi informera dig som äger eller håller renar om hur vi arbetar och om de regler för djurskydd som gäller för just renskötseln. Har du synpunkter eller frågor är du välkommen att kontakta oss. När sker kontrollerna? För vissa typer av djurhållningar, till exempel för ren, gör vi planerade kontroller. Vi besiktar även djurtransportfordon och gör kontroll när någon sökt tillstånd för viss verksamhet. Kontroll kan också göras om det finns en anmälan om att djur far illa. Normalkontroll Länsstyrelsen utför regelbundet planerade kontroller på olika typer av djurhållningar, så kallade normalkontroller. De kan vara anmälda i förväg eller oanmälda. Urvalet av de djurhållare som ska kontrolleras sker utifrån bedömning av befintliga risker, genom slumpmässiga urval eller genom beslut om att ett särskilt område ska kontrolleras. Anmälningar När någon anmäler brister i en djurhållning till Länsstyrelsen gör vi en bedömning av hur allvarlig situationen verkar vara. Bedömer vi att anmälan är allvarlig åker djurskyddshandläggare ut på en oanmäld kontroll. Om handläggaren då upptäcker brister anser vi anmälan vara befogad. Det gäller även om Länsstyrelsen upptäcker brister som inte fanns med i anmälan. Vid vissa anmälningar skickar vi ett brev till djurhållaren. I brevet står vad anmälan rör och information om gällande regler. Vi ber djurhållaren att kontakta Länsstyrelsen. Den som anmäler brister i en djurhållning har rätt att vara anonym. Hur kontrollerar vi? Länsstyrelsens djurskyddshandläggare gör kontrollen tillsammans med dig som djurhållare, eller med din representant. Med hjälp av en checklista på regler inom djurskyddslagstiftningen går vi igenom 2

3 en rad kontrollpunkter. Ibland dokumenterar vi på plats med kamera och mätinstrument. Därefter går vi igenom kontrollens resultat. Djurhållaren får då ett muntligt besked, både om vad som är bra och om de brister som eventuellt finns. Om det finns brister får djurhållaren redogöra för när de kommer att åtgärdas. Vid tveksamma fall tar vi kontakt efteråt för att meddela vår slutliga bedömning. Inom tre veckor efter kontrollen skickar Länsstyrelsen en skriftlig rapport till djurhållaren. Där står vad som har kontrollerats, vad som muntligt berättats, vilka eventuella brister som fanns och vilka åtgärder du som djurhållare tänker vidta. Har du frågor eller något mer att framföra ska du kontakta Länsstyrelsen. Vad händer vid brister? Länsstyrelsen kan vidta olika åtgärder beroende på hur allvarliga bristerna är. Vi kan komma överens med djurhållaren om när bristerna ska vara åtgärdade. Mindre brister kan ibland följas upp genom inskickade fotografier eller intyg. I andra fall kan en uppföljande kontroll behövas. Om djurhållaren då inte åtgärdat bristerna kan Länsstyrelsen besluta om föreläggande eller förbud. Sådana beslut kan 3

4 även fattas direkt efter kontroll eller uppföljning. I riktigt allvarliga fall kan vi besluta att omhänderta djuren och förbjuda djurhållaren att ha djur. Kostar det något? Normalkontroller och kontroll vid anmälan som visar sig vara obefogad kostar inget. Vid befogad anmälan och vid uppföljning tas en avgift ut. Länsstyrelsen skickar då ett beslut med avgiftsunderlag och därefter en faktura. Avgiften är 800 kronor per timme och avser Länsstyrelsens arbete (restid, förberedelser, kontroll, administrativa uppföljningar och efterarbete). Debitering av restid är högst två timmar per kontroll. Om flera kontroller sker på samma resa fördelar vi avgiften för restiden mellan dem. En fast avgift tas ut vid besiktning av djurtransportfordon. Regler för dig som har renar Skötsel Du ska behandla dina renar väl och skydda dem mot onödigt lidande och sjukdom. Djuren får inte överansträngas och heller inte hållas bundna på ett plågsamt sätt. Du ska anpassa tillsynen av renarna så att du snabbt upptäcker brister och missförhållanden. Du bör känna till flockens vanor för att kunna se till djuren på ett bra sätt. Särskilt uppmärksam bör du vara under dräktighetens senare del, vid kalvningstiden eller vid allvarliga väderförändringar. Utfodring I de fall renarna måste få fodertillskott ska du se till djuren varje dag. De behöver hållas vid gott hull. Om du upptäcker magra eller sjuka renar ska de ges extra tillsyn, foder och vård, alternativt avlivas. Håller du renar i hägn ska de ha tillgång till dricksvatten och foder av god kvalitet och i tillräcklig mängd. Det foder du ger dina renar måste innehålla alla de näringsämnen renen behöver. Fodret ska vara rent och får inte ge allvarliga störningar i renens magar och tarmar. 4

5 Hägn Ett hägn ska utformas så att renarna inte utsätts för risker för skador, sjukdomar och onödigt lidande. Naturliga skydd för sol, till exempel skog, bör finnas om hägnet ska användas under den varma perioden av året. Tänk också på att marken i hägnet ska tåla belastning från djurens trampande. Det får inte bli så lerigt att det medför en hygienisk risk för renarna vid till exempel kraftig nederbörd. Sjuka djur Du ska kunna ge sjuka och skadade renar nödvändig vård. Det ska finnas hanteringsfållor där du lätt kan övervaka djuren samt nödvändig utrustning och kunskap för att hantera dessa. Vid behov ska veterinär tillkallas. Enligt djurskyddslagen får endast veterinär ge sprutor, operera ett djur eller påbörja behandling med receptbelagda mediciner. Djurhållare får dock behandla mot parasiter med receptbelagt injektionspreparat om veterinär bedömt att tillräckligt kunskap finns. Märkning och kastrering Handjur av ren (sarv) får du kastrera utan att anlita veterinär. Detta bör ske med så kallad burdizzotång. Du får också märka dina renar själv genom att skära hack i djurens öron. För båda ingreppen krävs dock kunskap om hur det ska utföras på ett djurskyddsmässigt bra sätt. Observera också att för djur som vistas utomhus måste temperaturen vara över 5 C vid märknings tillfället. Flyttning av renflockar När en renflock ska flyttas får du inte använda metoder som kan skada eller stressa djuren. Ska du driva renarna med helikopter måste du vara särskilt försiktig där terrängen är stenig eller mycket ojämn. Du bör undvika att ta hjälp av helikopter om snön är djupare än 30 centimeter eller om skaren inte bär renarna. Det gäller givetvis också när djuren är särskilt känsliga, som när de är högdräktiga eller runt kalvningstiden. En erfaren renskötare bör alltid följa med i helikoptern och du bör inte driva flocken snabbare än att renar, renvallare och hundar hinner med. 5

6 6

7 7

8 Slakt och avlivning Godkända slaktmetoder ska användas vid normal slakt, vid hemslakt och vid slakt av infångade skadade eller sjuka renar. Renen ska först bedövas med någon av dessa tre metoder: bultpistol hagelgevär kaliber 20 med hagel US6 på 5 25 centimeter från djurets huvud jaktvapen klass 2 mot hjärnan på högst 5 meters avstånd med expanderande kula. För så kallade strörenar gäller i stället avståndet högst 50 meter. Därefter ska så kallad avblodning ske. Enstaka förvildade, förrymda eller skadade djur får du avliva med jaktvapen klass 1 på högst 100 meters avstånd med expanderande kula. Detta gäller enbart om det skulle medföra större lidande för renen att bli infångad. Transport av renar De flesta djurtransporter i renskötseln räknas som transporter i samband med ekonomisk verksamhet. Det gäller transport av djur till slakteri och övriga transporter i samband med renskötsel. För dessa gäller EU-förordningen, kompletterad av nationella bestämmelser. Handlingar Vid en transport ska du ta med följande handlingar och visa dem vid kontroll: 1. Transportörstillstånd 2. Jordbruksverkets bevis på godkänt fordon 3. Transporthandling När det gäller egna renar som plockats bort från renskötselföretaget för användning i eget bruk (till exempel hemslakt) gäller enbart nationella bestämmelser. 8

9 Vid internationell transport av renar gäller enbart EU-förordningen men du bör följa nationella bestämmelser för att undvika problem vid eventuell kontroll. Tillstånd från Jordbruksverket och godkänd transport krävs. Tillstånd och godkännande Du behöver inga tillstånd om transporten endast innehåller egna djur och sker med eget fordon. Sträckan får då vara högst 65 kilometer och transporterna får ske högst åtta gånger per år. Vid transport av djur i samband med ekonomisk verksamhet ska transportören ha tillstånd och fordonet ska vara godkänt för djurtransport. När fordonet besiktats av länsstyrelsen söker du tillstånd och godkännande hos Jordbuksverket. En lista på godkända transportörer finns på Transporthandlingar Ingen transporthandling behövs när det gäller egna djur som du själv transporterar i dina egna fordon och där transportsträckan understiger 50 kilometer. Vid transport av djur i samband med ekonomisk verksamhet ska en transporthandling upprättas. Denna ska innehålla uppgifter om: ursprung och ägare avsändningsort datum och tid för avsändning avsedd bestämmelseort beräknad transporttid. Med avsändningsort menas den plats som transporten utgår från. Med bestämmelseort menas den plats där djuren ska lastas av. Godkännande av fordon För godkännande av ditt fordon för djurtransport, kontakta oss på Länsstyrelsen. Besiktning kostar kronor för personbilssläp och kronor för lastbil. Registrering av fordon hos Jordbruksverket kostar kronor. 9

10 Krav på djurhållaren, transportören och föraren Djurhållaren är skyldig att kontrollera att det finns tillstånd, att fordon är godkända och att djuren är i tillräckligt gott skick för att transporteras. För transport av renar krävs inget kompetensbevis för föraren. Om den som transporterar djuren inte har kunskap om de regler som gäller (enligt bilagorna I och II Rådets förordning (EG) nr 1/2005) ansvarar transportören för att en djurskötare, med den kunskapen, ska följa med och hantera djuren under transporten. Krav på fordonet För att djuren inte ska kunna rymma eller skadas genom att fastna, ramla av eller plågas ställs krav på transportfordonet. Fordonet ska: ha tillräckliga utrymmen ha tillräckligt med ventilation möjliggöra skötsel och inspektion ha ett halkfritt golv ha minst 1,3 meter takhöjd ha golv som minimerar läckage av urin och spillning kunna rengöras och desinficeras ha tillräckligt ljus för inspektion ha tillräckligt hållbara skiljeväggar vara tydligt märkt fram och bak med skyltar för djurtransport ha lämplig utrustning för inoch utlastning. Minsta utrymme i fordonet Kategori Transport < 4 tim Transport > 4 tim Max antal/grupp Stor ren (fullvuxen sarv) 0,60 m 2 0,90 m 2 5 st djur Medelstor ren (fullvuxen vaja) Liten ren (års- eller fjolårskalv) 0,40 m 2 0,60 m 2 8 st djur 0,30 m 2 0,40 m 2 11 st djur 10

11 Var rädd om djuren En transport är alltid en påfrestning för djuren. Därför är det viktigt att de är i bra kondition när de ska transporteras. Du får inte transportera renar som är skadade, fysiskt svaga eller sjuka. Det gäller särskilt om: djuren inte kan röra sig själva utan smärta djuren har allvarligt öppet sår eller framfall djuren är dräktiga och 90 procent eller mer av dräktighetstiden har gått djuren är nyfödda och naveln inte är helt läkt djuren har basthud på hornen»» utetemperaturen överstiger + 18ºC 11

12 Kontakta oss Om du har frågor eller funderingar, kontakta gärna oss på Länsstyrelsen: Telefon: , djurskyddshandläggare svarar vardagar klockan E-post: Utgiven av: Länsstyrelsen Jämtlands län 2016 Tryck: Länsstyrelsens tryckeri 2016 Diarienummer: Löpnummer: 2016:23 Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län, Mats Ericson /Taiga Natur&Foto, Gunno Rask och Mostphotos.com lansstyrelsen.se/jamtland