Kvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Maria Trangius Griph

Transkript

1 1(5) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Maria Trangius Griph Askhagsvägen Bokhagsvägen Älgvägen Häggvägen Linköpings kommun linkoping.se

2 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 MÅL... 3 RESULTAT... 3 ANALYS... 3

3 3 Sammanfattning Mål Förskoleområdet har haft följande prioriterade områden under 2015/2016: IKT arbetet på enheterna ska komma igång ordentligt Ansvaret för den professionella yrkesrollen ska öka Barns lärprocesser ska följas och dokumenteras Resultat Vi har haft litteraturseminarie utifrån boken mediepedagogik i förskolan. Matteljen har varit hos oss och föreläst om matematik och teknik appar. Studiedag med fokus på Ikt och inspirationsföreläsningar Mål och utvecklingsplaner med fokus på IKT under ht15 Litteraturseminarie utifrån boken Att undervisa barn i förskolan Föreläsning med Pramling Samulesson, att undervisa barn i förskolan Nytt hjälpdokument framarbetat av ledningsgruppen för att följa barns lärprocesser Revidering av utvecklingssamtalsmallar med fokus på barns lärprocesser. Workshops i att följa det enskilda barnets lärprocesser under våren Analys IKT: Nuläge Februari 2016: Vårt arbete med IKT har tagit ordentlig fart på nästan alla våra avdelningar och vi har en relativt hög måluppfyllelse. Pedagogerna vågar pröva och arbetar aktivt med lärplattan tillsammans med barnen. Under hösten lades stort fokus på att arbeta fram tydliga syften och resonera kring hur lärplattan kunde bli ett komplement till övrig lärmiljö på förskolan. Lärplattans innehåll kopplades till våra prioriterade mål och rensades ordentligt för att vi inte skulle hamna i appträsket. Vi har en relativt pedagogstyrd verksamhet kring lärplattan, barnen sitter sällan själva och har inte fri tillgång till lärplattorna i verksamheten. De aktiviteter som förekommer mest frekvent är samlingar med lärplatta och projektor där pedagog och barngrupp tillsammans utforskar appar, läser böcker eller spelar spel. Pedagogerna har landat i tekniken och hanterar lärplattan på ett positivt och nyfiket sätt. Detta tillsammans med barnens intresse för tekniken har gjort att arbetet tagit fart och att lärplattan används dagligen i våra verksamheter. Den rädsla och det motstånd vi stötte på i början har lagt sig tack vare att vi reflekterat tillsammans, prioriterat ikt-arbetet och arbetat aktivt för att få lärplattan att bli en naturlig del av verksamhetens. Detta beskri-

4 4 vet ovan är den nivå som de allra flesta av våra arbetslag befinner sig på. Vi har även arbetslag som är dragare och visar och inspirerar de andra på studiedagar och i husen på kvällsmöten. De arbetar med qr-koder, yuotube, spotify mm. Nuläge juni: Läget är i stort sett oförändrat sedan februari. Hos vissa avdelningar har intresset och engagemanget ökat i att pedagogerna utmanar sig själva och tillsammans med barnen för ex qr koder. Nedan följer exempel ifrån förskolan Bokhagsvägens mål och utvecklingsplan i deras IKT arbete och med förslag på åtgärder. Att vi pedagoger försöker inkorporera ipaden mer i verksamheten beror mycket på den senaste studiedagen, den inspirerade alla till att vilja lära sig mer och arbeta mer med IKT! Varför påstår vi att barnen tillägnar sig kunskap relaterade till läroplanens strävandemål via arbete med ipaden? Dels så är att arbeta med ipaden att uppnå lärandemål i sig, i läroplanen finns mål som kan kopplas till Information- och kommunikationsteknik. Men vi tror också att apparna som vi arbetat med har underlättat och synliggjort exempelvis former och bokstäver. Femåringarna får leta former vi an kamera-app som heter CamQuest, vilket har lett till att de pratar om former och letar former överallt. De lär även de yngre barnen om formernas utseende och benämningar. Barnen har även arbetat mycket med en app som heter Ordens Magi. De lär sig att skriva och ljuda sig fram till rätt stavning i den appen, och vi ser att många barn har fått ny förståelse för bokstäver och bokstavsljud via den. Och att appen väckt intresse för bokstäver hos många barn! Vi kan se hur de utvecklas i både matematik och språk, och mycket kan härledas till de appar vi använder. Barnen är mer delaktiga i dokumentation för att de ges tid till att vara det. Ibland finns tiden och ibland inte, därav är det lite skiftningar i hur delaktiga barnen är i sin dokumentation. Ambitionen är att öka barnens delaktighet, att finna mer tid till det! Vi vill fortsätta används ipaden som ett verktyg för lärande och dokumentation. Ansvaret för den professionella yrkesrollen ska öka: Våra litteraturseminarier med fokus på undervisningen i förskolan gav upphov till många intressanta diskussioner där vi lyfte uppdraget och diskuterade undervisningsbegreppet. Det är dock svårt att avgöra vilka avtryck detta gör i det dagliga arbetet. Jag kan dock se en progression i pedagogernas analysförmåga av verksamheten och de insatser vi gjort för ökad måluppfyllnad vilket kan tolkas som ett steg i rätt riktning. Vi har under året infört medarbetarsamtal i grupp där den professionella yrkesrollen varit en del av målen där vi diskuterat vad det innebär för var och en. Pedagogerna har upplevt detta positivt och uttryckt att det är bra att få diskutera detta tillsammans. När vi följde upp föreläsningen med Pramling och Samuelsson var det inte lika positivt och det samlade intrycket var att det var svårt att förstå och väldigt teoretisk. Jag kan tydligt se att när vi kopplar teorin till praktik i våra diskussioner får vi en mycket större förståelse.

5 5 Barns lärprocesser ska följas och dokumenteras: Nuläge februari 2016: Ledningsgruppen har under hösten tillsammans med vår kvalitetskoordinator arbetat fram ett material för att följa det enskilda barnets lärprocesser. Materialet förankrades under studiedagen 1 februari tillsammans med en föreläsning om lärprocesser och uppdraget i sin helhet. Nuläge juni 2016: Studiedagen i maj bestod av en halv dag med arbete omkring att följa det enskilda barnets lärprocesser. Vi har även haft workshops i tvärgrupper för att lära oss de mallar vi ska använda oss av under vårterminen. Vissa pedagoger har lättare att ta till sig materialet än andra. De får vara med att driva och utveckla arbetet framåt när vi ska fortsätta det arbetet vidare. Åtgärder utifrån analys Ikt: Fortsatt fokus på ikt under våren, inte så mycket nytt utan sprida goda exempel mellan verksamheterna och fortsätta förankra lärplattan som ett komplement i verksamheten. Åtgärder utifrån den professionella yrkesrollen: Vi har utvärderat våra medarbetarsamtal i grupp och vi kommer att fortsätta med det konceptet till hösten eftersom vi upplever att det har gett positiva effekter. Åtgärder barns lärprocesser: Vi kommer att fortsätta med det arbetssättet vidare under nästa läsår.