Schema för LU1 höstterminen 2009

Transkript

1 Schema för LU1 höstterminen 2009 Del A. Kursdesign Stående instruktion för de skriftliga förberedelserna: Omfattning cirka en sida A4 (datautskrift). Skriv på enkel form, t ex punktform går bra. Kom ihåg att skriva ditt namn. Era skrivna sidor ligger oftast till grund för en gruppaktivitet vid träffen, ta därför med dig så många kopior av din sida som anges vid respektive träff. Syftet med läsning och förberedelse är att de ska (1) utgöra goda studier i sig, (2) att de ska bidra till ditt arbete med de större examinationsuppgifterna, och, sist men inte minst, (3) att de ska öka kvaliteten på vad vi kan göra på våra träffar. Det är alltså nödvändigt att avsätta tid för läsning och eget arbete mellan kursträffarna. Att vara oförberedd inför en träff försämrar inte bara det egna utbytet och effektiviteten i kursen, det kan också bidra till en försämring för kurskamraterna. Fredag den 18 september kl i Salongen: Träff 1. Kursstart, Formulera mål I Inga särskilda förberedelser. Fundera på vilken kurs du vill arbeta med. Torsdag den 24 september kl i Salongen: Träff 2. Formulera mål II - Biggs & Tang, kapitel 5: Designing intended learning outcomes (Att skriva lärandemål, SOLO-taxonomin) - Kember: What to teach (Kember har intervjuat lärare som vunnit utmärkelser i Australien och Hong Kong, och ur deras berättelser härleder han principer för god undervisning. Just What to teach-kapitlet är en ovanlig text, det är annars ont om litteratur som säger något väsentligt om denna viktiga aspekt av lärarrollen.) + Biggs & Tang, kapitel 4: Using constructive alignment in outcomes-based teaching and learning (Läs om du vill.) Formulera / omformulera målen för den kurs du har valt att arbeta med. Ni kommer att hjälpa varandra att vässa målen vid en gruppaktivitet, så ta med fem kopior. Anders Ambrén (introducerar Bilda).

2 Onsdag den 30 september kl i Salongen: Träff 3. Designa aktiviteter - vad studenten gör - Gibbs: Using assessment strategically to change the way students learn (Kursens bästa artikel enligt många tidigare kursdeltagare. Läs noga exemplet A case study in cheap and effective change och analysen av det. Notera särskilt de fem principerna som är markerade i kopian! Artikelns andra halva, som också är bra, använder vi till träff 7.) - Biggs & Tang, kapitel 2: Teaching according to how students learn (Viktigt kapitel. Introducerar begreppen ytlig och djup lärstrategi och faktorer som associeras med dessa.) - Biggs & Tang, kapitel 3: Setting the stage for effective teaching (Motivationsteori, Teori X och Y.) + Chickering & Gamson: Seven principles... (Frivillig bonusläsning, denna nämns i Gibbs artikel.) Förklara och resonera kring begreppen djup och ytlig lärstrategi. Känner du igen fenomenen hos dig själv? hos dina studenter? i din kurs? Ta med 1 kopia. Per-Erik Hellström eller Martin Domeij. Torsdag den 8 oktober kl i Salongen: Träff 4. Designa aktiviteter - föreläsning - Mazur: Teaching for understanding (excerpt from Peer Instruction) (En extremt användbar metod för att använda frågor under föreläsning för att nå förståelse.) - Gibbs: Encouraging active learning through structured lectures (Läs översiktligt det räcker att du förstår principerna för en structured lecture. Artikeln är även ett fint exempel på ett viktigt syfte med föreläsning: att träna studenterna hur man tänker i ämnet. Dessutom framgår hur läraren har utvecklat och förfinat metoden gradvis.) - Biggs & Tang, kapitel 6: Contexts for effective teaching and learning (Mycket värdefulla och centrala principer för god undervisning.) - Biggs & Tang, kapitel 7: Teaching / learning activities for declarative knowledge (Fullt av suveräna exempel.) Felder & Brent: Active learning vs covering the syllabus (Frivillig bonusläsning.) Denna gång är det mycket att läsa och uppgiften är frivillig: Om du har användning för det i din kurs eller för något annat sammanhang: Skissa på en structured lecture. Gäster idag: Dan Borglund.

3 Tisdag den 13 oktober kl i Salongen: Träff 5. Designa aktiviteter - projekt - Biggs & Tang, kapitel 8: Teaching / learning activities for functioning knowledge + Läs ifatt om du missat något tidigare i Biggs & Tang. Välj tre citat som betyder något för dig ur allt det vi hittills har läst av Biggs & Tang. Relatera till din kurs / undervisning och diskutera konsekvenser. Ange vilken sida citatet är hämtat från. Ta med 1 kopia (eller maila ditt blad före kl 12.00). Jakob Kuttenkeuler eller Stefan Hallström. Frivillig läsning efter träffen: - Edström, Hallström, Kuttenkeuler, El Gaidi (2005) Integrated assessment of disciplinary, personal and interpersonal skills student perceptions of a novel learning experience Fredag den 16 oktober kl i Salongen: Träff 6. Designa examination I: Validitet, effekter - Biggs & Tang, kapitel 9: Aligning assessment with intended learning outcomes: Principles (Gör Task 9.2) - Ekecrantz: Målrelaterade betyg Att arbeta med betygskriterier och bedömning i sju grader (Läs så mycket du känner att du behöver veta för din egen utformning av betygssättning.) Hur kan du öka överensstämmelsen mellan kursmålen och examinationen i din kurs? Vilka mål är lättare eller svårare att examinera? Blir några mål över? Om din kurs innehåller en tentamen eller kontrollskrivningar, gå igenom uppgifterna i en skrivning, och ange deras relation till målen. Ta med 5 kopior. Samuel Azasu. Frivillig läsning efter träffen: - Edström, Törnevik (2003) Studenters upplevelser av studierna i ingenjörsutbildningen

4 Fredag den 23 oktober kl i Salongen: Träff 7. Designa examination II: Examinationsformer, betyg - Biggs & Tang, kapitel 10: Assessing and grading declarative knowledge - Biggs & Tang, kapitel 11: Assessing and grading functioning knowledge (Båda kapitlen innehåller många värdefulla uppslag.) Hämta inspiration till examinationsmetoder i Biggs & Tang och i andra halvan av Gibbs artikel Using assessment strategically (som vi läst tidigare). Välj två intressanta uppslag och skissa på hur du skulle kunna använda dem i din kurs. Ta med 5 kopior. Göran Manneberg. Måndag den 9 november kl : Deadline för att posta examinationsuppgift Kursdesign i Bilda 1. Posta ett nytt / bearbetat Kurs-PM Detta skall innehålla all information om kursen och vara riktat till studenterna. Formatet är fritt. Vi lämnar inga specifika anvisningar om hur ditt Kurs-PM ska vara utformat, vilka rubriker som skall finnas med och liknande. Syftet är inte att skapa likriktning. Utöver Kurs-PM kan du lämna in annan dokumentation som visar din kursutveckling, men som inte (i sin helhet) framgår av Kurs-PM. Det kan gälla planering av aktiviteter eller uppgifter, konkret utformning av examination, eller liknande. Döp gärna dokumentet till: Förnamn_Efternamn_Kurs-PM.pdf (eller.rtf) 2. Posta en redogörelse över din kursdesign (Lärarhandledning) Här redovisar du de designval du har gjort i din kurs, och motiverar dem ur ett lärandeperspektiv. Du analyserar kursens nuvarande problem och visar tydligt hur den nya kursdesignen ska avhjälpa dessa. Här visar du att du uppfyller målen för momentet Kursdesign (se Kurs-PM för LH201V Lärande och undervisning). Det ska framgå att du tagit till dig och tillämpar innehållet i litteraturen och kursinnehållet. Referera på ett enkelt sätt, till exempel: (Biggs & Tang s 94). För att öka nyttan kan dokumentet vara utformat som en lärarhandledning. Omfång 3-4 sidor A4 (med normal layout). Döp gärna dokumentet till: Förnamn_Efternamn_Kursdesign.pdf (eller.rtf) 3. Skriftlig kommentar (opposition) på ca två andra deltagares arbete. Senast 24 timmar efter deadline får du besked om din inlämning är godkänd för redovisning. Då blir du placerad i en grupp tillsammans med två eller tre andra deltagare. Läs deras Kurs-PM och redogörelser (lärarhandledningar), och skriv kommentar på en halv sida till var och en av de andra. Tänk på att det kan vara relevant att hänvisa till litteratur och kursinnehåll även i de kommentarer du ger. Omfång totalt 1 A4-sida. Oppositionskommentarerna tar du med till redovisningsseminariet i tillräckligt antal kopior (till dina gruppkamrater, plus en kopia till kursledaren). Det går också bra att maila kommentarerna till kursledaren före kl 12 för uppkopiering.

5 Torsdag den 12 november kl i Salongen: Träff 8. Redovisningsseminarium för Kursdesign Det normala är att vara en redovisningsgrupp om tre personer. En kurs i taget står i fokus. Det finns minst 30 minuter per kurs. 1. Författaren talar om vilka aspekter han/hon särskilt önskar få feedback på, vad som är det centrala i kursdesignen. (max 2 min) 2. De andra gruppmedlemmarna ger i tur och ordning sina synpunkter (lämnar över den skriftliga kommentaren och presenterar synpunkterna muntligt). 3. Diskussion. 4. Författaren sammanfattar: a. Vad tar jag fasta på av de synpunkter jag har fått? b. Vad är mitt nästa steg?

6 Del B. Reflekterande praktik Nu minskar vi lite på mängden läsning till seminarierna. Vi kommer huvudsakligen att använda det som vi redan läst, och fördjupa och konsolidera det genom att tillämpa det på nya områden. I stället behöver ni ägna mycket tid till studentintervjuerna och egenreflektionen. Tisdag den 17 november kl Lokal meddelas senare! Träff A. Kursanalys för kursutveckling Läsning före träffen: - Handal (1999) Kritiske venner / Critical Friends (Om det tar emot att läsa norska ligger en tvåsidig sammanfattning/tolkning på engelska främst.) Förberedelse: - Ta med en (tom) kursutvärderingsenkät, som du brukar använda, eller som används vid din institution. Frivillig läsning efter träffen: - Edström (2008) Doing course evaluation as if learning matters most Måndag den 23 november kl i Salongen: Träff B. Deterring plagiarism better learning for all - Carroll (2007) Designing courses to deter plagiarism (Läs även om du inte ser plagiat som ett potentiellt problem. Om plagiat kan vara ett problem i din kurs: Använd Carroll för att fundera på möjliga åtgärder) - Carroll & Zetterling (2009) Guiding students away from plagiarism (KTHs nya handbok som utdelas under kursens gång. Skumma igenom.) Therese Kruse. Måndag den 30 november kl i Salongen: Träff C. Studenter - Norm och mångfald Läsning inför träffen (preliminärt) - Fundberg (2003) Normalitet som levd erfarenhet (En annorlunda text för oss. Fundberg introducerar begrepp som normalitet, tung normalitet, icketekniken, omarkerad eller markerad identifikation, bärare av normalitet, tillskriven identitet. Utdrag ur hans doktorsavhandling.) - Carroll (2005) Strategies for becoming more explicit Gäster idag: Elena Salazar Reyes, Monica Barsch och Therese Kruse.

7 Onsdag den 9 december kl 9.00: Deadline för att posta studentintervjuer i Bilda - I pärmen: Interview guide Uppgiften är att intervjua två studenter under ca minuter vardera. Syftet är att undersöka hur de studerar i din kurs, hur de förhåller sig till kursens utformning, hur de uppfattar vilka förväntningar som finns på dem, vilken lärstrategi de använder. Intervjuerna ska spelas in och transkriberas. Det finns några mp3-spelare att låna. Ni får gärna arbeta två och två med denna uppgift. Särskilt de som inte har tillgång till studenter under denna tidsperiod måste arbeta ihop med någon som har det. När två personer samarbetar förväntas ni genomföra båda intervjuerna tillsammans, och sedan dela på arbetsbördan med transkriptionerna. VIKTIGT: Använd öppna frågor för att få dem att berätta med egna ord. Det är viktigt att de berättar utifrån detta specifika sammanhang, det ska handla om just deras studier, just här i din kurs inte deras teorier om lärande i allmänhet. Fråga inte direkt om lärstrategier osv (de har inte den referensramen) och be dem heller inte ta ställning till hypotetiska förslag på hur kursen skulle kunna göras annorlunda. Frågor ni kan använda: Berätta vad du gör för nånting när du pluggar i den här kursen. Följ upp med detaljfrågor tills du känner att du förstår exakt vad studenten gör. Gå specifikt igenom de olika läraktiviteterna i kursen snarare än en generell beskrivning. (Vad har du gjort före labben... När läste du i boken? Hur gjorde du rent praktiskt när du sitter och läser? När du gjorde den här uppgiften... Och sen när du satt på föreläsningen... Vad gjorde du dagarna före tentan?) Vad är det med kursen som får dig att plugga så här? Hur pluggar du annars? Hur vet du vad du ska studera? Hur känner du att du är färdig? Hur arbetar du inför examinationen? (hur mycket, när, vad du gör) Vad har du lärt dig i kursen? Vad är det som motiverar dig i den här kursen? Vad är svårt i kursen? Det är tyvärr mycket tidskrävande att transkribera intervjuer. De flesta tidigare kursdeltagare har dock vittnat om att uppgiften verkligen är värd jobbet. Utelämna improduktiva partier (t ex om det tog en stund att få igång ett bra samtal eller om ni halkar ut på sidospår). Det går utmärkt att redigera språket en aning för läsbarhet utan att förändra meningen i innehållet (exempelvis ta bort 100 förekomster av liksom). Har du tillgång till billig arbetskraft så kan du lämna bort arbetet. Kom ihåg att anonymisera materialet dvs ta bort namn på studenten och andra lärare som nämns under intervjun. Senast några timmar efter deadline blir du placerad i en grupp tillsammans med två eller tre andra deltagare. Läs deras intervjumaterial och markera intressanta passager som du vill ta upp till diskussion när ni analyserar materialet tillsammans vid träffen. Fredag den 11 december kl i Salongen: Träff D. Att upptäcka studenterna Bearbetning av intervjumaterial enligt gruppindelning.

8 Torsdag den 17 december kl i Salongen: Träff E. Den reflekterande institutionen - Biggs, kapitel 12: Implementing constructive alignment Beskriv undervisningsklimatet vid din skola/institution/avdelning som du upplever det. Vad tycker du skulle behöva utvecklas? Hur kan du bidra till utvecklingen? Ta med 5 kopior. Folke Snickars. Tisdag den 12 januari kl i Bilda: Deadline för att posta den pedagogiska egenreflektionen - I pärmen: The teaching portfolio: Purpose, process and product, Seldin, P. (2007) De flesta universitet kräver en pedagogisk meritportfölj för anställning eller befordran men de har olika formkrav, och olika kriterier för bedömning. Du hittar KTHs riktlinjer här: En pedagogisk meritportfölj består av flera delar varav den pedagogiska egenreflektionen är kärnan. Det är här du redogör för din syn på undervisning och lärande, beskriver vilka mål du har och vilka principer du använder för din pedagogiska verksamhet, förankrar och motiverar dessa principer i dina egna erfarenheter, och reflekterar över resultatet hur din undervisning avspeglar sig i studenternas lärande. Bra tips är att grunda framställningen i dina egna erfarenheter och låt det gärna märkas vilket ämne du är lärare i. Tänk på att din egenreflektion bör spegla hela din pedagogiska verksamhet. Förutom allt sådant som vi tagit upp här i kursen kan du skriva om handledning av examensarbetare och doktorander, laborationer, hur du som pedagogisk ledare, chef eller kollega främjar undervisningsklimatet och kollegernas pedagogiska kompetensutveckling, förhållandet mellan din forskning och undervisning. Observera att det inte är en pedagogisk meritportfölj du ska posta, endast den pedagogiska egenreflektionen. Den pedagogiska egenreflektionen skall (här i kursen) vara 3-4 sidor (räknat med normal layout). Senast 24 timmar efter deadline får du besked om din inlämning är godkänd för redovisning. Då blir du placerad i en grupp med två eller tre andra deltagare. Läs deras egenreflektioner och skriv en kommentar på en halv sida till var och en. Fredag den 15 januari kl i Salongen: Träff F. Redovisning av Pedagogisk egenreflektion Vi använder i princip samma upplägg som vid redovisningen av Kursdesign.