Ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa och ohälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa och ohälsa"

Transkript

1 Ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa och ohälsa pernilla isaksson hur skapar vi förutsättningar för en god psykisk hälsa i halland?

2

3

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 6 Inledning... 7 Uppdrag och genomförande... 9 Syfte... 9 Mål... 9 Avgränsning... 9 Metod...10 Definitioner...10 Hur mår ungdomar och unga vuxna idag?...12 Nationellt...12 Halland Ungdomar Unga Vuxna Utvecklingen i samhället orsaker till psykisk ohälsa...16 Individualisering...16 Krav på prestationer...17 Längre ungdomsperiod...18 Svårigheter att få egen bostad...18 Ökad arbetslöshet och otrygga arbetsförhållanden Ekonomisk utsatthet...22 Alkoholkonsumtion...22 Medievanor Mobbning...27 Friskfaktorer för psykisk hälsa Friskfaktorer - Individnivå Emotionell intelligens/emotionell kompetens Familjeförhållanden och nära vänner Förmåga att hantera problem (coping) Förmåga att värdera problem (appraisal) Förmåga till avslappning Kognitiv förmåga Levnadsvanor Självkänsla Friskfaktorer - Samhällsnivå Arbete och arbetsplatsen Boende och närmiljö Ekonomi och socialförsäkring...32 Fritid och kultur...32 Hälso- och sjukvård...34 Skola och utbildning...34 Socialt kapital, delaktighet och inflytande Hur arbetar olika verksamheter i Halland idag?...36 Arbetsförmedlingen...36 Arbetsmarknadsenheter eller liknande...38 Bostadsföretag...39 Eftergymnasial utbildning

5 Högskolestudier Vuxenutbildning...43 Fritids- och kulturverksamhet Fritidsgårdar och motsvarande Föreningsverksamhet Kulturverksamhet Företagshälsovård Grundskola och gymnasium Skolhälsovård Studie- och yrkesvägledning Hälso- och sjukvård...54 Närsjukvård...54 Ungdomsmottagning...54 Kyrkan...56 Socialtjänst...57 Metoder som främjar psykisk hälsa...59 Evidensbaserade metoder...59 ACT - Acceptance and Commitment Therapy/training...59 ASTP - Alcohol Skills Training Programme...59 DISA - Depression in Swedish Adolescents...59 Du bestämmer...61 KBT - Kognitiv Beteendeterapi...61 Mindfulness...61 MI - Motivational Interviewing...61 Olweusprogrammet...61 SET - Social och Emotionell Träning Vägledande samspel ÖPP - Örebro Preventionsprogram Icke evidensbaserade metoder EQ - Emotionell Intelligens Friends kompisstödsmodell Internetbaserade resurser Kasamdialogen Lions Quest...65 Tjej- och killgrupper...65 Förslag för att främja en god psykisk hälsa i Halland Arbete och arbetsplatsen Boende och närmiljö Delaktighet och inflytande Ekonomi och socialförsäkring Fritid och kultur Hälso- och sjukvård...71 Skola och utbildning...71 Framtidsord Referenser Besöks- och intervjuförteckning

6 Sammanfattning Den psykiska hälsan i Sverige och Halland har försämrats avsevärt de senaste 20 åren, främst bland ungdomar och unga vuxna. Vad beror denna ökning på och vilka faktorer påverkar ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa? Vilka verksamheter möter ungdomar och unga vuxna och hur arbetar de? Detta är några av de frågor som utredningen ger svar på. Utredningens syfte är att på lång sikt medverka till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god psykisk hälsa hos halländska ungdomar och unga vuxna. Det övergripande målet är att ta fram förslag för hur olika verksamheter kan arbeta för att stärka den psykiska hälsan för denna grupp. Utredningen har avgränsats till ungdomar i åldern år och unga vuxna i åldern år ur ett folkhälsoperspektiv. Kunskapsinhämtandet har skett genom litteratursökningar. Besök, e- postkontakt och intervjuer har genomförts med representanter för olika verksamheter i Halland. De flesta ungdomar och unga vuxna i Sverige och Halland mår bra och har en god livssituation. Studier visar dock att nedsatt psykisk hälsa har blivit vanligare bland ungdomar och unga vuxna sedan början av 1990-talet. Om den psykiska ohälsan skulle förklaras av brister i välfärdssystem skulle den psykiska hälsan i Sverige bland unga vara påtagligt god. Förändringarna i den psykiska hälsan under de senaste decennierna kan istället förklaras av den ökade individualiseringen, att ungdomsperioden har förlängts, ökade krav på prestationer, medias påverkan, ökad alkohol- och drogkonsumtion, mobbning, bostadsbrist, ökad arbetslöshet och ekonomisk utsatthet. Flera verksamheter påverkar eller utvecklar någon eller några av de friskfaktorer som identifierats i utredningen. Verksamheterna har alltså betydelse för att främja ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa. Verksamheternas uppdrag och arbete beskrivs närmare i detta avsnitt. Utredningen beskriver metoder som på olika sätt främjar psykisk hälsa hos individer. Metoderna som beskrivs bygger på att stärka friskfaktorerna hos ungdomar eller unga vuxna. Metoderna är uppdelade i evidensbaserade metoder och icke evidensbaserade metoder. De förslag som ges i utredningen visar på insatser och viktiga perspektiv att beakta med avseende på hur olika verksamheter kan utveckla arbetet med att stärka den psykiska hälsan. Förslagen är framtagna efter en sammanvägning av de orsaker till psykisk ohälsa som identifierats, vilka friskfaktorer som finns på individ- och samhällsnivå samt vad verksamheter som kontaktats uppgett som förslag till förbättrat arbete framöver. I samtliga verksamheter kan det främjande arbetet stärkas och med fördel ha stöd i evidensbaserade metoder. Förslagen har indelats utifrån friskfaktorer på samhällsnivå. Vid varje friskfaktor finns förslag till olika verksamheter på hur de skulle kunna arbeta. Hur en individ hanterar olika situationer i livet beror dels på vilka erfarenheter individen har och vilka förmågor/kompetenser denne hunnit förvärva. Olika individuella egenskaper och förmågor (friskfaktorer) är särskilt viktiga för psykisk hälsa. Flera faktorer på samhällsnivå utgör även viktiga förutsättningar för att främja psykisk hälsa bland ungdomar och unga vuxna. Dessa faktorer beskrivs i utredningen. 6

7 Inledning En frisk befolkning är en viktig förutsättning för regional utveckling. I den regionala utvecklingsstrategin Halland - bästa livsplatsen lyfts befolkningens hälsa som en av de grundläggande förutsättningarna för att Halland skall utvecklas (Region Halland 2005). Folkhälsopolicy för Halland ligger till grund för det halländska folkhälsoarbetet. Policyn har det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor för hela befolkningen där den psykiska hälsan är en viktig förutsättning för både social och fysisk hälsa (Region Halland 2009). Psykisk hälsa är en tillgång för den enskilde som gör att denne kan förverkliga sina intellektuella och emotionella förmågor samt uppfylla sin roll i det sociala livet, i skolan och i arbetslivet. En positiv självbild, självkänsla och ett gott självförtroende bidrar till vår utveckling. Psykisk hälsa ökar motståndskraften mot sjukdomar och är grunden för att vardagen ska fungera, för att uppleva livskvalitet och balans i livet (Europeiska gemenskapernas kommission 2005). Nedsatt psykiskt hälsa har tyvärr blivit avsevärt vanligare bland ungdomar och unga vuxna de senaste decennierna, främst bland kvinnor (SOU 2006). Unga är en prioriterad målgrupp i samhället vilket bland annat tydliggörs i regeringens proposition En förnyad folkhälsopolitik där målområde tre handlar om barns och ungas uppväxtvillkor. Även den halländska folkhälsopolicyn betonar denna målgrupp. Vad som också framhålls i den nya folkhälsopropositionen som kan kopplas till den psykiska hälsan är tydligare satsningar på föräldrastöd och suicidprevention (Regeringen 2007). FN s konvention om barnets rättigheter tydliggör barns rätt till bästa möjliga hälsa och klargör samhällets ansvar för att via aktiva åtgärder skapa förutsättningar för att barn och unga ska ha en god psykisk hälsa (Utrikesdepartementet 1994). Sveriges kommuner och landsting (SKL) antog hösten 2008 ett positionspapper för psykisk hälsa för barn och unga. SKL anser att gemensamma ansträngningar måste göras från alla berörda samhällsaktörer för att främja barns och ungdomars psykiska hälsa och har indelat skriften i 16 punkter utifrån olika preventionsnivåer. De första fem punkterna handlar till exempel om hälsofrämjande insatser och följande tre punkter berör tidiga insatser till riskgrupper. Punkterna handlar bland annat om att hälsofrämjande insatser för psykisk hälsa ska ingå som en naturlig del i verksamheter riktade till barn och unga, förbättrad samverkan mellan olika verksamheter och väl utvecklade verksamheter som har kunskap om riskoch friskfaktorer för psykisk hälsa (SKL 2008). Samhällsekonomiska beräkningar visar att insatser för att främja psykisk hälsa hos barn och unga är lönsamma ur flera aspekter och bör få större utrymme i alla delar av samhället. I detta arbete behövs kunskap om vilka faktorer som påverkar psykisk hälsa och ohälsa. Det finns ett stort antal aktörer och verksamheter som i sin vardag möter ungdomar och unga vuxna och därmed kan bidra till att skapa en grund för att den psykiska hälsan utvecklas positivt. Hälsofrämjande insatser för psykisk hälsa bör ingå som en naturlig del i verksamheter riktade till denna målgrupp och för att uppnå detta behövs kännedom om olika metoder eller arbetssätt. Generella insatser till hela befolkningen av hälsofrämjande karaktär bör utgöra basen för att långsiktigt skapa en hållbar grund för psykisk hälsa hos ungdomar och unga vuxna i Halland. Samhällets insatser behöver ske genom en blandning av hälsofrämjande, förebyggande och specialiserade insatser. Triangeln på nästa sida (figur 1) visar tre nivåer av verksamheter som behövs i arbetet med att främja psykisk hälsa, förebygga och behandla psykisk ohälsa och sjukdom. Ju högre upp i triangeln desto mer individinriktad är verksamheten. Fokus ligger främst på behandlande och habiliterande insatser och i viss mån på förebyggande insatser. Den andra delen i pyramiden omfattar verksamheter som 7

8 har en uppgift att förebygga och tidigt upptäcka psykisk ohälsa och att rikta insatser mot riskgrupper som har behov av särskilt stöd. Dessa verksamheter bör ha kompetens och resurser att kunna ta hand om psykosociala problem som inte kräver specialistinsatser. Genom god tillgänglighet och rätt insatser kan allvarligare psykisk ohälsa undvikas. I den breda basen i triangeln återfinns verksamheter som bedriver hälsofrämjande arbete och som ska rikta sig till hela befolkningen. På varje enskild nivå behöver samverkan fungera inom och mellan verksamheter. Det är den samlade kraften av främjande och förebyggande insatser som kommer att bidra till gynnsam utveckling av halländska ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa. De senaste decenniernas folkhälsoforskning visar att begränsade insatser för det stora flertalet ger bättre resultat än riktade insatser till små högriskgrupper. Detta gör att det finns ett stort behov av hälsofrämjande insatser som syftar till att förbättra hälsoläget för hela befolkningen eller grupper i befolkningen (Landstinget i Uppsala län 2002). Vår förhoppning är att denna utredning kan bidra till att skapa förutsättningar som kan stärka halländska ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa. Fokus i denna utredning är därför på hälsofrämjande verksamheter och metoder. Figur 1. Preventionspyramiden 8

9 Uppdrag och genomförande Behov av ett fördjupat underlag kring den psykiska hälsan och ohälsan bland ungdomar och unga vuxna har framkommit från bland annat Landstinget Halland och kommunerna i regionen. Folkhälsochefen vid Region Halland initierade diskussioner och undersökte förutsättningarna för en utredning kring detta. Senare i processen skrevs en projektansökan fram och i december 2008 beslutade regiondirektören att avsätta medel för att genomföra denna utredning. Utredningen ska identifiera hur ungdomar och unga vuxna mår i avseende psykisk hälsa och ohälsa och vad det finns för bakgrundsfaktorer. Detta kan leda fram till identifiering av risk- och friskfaktorer för psykisk (o)hälsa hos målgruppen. Utredningen ska även identifiera exempel på vad som görs i Halland i dag. Detta skall göras bland annat genom samtal med ett urval av personer som i sitt yrke möter ungdomar och unga vuxna. En mindre del av utredningen ska ge exempel på evidensbaserade metoder som främjar den psykiska hälsan, både på individoch samhällsnivå. Sammantaget kan sedan olika förslag ges på hur olika verksamheter kan stärka eller utveckla förutsättningarna för att främja en god psykisk hälsa bland ungdomar och unga vuxna. Förslagen bör uppmuntra till samverkan mellan olika verksamheter i Halland. Syfte Utredningens syfte är att på lång sikt medverka till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god psykisk hälsa hos halländska ungdomar och unga vuxna. Mål Utredningens övergripande mål är att ta fram förslag för hur olika verksamheter kan arbeta för att stärka den psykiska hälsan bland ungdomar och unga vuxna i Halland. Frågeställningar: -- Hur ser ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa ut? -- Vilka är orsakerna till den ökande psykiska ohälsan? -- Vilka faktorer påverkar den psykiska hälsan? -- Vilka verksamheter arbetar främjande med psykisk hälsa i Halland? -- Vilka metoder finns som främjar psykisk hälsa? Avgränsning De åldersgrupper som idag uppvisar sämre psykisk hälsa än andra grupper är ungdomar och unga vuxna. I denna utredning avgränsar vi oss därför till ungdomar i åldern år och unga vuxna i åldern år. Utredningen berör också vuxna i form av att de utgör till exempel kontaktpersoner, lärare, vårdpersonal och förebilder för ungdomar och unga vuxna. Denna utredning berör ungdomar och unga vuxna ur ett folkhälsoperspektiv, vilket innebär ett brett befolkningsperspektiv där vi inte tittar på särskilt utsatta eller utvalda grupper. I ett folkhälsoperspektiv uppmärksammas att människors miljö och levnadsvillkor har stort inflytande över deras hälsa och ohälsa. I folkhälsoarbetet ingår att utveckla åtgärder för att tidigt stödja hälsofrämjande faktorer i omgivningen. Detta sker i de verksamheter som når den avsedda målgruppen i deras vardag och omfattar upprättande av så kallade stödjande miljöer. Ur ett folkhälsoperspektiv pekas inte riskpersoner ut, utan det finns en strävan efter att öka friskfaktorerna för alla. I utredningen vill vi därför sätta fokus på vad som påverkar och stärker den psykiska hälsan. Utredningen innefattar främst psykisk hälsa, men ibland även psykisk ohälsa då gränsen mellan dessa begrepp ibland är svår att dra. Psykisk sjukdom behandlas inte i denna utredning. Detta innebär att utredningen inte heller tar upp 9

10 verksamheter eller metoder som har fokus på indikerad prevention (behandling). Vi har även valt att endast beröra verksamheter och metoder som påverkar ungdomar och unga vuxna under det aktuella åldersspannet. Självklart påverkar uppväxtförhållanden, föräldraförhållanden, förskoleverksamhet, vårdrelationer och så vidare ungdomen eller den unga vuxna nu och senare livet, men det finns det andra utredningar och rapporter som tar upp. Vi garanterar inte heller att utredningen har en heltäckande bild över samhällets alla verksamheter och metoder. Metod Kunskapsinhämtandet har skett genom litteratursökningar och genomläsningar av relevanta rapporter, utredningar och forskningsartiklar. Besök, e-postkontakt och telefonintervjuer har genomförts med representanter för olika verksamheter i Halland under tidsperioden till (se vidare i besöks- och intervjuförteckning). Efter sammanställningen har de olika avsnitten kommunicerats med tjänstemän inom olika professioner på Region Halland samt inom landstingets och kommunernas olika verksamheter. Dessa har gett synpunkter på innehåll samt förslag på åtgärder. Docent Sven Bremberg, ansvarig för barn och ungdomsfrågor vid Statens Folkhälsoinstitut, har även läst igenom och kommenterat innehållet och det vetenskapliga materialet. Definitioner Bestämningsfaktorer är de faktorer som påverkar hälsan hos individer och grupper. De olika faktorerna som påverkar hälsan är fördelade på olika nivåer (se figur 2). Överst finns samhällets struktur på global nivå. Nästa nivå handlar om livsvillkoren, de omständigheter som människan inte direkt kan påverka och som oftast bestäms genom politiska beslut. Därefter kommer den nivå som främst handlar om individens livsfaktorer. Närmst den enskilde individen är den nivå som handlar om sociala nätverk, socialt stöd och familjen. Faktorer som ålder, kön och arv kan inte påverkas utan ger endast olika förutsättningar (Region Halland 2009). EKONOMISKA STRATEGIER MILJÖ UTBILDNING JORDBRUK & LIVSMEDEL FRITID & KULTUR TRAFIK NARKOTIKA MATVANOR MOTION FÖRSÄKRING BOENDE ALKOHOL SOCIALA NÄTVERK SEX & SAMLEVNAD TJÄNST LÖSHET MILJÖ TOBAK SOCIALT STÖD. BARNS AKTER VANOR M.M SJUKVÅRD M.M ÅLDER KÖN ARV Figur 2. Hälsans bestämningsfaktorer 10

11 Hälsofrämjande arbete/promotion är den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och att förbättra den. Hälsa ska ses som en resurs i vardagslivet och inte som målet i tillvaron. Hälsofrämjande arbete innebär ett arbete som gör det möjligt för individer, verksamheter och samhället att öka kontrollen över faktorer som påverkar hälsan och på så sätt förbättra den och utgå från det som är friskt (Pellmer & Wramner 2009). Prevention innebär en strävan att förebygga ohälsa eller sjuklighet och kan delas in i olika nivåer: Universell prevention definieras som en intervention som inte tar hänsyn till skillnader mellan hög- och lågriskgrupper. Ingen enskild individ eller grupp väljs ut av något skäl. Interventionen är tänkt att främja alla oavsett grad av risk. Selektiv prevention definieras som en intervention riktad till undergrupper i populationen som exponeras för en eller flera riskfaktorer. Enskilda individer identifieras inte det är gruppen, inte individen, som bedöms befinna sig i riskzon. Indikerad prevention definieras som en intervention (behandling) för individer med identifierade problem (Socialstyrelsen 2008b). Friskfaktor (skyddsfaktor) avser en faktor som skyddar och stärker individen. Om en insats syftar till att öka tillgången till en friskfaktor bedrivs ett hälsofrämjande eller promotivt arbete (Janlert 2000). Riskfaktor avser en faktor som ökar risken för ohälsa eller problem hos individen. Om en insats syftar till att reducera en riskfaktor bedrivs ett förebyggande eller preventivt arbete (Janlert 2000). Stress har i den vardagliga diskussionen en vid innebörd. Att känna sig ansträngd, att inte hinna med det man tänkt sig, att vara frustrerad, att vara orolig och att ha svårt att somna beskrivs som stress, alternativt som tecken på stress. Kroppsliga symptom, som uppfattas vara konsekvenser av påfrestningar, exempelvis huvudvärk och magvärk, ingår i denna vardagliga beskrivning av stress (SOU 2006). Psykisk hälsa är mer än frånvaron av psykisk ohälsa. Det handlar bland annat om att människor upplever sin tillvaro meningsfull, att de kan använda sina resurser, vara delaktiga i samhället och uppleva att de har förmåga att hantera livets normala motgångar (SKL 2008). Psykisk ohälsa är subjektivt upplevda och självrapporterade besvär som har en psykisk karaktär och behöver inte ha samband med psykisk sjukdom eller psykisk störning, vilka har en mer klinisk diagnostisering. Psykisk ohälsa är psykiska besvär som är vanliga men oönskade och upplevs som negativa och ökar risken för psykisk sjukdom. Psykisk ohälsa kan komma till uttryck i besvär som nedstämdhet, oro och sömnsvårigheter - symtom som är plågsamma men inte så uttalade att de kan klassificeras som psykisk sjukdom (Socialstyrelsen 2008b). 11

12 Hur mår ungdomar och unga vuxna idag? Nationellt De flesta ungdomar och unga vuxna i Sverige mår bra och har en god livssituation. I stort ser ungdomar positivt på sig själva och få identifierar sig helt med påståenden om brister i den psykiska hälsan. Pojkar ser mer positivt på sig själva än vad flickor gör (SCB 2007). En stor majoritet, 80 procent, av de unga uppger att de ser optimistiskt på sin framtid vilket är oförändrat sedan 2002 (Ungdomsstyrelsen 2007b). Nedsatt psykisk hälsa har blivit vanligare bland ungdomar och unga vuxna sedan början av 1990-talet. Det går att utläsa att självrapporterade psykiska besvär har blivit vanligare och att betydligt fler kvinnor än män har en nedsatt psykisk hälsa. Det är nästan tre gånger fler flickor än pojkar som upplever detta. Försämringen av den psykiska hälsan är inte begränsad till ungdomar eller unga vuxna från någon särskild social bakgrund. Besvär som ängslan, oro och ångest har ökat oavsett ursprung, familjeförhållanden, socioekonomi, anställningsförhållanden eller arbetsmarknadsstatus och påverkas inte av om man bor i glesbygd eller stad (Socialstyrelsen 2009a). Det finns svenska studier där jämförbara grupper av ungdomar och unga vuxna i åldern år tillfrågats vid upprepade tillfällen på samma sätt om olika former av psykiska besvär. Samtliga studier visar på ökade besvär i form av oro och nedstämdhet, sömnbesvär och trötthet samt anspänning och värk. Sådana besvär har ökat även i befolkningen i stort, men ökningen är mest uttalad i åldern år och ökningen saknas helt för de äldre (SOU 2006). Flickor har psykosomatiska besvär betydligt oftare än pojkar. Vissa besvär är minst dubbelt så vanliga bland flickor som bland pojkar (SCB 2007). Oro, ängslan och ångest är ofta även förknippade med andra hälsobesvär. Majoriteten av dem som rapporterar oro, ängslan eller ångest anger att de också känner sig nedstämda. Nästan hälften har sömnbesvär och drygt hälften har värk i nackoch skulderregionen (Socialstyrelsen 2009a). Det kan konstateras att antalet självmord i Sverige minskat från 1980 talet fram till år 2003 för både män och kvinnor. Denna nedåtgående trend ses inte bland personer i åldersgruppen år. Männen i denna åldersgrupp visar en svag uppgång de senaste åren. År 2003 minskade dock självmordstalet. Kvinnor i åldersgruppen år visade varken på en nedgång eller på en uppgång under den observerade perioden, utan självmordstalet har legat relativt stabilt under hela perioden. Det kan dock konstateras att andelen självmord i åldersgruppen år är lägre än bland samtliga äldre åldersgrupper (Socialstyrelsen 2006a). I en undersökning om svenska skolbarns hälsovanor (Danielson 2006) framkommer att hälsan, levnadsvanorna, de sociala relationerna samt uppfattningen om skolmiljön förändras med åldern och att det ofta skiljer sig mellan pojkar och flickor. I de lägre tonåren mår man som regel bättre, lever sundare och upplever skolan mer positivt än då man blir äldre. Såväl självskattad hälsa, somatiska och psykiska besvär, som allmänt välbefinnande försämras med stigande ålder och skillnaden mellan pojkar och flickor ökar. Majoriteten skattar att de har en bra hälsa och sett över tid har andelen som anser sig som mycket friska varit oförändrad. Flickorna trivs i mindre utsträckning med livet än pojkarna oavsett ålder. Denna skillnad har blivit mer märkbar under åren Gemensamt för pojkar och flickor är att de får svårare att tala med sina föräldrar ju äldre ungdomarna blir, samtidigt som de får lättare att tala med vänner av motsatt kön. Kontakten med föräldrarna har inte förändrats över tid. Samtidigt som skoltrivseln minskar med åldern ökar känslan av att vara stressad av sitt skolarbete och vid 15-års ålder känner sig flickorna mer stressade än pojkarna. Sett över tid har andelen som tycker mycket bra om skolan till stora delar varit oförändrad åren Med stigande ålder är det fler som tycker att kraven ökar, samtidigt som det är färre som tycker att de har möjlighet att påverka sin 12

13 skolsituation, att de blir rättvist behandlade av sina lärare och att de får hjälp från lärare då de behöver det (Danielson 2006). Ungdomsstyrelsens undersökning Fokus -07 belyser vilken betydelse självförtroende och självkänsla har för unga. Undersökningen visar att rapportering av ohälsa ökar i takt med ökad oro för att inte duga eller räcka till. Oro är vanligare bland unga kvinnor än bland män. Ungefär en fjärdedel av de unga kvinnorna oroar sig för sina prestationer och sitt utseende. Ungdomar uppger också att de upplever att vårt samhälle bygger mycket på prestationer, det är viktigt att lyckas med allt. Detta i kombination med att barn och unga människor uppfostras i tron att de kan bli vad de vill kan bidra till att många unga känner sig misslyckade (Ungdomsstyrelsen 2007a). Arbetslivsinstitutet har analyserat befintliga data från ULF-undersökningar (undersökningar av levnadsförhållanden) utifrån studenters perspektiv. En kraftigt negativ trend mellan kunde ses avseende psykisk hälsa. Man har dels tittat på ängslan, oro eller ångest, men också på sömnbesvär och trötthet. För samtliga dessa besvär står gruppen studerande för den största relativa ökningen. Andelen studerande som angett att de ofta känt sig trötta har dubblerats. De som uppgett att de haft sömnbesvär eller besvär av ängslan, oro eller ångest hade tredubblats (Hallsten m.fl. 2004). Bilden av att många av dagens studenter har psykosociala problem förstärks i en undersökning om studenters stress. Mer än hälften, 53 procent, instämmer i stor eller mycket stor utsträckning på frågan om de känner sig stressade (Hasselström & Wägerth 2005). Alkoholkonsumtionen har ökat kraftigt bland ungdomar sedan början av 1990-talet för att sedan stabiliseras i början av 2000-talet. Det är sedan länge känt att psykiska besvär kan leda till ökad alkoholkonsumtion, och tvärtom att ökad alkoholkonsumtion kan leda till ökade psykiska besvär. Det är därför troligt att den ökade alkoholkonsumtionen också har bidragit till att öka de psykiska besvären (Socialstyrelsen 2009a). År 2005 var andelen med riskabla alkoholvanor högst i åldrarna år (35 procent av männen och 25 procent av kvinnorna) och konsumtionen minskar sedan kontinuerligt med stigande ålder. Volymen alkohol som konsumerades var högst i åldersgruppen år (Socialstyrelsen 2008a). En fjärdedel av studenterna på högskolan har en hög alkoholkonsumtion (Eriksson & Olsson 2004). Halland Två rapporter beskriver hälsan i Halland Ung i Halland (2006) och Hälsa på lika villkor? (2005). I rapporten Ung i Halland beskrivs utvecklingen av hälsosituationen hos åringar i Halland. I denna rapport görs även jämförelser med rapporten Ungdomars liv och hälsa i Halland Ung i Halland baseras på en enkätstudie bland elever i år 7, 9 och år 2 på gymnasiet. Hälsa på lika villkor? beskriver den vuxna befolkningens hälsa där olika grupper kan studeras, däribland unga vuxna. Hälsa på lika villkor? baseras på en enkätstudie bland hallänningar. Ungdomar I Ung i Halland visades att de allra flesta ungdomar (92 procent) i Halland trivdes ganska bra eller mycket bra med livet. Majoriteten (93 procent) av ungdomarna bedömde även att de mådde bra eller mycket bra. I övrigt ansåg de flesta ungdomar att deras föräldrar visade förståelse för dem, att de hade det bra hemma och att de hade någon vuxen att prata med om de hade problem. Det var många ungdomar (85 procent) som ansåg att det var bra eller mycket bra att gå i skolan och de ansåg även att de var trygga i skolan (91 procent) (Landstinget Halland 2006). Undersökningen visade samtidigt att de psykiska besvären ökat mycket sedan 2001, särskilt bland flickor. Det var till exempel många elever i undersökningen som upplevde sitt skolarbete stressande, 29 procent av pojkarna och 44 procent av flickorna. De äldsta ungdomarna var mer stressade än de yngre. En liten andel elever upplevde att förväntningarna från föräldrarna angående deras skolprestation var för hög. Trots att det var få som upplevde att kraven var för höga från föräldrarna, var det ändå en ökning 13

14 sedan år Det var också många elever som ansåg att lärarnas förväntningar på dem var för höga. Hälften av alla flickor och en tredjedel av pojkarna ansåg även att de hade för höga krav på sig själva när det gällde skolarbetet. Vidare upplevde 90 procent av ungdomarna att de aldrig hade blivit mobbade, medan cirka tre procent hade blivit mobbade en gång i veckan eller mer (Landstinget Halland 2006). Huvudvärk och magont har ökat mellan åren 2001 och 2006 hos både pojkar och flickor, dock upplevde flickor mer besvär. Besvär med att känna sig nere hade ökat mycket 2006 jämfört med 2001 för flickor (från cirka 20 procent till cirka 30 procent). En fjärdedel av flickorna och en tiondel av pojkarna uppgav att de stannat hemma från skolan på grund av oro, ängslan eller nedstämdhet. Flickorna sökte oftare hjälp för psykiska besvär än pojkarna och denna andel ökade med åldern. Flickorna uppgav genomgående i undersökningen mer besvär och fler symtom än pojkarna. Rapporten visar att flickor jämfört med pojkar trivs sämre med livet, har svårare för att prata med sina föräldrar, oroar sig mer för föräldrar och syskon, känner sig mer ensamma/ utanför/hjälplösa, har högre förväntningar på sig själva och upplever mer stress i skolarbetet (Landstinget Halland 2006). En fördjupningsstudie utifrån Ung i Halland genomfördes av landstingets FoUU-enhet år 2007 för att studera faktorer som var kopplade till psykisk ohälsa. Denna analys visade att bland dem som hade psykisk ohälsa var flickor kraftigt överrepresenterade (72 procent flickor och 28 procent pojkar). I den grupp av ungdomar som hade psykisk ohälsa var kroppsliga besvär vanligare, huvudvärk och sömnsvårigheter dubbelt så vanligt och magont tre gånger så vanligt, jämfört med övriga i åldersgruppen. Det var också fyra gånger vanligare att tycka att föräldrarna sällan eller aldrig hade tillräckligt med tid, nästan nio gånger vanligare att sällan eller aldrig ha det bra hemma, nästan tre gånger vanligare att ofta eller alltid vara bekymrade för något syskon eller någon av föräldrarna. Tillitsbrist, att inte våga lita på vuxenvärlden där föräldrarna är de främsta företrädarna, var mer än fyra gånger så vanligt bland dem som hade psykisk ohälsa. Det var också mer än fyra gånger vanligare i denna grupp att ofta eller alltid känna sig ensam (se vidare tabell 1) (Landstinget Halland 2007a). Det var betydligt fler bland dem med psykisk ohälsa som kände sig stressade av sitt skolarbete och som ställde höga krav på sig själva i skolan i jämförelse med andra. I denna grupp rapporterade 9 procent att de blivit mobbade, vilket var nästan fem gånger så vanligt i jämförelse med dem som hade psykisk hälsa. Fyra av tio inom gruppen med psykisk ohälsa hade medvetet skadat sig själva. Jämfört med övriga hade denna grupp även andra hälsobelastningar. Dagligrö- Grupp som mår psykiskt dåligt % Jämförandegrupp % Huvudvärk Svårt att sova Ont i magen Föräldrar aldrig/sällan har tillräckligt med tid 16 4 Ofta bekymrad för syskon/förälder Litar inte på vuxna 13 3 Känner sig ofta/alltid ensam 34 8 Tabell 1. Tabell utifrån FoUU:s fördjupningsstudie om ungdomars psykiska hälsa. 14

15 kande var fyra gånger vanligare och de hade också provat alkohol i större utsträckning och berusade sig oftare. Lusten att prova narkotika och också använda det var vanligare bland dem med psykisk ohälsa (Landstinget Halland 2007a). Unga Vuxna I Hälsa på lika villkor? bedömde majoriteten (81 procent) i gruppen unga vuxna sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra. Denna åldersgrupp bedömde sitt allmänna tillstånd som bättre jämfört med övriga åldersgrupper. Men när det gällde psykisk ohälsa sågs en tydlig könsskillnad till kvinnors nackdel samt för åldersgruppen år. En liknande tendens kunde även ses då det gällde upplevd stress och tillit till andra människor. En något högre siffra sågs för åldersgruppen år när det gällde lätt eller svår ängslan, oro eller ångest, jämfört med övriga åldersgrupper i befolkningen. I förhållande till andra åldergrupper hade unga vuxna störst andel med riskabla alkoholvanor (Landstinget Halland 2005). den andra gruppen. I gruppen unga vuxna med psykisk ohälsa var kvinnor överrepresenterade (67 procent kvinnor och 33 procent män). Förekomsten av svåra besvär med ängslan, oro eller ångest var även sju gånger vanligare och sömnsvårigheter var betydligt vanligare. Kroppsliga besvär var också överrepresenterade hos dem med psykisk ohälsa. Svåra besvär med huvudvärk var exempelvis fyra gånger vanligare än för övriga. Hälften av dem med psykisk ohälsa kände sig också mycket stressade, vilket var fem gånger vanligare än hos övriga (se vidare tabell 2) (Landstinget Halland 2007b). Då både halländska och nationella studier påvisade försämrad psykisk hälsa bland unga vuxna, genomfördes en fördjupningsstudie utifrån Hälsa på lika villkor? av FoUUenheten år 2007 även på denna grupp. Inom åldersgruppen år var det 26 procent som rapporterade psykisk ohälsa. En majoritet av dessa var studerande, 51 procent, jämfört med 40 procent i Grupp som mår psykiskt dåligt % Jämförandegrupp % Besvär med ängslan, oro eller ångest 15 2 Sömnsvårigheter 10 3 Besvär med huvudvärk eller migrän 13 3 Känner sig mycket stressad Tabell 2. Tabell utifrån FoUU:s fördjupningsstudie om unga vuxnas psykiska hälsa. 15

16 Utvecklingen i samhället orsaker till psykisk ohälsa Sverige har lägst andel fattiga barn i världen. Välfärdssystemen för barn och unga hör till de bäst utvecklade vid en internationell jämförelse. Förskola av svensk kvalité finns inte utanför de nordiska länderna. Lärartätheten i skolan hör till den högsta inom OECD området (Organisation for Economic Co-operation and Development). Troligen har inget land i världen lika utvecklad elevvård som den som finns i Sverige. Inget annat land har heller lika omfattande verksamhet av den typ som bedrivs vid de svenska ungdomsmottagningarna. Tillgången till dessa resurser har varit oförändrad eller har ökat under de senaste 20 åren. Om den psykiska ohälsan skulle förklaras av brister i välfärdssystemen skulle den psykiska hälsan i Sverige bland unga vara påtagligt god (SOU 2006). Ökningen av den självskattade psykiska ohälsan kan inte enbart förklaras med att ungdomar fått ett annat sätt att förhålla sig till och uttrycka psykiska besvär i enkäter och intervjuer. I stället visar resultaten att utvecklingen av självrapporterade besvär och psykisk sjukdom i medicinsk mening följer varandra. Förklaringen till att så många fler uppger sig ha nedsatt psykiskt välbefinnande måste sökas i sådant som berör stora delar av ungdomsgruppen och de unga vuxna (Socialstyrelsen 2009a). Förändringarna i den psykiska hälsan under de senaste decennierna kan bland annat förklaras av den ökade individualiseringen, att ungdomsperioden har förlängts, att det har blivit ökade krav på prestationer, medias påverkan, ökad alkohol- och drogkonsumtion, mobbning, bostadsbrist, ökad arbetslöshet och ekonomisk utsatthet (SOU 2006, Alin Åkerman & Ramberg 2008). Nedan finns de olika förklaringarna beskrivna. Detta utesluter inte att det finns andra förändringar i ungdomars och unga vuxnas levnadsvillkor som kan ha betydelse. För de flesta levnadsvillkor saknas både kunskap om hur de påverkar ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa och fakta om hur levnadsvillkoren har förändrats över tid. Individualisering Individualiseringen har blivit en del av den moderna utvecklingen. Nya möjligheter har öppnats vilket gör livet mindre förutsägbart. Utvecklingen är i många avseenden positiv, men ställer också krav på ungdomar och unga vuxna att själva välja vilka liv de vill leva. Förmågan att hantera denna öppna situation förefaller inte ha utvecklats i samma takt som de nya möjligheterna har tillkommit. Psykisk ohälsa bland unga människor kan bland annat härledas till avsaknad av kompetens att hantera de ökade kraven och valfriheten (SOU 2006). Det är svårt att veta vad man vill göra i framtiden, men ändå ska man bestämma framtiden nu och göra en massa val och vad är det jag väljer bort? 16

17 World Value Survey är ett omfattande internationellt system som används för att följa utvecklingen av människors värderingar. I översikten ingick ett knappt hundratal länder. Sverige representerade extremen för de två dimensioner i studien som rörde individualisering. Det innebär att vi i Sverige mer än i något annat land har en allmänt ifrågasättande attityd och anser att den enskilde kan göra egna rationella bedömningar och betonar individuellt välbefinnande och självförverkligande mer än i andra länder. Studier av individualiseringens effekter på psykisk hälsa pekar på en ökad risk för psykisk ohälsa i individualistiska samhällen (SOU 2006). Krav på prestationer Idag upplever många ungdomar att vi lever i ett prestationssamhälle som i sig självt genererar stress. I detta sammanhang är det många som tar upp den stora valfrihet som råder i dag. Trots att många anser att alla val som ska göras är en källa till stress är det få som önskar att det skulle vara på något annat sätt. Svårigheten att få ett jobb efter skolan och tjäna egna pengar är ett vanligt problem bland ungdomar med utländsk bakgrund på yrkesförberedande program. Egna högt ställda krav på att få höga betyg är ett vanligt stressmoment bland gymnasieungdomar på teoretiska program. Majoriteten av ungdomarna anser att skolan är den främsta stressframkallande faktorn. Skolstressen anser ungdomarna framförallt beror på att för mycket av skolarbetet sker i hemmet. Ofta har eleverna flera prov och inlämningsuppgifter i veckan och är då tvungna att försaka fritidsaktiviteter och kompisar. Ämnes- och betygsystemen anser många är orsak till stress. Majoriteten anser att lärarna inte förstår vare sig mål eller kriterier, utan tolkar dem självsvåldigt. Såväl grundskole- som gymnasieungdomarna blir stressade över att man förväntas att själv ansvara för sin skolgång. Många lärare uppfattas också som dåliga pedagoger som inte vägleder eleverna i studierna (SOU 2006). Även studenter framhåller att samhället bygger på högt ställda prestationskrav som både skapar och upprätthåller stress. Den främsta stressfaktorn bland studenterna är ekonomin. Studenterna anser att de inte klarar sig på studielånet utan är tvungna att jobba extra. Konsekvensen är att de ständigt är stressade, dels eftersom tidsbristen är konstant, dels av en ständig växelvis oro över studieresultaten och ekonomin. Studenterna framhåller också att det är påfrestande med självstudier. Eftersom det är få föreläsnings-, seminarie- och diskussionstillfällen anser de att det är lätt att bli isolerad och deprimerad (SOU 2006). Inom arbetslivet har globaliseringen gjort att kapital och investeringar blivit mer rörliga. Nya jobb skapas och gamla försvinner i högre takt än tidigare vilket kräver flexibla organisationer och medarbetare. Organisationerna har blivit plattare, det vill säga den byråkratiska modellen av ledarskap där beslut gick från högsta chefen till mellanchefer har ersatts med mer flytande modeller. Exempel på detta kan vara att det idag ställs högre krav på medarbetare gällande kunskap och förmåga att tolka och lösa problem. Detta ger viss frihet inom arbetet men kan också skapa osäkerhet om vad som faktiskt gäller, vilket kan skapa stress (SOU 2006). Det är jobbigt att få allt ansvar själv! Det är för mycket gruppuppgifter och egna arbeten och för lite lektioner. 17

18 Längre ungdomsperiod Sverige och Danmark har världens äldsta högskole- och universitetsstudenter. Studenterna är äldre än i jämförbara länder både när de påbörjar sina studier och när de slutför dem. Sverige har dessutom en av de högsta medianåldrarna bland högskolenybörjarna, knappt 22,5 år. I de flesta andra länder är medianåldern cirka 20 år. Tillsammans med några andra länder har Sverige även den högsta andelen studenter över 30 år bland samtliga OECD-länder. Den förhållandevis höga åldern vid högskolestarten innebär att de svenska studenterna är förhållandevis gamla när de lämnar högskolan och etablerar sig på arbetsmarknaden (SOU 2009). Unga vuxnas situation i samhället har försämrats bland annat genom minskade möjligheter till egen försörjning och egen bostad. Unga tvingas bo kvar längre i föräldrahemmet och etablering i vuxenlivet har förskjutits högre upp i åldrarna. Unga vuxna mellan år som flyttat hemifrån har generellt sätt en sämre ekonomisk situation än andra grupper, detta gäller särskilt kvinnor. 40 procent av alla biståndstagare i Sverige är i åldern år, vilket betyder att var tionde person i åldersgruppen lever på bistånd (Socialstyrelsen 2006b). På 1970 talet hade mer än hälften av alla 25-åriga kvinnor och en fjärdedel av männen redan blivit föräldrar. Bland 25-åringarna i dag är det bara omkring 20 procent av kvinnorna och omkring 10 procent av männen som hunnit få barn (Socialstyrelsen 2009a). Svårigheter att få egen bostad Unga har fått det svårare att ta sig in på bostadsmarknaden, särskilt i storstäderna där priserna på bostäder ökat kraftigt samtidigt som köerna till hyreslägenheter blivit allt längre. I dag bor var femte 25-åring i storstäderna hemma hos sina föräldrar (Socialstyrelsen 2008a). Majoriteten av kommunerna i storstadsregionerna uppger att det råder bostadsbrist. Efterfrågan är större än utbudet på bostäder, vilket innebär att det finns få lediga hyresrätter samt att priserna på bostadsrätter och egna hem är höga. Trots att de flesta kommuner i storstadsregionerna uppger bostadsbrist för ungdomar, är det endast ett fåtal som arbetar särskilt med bostadsförsörjning för ungdomar, unga vuxna och studenter genom exempelvis program, utredningar eller översiktsplanering. Inte heller är det många kommuner som har någon eller några särskilda insatser på gång i kommunen för att underlätta för ungdomar att få en bostad (Boverket 2008). Etableringen i egen bostad har minskat kraftigt sedan år Många unga etablerar sig i hyresrätt och det har skett en minskad etablering i den upplåtelseformen. Möjligheten att ta sig in på bostadsmarknaden handlar inte bara om antal bostäder på bostadsmarknaden utan även om hur förmedlingen av dessa går till. Dagens bostadssökande behöver vara mycket aktiva i sitt sökande efter en lägenhet. Utsattheten på bostadsmarknaden har effekter för livskvaliteten. Osäkerhet och instabilitet, trångboddhet, brist på privata rum, svårigheter att koncentrera sig och hur kul är det att bo hemma när man är 25? Men vad ska man göra, jag pluggar ju fortfarande, så jag har inte råd. 18

19 Stressigt att tänka på framtiden. Man orkar inte ens söka bostad eftersom alla säger att det inte finns några.

20 och negativ påverkan på arbete eller studier är några konsekvenser av ett oordnat boende som unga ofta nämner. Brist på en ordnad boendesituation försvårar etableringen i vuxenlivet och kan vara en bidragande orsak till att familjebildning förskjuts uppåt i åldrarna (Boverket 2008). När andelen hyresrätter minskar, försvårar det ytterligare för dem som inte kan ta stora lån. Risken finns också att hyresvärdarna höjer kraven på dem som ska få teckna kontrakt, vilket kan vara svårt för många ungdomar att leva upp till. De formella kraven kan handla om inkomstnivå, typ av inkomst, anställningsformer samt avsaknad av betalningsanmärkningar. Det är dessutom möjligt att de formella kraven höjs ytterligare vid en bristsituation. Sammantaget ger det en väldigt mörk bild för unga vuxna (Boverket 2008). Ökad arbetslöshet och otrygga arbetsförhållanden Möjligheterna att få förvärvsarbete har drastiskt försämrats under de senaste 20 åren. Förlusten av arbetstillfällen har nästan enbart drabbat ungdomar och unga vuxna medan andra åldersgrupper påverkats endast i begränsad omfattning. En jämförelse mellan elva europiska länder visar att ökningen av psykiska besvär bland ungdomar och unga vuxna går parallellt med utvecklingen av arbetsmarknaden för samma grupp. Utvecklingen under perioden har varit som sämst för ungdomar och unga vuxna i Sverige i båda dessa avseenden. De minskade möjligheterna till förvärvsinkomster har påverkat ungdomarnas ekonomi (SOU 2006). En nyligen publicerad studie visar likaså att när andelen unga som står utanför arbetslivet ökar försämras också den psykiska hälsan bland unga (Lager & Bremberg 2009). Sysselsättningen bland unga vuxna (20 24 år) följer i stora drag utvecklingen av den generella sysselsättningen. Unga vuxna drabbas dock vanligtvis hårdare i lågkonjunktur eftersom det är svårt för dem att komma in på arbetsmarknaden. Det allmänna mönstret har varit att ungdomsarbetslösheten legat ungefär två gånger högre än arbetslösheten för hela den förvärvsarbetande befolkningen. År 2008 låg dock ungdomsarbetslösheten fem gånger högre jämfört med den övriga förvärvsarbetande befolkningen. Ungefär hälften av de unga vuxna (två av fem bland män och tre av fem bland kvinnor) har en tidsbegränsad anställning. Det är en betydligt högre andel än bland den övriga förvärvsarbetande befolkningen och den har ökat de senaste åren (Socialstyrelsen 2008a). Att ha en fast anställning är mycket viktigt anser cirka 65 procent bland unga kvinnor och män. De anser också att arbetskamrater, arbetsmiljö och fast anställning är viktigare än arbetsuppgifter, lön och utvecklingsmöjligheter. Bland unga (16 24 år) ökade andelen med jäktigt och enformigt arbete, från 15 procent i mitten av 1980-talet till 24 procent år Arbetsmiljöverket har vid inspektioner på arbetsplatser, med många unga anställda, bland annat funnit att många unga får en otillräcklig introduktion till sitt arbete (AV & SCB 2006). Arbetsgivarna kräver yrkeserfarenhet och utan jobb får man ingen erfarenhet. Jag menar hallå, vad tänker de på! Man har ju inte en chans. 20

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

sammanfattning av utredningen om Ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa och ohälsa

sammanfattning av utredningen om Ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa och ohälsa sammanfattning av utredningen om Ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa och ohälsa pernilla isaksson Innehållsförteckning Inledning... 4 Uppdrag och genomförande... 4 Hur mår ungdomar och unga vuxna

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Hur mår unga i Gävleborg?

Hur mår unga i Gävleborg? Hur mår unga i Gävleborg? Konferens Sociala risker och krisberedskap, Högbo 2010-06-15 Johanna Alfredsson Samhällsmedicin Gävleborg Dagens presentation Psykisk hälsa Hälsoundersökningar 1996 och 2002 Nationell

Läs mer

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-11 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Socialdepartementet Enheten för folkhälsa 103 33 Stockholm BRIS remissyttrande över förslag

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Barns och ungas hälsa

Barns och ungas hälsa Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Planeringskommitté Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt Konferensprogram och frågeställningar Konferenspanel Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige,

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, 1985-2009 I Sverige genomförs sedan 1985/1986 det internationella forskningsprojektet Skolbarns hälsovanor,

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering Bakgrund/problemformulering Ung resurs I Lycksele finns det idag ett stort antal arbetslösa ungdomar under 25 år som är helt arbetslösa, arbetar deltid eller har tillfälliga anställningar. Ett stort antal

Läs mer

Mer tillåtande attityd till alkohol

Mer tillåtande attityd till alkohol IQ RAPPORT 2017:1 IQs ALKOHOLINDEX 2016 Mer tillåtande attityd till alkohol men unga går mot strömmen Innehåll 1. Förord 2. Sammanfattning 3. Alkoholindex mer tillåtande attityd till alkohol 6. Ungas attityd

Läs mer

Betänkandet Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Analyser och förslag till åtgärder (SOU 2006:77)

Betänkandet Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Analyser och förslag till åtgärder (SOU 2006:77) KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING INDIVID OCH FAMILJ SID 1 (7) 2007-09-05 Handläggare: Susanna Wahlberg Telefon: 08-508 08 022 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Sammanträde 2007 09 20 Betänkandet Ungdomar,

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport Lupp 29 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp 9 rapport LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 29 Den femte luppundersökningen med nära 2 frågor

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Trender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor

Trender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor Trender i relationen mellan barn och föräldrar Resultat från Skolbarns hälsovanor 13/14 Maria Corell, utredare Petra Löfstedt, utredare och projektledare för Skolbarns hälsovanor Om Skolbarns hälsovanor

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Presentation vid U-FOLDs seminarium Missbruk hos äldre den 21:a januari 2015 i Uppsala Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten 2.

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

FOKUS PÅ. PISA 2015: Så mår svenska 15-åringar i skolan

FOKUS PÅ. PISA 2015: Så mår svenska 15-åringar i skolan FOKUS PÅ NR 1 ARPIL 2017 PISA 2015: Så mår svenska 15-åringar i skolan ""Var femte 15-åring känner sig konstig och missanpassad i skolan. Lika stor andel känner sig ensamma i skolan. ""Sverige är ett av

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Delrapport Jobbhälsoindex 2013:3 Jobbhälsobarometern Sveriges Företagshälsor 2014-03-11 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om

Läs mer

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar? Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Kommunprofil. Gnesta. Gnesta Kommun. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

Kommunprofil. Gnesta. Gnesta Kommun. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår 2011 Kommunprofil Kommun Resultat från 2004-2011 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober

Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober Fredrik Söderqvist Epidemiolog Tel: 021-174670 E-post: fredrik.soderqvist@ltv.se Andel elever i skolår 9 10 9 8 7 6 5 4 Mår bra eller mycket bra 1995 1998 2001

Läs mer

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Sammanfattning och slutsatser sid 4 Resultat av Unionens undersökning av arbete vid sjukdom sid

Läs mer

Om ledarskapet och andra förutsättningar för en bra arbetsmiljö. En rapport från SKTF

Om ledarskapet och andra förutsättningar för en bra arbetsmiljö. En rapport från SKTF Om ledarskapet och andra förutsättningar för en bra arbetsmiljö En rapport från SKTF Juni 23 Sammanfattning och reflektioner Kännetecknande för olika yrken inom Svenska kyrkan är att de är relativt enkönade.

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer