Ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa och ohälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa och ohälsa"

Transkript

1 Ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa och ohälsa pernilla isaksson hur skapar vi förutsättningar för en god psykisk hälsa i halland?

2

3

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 6 Inledning... 7 Uppdrag och genomförande... 9 Syfte... 9 Mål... 9 Avgränsning... 9 Metod...10 Definitioner...10 Hur mår ungdomar och unga vuxna idag?...12 Nationellt...12 Halland Ungdomar Unga Vuxna Utvecklingen i samhället orsaker till psykisk ohälsa...16 Individualisering...16 Krav på prestationer...17 Längre ungdomsperiod...18 Svårigheter att få egen bostad...18 Ökad arbetslöshet och otrygga arbetsförhållanden Ekonomisk utsatthet...22 Alkoholkonsumtion...22 Medievanor Mobbning...27 Friskfaktorer för psykisk hälsa Friskfaktorer - Individnivå Emotionell intelligens/emotionell kompetens Familjeförhållanden och nära vänner Förmåga att hantera problem (coping) Förmåga att värdera problem (appraisal) Förmåga till avslappning Kognitiv förmåga Levnadsvanor Självkänsla Friskfaktorer - Samhällsnivå Arbete och arbetsplatsen Boende och närmiljö Ekonomi och socialförsäkring...32 Fritid och kultur...32 Hälso- och sjukvård...34 Skola och utbildning...34 Socialt kapital, delaktighet och inflytande Hur arbetar olika verksamheter i Halland idag?...36 Arbetsförmedlingen...36 Arbetsmarknadsenheter eller liknande...38 Bostadsföretag...39 Eftergymnasial utbildning

5 Högskolestudier Vuxenutbildning...43 Fritids- och kulturverksamhet Fritidsgårdar och motsvarande Föreningsverksamhet Kulturverksamhet Företagshälsovård Grundskola och gymnasium Skolhälsovård Studie- och yrkesvägledning Hälso- och sjukvård...54 Närsjukvård...54 Ungdomsmottagning...54 Kyrkan...56 Socialtjänst...57 Metoder som främjar psykisk hälsa...59 Evidensbaserade metoder...59 ACT - Acceptance and Commitment Therapy/training...59 ASTP - Alcohol Skills Training Programme...59 DISA - Depression in Swedish Adolescents...59 Du bestämmer...61 KBT - Kognitiv Beteendeterapi...61 Mindfulness...61 MI - Motivational Interviewing...61 Olweusprogrammet...61 SET - Social och Emotionell Träning Vägledande samspel ÖPP - Örebro Preventionsprogram Icke evidensbaserade metoder EQ - Emotionell Intelligens Friends kompisstödsmodell Internetbaserade resurser Kasamdialogen Lions Quest...65 Tjej- och killgrupper...65 Förslag för att främja en god psykisk hälsa i Halland Arbete och arbetsplatsen Boende och närmiljö Delaktighet och inflytande Ekonomi och socialförsäkring Fritid och kultur Hälso- och sjukvård...71 Skola och utbildning...71 Framtidsord Referenser Besöks- och intervjuförteckning

6 Sammanfattning Den psykiska hälsan i Sverige och Halland har försämrats avsevärt de senaste 20 åren, främst bland ungdomar och unga vuxna. Vad beror denna ökning på och vilka faktorer påverkar ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa? Vilka verksamheter möter ungdomar och unga vuxna och hur arbetar de? Detta är några av de frågor som utredningen ger svar på. Utredningens syfte är att på lång sikt medverka till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god psykisk hälsa hos halländska ungdomar och unga vuxna. Det övergripande målet är att ta fram förslag för hur olika verksamheter kan arbeta för att stärka den psykiska hälsan för denna grupp. Utredningen har avgränsats till ungdomar i åldern år och unga vuxna i åldern år ur ett folkhälsoperspektiv. Kunskapsinhämtandet har skett genom litteratursökningar. Besök, e- postkontakt och intervjuer har genomförts med representanter för olika verksamheter i Halland. De flesta ungdomar och unga vuxna i Sverige och Halland mår bra och har en god livssituation. Studier visar dock att nedsatt psykisk hälsa har blivit vanligare bland ungdomar och unga vuxna sedan början av 1990-talet. Om den psykiska ohälsan skulle förklaras av brister i välfärdssystem skulle den psykiska hälsan i Sverige bland unga vara påtagligt god. Förändringarna i den psykiska hälsan under de senaste decennierna kan istället förklaras av den ökade individualiseringen, att ungdomsperioden har förlängts, ökade krav på prestationer, medias påverkan, ökad alkohol- och drogkonsumtion, mobbning, bostadsbrist, ökad arbetslöshet och ekonomisk utsatthet. Flera verksamheter påverkar eller utvecklar någon eller några av de friskfaktorer som identifierats i utredningen. Verksamheterna har alltså betydelse för att främja ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa. Verksamheternas uppdrag och arbete beskrivs närmare i detta avsnitt. Utredningen beskriver metoder som på olika sätt främjar psykisk hälsa hos individer. Metoderna som beskrivs bygger på att stärka friskfaktorerna hos ungdomar eller unga vuxna. Metoderna är uppdelade i evidensbaserade metoder och icke evidensbaserade metoder. De förslag som ges i utredningen visar på insatser och viktiga perspektiv att beakta med avseende på hur olika verksamheter kan utveckla arbetet med att stärka den psykiska hälsan. Förslagen är framtagna efter en sammanvägning av de orsaker till psykisk ohälsa som identifierats, vilka friskfaktorer som finns på individ- och samhällsnivå samt vad verksamheter som kontaktats uppgett som förslag till förbättrat arbete framöver. I samtliga verksamheter kan det främjande arbetet stärkas och med fördel ha stöd i evidensbaserade metoder. Förslagen har indelats utifrån friskfaktorer på samhällsnivå. Vid varje friskfaktor finns förslag till olika verksamheter på hur de skulle kunna arbeta. Hur en individ hanterar olika situationer i livet beror dels på vilka erfarenheter individen har och vilka förmågor/kompetenser denne hunnit förvärva. Olika individuella egenskaper och förmågor (friskfaktorer) är särskilt viktiga för psykisk hälsa. Flera faktorer på samhällsnivå utgör även viktiga förutsättningar för att främja psykisk hälsa bland ungdomar och unga vuxna. Dessa faktorer beskrivs i utredningen. 6

7 Inledning En frisk befolkning är en viktig förutsättning för regional utveckling. I den regionala utvecklingsstrategin Halland - bästa livsplatsen lyfts befolkningens hälsa som en av de grundläggande förutsättningarna för att Halland skall utvecklas (Region Halland 2005). Folkhälsopolicy för Halland ligger till grund för det halländska folkhälsoarbetet. Policyn har det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor för hela befolkningen där den psykiska hälsan är en viktig förutsättning för både social och fysisk hälsa (Region Halland 2009). Psykisk hälsa är en tillgång för den enskilde som gör att denne kan förverkliga sina intellektuella och emotionella förmågor samt uppfylla sin roll i det sociala livet, i skolan och i arbetslivet. En positiv självbild, självkänsla och ett gott självförtroende bidrar till vår utveckling. Psykisk hälsa ökar motståndskraften mot sjukdomar och är grunden för att vardagen ska fungera, för att uppleva livskvalitet och balans i livet (Europeiska gemenskapernas kommission 2005). Nedsatt psykiskt hälsa har tyvärr blivit avsevärt vanligare bland ungdomar och unga vuxna de senaste decennierna, främst bland kvinnor (SOU 2006). Unga är en prioriterad målgrupp i samhället vilket bland annat tydliggörs i regeringens proposition En förnyad folkhälsopolitik där målområde tre handlar om barns och ungas uppväxtvillkor. Även den halländska folkhälsopolicyn betonar denna målgrupp. Vad som också framhålls i den nya folkhälsopropositionen som kan kopplas till den psykiska hälsan är tydligare satsningar på föräldrastöd och suicidprevention (Regeringen 2007). FN s konvention om barnets rättigheter tydliggör barns rätt till bästa möjliga hälsa och klargör samhällets ansvar för att via aktiva åtgärder skapa förutsättningar för att barn och unga ska ha en god psykisk hälsa (Utrikesdepartementet 1994). Sveriges kommuner och landsting (SKL) antog hösten 2008 ett positionspapper för psykisk hälsa för barn och unga. SKL anser att gemensamma ansträngningar måste göras från alla berörda samhällsaktörer för att främja barns och ungdomars psykiska hälsa och har indelat skriften i 16 punkter utifrån olika preventionsnivåer. De första fem punkterna handlar till exempel om hälsofrämjande insatser och följande tre punkter berör tidiga insatser till riskgrupper. Punkterna handlar bland annat om att hälsofrämjande insatser för psykisk hälsa ska ingå som en naturlig del i verksamheter riktade till barn och unga, förbättrad samverkan mellan olika verksamheter och väl utvecklade verksamheter som har kunskap om riskoch friskfaktorer för psykisk hälsa (SKL 2008). Samhällsekonomiska beräkningar visar att insatser för att främja psykisk hälsa hos barn och unga är lönsamma ur flera aspekter och bör få större utrymme i alla delar av samhället. I detta arbete behövs kunskap om vilka faktorer som påverkar psykisk hälsa och ohälsa. Det finns ett stort antal aktörer och verksamheter som i sin vardag möter ungdomar och unga vuxna och därmed kan bidra till att skapa en grund för att den psykiska hälsan utvecklas positivt. Hälsofrämjande insatser för psykisk hälsa bör ingå som en naturlig del i verksamheter riktade till denna målgrupp och för att uppnå detta behövs kännedom om olika metoder eller arbetssätt. Generella insatser till hela befolkningen av hälsofrämjande karaktär bör utgöra basen för att långsiktigt skapa en hållbar grund för psykisk hälsa hos ungdomar och unga vuxna i Halland. Samhällets insatser behöver ske genom en blandning av hälsofrämjande, förebyggande och specialiserade insatser. Triangeln på nästa sida (figur 1) visar tre nivåer av verksamheter som behövs i arbetet med att främja psykisk hälsa, förebygga och behandla psykisk ohälsa och sjukdom. Ju högre upp i triangeln desto mer individinriktad är verksamheten. Fokus ligger främst på behandlande och habiliterande insatser och i viss mån på förebyggande insatser. Den andra delen i pyramiden omfattar verksamheter som 7

8 har en uppgift att förebygga och tidigt upptäcka psykisk ohälsa och att rikta insatser mot riskgrupper som har behov av särskilt stöd. Dessa verksamheter bör ha kompetens och resurser att kunna ta hand om psykosociala problem som inte kräver specialistinsatser. Genom god tillgänglighet och rätt insatser kan allvarligare psykisk ohälsa undvikas. I den breda basen i triangeln återfinns verksamheter som bedriver hälsofrämjande arbete och som ska rikta sig till hela befolkningen. På varje enskild nivå behöver samverkan fungera inom och mellan verksamheter. Det är den samlade kraften av främjande och förebyggande insatser som kommer att bidra till gynnsam utveckling av halländska ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa. De senaste decenniernas folkhälsoforskning visar att begränsade insatser för det stora flertalet ger bättre resultat än riktade insatser till små högriskgrupper. Detta gör att det finns ett stort behov av hälsofrämjande insatser som syftar till att förbättra hälsoläget för hela befolkningen eller grupper i befolkningen (Landstinget i Uppsala län 2002). Vår förhoppning är att denna utredning kan bidra till att skapa förutsättningar som kan stärka halländska ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa. Fokus i denna utredning är därför på hälsofrämjande verksamheter och metoder. Figur 1. Preventionspyramiden 8

9 Uppdrag och genomförande Behov av ett fördjupat underlag kring den psykiska hälsan och ohälsan bland ungdomar och unga vuxna har framkommit från bland annat Landstinget Halland och kommunerna i regionen. Folkhälsochefen vid Region Halland initierade diskussioner och undersökte förutsättningarna för en utredning kring detta. Senare i processen skrevs en projektansökan fram och i december 2008 beslutade regiondirektören att avsätta medel för att genomföra denna utredning. Utredningen ska identifiera hur ungdomar och unga vuxna mår i avseende psykisk hälsa och ohälsa och vad det finns för bakgrundsfaktorer. Detta kan leda fram till identifiering av risk- och friskfaktorer för psykisk (o)hälsa hos målgruppen. Utredningen ska även identifiera exempel på vad som görs i Halland i dag. Detta skall göras bland annat genom samtal med ett urval av personer som i sitt yrke möter ungdomar och unga vuxna. En mindre del av utredningen ska ge exempel på evidensbaserade metoder som främjar den psykiska hälsan, både på individoch samhällsnivå. Sammantaget kan sedan olika förslag ges på hur olika verksamheter kan stärka eller utveckla förutsättningarna för att främja en god psykisk hälsa bland ungdomar och unga vuxna. Förslagen bör uppmuntra till samverkan mellan olika verksamheter i Halland. Syfte Utredningens syfte är att på lång sikt medverka till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god psykisk hälsa hos halländska ungdomar och unga vuxna. Mål Utredningens övergripande mål är att ta fram förslag för hur olika verksamheter kan arbeta för att stärka den psykiska hälsan bland ungdomar och unga vuxna i Halland. Frågeställningar: -- Hur ser ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa ut? -- Vilka är orsakerna till den ökande psykiska ohälsan? -- Vilka faktorer påverkar den psykiska hälsan? -- Vilka verksamheter arbetar främjande med psykisk hälsa i Halland? -- Vilka metoder finns som främjar psykisk hälsa? Avgränsning De åldersgrupper som idag uppvisar sämre psykisk hälsa än andra grupper är ungdomar och unga vuxna. I denna utredning avgränsar vi oss därför till ungdomar i åldern år och unga vuxna i åldern år. Utredningen berör också vuxna i form av att de utgör till exempel kontaktpersoner, lärare, vårdpersonal och förebilder för ungdomar och unga vuxna. Denna utredning berör ungdomar och unga vuxna ur ett folkhälsoperspektiv, vilket innebär ett brett befolkningsperspektiv där vi inte tittar på särskilt utsatta eller utvalda grupper. I ett folkhälsoperspektiv uppmärksammas att människors miljö och levnadsvillkor har stort inflytande över deras hälsa och ohälsa. I folkhälsoarbetet ingår att utveckla åtgärder för att tidigt stödja hälsofrämjande faktorer i omgivningen. Detta sker i de verksamheter som når den avsedda målgruppen i deras vardag och omfattar upprättande av så kallade stödjande miljöer. Ur ett folkhälsoperspektiv pekas inte riskpersoner ut, utan det finns en strävan efter att öka friskfaktorerna för alla. I utredningen vill vi därför sätta fokus på vad som påverkar och stärker den psykiska hälsan. Utredningen innefattar främst psykisk hälsa, men ibland även psykisk ohälsa då gränsen mellan dessa begrepp ibland är svår att dra. Psykisk sjukdom behandlas inte i denna utredning. Detta innebär att utredningen inte heller tar upp 9

10 verksamheter eller metoder som har fokus på indikerad prevention (behandling). Vi har även valt att endast beröra verksamheter och metoder som påverkar ungdomar och unga vuxna under det aktuella åldersspannet. Självklart påverkar uppväxtförhållanden, föräldraförhållanden, förskoleverksamhet, vårdrelationer och så vidare ungdomen eller den unga vuxna nu och senare livet, men det finns det andra utredningar och rapporter som tar upp. Vi garanterar inte heller att utredningen har en heltäckande bild över samhällets alla verksamheter och metoder. Metod Kunskapsinhämtandet har skett genom litteratursökningar och genomläsningar av relevanta rapporter, utredningar och forskningsartiklar. Besök, e-postkontakt och telefonintervjuer har genomförts med representanter för olika verksamheter i Halland under tidsperioden till (se vidare i besöks- och intervjuförteckning). Efter sammanställningen har de olika avsnitten kommunicerats med tjänstemän inom olika professioner på Region Halland samt inom landstingets och kommunernas olika verksamheter. Dessa har gett synpunkter på innehåll samt förslag på åtgärder. Docent Sven Bremberg, ansvarig för barn och ungdomsfrågor vid Statens Folkhälsoinstitut, har även läst igenom och kommenterat innehållet och det vetenskapliga materialet. Definitioner Bestämningsfaktorer är de faktorer som påverkar hälsan hos individer och grupper. De olika faktorerna som påverkar hälsan är fördelade på olika nivåer (se figur 2). Överst finns samhällets struktur på global nivå. Nästa nivå handlar om livsvillkoren, de omständigheter som människan inte direkt kan påverka och som oftast bestäms genom politiska beslut. Därefter kommer den nivå som främst handlar om individens livsfaktorer. Närmst den enskilde individen är den nivå som handlar om sociala nätverk, socialt stöd och familjen. Faktorer som ålder, kön och arv kan inte påverkas utan ger endast olika förutsättningar (Region Halland 2009). EKONOMISKA STRATEGIER MILJÖ UTBILDNING JORDBRUK & LIVSMEDEL FRITID & KULTUR TRAFIK NARKOTIKA MATVANOR MOTION FÖRSÄKRING BOENDE ALKOHOL SOCIALA NÄTVERK SEX & SAMLEVNAD TJÄNST LÖSHET MILJÖ TOBAK SOCIALT STÖD. BARNS AKTER VANOR M.M SJUKVÅRD M.M ÅLDER KÖN ARV Figur 2. Hälsans bestämningsfaktorer 10

11 Hälsofrämjande arbete/promotion är den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och att förbättra den. Hälsa ska ses som en resurs i vardagslivet och inte som målet i tillvaron. Hälsofrämjande arbete innebär ett arbete som gör det möjligt för individer, verksamheter och samhället att öka kontrollen över faktorer som påverkar hälsan och på så sätt förbättra den och utgå från det som är friskt (Pellmer & Wramner 2009). Prevention innebär en strävan att förebygga ohälsa eller sjuklighet och kan delas in i olika nivåer: Universell prevention definieras som en intervention som inte tar hänsyn till skillnader mellan hög- och lågriskgrupper. Ingen enskild individ eller grupp väljs ut av något skäl. Interventionen är tänkt att främja alla oavsett grad av risk. Selektiv prevention definieras som en intervention riktad till undergrupper i populationen som exponeras för en eller flera riskfaktorer. Enskilda individer identifieras inte det är gruppen, inte individen, som bedöms befinna sig i riskzon. Indikerad prevention definieras som en intervention (behandling) för individer med identifierade problem (Socialstyrelsen 2008b). Friskfaktor (skyddsfaktor) avser en faktor som skyddar och stärker individen. Om en insats syftar till att öka tillgången till en friskfaktor bedrivs ett hälsofrämjande eller promotivt arbete (Janlert 2000). Riskfaktor avser en faktor som ökar risken för ohälsa eller problem hos individen. Om en insats syftar till att reducera en riskfaktor bedrivs ett förebyggande eller preventivt arbete (Janlert 2000). Stress har i den vardagliga diskussionen en vid innebörd. Att känna sig ansträngd, att inte hinna med det man tänkt sig, att vara frustrerad, att vara orolig och att ha svårt att somna beskrivs som stress, alternativt som tecken på stress. Kroppsliga symptom, som uppfattas vara konsekvenser av påfrestningar, exempelvis huvudvärk och magvärk, ingår i denna vardagliga beskrivning av stress (SOU 2006). Psykisk hälsa är mer än frånvaron av psykisk ohälsa. Det handlar bland annat om att människor upplever sin tillvaro meningsfull, att de kan använda sina resurser, vara delaktiga i samhället och uppleva att de har förmåga att hantera livets normala motgångar (SKL 2008). Psykisk ohälsa är subjektivt upplevda och självrapporterade besvär som har en psykisk karaktär och behöver inte ha samband med psykisk sjukdom eller psykisk störning, vilka har en mer klinisk diagnostisering. Psykisk ohälsa är psykiska besvär som är vanliga men oönskade och upplevs som negativa och ökar risken för psykisk sjukdom. Psykisk ohälsa kan komma till uttryck i besvär som nedstämdhet, oro och sömnsvårigheter - symtom som är plågsamma men inte så uttalade att de kan klassificeras som psykisk sjukdom (Socialstyrelsen 2008b). 11

12 Hur mår ungdomar och unga vuxna idag? Nationellt De flesta ungdomar och unga vuxna i Sverige mår bra och har en god livssituation. I stort ser ungdomar positivt på sig själva och få identifierar sig helt med påståenden om brister i den psykiska hälsan. Pojkar ser mer positivt på sig själva än vad flickor gör (SCB 2007). En stor majoritet, 80 procent, av de unga uppger att de ser optimistiskt på sin framtid vilket är oförändrat sedan 2002 (Ungdomsstyrelsen 2007b). Nedsatt psykisk hälsa har blivit vanligare bland ungdomar och unga vuxna sedan början av 1990-talet. Det går att utläsa att självrapporterade psykiska besvär har blivit vanligare och att betydligt fler kvinnor än män har en nedsatt psykisk hälsa. Det är nästan tre gånger fler flickor än pojkar som upplever detta. Försämringen av den psykiska hälsan är inte begränsad till ungdomar eller unga vuxna från någon särskild social bakgrund. Besvär som ängslan, oro och ångest har ökat oavsett ursprung, familjeförhållanden, socioekonomi, anställningsförhållanden eller arbetsmarknadsstatus och påverkas inte av om man bor i glesbygd eller stad (Socialstyrelsen 2009a). Det finns svenska studier där jämförbara grupper av ungdomar och unga vuxna i åldern år tillfrågats vid upprepade tillfällen på samma sätt om olika former av psykiska besvär. Samtliga studier visar på ökade besvär i form av oro och nedstämdhet, sömnbesvär och trötthet samt anspänning och värk. Sådana besvär har ökat även i befolkningen i stort, men ökningen är mest uttalad i åldern år och ökningen saknas helt för de äldre (SOU 2006). Flickor har psykosomatiska besvär betydligt oftare än pojkar. Vissa besvär är minst dubbelt så vanliga bland flickor som bland pojkar (SCB 2007). Oro, ängslan och ångest är ofta även förknippade med andra hälsobesvär. Majoriteten av dem som rapporterar oro, ängslan eller ångest anger att de också känner sig nedstämda. Nästan hälften har sömnbesvär och drygt hälften har värk i nackoch skulderregionen (Socialstyrelsen 2009a). Det kan konstateras att antalet självmord i Sverige minskat från 1980 talet fram till år 2003 för både män och kvinnor. Denna nedåtgående trend ses inte bland personer i åldersgruppen år. Männen i denna åldersgrupp visar en svag uppgång de senaste åren. År 2003 minskade dock självmordstalet. Kvinnor i åldersgruppen år visade varken på en nedgång eller på en uppgång under den observerade perioden, utan självmordstalet har legat relativt stabilt under hela perioden. Det kan dock konstateras att andelen självmord i åldersgruppen år är lägre än bland samtliga äldre åldersgrupper (Socialstyrelsen 2006a). I en undersökning om svenska skolbarns hälsovanor (Danielson 2006) framkommer att hälsan, levnadsvanorna, de sociala relationerna samt uppfattningen om skolmiljön förändras med åldern och att det ofta skiljer sig mellan pojkar och flickor. I de lägre tonåren mår man som regel bättre, lever sundare och upplever skolan mer positivt än då man blir äldre. Såväl självskattad hälsa, somatiska och psykiska besvär, som allmänt välbefinnande försämras med stigande ålder och skillnaden mellan pojkar och flickor ökar. Majoriteten skattar att de har en bra hälsa och sett över tid har andelen som anser sig som mycket friska varit oförändrad. Flickorna trivs i mindre utsträckning med livet än pojkarna oavsett ålder. Denna skillnad har blivit mer märkbar under åren Gemensamt för pojkar och flickor är att de får svårare att tala med sina föräldrar ju äldre ungdomarna blir, samtidigt som de får lättare att tala med vänner av motsatt kön. Kontakten med föräldrarna har inte förändrats över tid. Samtidigt som skoltrivseln minskar med åldern ökar känslan av att vara stressad av sitt skolarbete och vid 15-års ålder känner sig flickorna mer stressade än pojkarna. Sett över tid har andelen som tycker mycket bra om skolan till stora delar varit oförändrad åren Med stigande ålder är det fler som tycker att kraven ökar, samtidigt som det är färre som tycker att de har möjlighet att påverka sin 12

13 skolsituation, att de blir rättvist behandlade av sina lärare och att de får hjälp från lärare då de behöver det (Danielson 2006). Ungdomsstyrelsens undersökning Fokus -07 belyser vilken betydelse självförtroende och självkänsla har för unga. Undersökningen visar att rapportering av ohälsa ökar i takt med ökad oro för att inte duga eller räcka till. Oro är vanligare bland unga kvinnor än bland män. Ungefär en fjärdedel av de unga kvinnorna oroar sig för sina prestationer och sitt utseende. Ungdomar uppger också att de upplever att vårt samhälle bygger mycket på prestationer, det är viktigt att lyckas med allt. Detta i kombination med att barn och unga människor uppfostras i tron att de kan bli vad de vill kan bidra till att många unga känner sig misslyckade (Ungdomsstyrelsen 2007a). Arbetslivsinstitutet har analyserat befintliga data från ULF-undersökningar (undersökningar av levnadsförhållanden) utifrån studenters perspektiv. En kraftigt negativ trend mellan kunde ses avseende psykisk hälsa. Man har dels tittat på ängslan, oro eller ångest, men också på sömnbesvär och trötthet. För samtliga dessa besvär står gruppen studerande för den största relativa ökningen. Andelen studerande som angett att de ofta känt sig trötta har dubblerats. De som uppgett att de haft sömnbesvär eller besvär av ängslan, oro eller ångest hade tredubblats (Hallsten m.fl. 2004). Bilden av att många av dagens studenter har psykosociala problem förstärks i en undersökning om studenters stress. Mer än hälften, 53 procent, instämmer i stor eller mycket stor utsträckning på frågan om de känner sig stressade (Hasselström & Wägerth 2005). Alkoholkonsumtionen har ökat kraftigt bland ungdomar sedan början av 1990-talet för att sedan stabiliseras i början av 2000-talet. Det är sedan länge känt att psykiska besvär kan leda till ökad alkoholkonsumtion, och tvärtom att ökad alkoholkonsumtion kan leda till ökade psykiska besvär. Det är därför troligt att den ökade alkoholkonsumtionen också har bidragit till att öka de psykiska besvären (Socialstyrelsen 2009a). År 2005 var andelen med riskabla alkoholvanor högst i åldrarna år (35 procent av männen och 25 procent av kvinnorna) och konsumtionen minskar sedan kontinuerligt med stigande ålder. Volymen alkohol som konsumerades var högst i åldersgruppen år (Socialstyrelsen 2008a). En fjärdedel av studenterna på högskolan har en hög alkoholkonsumtion (Eriksson & Olsson 2004). Halland Två rapporter beskriver hälsan i Halland Ung i Halland (2006) och Hälsa på lika villkor? (2005). I rapporten Ung i Halland beskrivs utvecklingen av hälsosituationen hos åringar i Halland. I denna rapport görs även jämförelser med rapporten Ungdomars liv och hälsa i Halland Ung i Halland baseras på en enkätstudie bland elever i år 7, 9 och år 2 på gymnasiet. Hälsa på lika villkor? beskriver den vuxna befolkningens hälsa där olika grupper kan studeras, däribland unga vuxna. Hälsa på lika villkor? baseras på en enkätstudie bland hallänningar. Ungdomar I Ung i Halland visades att de allra flesta ungdomar (92 procent) i Halland trivdes ganska bra eller mycket bra med livet. Majoriteten (93 procent) av ungdomarna bedömde även att de mådde bra eller mycket bra. I övrigt ansåg de flesta ungdomar att deras föräldrar visade förståelse för dem, att de hade det bra hemma och att de hade någon vuxen att prata med om de hade problem. Det var många ungdomar (85 procent) som ansåg att det var bra eller mycket bra att gå i skolan och de ansåg även att de var trygga i skolan (91 procent) (Landstinget Halland 2006). Undersökningen visade samtidigt att de psykiska besvären ökat mycket sedan 2001, särskilt bland flickor. Det var till exempel många elever i undersökningen som upplevde sitt skolarbete stressande, 29 procent av pojkarna och 44 procent av flickorna. De äldsta ungdomarna var mer stressade än de yngre. En liten andel elever upplevde att förväntningarna från föräldrarna angående deras skolprestation var för hög. Trots att det var få som upplevde att kraven var för höga från föräldrarna, var det ändå en ökning 13

14 sedan år Det var också många elever som ansåg att lärarnas förväntningar på dem var för höga. Hälften av alla flickor och en tredjedel av pojkarna ansåg även att de hade för höga krav på sig själva när det gällde skolarbetet. Vidare upplevde 90 procent av ungdomarna att de aldrig hade blivit mobbade, medan cirka tre procent hade blivit mobbade en gång i veckan eller mer (Landstinget Halland 2006). Huvudvärk och magont har ökat mellan åren 2001 och 2006 hos både pojkar och flickor, dock upplevde flickor mer besvär. Besvär med att känna sig nere hade ökat mycket 2006 jämfört med 2001 för flickor (från cirka 20 procent till cirka 30 procent). En fjärdedel av flickorna och en tiondel av pojkarna uppgav att de stannat hemma från skolan på grund av oro, ängslan eller nedstämdhet. Flickorna sökte oftare hjälp för psykiska besvär än pojkarna och denna andel ökade med åldern. Flickorna uppgav genomgående i undersökningen mer besvär och fler symtom än pojkarna. Rapporten visar att flickor jämfört med pojkar trivs sämre med livet, har svårare för att prata med sina föräldrar, oroar sig mer för föräldrar och syskon, känner sig mer ensamma/ utanför/hjälplösa, har högre förväntningar på sig själva och upplever mer stress i skolarbetet (Landstinget Halland 2006). En fördjupningsstudie utifrån Ung i Halland genomfördes av landstingets FoUU-enhet år 2007 för att studera faktorer som var kopplade till psykisk ohälsa. Denna analys visade att bland dem som hade psykisk ohälsa var flickor kraftigt överrepresenterade (72 procent flickor och 28 procent pojkar). I den grupp av ungdomar som hade psykisk ohälsa var kroppsliga besvär vanligare, huvudvärk och sömnsvårigheter dubbelt så vanligt och magont tre gånger så vanligt, jämfört med övriga i åldersgruppen. Det var också fyra gånger vanligare att tycka att föräldrarna sällan eller aldrig hade tillräckligt med tid, nästan nio gånger vanligare att sällan eller aldrig ha det bra hemma, nästan tre gånger vanligare att ofta eller alltid vara bekymrade för något syskon eller någon av föräldrarna. Tillitsbrist, att inte våga lita på vuxenvärlden där föräldrarna är de främsta företrädarna, var mer än fyra gånger så vanligt bland dem som hade psykisk ohälsa. Det var också mer än fyra gånger vanligare i denna grupp att ofta eller alltid känna sig ensam (se vidare tabell 1) (Landstinget Halland 2007a). Det var betydligt fler bland dem med psykisk ohälsa som kände sig stressade av sitt skolarbete och som ställde höga krav på sig själva i skolan i jämförelse med andra. I denna grupp rapporterade 9 procent att de blivit mobbade, vilket var nästan fem gånger så vanligt i jämförelse med dem som hade psykisk hälsa. Fyra av tio inom gruppen med psykisk ohälsa hade medvetet skadat sig själva. Jämfört med övriga hade denna grupp även andra hälsobelastningar. Dagligrö- Grupp som mår psykiskt dåligt % Jämförandegrupp % Huvudvärk Svårt att sova Ont i magen Föräldrar aldrig/sällan har tillräckligt med tid 16 4 Ofta bekymrad för syskon/förälder Litar inte på vuxna 13 3 Känner sig ofta/alltid ensam 34 8 Tabell 1. Tabell utifrån FoUU:s fördjupningsstudie om ungdomars psykiska hälsa. 14

15 kande var fyra gånger vanligare och de hade också provat alkohol i större utsträckning och berusade sig oftare. Lusten att prova narkotika och också använda det var vanligare bland dem med psykisk ohälsa (Landstinget Halland 2007a). Unga Vuxna I Hälsa på lika villkor? bedömde majoriteten (81 procent) i gruppen unga vuxna sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra. Denna åldersgrupp bedömde sitt allmänna tillstånd som bättre jämfört med övriga åldersgrupper. Men när det gällde psykisk ohälsa sågs en tydlig könsskillnad till kvinnors nackdel samt för åldersgruppen år. En liknande tendens kunde även ses då det gällde upplevd stress och tillit till andra människor. En något högre siffra sågs för åldersgruppen år när det gällde lätt eller svår ängslan, oro eller ångest, jämfört med övriga åldersgrupper i befolkningen. I förhållande till andra åldergrupper hade unga vuxna störst andel med riskabla alkoholvanor (Landstinget Halland 2005). den andra gruppen. I gruppen unga vuxna med psykisk ohälsa var kvinnor överrepresenterade (67 procent kvinnor och 33 procent män). Förekomsten av svåra besvär med ängslan, oro eller ångest var även sju gånger vanligare och sömnsvårigheter var betydligt vanligare. Kroppsliga besvär var också överrepresenterade hos dem med psykisk ohälsa. Svåra besvär med huvudvärk var exempelvis fyra gånger vanligare än för övriga. Hälften av dem med psykisk ohälsa kände sig också mycket stressade, vilket var fem gånger vanligare än hos övriga (se vidare tabell 2) (Landstinget Halland 2007b). Då både halländska och nationella studier påvisade försämrad psykisk hälsa bland unga vuxna, genomfördes en fördjupningsstudie utifrån Hälsa på lika villkor? av FoUUenheten år 2007 även på denna grupp. Inom åldersgruppen år var det 26 procent som rapporterade psykisk ohälsa. En majoritet av dessa var studerande, 51 procent, jämfört med 40 procent i Grupp som mår psykiskt dåligt % Jämförandegrupp % Besvär med ängslan, oro eller ångest 15 2 Sömnsvårigheter 10 3 Besvär med huvudvärk eller migrän 13 3 Känner sig mycket stressad Tabell 2. Tabell utifrån FoUU:s fördjupningsstudie om unga vuxnas psykiska hälsa. 15

16 Utvecklingen i samhället orsaker till psykisk ohälsa Sverige har lägst andel fattiga barn i världen. Välfärdssystemen för barn och unga hör till de bäst utvecklade vid en internationell jämförelse. Förskola av svensk kvalité finns inte utanför de nordiska länderna. Lärartätheten i skolan hör till den högsta inom OECD området (Organisation for Economic Co-operation and Development). Troligen har inget land i världen lika utvecklad elevvård som den som finns i Sverige. Inget annat land har heller lika omfattande verksamhet av den typ som bedrivs vid de svenska ungdomsmottagningarna. Tillgången till dessa resurser har varit oförändrad eller har ökat under de senaste 20 åren. Om den psykiska ohälsan skulle förklaras av brister i välfärdssystemen skulle den psykiska hälsan i Sverige bland unga vara påtagligt god (SOU 2006). Ökningen av den självskattade psykiska ohälsan kan inte enbart förklaras med att ungdomar fått ett annat sätt att förhålla sig till och uttrycka psykiska besvär i enkäter och intervjuer. I stället visar resultaten att utvecklingen av självrapporterade besvär och psykisk sjukdom i medicinsk mening följer varandra. Förklaringen till att så många fler uppger sig ha nedsatt psykiskt välbefinnande måste sökas i sådant som berör stora delar av ungdomsgruppen och de unga vuxna (Socialstyrelsen 2009a). Förändringarna i den psykiska hälsan under de senaste decennierna kan bland annat förklaras av den ökade individualiseringen, att ungdomsperioden har förlängts, att det har blivit ökade krav på prestationer, medias påverkan, ökad alkohol- och drogkonsumtion, mobbning, bostadsbrist, ökad arbetslöshet och ekonomisk utsatthet (SOU 2006, Alin Åkerman & Ramberg 2008). Nedan finns de olika förklaringarna beskrivna. Detta utesluter inte att det finns andra förändringar i ungdomars och unga vuxnas levnadsvillkor som kan ha betydelse. För de flesta levnadsvillkor saknas både kunskap om hur de påverkar ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa och fakta om hur levnadsvillkoren har förändrats över tid. Individualisering Individualiseringen har blivit en del av den moderna utvecklingen. Nya möjligheter har öppnats vilket gör livet mindre förutsägbart. Utvecklingen är i många avseenden positiv, men ställer också krav på ungdomar och unga vuxna att själva välja vilka liv de vill leva. Förmågan att hantera denna öppna situation förefaller inte ha utvecklats i samma takt som de nya möjligheterna har tillkommit. Psykisk ohälsa bland unga människor kan bland annat härledas till avsaknad av kompetens att hantera de ökade kraven och valfriheten (SOU 2006). Det är svårt att veta vad man vill göra i framtiden, men ändå ska man bestämma framtiden nu och göra en massa val och vad är det jag väljer bort? 16

17 World Value Survey är ett omfattande internationellt system som används för att följa utvecklingen av människors värderingar. I översikten ingick ett knappt hundratal länder. Sverige representerade extremen för de två dimensioner i studien som rörde individualisering. Det innebär att vi i Sverige mer än i något annat land har en allmänt ifrågasättande attityd och anser att den enskilde kan göra egna rationella bedömningar och betonar individuellt välbefinnande och självförverkligande mer än i andra länder. Studier av individualiseringens effekter på psykisk hälsa pekar på en ökad risk för psykisk ohälsa i individualistiska samhällen (SOU 2006). Krav på prestationer Idag upplever många ungdomar att vi lever i ett prestationssamhälle som i sig självt genererar stress. I detta sammanhang är det många som tar upp den stora valfrihet som råder i dag. Trots att många anser att alla val som ska göras är en källa till stress är det få som önskar att det skulle vara på något annat sätt. Svårigheten att få ett jobb efter skolan och tjäna egna pengar är ett vanligt problem bland ungdomar med utländsk bakgrund på yrkesförberedande program. Egna högt ställda krav på att få höga betyg är ett vanligt stressmoment bland gymnasieungdomar på teoretiska program. Majoriteten av ungdomarna anser att skolan är den främsta stressframkallande faktorn. Skolstressen anser ungdomarna framförallt beror på att för mycket av skolarbetet sker i hemmet. Ofta har eleverna flera prov och inlämningsuppgifter i veckan och är då tvungna att försaka fritidsaktiviteter och kompisar. Ämnes- och betygsystemen anser många är orsak till stress. Majoriteten anser att lärarna inte förstår vare sig mål eller kriterier, utan tolkar dem självsvåldigt. Såväl grundskole- som gymnasieungdomarna blir stressade över att man förväntas att själv ansvara för sin skolgång. Många lärare uppfattas också som dåliga pedagoger som inte vägleder eleverna i studierna (SOU 2006). Även studenter framhåller att samhället bygger på högt ställda prestationskrav som både skapar och upprätthåller stress. Den främsta stressfaktorn bland studenterna är ekonomin. Studenterna anser att de inte klarar sig på studielånet utan är tvungna att jobba extra. Konsekvensen är att de ständigt är stressade, dels eftersom tidsbristen är konstant, dels av en ständig växelvis oro över studieresultaten och ekonomin. Studenterna framhåller också att det är påfrestande med självstudier. Eftersom det är få föreläsnings-, seminarie- och diskussionstillfällen anser de att det är lätt att bli isolerad och deprimerad (SOU 2006). Inom arbetslivet har globaliseringen gjort att kapital och investeringar blivit mer rörliga. Nya jobb skapas och gamla försvinner i högre takt än tidigare vilket kräver flexibla organisationer och medarbetare. Organisationerna har blivit plattare, det vill säga den byråkratiska modellen av ledarskap där beslut gick från högsta chefen till mellanchefer har ersatts med mer flytande modeller. Exempel på detta kan vara att det idag ställs högre krav på medarbetare gällande kunskap och förmåga att tolka och lösa problem. Detta ger viss frihet inom arbetet men kan också skapa osäkerhet om vad som faktiskt gäller, vilket kan skapa stress (SOU 2006). Det är jobbigt att få allt ansvar själv! Det är för mycket gruppuppgifter och egna arbeten och för lite lektioner. 17

18 Längre ungdomsperiod Sverige och Danmark har världens äldsta högskole- och universitetsstudenter. Studenterna är äldre än i jämförbara länder både när de påbörjar sina studier och när de slutför dem. Sverige har dessutom en av de högsta medianåldrarna bland högskolenybörjarna, knappt 22,5 år. I de flesta andra länder är medianåldern cirka 20 år. Tillsammans med några andra länder har Sverige även den högsta andelen studenter över 30 år bland samtliga OECD-länder. Den förhållandevis höga åldern vid högskolestarten innebär att de svenska studenterna är förhållandevis gamla när de lämnar högskolan och etablerar sig på arbetsmarknaden (SOU 2009). Unga vuxnas situation i samhället har försämrats bland annat genom minskade möjligheter till egen försörjning och egen bostad. Unga tvingas bo kvar längre i föräldrahemmet och etablering i vuxenlivet har förskjutits högre upp i åldrarna. Unga vuxna mellan år som flyttat hemifrån har generellt sätt en sämre ekonomisk situation än andra grupper, detta gäller särskilt kvinnor. 40 procent av alla biståndstagare i Sverige är i åldern år, vilket betyder att var tionde person i åldersgruppen lever på bistånd (Socialstyrelsen 2006b). På 1970 talet hade mer än hälften av alla 25-åriga kvinnor och en fjärdedel av männen redan blivit föräldrar. Bland 25-åringarna i dag är det bara omkring 20 procent av kvinnorna och omkring 10 procent av männen som hunnit få barn (Socialstyrelsen 2009a). Svårigheter att få egen bostad Unga har fått det svårare att ta sig in på bostadsmarknaden, särskilt i storstäderna där priserna på bostäder ökat kraftigt samtidigt som köerna till hyreslägenheter blivit allt längre. I dag bor var femte 25-åring i storstäderna hemma hos sina föräldrar (Socialstyrelsen 2008a). Majoriteten av kommunerna i storstadsregionerna uppger att det råder bostadsbrist. Efterfrågan är större än utbudet på bostäder, vilket innebär att det finns få lediga hyresrätter samt att priserna på bostadsrätter och egna hem är höga. Trots att de flesta kommuner i storstadsregionerna uppger bostadsbrist för ungdomar, är det endast ett fåtal som arbetar särskilt med bostadsförsörjning för ungdomar, unga vuxna och studenter genom exempelvis program, utredningar eller översiktsplanering. Inte heller är det många kommuner som har någon eller några särskilda insatser på gång i kommunen för att underlätta för ungdomar att få en bostad (Boverket 2008). Etableringen i egen bostad har minskat kraftigt sedan år Många unga etablerar sig i hyresrätt och det har skett en minskad etablering i den upplåtelseformen. Möjligheten att ta sig in på bostadsmarknaden handlar inte bara om antal bostäder på bostadsmarknaden utan även om hur förmedlingen av dessa går till. Dagens bostadssökande behöver vara mycket aktiva i sitt sökande efter en lägenhet. Utsattheten på bostadsmarknaden har effekter för livskvaliteten. Osäkerhet och instabilitet, trångboddhet, brist på privata rum, svårigheter att koncentrera sig och hur kul är det att bo hemma när man är 25? Men vad ska man göra, jag pluggar ju fortfarande, så jag har inte råd. 18

19 Stressigt att tänka på framtiden. Man orkar inte ens söka bostad eftersom alla säger att det inte finns några.

20 och negativ påverkan på arbete eller studier är några konsekvenser av ett oordnat boende som unga ofta nämner. Brist på en ordnad boendesituation försvårar etableringen i vuxenlivet och kan vara en bidragande orsak till att familjebildning förskjuts uppåt i åldrarna (Boverket 2008). När andelen hyresrätter minskar, försvårar det ytterligare för dem som inte kan ta stora lån. Risken finns också att hyresvärdarna höjer kraven på dem som ska få teckna kontrakt, vilket kan vara svårt för många ungdomar att leva upp till. De formella kraven kan handla om inkomstnivå, typ av inkomst, anställningsformer samt avsaknad av betalningsanmärkningar. Det är dessutom möjligt att de formella kraven höjs ytterligare vid en bristsituation. Sammantaget ger det en väldigt mörk bild för unga vuxna (Boverket 2008). Ökad arbetslöshet och otrygga arbetsförhållanden Möjligheterna att få förvärvsarbete har drastiskt försämrats under de senaste 20 åren. Förlusten av arbetstillfällen har nästan enbart drabbat ungdomar och unga vuxna medan andra åldersgrupper påverkats endast i begränsad omfattning. En jämförelse mellan elva europiska länder visar att ökningen av psykiska besvär bland ungdomar och unga vuxna går parallellt med utvecklingen av arbetsmarknaden för samma grupp. Utvecklingen under perioden har varit som sämst för ungdomar och unga vuxna i Sverige i båda dessa avseenden. De minskade möjligheterna till förvärvsinkomster har påverkat ungdomarnas ekonomi (SOU 2006). En nyligen publicerad studie visar likaså att när andelen unga som står utanför arbetslivet ökar försämras också den psykiska hälsan bland unga (Lager & Bremberg 2009). Sysselsättningen bland unga vuxna (20 24 år) följer i stora drag utvecklingen av den generella sysselsättningen. Unga vuxna drabbas dock vanligtvis hårdare i lågkonjunktur eftersom det är svårt för dem att komma in på arbetsmarknaden. Det allmänna mönstret har varit att ungdomsarbetslösheten legat ungefär två gånger högre än arbetslösheten för hela den förvärvsarbetande befolkningen. År 2008 låg dock ungdomsarbetslösheten fem gånger högre jämfört med den övriga förvärvsarbetande befolkningen. Ungefär hälften av de unga vuxna (två av fem bland män och tre av fem bland kvinnor) har en tidsbegränsad anställning. Det är en betydligt högre andel än bland den övriga förvärvsarbetande befolkningen och den har ökat de senaste åren (Socialstyrelsen 2008a). Att ha en fast anställning är mycket viktigt anser cirka 65 procent bland unga kvinnor och män. De anser också att arbetskamrater, arbetsmiljö och fast anställning är viktigare än arbetsuppgifter, lön och utvecklingsmöjligheter. Bland unga (16 24 år) ökade andelen med jäktigt och enformigt arbete, från 15 procent i mitten av 1980-talet till 24 procent år Arbetsmiljöverket har vid inspektioner på arbetsplatser, med många unga anställda, bland annat funnit att många unga får en otillräcklig introduktion till sitt arbete (AV & SCB 2006). Arbetsgivarna kräver yrkeserfarenhet och utan jobb får man ingen erfarenhet. Jag menar hallå, vad tänker de på! Man har ju inte en chans. 20

sammanfattning av utredningen om Ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa och ohälsa

sammanfattning av utredningen om Ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa och ohälsa sammanfattning av utredningen om Ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa och ohälsa pernilla isaksson Innehållsförteckning Inledning... 4 Uppdrag och genomförande... 4 Hur mår ungdomar och unga vuxna

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering Bakgrund/problemformulering Ung resurs I Lycksele finns det idag ett stort antal arbetslösa ungdomar under 25 år som är helt arbetslösa, arbetar deltid eller har tillfälliga anställningar. Ett stort antal

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning har effekter!

Studie- och yrkesvägledning har effekter! Studie- och yrkesvägledning har effekter! Storbritannien forskning kring insatser f ökad vägledning Resultat: I kombination med andra elevvårdande insatser mycket effektivt för elever som riskerar att

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa

Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa 1 (7) UNGDOMARS PSYKISKA HÄLSA UTDRAG/SAMMANSTÄLLNING DNR: KS/2010:160 HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Nationell kartläggning Barns

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Omslagsbild: Maria Fridh Denna rapport är sammanställd av: Epidemiologisk bevakning och analys Enheten för Folkhälsa och social hållbarhet Clinical

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om.

Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om. Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om. Liv & hälsa ung är en enkätundersökning som genomförts i Örebro län år 2005, 2007, 2009, 2011 och 2014. Det är en så kallad totalundersökning

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Malmö och Lund som bor i egen bostad har minskat från 64 procent 2003

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI Madelén Falkenhäll Institutet för Privatekonomi September 2013 Månad År Institutet för Privatekonomi 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 NÅGRA SLUTSATSER... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Frågeunderlag. Bilaga 1

Frågeunderlag. Bilaga 1 Bilaga 1 Frågeunderlag Elevhälsan ska stödja elevens utveckling mot utbildningens mål och därför är huvudfokus i elevhälsoarbetet att eleven ska ha en fungerande skolsituation. Psykisk ohälsa riskerar

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna 0 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna EN RAPPORT OM BOSTADSBRISTEN BLAND UNGA 1 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna Sammanfattning... 1 Undersökningsmetod... 2 Inledning... 3 Ökad brist på bostäder

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se

Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se SIS 27 september 2011 Trygghet, Hälsa och Trivsel i Skolan Vad kan vi lära av Östersundsprojektet? (UHU) Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Datum: 2010-02-25 Tjänsteställe: Handläggare: Beteckning: Er beteckning: Uppföljning av verksamheten med personligt ombud i Marks kommun 2009. Verksamheten

Läs mer

Ansökan om utvecklingsbidrag till förstärkande & förebyggande insatser

Ansökan om utvecklingsbidrag till förstärkande & förebyggande insatser Ansökan om utvecklingsbidrag till förstärkande & förebyggande insatser Projektets namn Huvudman UNGT FOKUS Förebyggande och stärkande Utbildningsprojekt Namn och adress Danderyds kommun/ungt FOKUS: Box

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun POPULÄRVERSION LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken: Populärversion

Läs mer

Oron ligger djupare inom skolvärlden. Joakim Byström

Oron ligger djupare inom skolvärlden. Joakim Byström Oron ligger djupare inom skolvärlden Joakim Byström Hela 2014 har varit något av skolans år inte minst i media. Uppmärksamheten har varit konstant från första till sista dag. Januari inleddes hårt med

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Välkomna! Ungas psykiska hälsa

Välkomna! Ungas psykiska hälsa Välkomna! Ungas psykiska hälsa Psykisk ohälsa hos unga 1 av 4 drabbas Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa 2 av 5 pojkar och 3 av 5 flickor upplever stress Ser ljust på framtiden och trivs med livet Politiskt

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Stress - återhämtning - arbete

Stress - återhämtning - arbete Stress - återhämtning - arbete Utbildningsdag för läkarsekreterare Primärvården Södra Älvsborg 2/3 och 11/3 2010 Annemarie Hultberg Institutet för stressmedicin Verka för att stress/stressrelaterad ohälsa

Läs mer

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer