Lantgårdens Bästa info. Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter

Transkript

1 Lantgårdens Bästa info Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter

2 Ansvarig utgivare och redaktör Tomas Gäddnäs, Oy Snellman Ab Redaktion Martti Hassila Vesa Hihnala Heidi Jylhä (Solid Media) Grafisk planering/ Ombrytning Solid Media Tryckeri FORSBERG Kontaktuppgifter Snellmans Köttförädling Ab PB Jakobstad tel Mörker eller ljus? Vi lever i adventstid. Denna tid kommer med ljus mitt under vår mörka vinter. Ljuset i advent har generation efter generation gett människorna mod att se framåt även under årets mörkaste tid. Genom århundraden har man tänt ljus i väntan på julens högtid, den tid när även vår naturliga kalender vänder, när ljuset övervinner mörkret och dagarna åter blir längre och ljusare. Har ljuset slocknat? Just dagarna inför advent fick vi i tidningarna läsa en branschkommentar att ljuset har slocknat ljuset i andra ändan av tunneln syns inte längre, utan det är bara mörkt. Man syftade på den rådande finanskrisens effekter på vår bransch. Detta negativa budskap kom säkert som en chock för många. Det år som snart gått till ända har för många präglats av ekonomiska bekymmer. Man har väntat att den mörka tunneln skall bli kortare, att det ljus som synts i andra ändan skall komma närmare. Hoppet var lagt till nästa år, men är det nu så att allt hopp om bättre tider verkligen är ute? När världsmarknaden är instabil, är prognoserna ovissa och vändningarna kan ske snabbt. Finanskrisen kom över vår värld med en hast under hösten. Den tidigare snabbt stigande pristrenden hos världens råvarumarknader vände nedåt. Vi vet inte ännu hur köttmarknaden klarar sig. Det finns många orosmoment och man måste naturligtvis vara realist. Marknadskrafternas kurvor är obarmhärtiga när de vänder åt fel håll. De frågar inte efter enskilda människors åsikter. En annan sak är hur väl vi lyckas skydda oss mot dem. När vi med stigande foderpriser och kostnadskrisen för handen stod inför senaste nyår, levde vi i väntan på bättre marknadsutsikter för hela köttproduktionskedjan. Med facit i hand ser vi nu att prisen visserligen steg en aning, men inte tillräckligt för att kompensera kostnaderna. Lönsamheten blev blygsam för hela näringen. Den finländska köttproduktionskedjan hann inte riktigt med i uppgången. Idag när prisen på spannmål och övriga råvaror rasar ute i världen hoppas vi naturligtvis att köttmarknaden inte skall drabbas av samma depression. Som bekant har vi också andra hotbilder som står för dörren, bl.a. när det gäller den politiska viljan att värna om köttproduktionen i vårt land. Snellman har många producenter som investerat och satsat för framtiden. Företaget Snellman är också själv mitt inne i ett intensivt investeringsskede. Man har tagit steget ut för att vara en aktiv spelare på den finländska matmarknaden. Därför gäller det också att tro på framtiden. Vi måste söka spår för att komma vidare även under svårare tider. Vi har inte råd att ge upp, utan vi måste satsa på att utveckla vår konkurrenskraft. Vi har flera tusen medarbetare i Snellmans team som producerar mat för miljoner människor. Därför tror vi att vi fortfarande behövs tillsammans med våra köttproducenter. Människorna behöver fortfarande mat - även i form av gris- och nötkött. Den enskilda människan har litet att sätta emot marknadskrafter och priscykler, men julen är verkligen människans högtid. Vi hoppas därför på en ljus tid för alla våra samarbetsparter under stundande julhögtid och även efteråt. Julens egentliga budskap är ju att han, som är hela världens skapare och Herre, själv blev människa just för att rädda människan. Mörkret upplystes av ett stort ljus när djurskötarna på ängen fick budskapet att deras frälsare var född. Där i stallet på djurens foderbord låg ett litet barn som var det ljus som de trott och väntat på - och som ännu idag gör framtiden ljus för många människor. Vi hoppas att alla våra producenter och samarbetsparter under julhögtiden skall få del av julens ljus och glädje. Men visst hoppas vi också på ljusare tider för vår produktionssektor under det kommande året. Vi har rätt att tro och hoppas på bättre lönsamhet. Detta hopp behöver vi och det får vi behålla. Vi kan också till en del påverka situationen. Om vi ger upp hoppet och tror att loppet är kört då är det verkligen kört. Ljuset i tunneln har inte slocknat. Låt oss hoppas och tro på bättre tider. Så långt vi själva kan påverka vill vi arbeta för ett bättre år Fridfull Julhelg och ett ljust nytt år, önskar vi på Snellman. Tomas Gäddnäs Primärproduktionens direktör

3 I detta nummer: Lantgårdens Bästa info Det händer på Snellman! Snellman har många stora investeringsprojekt på gång. Ungt företagarpar satsar framåt MP-Sisu förnyar svinaveln Snellman och Faba förnyar svinavelsrekryteringen med det nya MP-Sisu-programmet. 4 5 Sture och Sabina Ede i Överpurmo byggde ny lösdriftsladugård och satsar på att ytterligare utöka. 8 Mörker eller ljus?... 2 Nya rekordmängder under hösten...3 Djursjukdomarnas gräns går vid fähusdörren... 6 Produktionsplan för år Naseva-medlemskap obligatorisk del av LB-avtalet... 7 Ankomsttiderna som SMS... 7 Snellman och Faba förnyar avelsdjursförmedlingen... 8 Planmässig rekrytering av suggor... 8 Medicinanvändningen med i kedjeinformationen Finanskrisen skapar oro även på köttmarknaden... 9 Julskinkans hemlighet Herr Snellmans jul på nätet Herr Snellmans leverdelikatesser på julbordet Nya rekordmängder under hösten Utbudet av både nöt och svin var rikligt under hösten. Nötutbudet ökade helt väntat från sommarens underskott medan svinutbudet överträffade prognosen. I oktober slaktades nytt månadsrekord och balansen på marknaden har under hösten hållits rätt stabil. Svinslakten ökar i år med 5 % jämfört med fjolåret och även nötslakten uppnår en liten ökning trots att nötproduktionen i hela landet minskat med närmare 10 %. Snellmans kalvförmedling har ökat med hela 24 % och smågrisförmedlingen med 8 %. Köttbranschens lönsamhet har som väntat varit svag under året. Detta gäller även för Snellman och köttförädlingens ekonomiska resultat är otillräckligt i längre perspektiv. Snellman har ändå som helhet klarat sig relativt hyfsat tack vare stora kostnadsinbesparingar i färskköttproduktionen och genom att färdigmatens resultat behållits på en rätt god nivå. Snellmans höstserie med infotillfällen åt producenter startade i oktober. I oktober-november hölls på olika orter fyra tillfällen för svinproducenter och tre tillfällen för nötproducenter. Dessutom har Snellman primärproduktionspersonal under hösten deltagit i ett stort antal övriga tillfällen, marknadsdagar och ladugårdsinvigningar. Årets producentpriskur- va i Finland har varit svagt stigande, men köttproduktionens lönsamhet har ändå enligt många oberoende beräkningar varit otillräcklig. Snellmans Köttförädling har tuffa och utmanande mål för år Vi satsar på kraftig tillväxt och programmet för att effektivera köttförädlingen fortsätter. I nästa nummer av LBinfo kan du läsa mer om Snellmans intressanta satsningar bl.a. på färskt kött. Finanskrisen skapar oro även på köttmarknaden Den tilltagande oron på finansmarknaden har medverkat till att bl.a. olje- och spannmålsprisen sjunkit i snabb takt. Det är sannolikt att de internationella börspriserna överreagerat på situationen och det är ännu ganska svårt att förutspå vilka förändringar det nya marknadsläget medför för köttmarknaden under nästa år. Läget är osäkert i synnerhet på exportmarknaderna. Vi hoppas ändå fortfarande att marknadsutsikterna inför nästa år skall utvecklas i positiv riktning så att även primärproduktionens lönsamhet kan förbättras. Läs mer på sid 9! 3

4 Nya kontorsutrymmen på Granholmen Det händer på Snellman! Fördubblad medwurstkapacitet Snellmans nya medwurstfabrik reser sig i rask takt pelare för pelare på fabriksområdet i Granholmen. Fabriken byggs på den gamla parkeringen bakom huvudbyggnaden och kommer att ge medwurstproduktionen 3000 m 2 utrymme. När de nya utrymmena står produktionsfärdiga kommer kapaciteten på medwurst att fördubblas jämfört med tidigare. I november stod Snellmans nya kontorsutrymmen på Granholmen inflyttningsklara. Bokföringen, försäljningen och en del andra funktioner koncentrerades därmed till Granholmen från de tidigare kontoren i centrum av Jakobstad. Nybyggnaden gav också fabrikskomplexet en förnyad huvudingång. Ny expedition Snellmans nya expeditionssystem tas stegvis i bruk från och med november. En allt större del av Snellmans över dagliga beställningsrader överförs till det nya plockningssytemet. 12 plockare och 2 prissättare bemannar systemets arbetsstationer. Mer produktionsutrymme och koncentrerade funktioner i Kerava Snellmanin Kokkikartano i Kerava inleder i december en utbyggnad av fabriken som kommer att öka kapaciteten avsevärt. Utbyggnaden ger ytterligare 1700 m 2 produktionsyta, vilket innebär att framför allt tillverkningen av soppor får mer produktions- och kylutrymme. Även expeditionen får nya utrymmen. Byggprojektet kommer även att resultera i nya kontorsutrymmen och möjligheten att sammanföra försäljningspersonal som nu är utspridd på flera orter. Enligt planerna flyttar Wikholm Foods och Snellmans försäljningskontor i Helsingfors till Kerava när utrymmena står klara. HJ 4

5 Lantgårdens Bästa info Intresset för Sture och Sabina Edes nybyggda ladugård i Överpurmo var stort vid invigningen i oktober. Ladugården är försedd med extrabelysning som simulerar dagsljus. Balkarna av trä gör sitt till för att bidra till en trevligare atmosfär till skillnad från stålbjälkar. Ungt företagarpar satsar framåt Sture och Sabina Ede i Överpurmo stod inför valet att avveckla sin mjölkgård eller satsa på att utvidga verksamheten. Beslutet föll på det senare och paret började se sig om efter inspiration och alternativa lösningar. Studieresorna gick till Kauhajoki, Sverige, Estland och Danmark och efter fem års planeringar står nu Ede Lantbruks nya lösdriftsfähus färdigt. De närapå 70 mjölkkorna som flyttade in i november fick högt till tak och sensorstyrd belysning som simulerar dagsljus för den mörka årstiden. Under öppningen i slutet av oktober var det den ljusa, varma stämningen i ladugården som flest besökare poängterade. Snellmans områdesrepresentant Mårten Lassfolk och trafikant Peter Björk serverade grillad korv under tillställningen och konstaterade att intresset för öppningen var stort. Över 500 personer besökte öppningen under dagens lopp. Ede Lantbruks nya lösdriftsladugård i Överpurmo utformades också utvändigt att passa in i omgivningen. Steg två i utbyggnadsplanerna kommer att ge plats för ytterligare 60 mjölkkor. Den m 2 stora ladugården är första steget i paret Edes utvidgningsplaner. Inom fem år ska även steg två förverkligas med en tillbyggnad för ytterligare 60 djur. Stordriften ställer sina egna krav på producentens arbetsinsats och paret Ede har en anställd som turar med dem i ladugårdsskiften. Efter utbyggnaden kommer man att anställa ytterligare en person, vilket innebär att producentparet kommer att kunna ha en gemensam ledig helg var tredje vecka. Sture och Sabina Ede ville att den utrustning man nu investerade i även ska vara ändamålsenlig när man byggt ut steg två, därför valde de en mjölkningsstation istället för -robot. Mjölkningsstationen med sk. front exit är ny för Svenskfinland, berättar Sture Ede. Den har endast en grind framtill från vilken alla kor släpps ut på en gång efter mjölkningen och en teoretisk kapacitet på 100 kor i timmen. Foderbordet löper rakt genom ladugården och för att korna ska kunna passera till mjölkningsstationen har man byggt en gång genom foderbordet. En klaffbro stänger till gången när den inte används, vilket gör det möjligt att hinderfritt transportera fodret. Ett lite annorlunda arrangemang i Ede Lantbruk är att man inte föder upp kvigorna själva. Tack vare ett samarbete med en annan producent har man lyckats bli av med en del av uppfödningen som slukade både utrymme och resurser. Vi föder upp kvigorna till sex månaders ålder, sedan tar vår samarbetspart hand om den återstående uppfödningen, berättar Sture Ede. Två månader före kalvningen får vi tillbaka kvigorna. Ede Lantbruk producerar ekologisk mjölk och är till 95 % självförsörjande på foder. Med 160 ha åkermark har man möjlighet att öka djurmängden avsevärt. Vi har byggt upp den här verksamheten bit för bit och inte tagit ut det maximala ur våra resurser ännu, säger Sture Ede. Sture och Sabina Ede är mycket nöjda För att korna ska kunna passera till mjölkningsstationen har man byggt en gång genom foderbordet. Klaffbron är en dansk lösning. När gången inte används stängs bron, vilket gör det möjligt att hinderfritt transportera fodret. med samarbetet med Snellman. Det finns många fördelar med Snellman, konstaterar Sabina Ede och nämner producentbutiken och de snabba avhämtningarna som exempel. Producentparet tror på en framtid för finländska mjölkbönder, men spår också att det kommer att ske en hel del förändringar inom branschen. Det kommer troligtvis att bli färre gårdar, men större, säger Sture Ede. Man måste tänka om redan nu för att hänga med, se företagsmässigt på sitt jordbruk. Det går inte att försöka kompensera för ett dåligt resultat ett år, utan resultatet ska vara gott varje år. HJ 5

6 Djursjukdomarnas gräns går vid fähusdörren Vid LB-tjurplus-tillfället som arrangerades i Vörå i november föreläste ETT:s hälsovårdsveterinär Olli Ruoho. Olli Ruoho betonade betydelsen av god hygien i nötbesättningens verksamhet. I Finland förekommer salmonellasmitta på runt tio nötbesättningar årligen. För EHEC är situationen ungefär densamma. Trots att det råder en rätt bra situation med tanke på djursjukdomarna krävs det fortsatt noggrannhet och systematiska förebyggande åtgärder. I annat fall kan läget försämras snabbt. Djursjukdomarna tar många vägar Djursjukdomar, så som t.ex. ringorm eller parasiter, sprids ofta från gård till gård med förmedlingsdjur. Salmonella, EHEC och olika virusdiarréer kan föras vidare via avföringen eller annan smuts. Allvarliga virusbaserade djursjukdomar som mul- och klövsjuka sprids som droppsmitta. Även virus och bakterier som orsakar luftvägsinflammation sprider sig som droppsmitta. Alla ovan nämnda djursjukdomar kan också spridas från gård till gård med människor, arbetsredskap och fordon. Nedan följer utdrag ur Olli Ruohos föredrag, där han lyfter fram åtgärder för att förebygga och motverka djursjukdomar. Planera dina rutter på gården och i ladugården Att skilja på den smutsiga och den rena delen är en väsentlig del av det förebyggande arbetet för alla djursjukdomar. Med andra ord ska fodrets, djurens och gödseltransporteringens rutter hållas isär från varandra både inomhus och utomhus. Man bör satsa på att planera rutterna redan vid planeringen av produktionsbyggnaden. Likaså lönar det sig att beakta möjliga smittosituationer och hur man bör verka i sådana lägen. Rutinmässig tvätt och desinfektion av skorna Det lönar sig att minnas, att släta, hela golv och väggar hålls mycket bättre rena och desinficerade än nergångna och spruckna ytor. Desinfektion kan endast fungera på rena ytor. Alla desinfektionsmedel fungerar bara man först ser till att t.ex. skorna är rena från gödsel och att lösningen är nyblandad. Att tvätta och desinficera stövlar är en enkel och bra åtgärd för att förebygga och begränsa smittosamma sjukdomar. Det är bra att märka ut tvätt- och desinfektionsplatserna så att även utomstående upptäcker dem. På så vis minskar risken att man i misstag kringgår tvättplatsen. Skyddskläder och -skor för besökare Alltid nu som då är man tvungen att släppa in utomstående personer i ladugården. Det lönar sig att ha ändamålsenliga skyddskläder och -skor i reserv för dessa besökare. För professionella bör man se till att utrustningen passar det riktiga jobbet, t.ex. är det bra om skorna är utrustade med stålhätta och de får gärna finnas i några olika storlekar. På så vis undviker man svepskäl för att inte använda dem. För turister fungerar engångshalare och -skyddsöverdag till skorna bra. Isolering av sjuka djur Förflyttningen av djur till isoleringsbox och övervakningen av dem bör ske enkelt och boxen ska också ha egen utgång. Boxen ska ge möjlighet att knyta fast djuret bl.a. för skötselåtgärder. Utfodrings- och dricksvattenhygienen samt rengöringen av boxen ska vara lätta att genomföra och det är bra, om det är möjligt, att boxen är HUR KOMMER SMITTOALSTRARE TILL PRODUKTIONSENHETEN? Inköpta djur; förmedlingsoch avelsdjur Foder, foderlager Råttor, fåglar, katter och hundar Djurskötare, avbytare Besökare Beteskontakter OM HYGIENEN - Gödseltransportrutter får inte korsa fodertransportrutterna eller mjölkbilens transportrutt - I samband med transport eller spridning av gödsel får den inte komma ut på allmänna vägar eller väg- och gårdsområden som andra gårdar använder -När man förflyttar sig från en gård till en annan (entreprenörer mm), är det viktigt att utrustningen utanpå är ren, så gödsel inte sprids till andra gårdars gårdsplaner (och därifrån till ladugårdens foderförråd eller foderbord) Strömedel Slakt- och djurförmedlingsbilar Bilder från Olli Ruohos föreläsning om förebyggande och bekämpning av djursjukdomar. 6

7 Lantgårdens Bästa info Aktuellt för LB-nötbesättningar Produktionsplan för år 2009 Lantgårdens Bästa-avtalsbesättningar ska under december månad fylla i produktionsplanen för år 2009, som hör till avtalet. På basen av produktionsplanerna kan vi bättre förutspå kommande slakt- och förmedlingsdjurmängder. Samtidigt har vi bättre möjlighet att sträva efter smidigare djurtrafik för både besättningarnas och Snellmans bästa. Du kan smidigt fylla i produktionsplanen i Anelma-programmet ( anellma2.snellman.fi), se exempel i utdraget nedan. Vid behov får du hjälp av primärproduktionens personal. Heikki Kemppi från Valio berättade vid de finskspråkiga tjurplus-tillfällena om god kalvuppfödning. Kortfattat behöver kalven god näring, sömn och en god miljö för att växa. Kalven uppskattar en torr liggplats utan drag eller fukt. Temperaturen är inte lika noggrann så länge dessa villkor uppfylls. Heikki Kemppi uppmanar producenterna att modigt fundera på nya alternativ för kalvbyggnaden. Kalvigloon är ett intressant alternativ, som visat goda resultat. Heikki vill också betona halmen som ett utomordentligt torrströ för kalvar. (bild från tillfället i Kannus) placerad i ett annat luftutrymme för att hindra spridningen av virussjukdomar. Foderlagret får inte vara fåglarnas vinterutfodring Det lönar sig att fästa extra uppmärksamhet vid skyddet av foderlagret. Fåglar, råttor, möss och andra smådjur som kommer i kontakt med fodret är stora, möjliga spridare av smittsamma sjukdomar. Veterinär Olli Ruoho berättar som ett exempel en mjölkbesättning med 50 kor, vars salmonellasmitta visade sig härstamma från spillning från kajor i det oskyddade foderlagret. Fyllningen av kraftfoderlagret bör helst ske på så vis, att foderbilens chaufför inte behöver gå in i lagret och framför allt inte i djurutrymmena. Attityd, motivation och samarbete Arbetet med att motverka och förebygga smittosamma sjukdomar kräver att alla parter samarbetar. Var öppen, hämta inspiration och idéer, men kom ihåg att du själv är ansvarig för smittoskyddet på din besättning! Olli Ruoho påminde till slut om att i EU går djursjukdomarnas gräns först vid dörren till ladugården. VH Naseva-medlemskap obligatorisk del av Lantgårdens Bästa-avtalet Naseva går framåt med stora steg. Antalet besättningar som anslutit sig till Naseva har under hösten stigit i snabb takt, både bland Snellmans kundbesättningar och i hela landet. Allt som allt har närmare besättningar anslutit sig. Om din besättning ännu inte är Producenterna har nu möjlighet att få meddelande om både djurförmedlings- och slaktbilarnas ankomsttider som SMS omedelbart efter att tidtabellen blir färdig. När producenten aktiverat textmeddelande-tjänsten i de egna kontaktuppgifterna i Anelma får han ankomsttiderna via textmeddelande. Om ankomsttiden för ett anmält lass av en eller annan orsak ändrar får producenten ett nytt textmeddelande om saken. Observera att det inte går att svara på textmeddelandena som med i Naseva lönar det sig att snarast åtgärda saken tillsammans med den lokala veterinären är Nasevamedlemskap en förutsättning för att få tilläggspris i anslutning till Lantgårdens Bästa-avtalet. VH Ankomsttiderna som SMS till telefonen Anelma-tjänsten sänder ut. Uppgifterna om lassens tidtabeller finns fortsättningsvis i Anelma under länken Lass och avhämtningstider. Om tidpunkten som meddelas per SMS av någon orsak är helt olämplig bör producenten meddela om detta per telefon till områdesrepresentanten eller kontoret så snart som möjligt efter det att meddelandet anlänt. Primärproduktionens personal hjälper vid behov i frågor som rör Anelma-tjänstens användning. MH 7 7

8 Snellman och Faba förnyar avelsdjursförmedlingen Snellmans avelsdjursförmedling förnyas i samarbete med Faba Avel Ab och Finlands Svinavel Ab (SSJ). Ett samarbetsavtal som syftar på effektivare avelsdjursförmedling och systematisk suggrekrytering har undertecknats av parterna. Via avtalet koordineras avelsdjursförmedlingen till Snellmans producenter av Faba och SSJ. Samarbetsparterna sköter om att Snellmans producenter har tillgång till bästa möjliga dokumenterade avelsmaterial från kärnavelsbesättningar och centralteststationen i Längelmäki. Avtalet ger också Snellmans producenter tillgång till mer rådgivningsresurser. Via en ny rådgivningstjänst MP-Sisu erbjuds besättningarna ett nytt verktyg för att utveckla djurmaterialet och förbättra produktiviteten och lönsamheten. MP-Sisu är ett ypperligt verktyg för smågrisproducenterna att optimera smågrispriset genom att hela tiden hålla besättningens MP-grisindex på en optimal nivå, med beaktande av både suggornas fruktsamhet och smågrisarnas produktionsegenskaper. Snellman subventionerar avelsrekryteringen genom att betala MP-Sisu-besättningar ett tilläggspris för utgallrade Planmässig rekrytering av suggor slaktsuggor på 10 c/kg. Detta innebär en höjning av suggornas slaktpris med närmare 20 %. MP-Sisu uppdateras halvårsvis och tilläggspriset är likaså i kraft i halvårsperioder. Vi har budgeterat att erbjuda denna tjänst till 50 besättningar under år Om du är intresserad att delta skall du kontakta Fabas svinkonsulent så snart som möjligt för att beställa planen. Meddela även Snellman så att vi kan registrera dig som MP-Sisu-producent. De snabbaste ryms med redan i inledningsskedet. TG Avel är svinnäringens produktutveckling och skapar potential för en effektiv produktion. Framgångsrika företag drar effektivt nytta av resultaten från produktutvecklingen. Vi i Faba-kedjan har en klar åsikt om att svinmaterialet bör styras effektivt till produktionsplanet. Vid sidan av produktifieringen har vi utvecklat en suggrekryteringsplan, vars målsättning är att ingjuta mer planmässighet i förnyelsen och styrningen av svinmaterialet. För Snellmans Köttförädlings besättningar lanseras rekryteringsplanen under namnet MP-Sisu. Utgångspunkten för MP-Sisu är att effektivera produktionen utifrån besättningens egna målsättningar. Målet är att förbättra svinbesättningarnas resultat så att boxplatserna hela tiden är i optimal användning. Kärntanken med MP-Sisu är rätt gallring av suggorna och att fylla tomma platser med hjälp av strikt utvalda gyltor. Att gallra gyltmaterialet i testskedet är förmånligt, för producenten får normalt slaktpris för köttet från svin som gallras ut i gårdstesterna. Urvalet görs på basen av både index och testresultat. Du kan beställa MP-Sisu till ditt område av svinavelskonsulent Michael Nygård (tel ). Vid sidan av rekryteringsplanen utvecklar vi även vår gyltförmedling. Förutom de traditionella kanalerna för anskaffning av Faba gyltor och galtar är det möjligt att beställa direkt via Faba Avels webbplats ( Timo Serenius Faba Avel MP-Sisu rekryteringsplanen baserar sig på besättningens eget utgångsläge och görs med beaktande av gårdens egna målsättningar. Snellman stöder avelsplaneringen bl.a. genom att betala ett tilläggspris för utgallrade slaktsuggor på 10 c/kg. 8

9 Medicinanvändningen med i kedjeinformationen Förordningen om kedjeinformationen trädde i kraft , vilket innebär att det i slaktanmälan ställs frågor om svinens hälsa. I år har det räckt till med att informera om ifall läkemedel med karenstid har använts tre månader före slakttidpunkten. Från och med förutsätts kedjeinformationen också innehålla detaljerad information om vilken medicin som använts och när. Målet är att i framtiden koncentrera tyngdpunkten i köttbesiktningen till de besättningar, där djuren tidigare har haft mer förändringar som lett till delkasseringar än genomsnittet. Lättast med Anelma och Sikava Det lättaste sättet att skicka informationen som krävs till slakteriet, är att fylla i kedjeinformationsblanketten i samband med slaktanmälan. Det nya från och med årsskiftet är, att man på blanketten också måste fylla i eventuell medicinanvändning eller hänvisa till medicinbokföring som är sparad i Sikava. I detta fall bokför producenten regelbundet all användning av medicin med karenstid antingen direkt i Sikava Varför kedjeinformation? Bakom förordningen ligger ett EU-direktiv. I de andra EU-länderna går slaktdjuren via många olika mellanhänder före slakten. Samarbetet mellan slakteriet och producenten är inte på samma nivå som i Finland. Slakterierna har således inte alls haft möjlighet att kontrollera förhållandena under djurens uppfödning, som till exempel ursprungsgårdens sjukdomssituation och användning av mediciner. Faktorer som påverkar livsmedelssäkerheten, som till exempel antibiotikarester och salmonellasituationen, syns inte i köttbesiktningen utan dyra och tidskrävande undersökningar. Å andra sidan är också produktionskedjans genomskinlighet viktig för livsmedelstryggheten, att eller genom att flytta sparade uppgifter från produktionsuppföljningsprogrammen (FinPotka, Winpig). Slakteriet och besiktningsveterinären kan då kontrollera medicineringsuppgifterna i Sikava enligt behov. Mera information om möjligheterna i Sikava fås från Sikava på numret eller Ett annat sätt att skicka detaljerade uppgifter om medicinbokföringen är att i Anelma på kedjeinformationsblankettens punkt nummer 19 bifoga en elektronisk kopia av medicinbokföringen över de djur som sänds till slakt. Om detta finns mera information i Anelma. Det tredje och minst rekommenderade sättet är att skicka både kedjeinformationsblanketten och kopian av medicinbokföringen per post eller med fax till slakteriet. Det här alternativets svaghet ligger i dess långsamhet samt i merarbete både för producenten och slakteriet. Anelma-pristillägget kräver användning av elektronisk blankett. Framöver kommer även köttbesiktningens uppgifter för varje slaktparti att överföras till gårdens egna uppgifter i Sikava. den föregående aktören förmedlar information om produkten till följande part i livsmedelskedjan. Evira har gett nya, nationella anvisningar, 16005/1 ( 72_653_301.pdf), som togs i bruk Anvisningarna baserar sig på JSM:s så kallade primärproduktionsförordning 134/2006. I förordningen finns de uppgifter listade som producenten måste förmedla till slakteriet minst 24 timmar innan djuret anländer till slakteriet. Slakteriaktören måste kontrollera uppgifterna och föra dem besiktningsveterinären tillhanda. Besiktningsveterinären kontrollerar och tar uppgifterna i beaktande i samband med köttbesiktningen. MH Lantgårdens Bästa info Finanskrisen skapar oro även på köttmarknaden Den tilltagande oron på finansmarknaden har medverkat till att bl.a. oljeoch spannmålsprisen sjunkit i snabb takt. Det är sannolikt att de internationella börspriserna överreagerat på situationen och det är ännu ganska svårt att förutspå vilka förändringar det nya marknadsläget medför för köttmarknaden under nästa år. Läget är osäkert i synnerhet på exportmarknaderna. I Finland kan även handelns övergång till kortare avtalsperioder skapa mer osäkerhet inom branschen. Spannmålsmarknaden och köttmarknaden är två separata marknader och sambandet mellan dessa är inte helt rakt. Senaste höst när spannmålsprisen steg i Europa sjönk samtidigt de europeiska prisen på svinkött. I Finland gick vi då emot strömmen liksom även till en del under detta år. Sambandet mellan produktionskostnader och marknadspriser är indirekt och en eventuell inverkan syns vanligen med fördröjning. Enligt prognosen kommer svinproduktionen i Europa att minska med 3 % under 2009 och även nötproduktionen minskar en aning. Tillsvidare tyder allting fortfarande på att de europeiska svinprisen kommer återhämta sig från höstens sänkning och vända uppåt igen under nästa år. Trendkurvan för svinmarknadens futurepriser i Hannover pekar uppåt i samma grad som för ett år sedan med den skillnaden att startnivån är 20 c/kg högre än senaste år. Detta betyder att de tidigare rätt goda förväntningarna i Europa ännu håller i sig. Vi hoppas fortfarande att marknadsutsikterna inför nästa år skall utvecklas i positiv riktning så att även primärproduktionens lönsamhet kan uppnå en tillfredsställande nivå. TG Fr.o.m bör kedjeinformationsuppgifterna i Anelma kompletteras med medicinbokföring, som med fördel kan göras i Sikava. 9

10 Butikens öppethållningstider inför julen Se till att alla Herr Snellmans läckerheter finns på julbordet i år! Producentbutiken på Granholmen är öppen enligt följande: Vecka 51 Må 9 14 Ti-Fre 9 16 Vecka 52 Må 9 17 Ti 9 14 On Fre Stängt Julskinkans hemlighet Drömmarnas julskinka är mör, saftig och läcker, men hur gör man egentligen för att få skinkan att bli så god? Genom att följa Herr Snellmans enkla anvisningar, så förvånar du alla på julafton! Herr Snellmans jul på nätet Herr Snellman uppmärksammar julen även på nätet. Bland annat kan du delta i julkalendertävlingen och vinna Herr Snellman-muggar. Varje dag under december månad fram till julafton öppnas en ny lucka i Herr Snellmans kalender. Luckan innehåller en fråga med julen som tema. Varje dag lottas tre Herr Snellman-muggar ut bland de rätta svaren. På Herr Snellmans julsidor finns även receptet på en lyckad julskinka och andra recept på läckra julrätter. Välkommen in på ett besök! 1. Tina upp den djupfrysta skinkan i kylskåpet ca 2 dagar innan stekningen. Det kan ta ända upp till 5 dagar att tina upp en stor djupfryst skinka! En färsk, icke djupfryst skinka, kan sättas i rumsvärme ca 5 timmar innan stekningen. Skinkans innertemperatur bör stiga till ca +10 C innan stekningen påbörjas. 2. Värm upp ugnen till 100 C. 3. Skölj av skinkan med kallt vatten och torka ytan torr. Sätt skinkan i en stekpåse och stick in termometern i tjockaste delen av skinkan. Stek sedan skinkan i ugnen med svålsidan uppåt. Skinkan kan även stekas utan stekpåse. I fall du steker skinkan utan stekpåse, ställ skinka på ugnsgallret och ställ en vattenfylld djup ugnsplåt under. Vattnet förhindrar att fettet bränns fast i plåten. 4. Stek skinkan 1,5 2 timmar/kg. 5. Ta skinkan ut ur ugnen när termometern visar en innertemperatur på 74 C. Stek till 83 C om du vill ha en extramör skinka. 6. Justera ugnen till 250 C. 7. Ta försiktigt skinkan ur stekpåsen och ta till vara stekspadet. Spadet blir grunden till en härlig sås. 8. Avlägsna nätet och svålen från skinkan. 9. Blanda lite senap och ägg. Bred smeten på skinkan där svålens var. Sikta ströbröd eller finmalen surskorpa över. 10. Panera skinkan i ugn ca 15 minuter tills den är vackert brun. Skinkan bör hela tiden vara under observation, så att den inte bränns. 11. Ta skinkan ur ugnen och låt den stå ca 10 minuter innan servering. Skinkan kan dekoreras med hela nejlikor om så önskas. Det är bäst att göra efter att skinkan har svalnat lite eftersom nejlikans smak kan vara stark. Läcker sås av steksky Häll stekspadet i en kastrull och späd ut med vatten tills saltheten är lämplig. Tillsätt lite senap och blanda om. Koka up och avred spaden med mjöl, smör, crème fraiche och grädde. Vid behov smaksätt med salt och peppar. Skinkans utspädda spad kan även användas som sådan eller genom att endast tillsätta lite grädde. 10

11 Kontaktuppgifter LB Nöt Lantgårdens Bästa info Vesa Hihnala, LB fältchef Matti Kastarinen, LB fältrepresentant Norra området Pekka Taipale, områdesansvarig Markku Pökkylä, ombud Eero och Antti Sallinen, trafikant Jukka och Mauri Takanen, trafikant Jakobstad Herr Snellmans leverdelikatesser till julbordet Södra området Mårten Lassfolk, områdesansvarig Jarmo Niemelä, ombud Peter Björk, anskaffningstrafikant Christer Sundqvist, kalvförmedl. trafikant LB Svin Martti Hassila, LB fältchef (06) , Reijo Lintulahti, LB svinkonsult Laura Ehlers, LB produktionshandledare Lisa Ahlgren, svinprocessplanerare (06) , Henry Ahlvik, smågrisförmedl. trafikant LB Kontoret Mona Julin, logistikchef (06) , Brita Wiik, likvidansvarig (06) Tomas Gäddnäs direktör för primärproduktionen (06) , e-post: Butiken (06) Oy Snellman Ab Granholmsvägen 1 B Jakobstad tel * fax anelma@snellman.fi Festleverpastej 900 g ~ En delikat pastej som smälter i munnen. Vid tillverkningen används äkta grädde och mjölk! ~ Den vackra paffkartongen bidrar till ett festligt utseende. ~ Produkten är lätt att skiva. Traditionell leverpastej 250 g ~ Leverpastejen ger den välkända stämningen och smakvärlden till julfirandet. ~ Den vackra paffkartongen ger produkten ett festligt utseende. ~ Den traditionella leverpastejen kan skivas och läggas upp i olika former. Festleverpastej med honung 200 g ~ Smaken har fullfärdigats med söt honung. ~ Ett vackert vintermotiv pryder paketet. ~ Pastejen är lätt att servera och använda. 11

12 Fridfull Jul och ett Framgångsrikt Nytt År!