Kvalitetsredovisning för Nordgärdets förskola
|
|
- Roland Sandberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kvalitetsredovisning för Nordgärdets förskola Enhet Nordgärdets förskola består av två mindre äldregrupper och två yngregrupper. Enheten har plats för ca 58 barn. Upptagningsområdet är Surte samhälle. Samhället består mest av villor och radhus med inslag av bostadsrätter/hyresrätter. Flera av våra barn har annat modersmål än svenska. Förskolan har haft ledig kapacitet under flera år och cirka 20 % av platserna erbjuds till barn ifrån andra orter i Ale kommun, främst Nödinge och Bohus. Personalen har varit anställd en längre tid vilket skapat en stabilitet i arbetslagen. Förskolan har eget kök med tillagning. Verksamheten är öppen mellan kl helgfri vardag. Personal Personaltätheten har varierat under året då barnantalet successivt steg under verksamhetsåret. Höstterminen barn och 3,0 tjänst vid start utökades till 3,6 tjänst i oktober 26 barn och 4,6 tjänst Vårterminen barn och 3,5 tjänst som utökades i april till 3,7 28 barn och 5,1 tjänst som utökades till 5,4 i april Andelen förskollärare/barnskötare har under året varit 45/55 87,5% tjänst kök 50% tjänst städ Underlag Läroplan för förskolan (LPFÖ) Barn- och ungdomsnämndens nämndplan Utvärderingar från avdelningarna Portfolio Barnintervjuer Föräldraenkäter Modersmålsplaner Materiella och ekonomiska förutsättningar Förskolan har små och trånga lokaler och är i behov av renovering. Från början har delar av enheten varit en affär och en tillbyggnad skedde år De är inte anpassade till de krav som ställs på verksamheten idag. Personalutrymmen är små och det saknas arbetsrum. Utemiljön är bra och överblickbar.
2 Den ekonomiska tilldelningen baseras på en barnpeng, samma belopp för alla barn och ett snitt på antalet inskrivna barn över året. Enheten har stora svängningar i antalet inskrivna barn, speciellt på yngreavdelningarna vilket medfört en stor omsättning av barn och barngrupperna blev fyllda först under andra kvartalet, vilket påverkar ekonomin negativt. Personalen startade hösten med en olustkänsla om hur allt skulle fungera efter anpassningen av personalstyrkan med nya arbetslag, nya arbetsscheman etc. Efter ett par månader fick vi struktur på arbetet och allteftersom barnantalet ökade utökades antalet personal. Ekonomiskt fick enheten hela tiden göra prioriteringar men våren blev lite lättare. Enheten tilldelades senare under våren utvecklingspengar kr från Kommunstyrelsen för att utveckla Naturvetenskap för förskolebarnen. I projektet har det ingått att pedagogerna ska sprida sina erfarenheter. Ledarskapet och personalens kompetensutbildning Förskolechef har på enheten en lagledargrupp med en representant från varje avdelning, lagledarmöten leds av förskolechef. Lagledargruppen är tillika kvalitetsgrupp och ansvarar för bland annat enhetsplan och kvalitetsredovisning. På lagledarmötena tas det upp frågor kring, pedagogik, kvalitet, barn, budget och kompetensutbildning. Enheten samarbetar med Utvecklingsenheten kring barn i behov av särskilt stöd, stöd i form av specialpedagog, talpedagog och psykolog, Resursenheten ger handledning och stöttning i till arbetslag i enskilda ärenden. I följande nätverk ingår några av förskollärarna Språkpedagoger Mattenätverk It i förskolan Röda tråden/lokalskolutvecklingsgrupp Följande kompetensutbildningar har genomförts för pedagogisk personal: Föreläsning om Relationsskapande i den viktiga vardagen med våra specialpedagoger, en gemensam föreläsning för Ales förskolor. En pedagog har slutfört sina studier i matematik och svenska för de yngre barnen. Föreläsning i Naturkunskap och teknik; Upptäck, utforska och utmana. Föreläsning: Utforskande pedagogik 1-3 år. Introduktion av det nya materialet om Utvecklingssamtal i Förskolan. Läraren i Fokus i regi av Lärarförbundet Skolforum, Lärarförbundet Barns rätt till alla sina språk- även de estetiska, Lärarförbundet Pedagogkväll kring matematik och naturkunskap i vardagen för Surtes förskolor, Bamses pedagoger ansvariga. Föreläsning av Margareta Öhman om Bemötande, förhållningssätt i vardagen, gemensam för alla Ales förskolor. Hälsoinspiratörsutbildning. VFU konferens om Hållbar utveckling. Pedagogiskt café om matematik. PIM Lagledarträff/utbildning gemensam för Ale kommun För övrig personal 2
3 Ergonomiutbildning Litteraturinköp Naturvetenskap och miljö. Lärarförbundets Förlag Utomhuspedagogik, Lärarförbundet Små barns matematik Möte med mångfald Barns lärande, Pramling mfl Förskolans pedagogiska rum Lärarförbundet Kul att kunna om vatten. Walpole B, Teknografiska institutet. Pelles experiment, Eckerman och Gustafsson Berta, experimentbok m.m Navet Konstruera i förskolan, Mia Milesand Aktionsforskning, Lärarförbundet Bland kottar och stubbar, Stina Johansson Karl-Astrids vänner. UR Rundgren, Knape Taguchi, Varför pedagogisk dokumentation? Barnen har haft med egna böcker hemifrån Miljölådan som lånades från biblioteket Studiebesök Navet i Borås, centrum för matematik och naturkunskap, Barn och pedagoger Björklövens förskola i Ale, Kök och Bamses pedagoger Nordgärdets pedagoger som fortbildare Matematikkväll för förskolepersonal i Surte Matematik och Naturvetenskap för Båtsman/Björklövens förskolor Älvängen. Likabehandlingsplanen Omsorg, trygghet och hälsa/normer och värden Planen ska vara väl förankrad hos barn, föräldrar och personal. Social och rofylld samvaro vid måltiderna Att möta varje barn med respekt och omsorg Utveckla barnens lekkompetens och sociala samspel Pedagogerna har i sitt arbete använt sig av barnböcker bland annat för samtal kring att skapa förståelse för andra och allas lika värde. Pedagogerna arbetar dagligen med konfliktlösning och diskuterar kontinuerligt med barnen hur en bra kompis ska vara. Till sin hjälp har enheten använt sig av Kungaskogen ett material som i sagoform tar upp kompisskap. Diskussioner har förts med barnen på äldregrupperna om gemensamma förhållningsregler/värdegrund och tillsammans med ett strukturerat arbetssätt har det påverkat klimatet i barngruppen i en positiv riktning. 3
4 Förhållningsregler som har skapats av och med barnen till exempel i vår matsal Tiger, fungerar som riktlinjer och skapar trygghet för att få matsituationen på ett tillfredsställande sätt. En förändring av lokalerna har gjorts. Lekhallen togs bort och används numera till mjukare aktiviteter. Matsalen Tiger tillkom under våren. Måltiderna serverades som buffé från april. Under hösten prövade yngreavdelningarna sig fram till vad som skapade mest trygghet för barnen efter omorganisationen. Valet att använda sig av tre rum vid måltiderna, där barnen fördelades efter ålder, gynnade alla barn och skapade ett lugn kring matsituationen. Måltiderna utnyttjas till samtal kring kompisskap. Viktigt att alla kommer till tals. Vi uppmärksammar och ger respons när barnen gör bra saker. Övergångarna mellan Yngreavdelning och Äldreavdelning har omarbetats och de aktuella barnen har själva i möjligaste mån styrt över den tid som de behövt. Likabehandlingsplanen är presenterat för all personal men inget som diskuteras. Föräldrar och barn har inte involverats ännu. Det strukturerade arbetssättet, bättre lokalutnyttjande och barnens egna förhållningsregler på äldreavdelningen har skapat lugna, sociala och trygga barngrupper. Övergången vid årsskiftet för barnen från Yngre- till Äldreavdelning fungerade utan problem. Analys: Likabehandlingsplanen behöver diskuteras med alla inom enheten, barn, föräldrar och personal. Vi behöver arbeta ännu mer med hur man ska vara mot varandra. Förhållningsregler som tas fram tillsammans med barnen fungerar bättre. Viktigt är att vi pedagoger reagerar och visar att det inte är okej att kränka varandra. En kartläggning behövs för att starta upp arbetet med barnen så att vi synliggör deras inflytande över sin egen miljö. Vi ska fortsätta diskutera och utveckla vårt förhållningssätt, nytt dokument kommer att utarbetas under hösten 2010 med start i augusti. Vi kommer att fortsätta att anpassa verksamhet och lokaler så att det gynnar barnens trygghet och sociala utveckling. Hur vi arbetar för att skapa trygghet i en Yngregrupp måste förändras ständigt då nya barn inskolas flera gånger under året. Vi behöver ha stabila rutiner och regler som ger de äldsta barnen i Yngregruppen utrymme och utmaningar Vi fortsätter att arbeta efter plan som är framtagen för överflyttning mellan avdelningarna. Utveckling och lärande Lpfö98: Verksamheten skall ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl utomhus som inomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö. Nämndplan Barn- och ungdomsnämndens prioriterade områden : Språkutveckling, naturvetenskap och matematik Utveckla känslan för matematik, skriftspråk och begreppsbildning Att utveckla barnens kompetenser kring naturens växlingar och en hållbar utveckling Att i leken och vardagsrutinerna främja barnens språkutveckling Vi ska fånga upp och bekräfta barnens idéer och tankar i vårt tema Vatten 4
5 Skapa en lärorik och rolig miljö tillsammans med barnen Kontinuerlig kartläggning av barngruppen för att upptäcka och stötta de barn som är i behov av särskilt stöd. Avdelningarna har på olika sätt arbetat tematiskt utifrån tema Vatten. Yngre har bland annat gjort roliga experiment, där matematiska begrepp och barnens olika sinnen har använts. Lekmaterial har köpts in för att stimulera barnens tankar kring fenomenet vatten, en del har införskaffats utan kostnad. Pedagogerna har behövt mer kompetens och en del av fortbildningen har riktats mot området Matematik och Naturvetenskap. Äldregruppernas arbete startade med Brainstorming kring Vatten tillsammans med barnen. Vatten på alla våra nio olika hemspråk fick vi föräldrarna till att hjälpa oss med. Väderstationen och matematik i vardagen har varit ett stående inslag varje dag. Dokumentation har skett kontinuerligt, med block och penna för att följa upp barnens tankar och intressen. Lekmiljön utomhus har gjorts mer inspirerande och till exempel har gångarna utomhus omvandlats till gator etc. Barnen har involverats i diskussionerna kring lekhallen eftersom rummet var en källa till konflikter. Pedagogerna tog tillvara deras tankar och önskemål om ett mysrum. Matematiken och naturvetenskapliga experiment flyttade stundtals uti i naturen. Både små och stora barn har sett hur fröer blivit till planta och vad växter behöver för att kunna växa. Barnen fick ett ansvar för planeringen av 20-årsjubileet genom brainstorming, vad är möjligt att genomföra - till utformning av annons och försäljning. Barnens tankar kring naturvetskap och matematik togs tillvara och skrevs ner på blädderblock. Inriktningen ändrades under resans gång allt eftersom barnen kom med nya tankar. Återkoppling till barnen skedde kontinuerligt vid samlingar och måltider. Problemlösning genom att Pedagogerna ställde öppna frågor till barnen har gett dem möjlighet till reflektion. Barnen kunde hämta mer information i de faktaböcker som fanns tillgängliga. Enheten fick sanera lokalerna på Yngreavdelningarna efter magsjukeutbrotten. Resultatet blev mindre framtaget material vilket skapade mer överblickbara lokaler för barnen. Barnen kunde hitta bättre och kunde göra egna val efter vad som intresserade dem. Materialet byttes istället ut lite oftare. För att kartlägga hur pedagogerna på gruppnivå ska stödja barnens språkande har vi använt oss av observationsmaterialet TRAS (tidig registrering av språket). I Barngrupperna finns många olika språk, kulturer och inte minst viljor. För att ta till vara det mångkulturella i våra barngrupper tog vi hjälp av föräldrarna som översatte många av de begrepp som har använts. Vi lånar böcker på biblioteket, lyssnar på musik, rim och ramsor, sagogrupper utifrån språkförståelse och använder oss av ordbilder. I de olika läsgrupperna har vi som ambition att utgå ifrån det som intresserar barnen. En gammal Laptop har fungerat som en hjälp i barnens skriftsspråkande. I Modersmålsplanen hämtar vi stöd för hur man bäst stödjer barn med annat modersmål. Arbetslaget har även fått arbeta med visuell kommunikation och tydlighet. Utvecklingsenhetens kartläggningsmaterial (nytt från i vårterminen 2010) används när pedagogerna identifierar behov som uppstått i barngrupperna. Stöd och handledning kring barn i behov av stöd i sin utveckling har erhållits från Utvecklingsenheten. Barnens intresse har varit stort för matematiken och naturvetenskapen och via föräldrarna får pedagogerna bekräftelse att nedlagt arbete givit resultat i minst oanade situationer. Barnen har 5
6 diskuterat och upplyst sina föräldrar om matematikens fantastiska värld. Pedagogernas förhållningssätt har uppmuntrat barnen till att komma med förslag på aktiviteter. Efter gjorda förändringar i lekmiljön har bland annat lokalerna blivit betydligt bättre utnyttjade och barnens lek fungerat bättre. Barnens samspel, där språk och kommunikation tränas, har gynnats av förändringarna. Laptopen har skapat intresse för bokstäver och skriftspråk. För en del barn har självkänslan stärkts av att kunna skriva t.ex. sitt namn så andra kan läsa. De yngsta barnen visar på olika sätt att de känner igen sin egen ordbild. Yngregrupperna har genom att hitta nya rutiner fångat de äldsta yngrebarnens intresse. Lekutrymmena har utnyttjats på ett bättre sätt. Analys: Vi pedagoger behöver förbättra våra diskussioner kring det pedagogiska upplägget kring matsalen, läsgrupper etc. Ett gemensamt förhållningssätt är viktigt för att fullfölja läroplanens intentioner. Vi ser hur små förändringar i våra lokaler gett barnen en mer stimulerande lekmiljö. För att kunna bli bättre på att tillgodose våra flerspråkiga barns behov behöver vi söka stöd i vårt arbete hos vår talpedagog, mer kunskap behövs. Viktigt att ta in tolk vid behov så att missförstånd inte uppstår. Vi har en utmaning i att tillgodose de äldsta barnens behov i yngregrupper som ofta skolar in nya barn. Vi vill utveckla hur vi dokumenterar och hur vi ska synliggöra vår pedagogiska verksamhet, eventuellt köpa in elektroniska fotoramar. Tema vatten har fallit väl ut. En fortsättning följer nästa läsår. Vår närmiljö med ett enormt vägbygge kommer att kunna ge oss möjligheten att utveckla arbetet med Naturvetenskap inom området teknik och konstruktion. Vi vill fortsätta utveckla lekmiljön både ute och inne med små förändringar som ger utmaningar i barnens lek. Barns inflytande Skapa valmöjligheter för barnen i vardagsaktiviteterna och lära sig ta ansvar för sitt val. Barnen ska ges möjlighet till delaktighet i framtagande av trivselregler. Att i vardagen visa på barnens inflytande. Barnen har på ett tydligt sätt varit involverade i bland annat följande; Från lekhall till MYSHÖRNAN, hur rummet skulle användas till namnval och lekregler. Matematiken kom till användning vid namnomröstningen. Vårfesten/Jubileumsfesten, från planering till genomförande, diskussioner kring vad som var möjligt fördes kontinuerligt, vårt vardagsarbete med matematiken blev synliggjort på ett naturligt och tydligt sätt. Trivselreglerna i matsalen Tiger Vardagsaktiviteter 6
7 Utemiljön Pedagogerna dokumenterade kontinuerligt Lpfö98: Barns egna behov och intressen bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. Barnens intresse för temat och dess innehåll ökade när vi pedagoger förde in deras tankar i tema och projekt. De har visat stor ansvarskännande när det gäller lekmiljön och konflikterna minskade snabbt. Barnen var mycket stolta efter en väl genomförd Jubileumsfest. Se även under rubriken Utveckling/lärande. Analys: Arbetet med barns inflytande i vardagen kan utvecklas. Diskussioner behöver föras på arbetslagsoch enhetsnivå. Äldreavdelningens aktivitetstavla har inte fungerat så bra och den kommer att få byta plats till hösten. Aktiviteterna behöver tas fram på flera språk och diskussionerna kring trivselregler på avdelningarna kan fortsätta att utvecklas. Samarbete förskola-hem Vi vill skapa goda relationer med våra föräldrar. Vid följande aktiviteter har vi haft tillsammans med våra föräldrar Föräldramöte hösten 09 med diskussionsfrågor från Skolrådet Skolråd 2 gånger/termin Drop-in/Lucia Tema avslutning/våravslutning/jubileumsfest Utvecklingssamtal, nya materialet Föräldraenkäter Modersmålsplanen Information har skett via nyhetsbrev, planeringen finns synlig i tamburen och en föräldratavla med övrig information. Kommunikationen/samarbetet med våra föräldrar präglas av en närhet och öppenhet. Vi har hög uppslutning vid våra aktiviteter. Enkätsvaren från föräldrar tyder på att de är nöjda och trivs med verksamheten. Flera föräldrar har uttryckt en tacksamhet över att barnen vistats på Nordgärdets förskola. Utvecklingssamtalen enligt den nya modellen fungerar bra och enheten har tagit fram en gemensam Portfoliopärm som beskriver på ett tydligt sätt vår verksamhet. Föräldrar med annan språkbakgrund har på så sätt fått en möjlighet till en bättre insyn och förståelse för vårt pedagogiska uppdrag. Läroplanen har blivit synliggjord på ett bra sätt och pedagogerna får helt andra frågor om verksamheten vid samtalen. Skolrådet har fungerat bra och fungerar som en plattform för utbyte av tankar och information. Till höstens föräldramöte tog Skolrådet fram diskussionsfrågor. I maj månad hade enheten Besöksveckor för föräldrar och andra intressenter. Med lite bättre 7
8 framförhållning tror vi uppslutningen hade blivit större. Analys: Vi vill fortsätta att utveckla samarbetet med våra föräldrar, dokumentation och synliggörande av vår verksamhet har blivit en del av vardagsarbetet och det fortsätter vi med. Vi vill utveckla vardagsdokumentationen med att installera elektroniska fotoramar där aktuella händelser kan presenteras och som kan fungera som underlag för spontana samtal kring verksamheten. Vi behöver ta fram mer information på andra språk för att möjliggöra större delaktighet för våra föräldrar med annat språk. Samarbete förskola-förskoleklass Att skapa en trygg övergång mellan förskola-förskoleklass Det finns en framtagen plan över arbetsgången som ska följas. Överlämningarna till Surteskolan och Bohusskolan har fungerat bra Analys : Vi fortsätter med den framtagna planen. Analys av helheten Organisationen fungerade till slut. Extra tid för gemensam planering har fått avsättas. Lagledarmötena har fungerat som en bra länk mellan förskolechef och avdelning/arbetslag. Det tar tid att lära känna varandra i en ny organisation både på arbetslagsnivå och chefsnivå. Viktigt att inte ha för bråttom. Förskolan har på kort tid skapat goda resultat av nerlagt arbete. De positiva förändringarna har uppmärksammats av våra föräldrar. Det strukturella arbetssättet har gynnat alla och det är något vi fortsätter med. I brist på ekonomiska medel blev det mycket viktigt hur vi använde vår arbetstid. Enheten har ett gott samarbetsklimat som har underlättat organisationsförändringen. Detta skapar en bra grund för gemensamma diskussioner kring vad som är vårt uppdrag. Vilka förväntningar har vi på barns lärande är något vi kan diskutera mera, arbetet med naturvetenskap och matematik har visat på att barnen lär sig mer än vi många gånger tror. Skolrådet är en stimulerande uppgift för enheten och det är ett forum för dialog. Inskolningarna har under året fungerat bättre. Samarbete med Utvecklingsenheten kring de barn som har ett behov av särskilt stöd har fungerat tillfredsställande. Tolk behöver vi använda oss mer av. 8
9 Åtgärder: Fortsatt utveckling av lagledarrollen Utveckla arbetet med bilder som hjälp att tolka vardagen. Implementera det nya kartläggningsmaterialet från Utvecklingsenheten Genom att arbeta med barnens kulturarv kan vi stödja våra tvåspråkiga barn på fler sätt. Ta hjälp av talpedagogen för arbetet med våra flerspråkiga barn Ta fram utvecklingssamtalsmaterialet på fler språk Utveckla arbetet med barns inflytande i vardagen. Utveckla matsalen Tiger och vår buffé Barnen ska involveras i framtagandet av förhållningsregler och reviderad likabehandlingsplan Involvera skolrådet i likabehandlingsplanen. Utveckla föräldramötena Likabehandlingsplanen ska presenteras för föräldrarna. Skapa gemensamma diskussioner kring läroplan och vårt uppdrag. Synliggöra vårt arbete/uppdrag för föräldrarna Inköpa elektroniska fotoramar Vi fortsätter med det gemensamma temat Fortsätta utveckla arbetet med Matematik och Naturkunskap Prioritera fortbildning inom området Naturvetenskap, exempelvis Förskolebienalen Använda vår närmiljö för inspiration till teknik och konstruktionsprojekt Dokumentation av våra erfarenheter med projektet Naturvetenskap Implementering av MIO Kalla nya föräldrar till en information om kommande inskolning. Utveckla rutinerna vid övergångar inom enheten. Ansvar och delaktighet Förskolechef har ett ansvar för att skapa en bra organisation och vara lyhörd för de problem som uppstår vid förändringar. Vi hanterar förändringar på olika sätt och därför är tid för diskussioner viktigt, vilket i längden skapar en känsla av delaktighet. Lagledarna har ett ansvar för att se och skapa helheten på enheten, att föra ut gemensamma frågor som behöver diskuteras i arbetslagen samt återkomma till lagledargruppen. Med delaktighet följer ett ansvar för att ta del av den information som ges samt driva verksamheten mot de mål som finns uppsatta i våra styrdokument. Ansvar för skolrådet vilar på förskolechef. 9
Kvalitetsredovisning Surte Förskola År 2009-2010
Kvalitetsredovisning Surte Förskola År 2009-2010 Ansvarig för kvalitetsredovisningen är förskolechef Helena Johansson. Redovisningens innehåll har diskuterats på lagledarmöten. Enhet Surte förskola består
BoU: Enhetsplan/Lokal arbetsplan för Nordgärdets förskola
BoU: Enhetsplan/Lokal arbetsplan för Nordgärdets förskola 2010-2011 1. Verksamhetsbeskrivning Nordgärdets förskola ligger i Norra Surte. Enheten består av 3,5 avdelningar fördelade enligt följande: Två
Kvalitetsredovisning Surte Förskola År
Kvalitetsredovisning Surte Förskola År 2008-2009 Ansvarig för kvalitetsredovisningen är förskolechef Helena Johansson. Redovisningens innehåll har diskuterats på lagledarmöten. Enhet Surte förskola består
Kvalitetsredovisning Surte Förskola År
Kvalitetsredovisning Surte Förskola År 2010-2011 Ansvarig för kvalitetsredovisningen är förskolechef Helena Johansson. Redovisningens innehåll har diskuterats på lagledarmöte Enhet Surte förskola består
Kvalitetsredovisning för Nordgärdets förskola
Kvalitetsredovisning för Nordgärdets förskola 2010-2011 Enhet Nordgärdets förskola består av två mindre äldregrupper och två yngregrupper. Enheten har plats för ca 58 barn. Upptagningsområdet är Surte
Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
En gång i månaden har förskolan en arbetsplatsträff (APT). Tiden för detta möte är förlagd till kvällen så att all personal ska kunna närvara.
UKF: Enhetsplan KYRKSKOLANS FÖRSKOLA 1. Verksamhetsbeskrivning Kort beskrivning av avdelningens/enhetens verksamhet. Avdelning: Läsår 2011/2012 Kyrkskolans förskola består av två avdelningar, 1-3 år med
Olof-Persgårdens förskola Kvalitetsredovisning 2008/2009
Olof-Persgårdens förskola Kvalitetsredovisning 2008/2009 Enhet Olof-Persgårdens förskola har tre avdelningar och ligger i södra delen av Älvängens samhälle. Vi har följande en avdelning med barn 0-3 år
Kvalitetsredovisning Nolängens förskola
Kvalitetsredovisning Nolängens förskola 2010 1 Kvalitetsredovisning för Nolängens förskola 2009-2010 Enhet Nolängens förskola består av två äldregrupper med barn i åldrarna 3-5 år. Förskolan ligger nära
för Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Kvalitetsredovisning. Änggårdens förskola 2010
Kvalitetsredovisning Änggårdens förskola 2010 1 Änggårdens förskola Kvalitetsredovisning 2009/2010 Enhet Änggårdens förskola är en förskola med en äldregrupp (3-5 år) samt tre yngregrupper (1-3 år) Förskolan
SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad
Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven 1 2 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B
Kvalitetsrapport läsåret 15/16 Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys...
Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå
LOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet
Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller till:
Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Tyck till om förskolans kvalitet!
(6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget
LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo
LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2012-2013 1 Presentation Pedagogisk omsorg är en form av förskoleverksamhet som till största delen bedrivs i den anställdes hem och mestadels
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Kvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning 2009 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Arkens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Innehållsförteckning Inledning Förskolans styrdokument sidan 3 Organisation.. sidan
Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Örsängets förskola Örsängets förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi lägger stor vikt vid den dagliga kontakten, där vi skapar en god relation till vårdnadshavarna
Kvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning 2009 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Ekens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Innehållsförteckning Inledning Förskolans styrdokument sidan 3 Organisation.. sidan
Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.
Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Vår förskola ligger i ett centralt villaområde nära älven och med gångavstånd till kommunala anläggningar. Vi erbjuder en pedagogisk verksamhet
för Havgårdens förskola
Verksamhetsplan för Havgårdens förskola H.t.2012- v.t.2013 Beskrivning av vår verksamhet Havgårdens förskola ingår i Nättraby rektorsområde och är den äldsta förskolan i området. Förskolan ligger centralt
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo
LOKALL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2011-2012 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö
Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan
Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla ska få möjlighet att stimulera sina förmågor genom att Uppleva Upptäcka
Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Solhaga fo rskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:
Gemensam Arbetsplan för Förskolan Innehållsförteckning:
Förskoleavdelningen Gemensam Arbetsplan för Förskolan 2011-2013 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande
Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018
Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018 Presentation av Norrby Förskolor Norrby förskolor består av Hästskon och Pettersberg. Hästskon har 11 avdelningar fördelade i två hus. Pettersberg är en storavdelning
Arbetsplan för Violen
Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets
Kvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsarbete i förskolan Läsåret 2017-2018 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Ansvarig förskolechef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 833 41 Hammerdal 0644-320
Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och
Arbetsplan för Ängen,
Arbetsplan för Ängen, Mariebergs förskola 2010/2011 Arbetsplan för Ängen, läsåret 2010/2011 Arbetsplanen innehåller dels hur vi på Ängen kommer att arbeta under året 2010/2011 och dels hur vi alltid arbetar
Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckan Nattis 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning
Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning
Verksamhetsplan
Verksamhetsplan 2018-2019 Tra dga rdens fo rskola Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-05-14 Gäller till: 2019-06-30
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan
LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15
LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 Vår vision Verksamheten i vårt område utgår från en gemensam grundsyn kring det kompetenta barnet, kunskap och lärande Verksamheten skall präglas av glädje, lust
Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013
Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal
Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller
Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret
Arbetsplan för förskolan Slottet Läsåret 2018-2019 Förskolans arbete utgår från följande lagar och styrdokument: Skollagen(2010:800) Läroplanen för förskola Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande
Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området
Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området NORMER OCH VÄRDEN Varje enhet har ett väl fungerande och förebyggande likabehandlingsarbete och en väl dokumenterad likabehandlingsplan
Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2018-2019 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Förskolechef Åsa Iversen Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och
Välkommen till Lyngfjälls förskola
Välkommen till Lyngfjälls förskola Läsåret 2018/2019 Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan
Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011
BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SOLHAGENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 5 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 5 1.1.2 Beskrivning
Arbetsplan för Östra förskolan
Bildningsförvaltningen Område Öst/Tingdal HT 2015 Arbetsplan för Östra förskolan Inledning: Östra förskolans arbetsplan bygger på de olika styrdokumenten som läroplanen, bildningsnämndens mål samt vårt
Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta 2015-2017
Förskoleavdelningen Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta 2015-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling
Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Björnen FÖRSKOLAN BJÖRNENS VISION Alla ska få möjlighet att utveckla sina förmågor genom att Uppleva Upptäcka Utforska Utmana
Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015
Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Hammerdal Ansvarig förskolchef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 830
Kvalitetsredovisning
Förskoleavdelningen Kvalitetsredovisning 2015-2016 Organisation Avdelning: Planeten Åldersindelning (antal per födelseår): 2011-2 st 2012-7 st 2013-4 st 2014-5 st 2015-1 st Antal barn: 19 Antal pojkar:
Hällabrottets förskola
1(7) 2016 06 15 Verksamhetsplan Hällabrottets förskola 2016/2017 2 förskolechef: Pernilla Nilsson 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Verksamhetsidé 4. Hällabrottets förskola års hjul (under arbete) 5.
Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:
Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Förvaltningen förskola och skola Förskolorna
RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013
RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Långtäppans förskola Avdelning Skrållan Övergripande I arbetslaget finns det tre personal fördelat på 2,75 % tjänst. Det är två förskollärare
Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang
Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé
2.1 Normer och värden
2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,
Utbildning, kultur och fritid: Alvhemsförskola 2012/2013
Utbildning, kultur och fritid: Alvhemsförskola 2012/2013 1. Verksamhetsbeskrivning Alvhemsförskola består av två avdelningar Loket 1-3 och Vagnen 3-5. Förskolan ligger i Alvhem med Kungsgården med dess
Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Äppelgårdens förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter... 3 Utvärdering... 4 Främjande insatser... 5 Kartläggning... 6 Förebyggande åtgärder...
Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016
Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg
Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012
Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges
Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården
Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan
Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret
Arbetsplan för förskolan Baronen Läsåret 2018-2019 Förskolans arbete utgår från följande lagar och styrdokument: Skollagen(2010:800) Läroplanen för förskola (Lpfö-98/16) Lag om förbud mot diskriminering
Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan
Verksamhetsplan Förskolan 2017
Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade
Kvalitetsredovisning 2010
Kvalitetsredovisning 2010 Nolhagens förskola 1 Kvalitetsredovisning för Nolhagens förskola 2009-2010 Enhet Förskolan ligger i Nol. Vi har fyra avdelningar med barn i åldrarna 1-5 år. Förskolan består av
Lokal arbetsplan 2014/15
Lokal arbetsplan 2014/15 Innehållsförteckning 1. Syfte och metod 2. Verksamhetsbeskrivning Vendelsömalms förskolor 3. Systematiskt kvalitetsarbete 4. Prioriterade Målområden och förbättringsplan 5. Genomförande
LOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Edsbro förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till vårdnadshavare - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100
Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd
Lokal arbetsplan för Löderups förskola Fastställd 2015-09-11 Del 1: Vår gemensamma grund Arbetsplanens syfte Löderups förskola En lärande organisation Del 2: Vårt arbete Normer och värden Social emotionell
Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2016/2017
Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Verksamhetsplan. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Solhaga Fo rskola 2018-2019 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Förskolechef Gäller till: 2019-06-30
Verksamhetsplan ht och vt Inledning:
Verksamhetsplan ht - 2010 och vt -2011 Igelkottens avdelning Förskolan Frida Inledning: Verksamheten bygger på fyra mål och riktlinjer ur skriften Läroplan för Förskolan Lpfö 98 1. Normer och värden 2.
Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015
140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens
Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. Orgona förskola, Wåga & Wilja AB, Reggio Emilia inspirerad filosofi
År för rapport: 2015 Organisationsenhet: Orgona förskola (E) Kvalitetsredovisning Förskola Uppgifter om enheten Uppgift Verksamhetens namn och inriktning Namn på rektor/förskolechef Kommentar Orgona förskola,
LOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Skarsjö förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn Avdelning Svanen Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen
Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...
ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN
ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad
Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Rödklövergatans förskola Läsår 2016/2017
Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Rödklövergatans förskola Läsår 2016/2017 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Grunduppgifter... 3 Utvärdering... 4 Främjande
Ulvsunda förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I. Ing re ss
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Ulvsunda förskolor Ing re ss Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan
Aktuell sektor UKF: Enhetsplan för Äppelgårdens förskola
Aktuell sektor UKF: Enhetsplan för Äppelgårdens förskola 2012-2013 1. Verksamhetsbeskrivning Äppelgårdens förskola är en helt nybyggd förskola som startade sin verksamhet augusti 2011. Förskolan ligger
Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:
Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Förvaltningen förskola och skola Förskolorna
Arbetsplan för Blåklockans förskola.
Arbetsplan för Blåklockans förskola. Vision för förskolor och skolor i Oxelösunds kommun. Oxelösund ska bli känd som en av Sveriges bästa förskole-och skolkommuner. Blåklockans förskola ligger i ett villa
Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014
Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. a för planen Arbetsgruppen består av Emma Dahlberg,
Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bohus förskolas Läsår 2015/2016 Innehållsförteckning Grunduppgifter... 3 Utvärdering... 4 Främjande insatser... 5 Kartläggning... 7
LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg
LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2010/11 1 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö
Lokal arbetsplan la sa r 2014/15
Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras