Ansökan IKT-pilotförskola Väpnarens förskola

Transkript

1 Ansökan IKT-pilotförskola Väpnarens förskola

2 2 (11) Väpnarens förskola - Uppsala kommuns spjutspets inom IKT Tack vare att IKT-arbetet på Väpnarens förskola grundlagts och utvecklats under tre år har vi inför detta förnyade pilotuppdrag helt andra förutsättningar än då vi startade den föregående perioden. Vi har redan ett utpräglat IKT-arbete med barn och pedagoger som använder media och teknik för att producera, utveckla, stödja och dokumentera sina lärprocesser. Därför kan vi inför det kommande pilotuppdraget satsa på att vara kommunens spjutspets inom IKT. Vi kommer att frigöra en IT-pedagog från det vardagliga arbetet för att istället kunna arbeta med innovativa projekt i olika barngrupper, samt med att kompetensutveckla pedagoger både intern och externt genom workshops och föreläsningar. Många av landets kommuner arbetar med IKT på en grundläggande nivå och marknadsför sitt arbete på olika mässor. För Väpnarens del vill vi ta IKT-arbetet ytterligare ett steg genom att ligga i framkant och vara Uppsala kommuns spjutspets inom IKT. I vårt uppdrag ingår att granska den tekniska utvecklingen gällande dess pedagogiska potential. Att i ansökan för en tre-års-period exakt beskriva hur vi vill använda oss av IKT är knappast möjligt pga. den hastighet i vilken tekniken utvecklas. Detta kan lätt konstateras om man följer NMCs Horizon Report 1 de senaste åren. I denna årligen publicerade rapport bedömer en expertgrupp vilka nya IKT-trender som kommer att få genomslag inom (a) ett år, (b) 2-3 år och (c) 4-5 år. Om man tittar på äldre rapporter, så kan man se att allt som ligger inom ett års framtid går lätt att spå, men redan 2-3 år är svårt att bedöma. Därför är det också svårt för oss att skriva vad som kommer att ske under hela perioden Lärande/dokumentation Lärande När det gäller att använda IKT i den pedagogiska verksamheten, kommer vi att fördjupa oss i Mishra och Koehlers 2 TPACK-modell, så att alla pedagoger ha pedagogiska kunskaper, ämneskunskaper och kan hantera tekniken så att den kan vara ett hjälpmedel för att främja lärandet Koehler, M. J., Mishra, P., Kereluik, K., Shin, T. S., & Graham, C. R. (2014). The technological pedagogical content knowledge framework. In Handbook of research on educational communications and technology (pp ). Springer New York.

3 3 (11) Inom vårt projektarbete kommer vi att välja appar som används över hela blocket så att alla barn får möjlighet att arbeta med samma app. På så sätt blir de pedagogiska aktiviteterna där IKT spelar en viktig roll mindre beroende av pedagogens förkunskaper, ett steg mot likvärdig förskola. Skillnader mellan förkunskaperna bland pedagoger kommer att jämnas ut genom kollegialt lärande. I tillägg till vårt projektarbete där appar används som alla pedagoger ska vara förtrogna med, kommer vi att starta olika pilotprojekt. a) programmering Att bygga upp en förståelse för hur teknik fungerar och programmeringsspråk är strukturerade, blir en viktig nyckelkompetens för framtidens medborgare. Forskningen i människor-dator-interaktion visar hur svårt det är att förstå och kommunicera med maskiner. Mycket har hänt inom detta område efter Suchmans 3 (1987) studie om hur människor interagerar med kopiatorn, men än idag finns det fortfarande svårigheter att intuitivt förstå vad datorn/maskinen menar. Vi kommer att arbeta med programmering och delta i ett samarbete med Uppsala universitet, för att utöka förståelsen för hur maskinerna fungerar och kan styras. Redan på ett första möte den 18 juni 2014 på Ångströms laboratoriet kunde vi knyta kontakter för att kunna samarbeta med Uppsala kommuns grundskolorna. Tanken är att två pedagoger från Väpnaren kommer att delta i en skräddarsydd programmeringsutbildning för lärare under ht2014. Målet är att börja med enkla programmeringar, t.ex. att styra en robot och därmed främja det abstrakta och logiska tänkandet. b) Minecraft Minecraft är ett s.k. sandbox-spel där spelare får bygga sin egen värld och har stora friheter att skapa den efter sina önskemål. Det finns också möjlighet att fler spelare bygger tillsammans. På SETT-mässan 2014 presenterade Markus Bergenord, digitalista på en förskola i Stockholm, sitt arbete med Minecraft. Inför Väpnarens projekt 2014/15 "Möten med vär(l)den" anser vi att Minecraft kan gynna arbetet med virtuella och fysiska möten. Minecraft ska på så sätt inte används som ett spel, utan som en infrastruktur som möjliggör möten och samarbete. Vi kommer att komplettera Minecraft med Skype där barnen har möjlighet att kommunicera med varandra utan att en fysisk närvaro behövs. Dourish 4 (2004) skiljer mellan space och 3 Suchman, L. A. (1987). Plans and situated actions: the problem of human-machine communication. Cambridge university press. 4 Paul Dourish. (2004). Where the action is: the foundations of embodied interaction. MIT press.

4 4 (11) place : det som hittills har varit beroende på space, alltså den fysiska närheten, kommer att föras över till place, en meningsfull mötesplats oberoende på det fysiska avståndet. Tänkbart är att inledningsvis bygga en Minecraft-värld på Väpnaren för att sedan kunna ta in alla förskolor inom Svartbäckens enhet och efter det intresserade förskolor i och utanför Uppsala kommun. c) Medieproduktion Vi vill på hela förskolan öka barnens delaktighet i dokumentationsprocessen (se nedan) och ger barnen möjlighet att vara medieproducenter. Tack vare den tekniska utvecklingen och infrastrukturen (framför allt internet) har det under de senaste tjugo åren skett en maktförskjutning: innan internet blev tillgängligt för majoriteten av samhället var det massmedia som var producenter och stora delar av samhället var recipienter/konsumenter. I dagens samhälle där fler och fler har egna bloggar/instagram/youtube-konton är det lätt att dela med sig bilder/filmer/idéer. Detta innebär dock ett stort ansvar att vara medveten om vad det innebär att ladda upp materialet på nätet. Genom aktiv medieproduktion med filmklippningsverktyg som imovie och animeringsfilmer vill vi ge barnen möjlighet att dela sina idéer, t.ex. egna sagor, animationsfilmer, dokumentationer. Detta för att skapa ett mer demokratiskt samhälle där alla kan känna sig delaktiga och fria att yttra sina tankar och åsikter. I samband med en ökad förståelse för hur filmer produceras (t.ex. att bearbeta ljudspår) kan barnen utveckla sin mediekritik och källkritik, en viktig kompetens i dagens samhälle där alla kan vara producenter. Framtidens medborgare behöver en ännu bättre utvecklad känsla för att granska informationens trovärdighet (t.ex. att kunna kartlägga förfalskade inlägg på Wikipedia), genom medieproduktion ger vi barnen chansen att börja utveckla känslan för produktionens möjligheter och medförda risker. d) Kombination av den virtuella och den fysiska världen Vi har följt apparnas utveckling under de senaste tre åren. En trend som vi kunde observera komma in mer och mer och som vi redan har börjat implementera i vår verksamhet är kombinationen av den virtuella och den fysiska världen. Ett exempel är vårt arbete med QR-koder där fysiska symboler skannas in med IKT-verktyg och leder till en budskap (text, bild, film). En annan aspekt är s.k. Augmented Reality där t.ex. lärplattans kamera filmar den fysiska världen och lägger till virtuella föremål. I nuläget finns det appar som på detta sätt tillåter att "gömma" virtuella budskap på fysiska platser. Vi kommer att bevaka hur mjukvaran inom detta område kommer att utvecklas och vilken pedagogisk potential som finns i den.

5 5 (11) Sedan vill vi installera projektorer i taket som möjliggör att projicera bilden på väggarna, men som kan vridas ned så att bilden projiceras på golvet. Vi kommer att granska om WizeFloor (interaktivt golv) kan möjliggöra nya former för samarbete och upplevelser. Ytterlig en aspekt som blir en bro mellan den virtuella och den fysiska världen är 3D-skrivare. Här kommer vi också att granska möjliga användningsområden för förskolans verksamhet, t.ex. som ett komplement att skapa med lera behöver framtidens medborgare att utveckla en förståelse för att skapa i den virtuella världen. Här vill vi påpeka att tekniska verktyg som exempelvis 3D-skrivare inte ska ersätta den taktila upplevelsen, men att vi anser det som vårt uppdrag att förbereda barnen för de utmaningar som de kommer att möta, t.ex. att kunna bygga/designa föremål på lärplattan som sedan överförs och skrivs ut och därmed blir fysisk verklighet. Dokumentation Genom att varje pedagog har ett eget digitalt verktyg i form av en ipod touch eller ipad mini underlättar vi arbetet med att dokumentera barnens lärprocesser och för nästa läsår är målet att samtliga pedagoger dokumenterar både med bild och film. Pedagogerna använder samma applikationer som stöd för dokumentationen, bland annat imovie, BookCreator och PicCollage. Detta är ett steg mot en likvärdig förskola. Ett prioriterat område är barnens delaktighet i dokumentationsprocessen och under nästa läsår strävar vi efter att ge barnen möjlighet att själva fotografera, filma, redigera samt skapa egna berättelser, allt utifrån förmåga och intresse. För att möjliggöra kontinuerlig reflektion kring dokumentationen kommer det att finnas två projektorer per block samt en ipad i varje lärgrupp (10-15 barn). Att reflektera tillsammans kring bilder och filmer är en viktig del för att nå ett förändrat kunnande, både för barn och pedagoger. Det förväntade resultatet är således en högre kvalitet på undervisningen och en högre grad av måluppfyllelse för verksamheten. 2. Kommunikation Under våra första tre år som IKT-pilotförskola var ett fokusområde webbportal/stängd blogg för att dokumentera barnens lärande och kommunicera med vårdnadshavare. Efter flera granskningar, testperioder och utvärderingar av pedagogernas och vårdnadshavarnas åsikter har vi bestämt oss att under läsåret 2014/15 implementera webbportalen "Förskoleappen" på hela förskolan.

6 6 (11) Syftet med att använda webbportal är att främja kommunikationen mellan förskola och hem, att digitalt dokumentera barnens förändrade kunnande och hur verksamheten bidrar till detta samt att tillsammans med barnen reflektera kring pågående lärprocesser. Den förväntade långsiktiga effekten är förbättrade resultat i förskoleenkäten (bland annat en ökad kundnöjdhet) samt ett steg närmare en likvärdig förskola med hög måluppfyllelse. 3. Adminstration/organisation Att dokumentera varje barns lärande är ett uppdrag som är viktigt, men som hittills har varit tidskrävande och sårbart. Bilder och filmer har hittills oftast tagits med lärplattor, i framtiden kommer det att öka ytterligare då varje pedagog har sitt individuella dokumentationsverktyg (ipad mini/ipod touch). Att överföra materialet till Uppsala kommuns lagringssystem har dock inte varit lätt och intuitivt: på Väpnaren försökte vi under läsåret 2013/14 att lösa detta genom en egen PowerPoint-presentation till varje barn där bilderna kunde läggas in och där pedagogerna kunde tillfoga sina reflektioner. Denna process var mycket tidskrävande för pedagogerna. Nackdelar med systemet har dessutom varit bristen på insyn i och jämförelse av dokumentationerna. Detta har också försvårat kollegiala reflektioner kring barnens dokumentation. När BjörnIdets pedagoger testade Förskoleappen under vt14, var de först lite irriterade över appens funktion att visa antal inlägg per barn, det kändes kvantitativt. Nu i efterhand visade det sig att denna funktion underlättar mycket att säkerställa att alla barns lärande dokumenteras kontinuerligt. En annan fördel med webbportalen är att det blir tydligt vilka läroplansmål som varit i fokus i de olika dokumentationerna vilket manar pedagogerna till reflektion kring verksamhetens mångfasetterade innehåll samt skiftande pedagogiska fokus i dokumentationerna. På detta sätt bidrar IKT till en likvärdig förskola och en förenklad administration. En annan punkt som vi på sikt vill implementera är en kalender som automatiskt synkroniserar med varje pedagogs individuella verktyg. På detta sätt underlättar IKT för varje pedagog att komma ihåg olika möten och deadlines t.ex. när utvärderingar ska lämnas in. En förväntad effekt är att den procentuella andelen pedagoger som yttrar sina åsikter i utvärderingarna kommer att öka och att alla därmed känner sig mer delaktiga. 4. Kompetensutveckling Kompetensutveckling för hela Väpnaren efterfrågas. Pedagogerna uppskattar workshops och föreläsningar som IKT-gruppen har genomfört på APT, blockmöten och studiedagar. Samtidigt finns det önskemål att komplettera

7 7 (11) dessa utbildningar med att boka in externa föreläsare och att kunna delta på inspirerande studiebesök/läromedelsmässor. Därför kommer vi i framtiden att avsätta mer tid för intern kompetensutveckling. Ett led i detta är att utöka reflektionstiden som varje block har varje vecka för att prioritera erfarenhetsutbyte gällande IKT-arbete och därmed främja det kollegiala lärandet. En annan viktig aspekt är att studiedagar och -kvällar får en tydligare koppling till IKT. Genom att boka in externa föreläsare förväntas pedagogernas engagemang och stolthet över att vara del av en IKTpilotförskola att växa ytterligare. Vi har dessutom upplevt att materialet som presenterats på olika föreläsningar inte blivit förankrat hos alla pedagoger på Väpnaren. I framtiden avsätter vi mer tid på APT för att visa våra kollegor materialet som presenteras utanför Väpnaren, där första steget blir APT i augusti 2014 då Karin och Patrick går igenom tidslinjen som presenterades inför IKT-styrgruppen den 18 juni Detta för att visa hur mycket vi har utvecklats i vårt IKT-arbete under de första tre åren som IKT-pilotförskola och som en motivationskick inför nästa period. Vi fortsätter med att inleda APT med att ett block presenterar sitt pågående arbete med hjälp av IKT. Detta har visat sig vara gynnsamt både som inspiration i innehåll och i IKT. Interna workshops är ett uppskattat inslag av kompetensutveckling som vi behåller och utvecklar genom att öka det kollegiala lärandet genom individuellt stöd i aktiviteterna. Ett arbete som vi har börjat implementera under vt2014 är apprecensioner (se rapporten). Det långsiktiga målet med recensionerna är att bygga upp ett bibliotek/en databas där alla förskolor i Uppsala kommun kan dela med sig sina erfarenheter och inspirera varandra. Det behövs dock tid för att bygga upp en sådan databas och under uppbyggnadens tid anser vi att recensionerna kan fungera som kompetensutveckling för pedagoger. Vi kommer att fokusera på färre appar så att hela arbetslaget på ett block kan skriva en gemensam recension där alla kan dela med sig sina erfarenheter och reflektera tillsammans. 5. Inspiration/marknadsföring a) Facebook Fler och fler förskolor har börjat att bygga upp en egen Facebook-sida där de dokumenterar sin verksamhet för vårdnadshavare och som marknadsföringskanal för att framtida vårdnadshavare väljer förskolan. Vi på Väpnaren kommer under ht2014 att starta en egen Facebook-sida, dock enbart

8 8 (11) för marknadsföringsyfte eftersom vår dokumentation blir tillgänglig till vårdnadshavare via Förskoleappen. Tanken är att via Facebook väcka intresse hos framtida vårdnadshavare att välja Väpnaren för sina barn, samtidigt vill vi dela våra erfarenheter som IKTpilotförskola med alla som är intresserade. Detta kommer förhoppningsvis leda till fler studiebesök både från Uppsala kommun och andra kommuner. b) Läromedelsmässor En annan aspekt för att marknadsföra vår IKT-verksamhet och representera Uppsala kommun som en innovativ kommun och attraktiv arbetsgivare är att delta i olika läromedelsmässor. Vi har redan varit med på Framtidens läromedel i Uppsala år 2012 och 2013 vilket gav positiva effekter. Målet för framtiden är att inte bara vara med på mässor som är placerade i Uppsala, utan att vara en kontinuerlig aktör på mässor i hela Sverige. Ett mål är att Uppsala kommun ska vara representerad med en egen monter på SETT-mässan 2015 där vi visar vårt innovativa arbete med IKT. Med blick på marknadsföring är det också önskvärt att vi kommer att stå på scenen och presentera ett pilotprojekt, men för detta krävs mycket planering om man vill presentera ett innovativt projekt och därför siktar vi fram att ta detta på en mässa under hösten 2015 och/eller SETTmässa c) Digitala utställningar Vi undersöker möjligheterna för en digital utställning på Stadsbiblioteket. Det är viktigt att förskolan tar plats i samhället och visar upp sin verksamhet för stadens invånare. Som pilotförskola i IKT är det ännu viktigare att synas i samhället och i media. d) IKT-pedagog Då efterfrågan på kompetensutveckling och handledning inom IKT är stor bland kommunens förskolor har Väpnaren avsett att tillsätta en tjänst där en pedagog under delar av sin arbetstid fungerar som IKT-pedagog. IKT-pedagogen kan bokas in för att hålla i och/eller vägleda under de pedagogiska aktiviteterna samt för workshops på studiedagar/-kvällar och föreläsningar. Efter att ha presenterat vårt arbete på Framtidens Läromedel i september 2013 kom det fler förfrågningar från andra förskolor i Uppsala kommun som ville att vi presenterar samma material på deras studiedag. Efter första omgången blev det tydligt att samma material inte kunde presenteras för pedagoger på en studiedag som för IT-experter på en läromedelsmässa då pedagogernas varierade förkunskaper ledde till somliga upplevde frustration. Vi gjorde om presentationen till fler praktiska inslag och mer i form av en workshop. Även på dessa workshops var förkunskaperna varierande, så för att i framtiden kunna inspirera andra förskolor, har vi utvecklat ett nytt koncept:

9 9 (11) en introducerande workshop (nybörjare, avancerad, tema, pedagogisk dokumentation, aktiviteter osv.) några veckor efter workshopen frikopplas en eller två pedagoger från Väpnarens verksamhet en dag i veckan för att kunna åka till förskolorna och vägleda i deras verksamhet Det som vi fortfarande funderar över är om vi använder oss av en push- eller pull-modell, dvs. om vi skickar ut informationsmaterial om det vi kan erbjuda och väntar in svaren eller om vi i förväg bestämmer fasta veckor för varje enhet i Uppsala kommun som är till deras förfogande. Den förväntade effekten är en bättre anpassad inspiration som stödjer pedagoger just på denna nivå de befinner sig. Risken för att nybörjare känner sig överväldigade och frustrerade av en för avancerad workshop minskas därmed markant. Samtidigt undviker vi att pedagoger som har större förkunskaper upplever workshop som meningslös eftersom den inte gav så mycket. Att kunna vara behjälplig i den pedagogiska verksamheten anser vi som en bra återkoppling till workshopen och en möjlighet att hjälpa pedagogen på den nivå den befinner sig. Långsiktiga effekter av att utforma och marknadsföra Väpnarens förskola som Uppsala kommuns spjutspets inom IKT är att kommunens image som en attraktiv arbetsgivare stärks vilket i sin tur gynnar rekryteringen av framtidens kompetenta medarbetare. 6. Verksamhetsutveckling Under våra tre år som IKT-pilotförskola har vi upplevt att pedagogernas kunskaper om tekniken och hur den används för att förbättra verksamheten varierar. I framtiden kommer vi därför att lägga mer tid på att implementera våra IKT-styrdokument som t.ex. IKT-visionen så att den blir ett naturligt dokument som alla känner sig förtrogna med. Tanken är också att inom fokusområde applikationer satsa på att varje arbetslag (=block) bestämmer sig för en app som ska användas i stället för att ha mycket varierande användning av många olika appar. När ett helt block arbetar med samma app, underlättar detta för kollegialt lärande och det blir hela arbetslaget som lyfts i stället för några enstaka pedagoger vilket skapar bra förutsättningar för att alla känner sig delaktiga och blir engagerade. Detta gäller då appar som har en brett användningsområde, exempelvis imovie.

10 10 (11) 7. Ledning En viktig faktor för att implementera IKT i den pedagogiska verksamheten är en aktiv ledning. Här har vi haft bra förutsättningar tack vare en ledning som gett oss möjlighet att en IKT-grupp kunde träffas var fjärde vecka för att hålla flödet mellan blocket och ledningen levande. Nästa steg blir nu att IKT kommer att få en tydligare koppling i förskolans olika grupper som utvecklingsgrupp och arbetsorganisationsgrupp. Här är det tanken att de olika aspekterna av IKT tas upp i respektive grupp (t.ex. pedagogik i utvecklingsgrupp, administration i arbetsorganisationsgruppen). På så sätt blir IKT mer som en naturlig del som genomsyrar hela verksamheten. 8. Engagemang När vi i juni 2014 installerade våra individuella verktyg ipod touch och ipad mini på en workshop, använde vi oss av kollegialt lärande som metod. Vi visade ett verktygsskärm via projektor för hela arbetslaget och sedan var det två och två eller tre och tre som hjälpte varandra och IKT-gruppsrepresentanter gick runt när dessa grupper hade frågor. Det som vi under denna workshop upplevde var en harmonisk och glad stämning där alla var engagerade. Att installera en ipad kan vara en utmaning för många pedagoger eftersom det finns rädslan att göra fel, men vi upplevde att stressen ändå var väldigt låg denna kväll. Denna erfarenhet av kollegialt lärande ska vi ta med oss till våra nästa tre år, att alla kan hjälpas åt och alla behövs. Vi kommer att använda oss av nya metoder för att öka delaktighet, som ett komplement till de muntliga diskussionerna på APT ska vi använda oss av appar som tillåter att man kan samla in idéer och åsikter via våra individuella verktyg som sedan visas på stora skärmen. En förväntad effekt är att alla kan yttra sig och vara delaktiga i brainstormings- och beslutsprocessen, även de som hittills inte vågat tala inför den stora gruppen i samma utsträckning som andra. 9. Omvärldsbevakning Ett uppdrag för IKT-pilotförskolorna är att hålla sig ajour i den aktuella tekniska och didaktiska utvecklingen. Ett bra tillfälle för detta är när fler pedagoger tillsammans kan besöka en läromedelsmässa för att lyssna på inspirerande föreläsningar, delta i workshops och se och uppleva hur tekniken används. Andra former för omvärldsbevakning är att fler pedagoger har börjat följa olika bloggar och Twitter inlägg av IKT-pedagoger. Dessutom finns det grupper på Facebook där flera av oss är medlemmar, dessa grupper har IKT-arbete i fokus, som t.ex. "ipads i skola och förskola".

11 11 (11) 10. Forskning Under de tre åren som pilotförskola har Väpnaren samarbetat med två forskare, fil. dr. i didaktik Susanne Kjällander Stockholms universitet och Farzaneh Moinian PhD Uppsala universitet, som har bedrivit forskning om lärplattan i barngruppen, bland annat projektet "Plattan i mattan" under vt2014. Vi vill fortsätta samarbeta med forskarna, tänkbart är att det kan bli ett utökat samarbete med Uppsala universitet i samband med programmering. Utöver detta vill vi börja bedriva egen aktionsforskning.