Kvalitetsredovisning Surte Förskola År

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Surte Förskola År Ansvarig för kvalitetsredovisningen är förskolechef Helena Johansson. Redovisningens innehåll har diskuterats på lagledarmöten. Enhet Surte förskola består av fyra avdelningar, två Yngregrupper 1-3 år och två Äldregrupper 3-5 år. Enheten har cirka 76 platser. Upptagningsområdet är Surte samhälle, Ale Kommun. Samhället består mest av villor och radhus med inslag av bostadsrätter/hyresrätter. Flera av våra barn har annat modersmål än svenska. Förskolan har haft ledig kapacitet under flera år och cirka 20 procent av platserna erbjuds till barn ifrån andra orter i Ale kommun, främst Nödinge och Bohus. Personalen har varit anställd en längre tid vilket skapat en stabilitet. Förskolan har ett eget tillagningskök. Personal Höstterminen 2009 Äldregrupp Bullerbyn Junibacken Yngregrupp Villa Villekulla Lönneberga 2,0 tjänst och barn 3,0 tjänst och barn 2,25 tjänst och 15 barn 3,0 tjänst och 15 barn Vårterminen 2009 Äldregrupp Bullerbyn 3,75 tjänst och barn Junibacken 3,0 tjänst och barn, från april 3,25 Yngregrupp Villa Villekulla 2,4 tjänst, från april 2,6 tjänst och 16 barn Lönneberga 3,0 tjänst och 16 barn Underlag Läroplan för förskolan ( LPFÖ-98) Barn- och ungdoms nämndplan Utvärderingar från avdelningarna Enkäter från föräldrarna Modersmålsplaner 1

2 Barnintervjuer Portfolio Materiella och ekonomiska förutsättningar Förskolan har stora lokaler byggda på 70 talet, yngreavdelningarna är nyligen renoverade och har anpassats till den verksamhet som ska bedrivas. Äldregrupperna har stor yta men plottrig planlösning, dessa avdelningar är inte helt anpassade till den verksamhet som bedrivs idag. Utemiljön är väl tilltagen och ger barnen tillgång till stora öppna ytor med gräs, asfalt och grus. Lekutrustningen utomhus är i behov av komplettering. Bra arbetsrum för personalen saknas. Den ekonomiska tilldelningen förändrades från 2008 och bygger numera på antalet inskrivna barn vilket resulterade i att enheten, som har svårt med att fylla sina förskoleplatser under hösten, fick kraftigt minskad budget. Höstens start innebar en omställning för pedagogerna då en del nya arbetslag och nya samarbetsformer måste skapas. Förskolan har under året mottagit ett flertal barn med annan adress än Surte. Speciellt yngreavdelningarna har haft en genomströmning av nya barn då föräldrarna från Bohus och Nödinge för det mesta väljer att flytta till en förskola närmare hemmet när möjligheten givits. Ledarskapet och personalens kompetensutveckling Förskolechefen har på enheten en lagledargrupp med en representant från varje avdelning. Lagledarmöten leds av förskolechef. Lagledargruppen är tillika kvalitetsgrupp och ansvarar för bland annat för enhetsplan och kvalitetsredovisning. På lagledarmötena tas det upp frågor kring pedagogik, kvalitet, barn, budget och kompetensutbildning. Enheten samarbetar med Utvecklingsenheten kring barn i behov av särskilt stöd, för stöd i form av specialpedagog, talpedagog och psykolog, Utvecklingsenheten ger handledning och stöttning till arbetslag i enskilda ärenden. I följande nätverk ingår några av förskollärarna Språkpedagoger It i förskolan Röda tråden/lokal skolutvecklingsgrupp Förskolan har haft en organisation som gett möjlighet till planering och reflektion Följande kompetensutbildningar har genomförts för pedagogisk personal Relationsskapande i den viktiga vardagen med våra specialpedagoger, en gemensam föreläsning för Ales förskolor. Introduktion av det nya materialet om Utvecklingssamtal i Förskolan. Läraren i Focus i regi av Lärarförbundet Pedagogkväll kring matematik och naturkunskap i vardagen för Surtes förskolor, Bamses pedagoger ansvariga. 2

3 Föreläsning av Margareta Öhman om Bemötande, förhållningssätt i vardagen, gemensam för alla Ales förskolor. Hälsoinspiratörsutbildning. VFU konferens om Hållbar utveckling. Pedagogiskt café om matematik. PIM Lagledarträff/utbildning gemensam för Ale kommun Studiebesök på Hövägens förskola Studiebesök på Björklövens förskola Handledning i tecken som stöd. Fortsättningskurs på Karlstadsmodellen ( Tecken ) Arbetsmiljöutbildning För övrig personal Ergonomiutbildning Litteraturinköp Små barns matematik Möte med mångfald Barns lärande, Pramling m fl Förskolans pedagogiska rum Lärarförbundet Konstruera i förskolan, Mia Milesand Aktionsforskning, Lärarförbundet Likabehandlingsplanen Omsorg, trygghet och hälsa/normer och värden Mål: Att skapa en tillåtande miljö för att barnen ska respektera/förstå varandras olikheter. Planen ska vara väl förankrad hos barn, föräldrar och pedagoger. Arbetet: Yngregrupperna har arbetat återkommande med turtagning. Pedagogerna förstärker och uppmärksammar barnens positiva handlingar. Måltidsstunden har till exempel använts till samtal kring kompisskap, respekten för varandras olikheter, vad är en familj etc. Vid behov har föräldrar involverats i samtalen kring respekten/förståelsen för varandras olikheter. Barnen tog till sig samtalen och problem som uppstått kunde redas ut. Det är Ok att killar kan ha rosa som ett barn uttryckte det. Konflikter löstes lättare och barnen försökte ofta ta initiativ själva för att lösa uppkomna situationer. 3

4 Det medvetna arbetet med att stärka barnen i turtagande och samspel har påverkat barnens lek positivt. Likabehandlingsplanen är presenterad för all personal men föräldrarna/barn har inte varit delaktiga. Likabehandlingsplanen behöver diskuteras med alla inom enheten, barn, föräldrar och personal. Vi behöver bekräfta varandra mer samt arbeta ännu mer med hur man ska vara mot varandra. Förhållningsregler behöver tas fram i tillsammans med barnen varje läsår eftersom barngruppen förändras. Viktigt att vi pedagoger/vuxna är förebilder och visar att det inte är okej att kränka varandra. Vi ska fortsätta diskutera och utveckla vårt förhållningssätt och koppla det till vår värdegrund. Demokrati/Barns inflytande Mål: Att barnen ska känna delaktighet i planering av olika aktiviteter. Skapa en lekmiljö så att barnen själva kan utforska eller tillsammans med en kompis. Vi ska återkoppla till barnen på vilket sätt/eller när de har haft ett inflytande Arbete På äldregrupperna har barnen varit delaktiga i vad vi ska göra på rytmiken. Barnen har ibland kunnat välja på att vara ute eller inne på eftermiddagarna. De allra yngsta har haft möjlighet till val av lekmaterial, välja pålägg vid måltiden och liknande enkla val i deras vardag. Det har haft en positiv påverkan på barnen när de kunnat göra ett val och för det mesta har de kunnat ta ansvar för valet. En del barn behöver mer stöd i sina val än andra och där har pedagogen stöttat upp. Barnen på äldregrupperna har blivit medvetna om att de kan få välja. Nu förtiden får man till och med välja om vi ska vara ute eller inne; en kommentar från en femåring. De större barnen tar det som en självklarhet att få välja. Vad demokrati innebär är desto svårare och ibland var förståelsen för sitt val svårt att förstå. De yngrebarnen visade att de hade synpunkter på vad de ville göra. Barnen uppfattar det positivt att de får välja i sin vardag, men demokrati och vad det innebär i olika situationer är något vi behöver arbeta vidare med. Pedagogerna har återkopplat/medvetandegjort barnen om att planeringen har utgått från dem. Vi kan dock bli bättre på att återkoppla, Vi kan använda oss av till exempel block och penna vid fruktstunden för att fånga upp barnens tankar. Dokumentation i vardagen och rutiner för det behöver utformas. Barn i behov av särskilt stöd Mål Vi använder oss av barnobservationer till exempel TRAS för att fånga upp och stödja de barn som har behov av extra stöd. 4

5 Arbete: Avdelningarna skapar vid behov smågrupper, arbetar med tydlig struktur i vardagsrutiner och gruppindelningar, för att på så sätt möta behov som uppstått. Det arbetas med tydliggörande kommunikation, arbete med bildkommunikation och tecken. Arbetslagen söker stöd och nya infallsvinklar på uppkomna situationer innan kontakt tas med Utvecklingsenheten. Utvecklingsenhetens team stöttar vid behov upp med handledning på grupp- och individnivå. Barnen har fått det stöd de behöver och som varit möjligt utifrån tillgängliga resurser. För att utveckla arbetet med barn, som har tvåspråkighet, kan bilder vara ett alternativ. Vi har bra rutiner när det gäller arbetsgången kring barn i behov av stöd. Viktigt är att förmedla till berörda föräldrar vilka rutiner vi har kring barn i behov av särskilt stöd och att vi tidigt tar de kontakter som behövs. Tidiga insatser gynnar barnen. Hållbar utveckling/utveckling lärande Mål Att tillsammans med barnen skapa en rolig, trygg och lustfylld lekmiljö/arbetsmiljö Utveckla vårt arbete med skogen utomhuspedagogiken Vi ska skapa en lustfylld lekmiljö som stimulerar alla sinnen och vi ska utgå från barnens intresse och behov. Vi använder matematiken, naturen och språket i våra vardagsaktiviteter. Tar del av de kulturella aktiviteter som erbjuds i vår närhet. Vi använder oss av barnobservationer för att fånga upp och stödja de barn som har behov av extra stöd. Att ge barnen lustfyllda och roliga fysiska utmaningar Arbete: Skogen har varit en uppskattad aktivitet och i den har vi kunnat integrera matematik och språklig kommunikation. Återkoppling till barnen har skett kontinuerligt vid till exempel måltid och samling. Barnens tankar har sedan bildat underlag för nästa skogsaktivitet. Pedagogerna dokumenterar i Skogsloggboken. För att kartlägga hur pedagogerna på gruppnivå ska stödja barnens språkande använder vi oss av observationsmaterialet TRAS (tidig registrering av språket). Sagoläsning har skett i mindregrupper och efter mognad. Vi använde de aktuella språk som fanns i barngruppen när vi räknar vilket uppskattades av våra flerspråkiga barn. Vardagssituationerna vid samling och måltid har utnyttjats till att synliggöra vad barnen har lärt sig i bland annat skogen. Barnens tankar kring innehållet i aktiviteterna togs till viss del tillvara vid planeringen framåt. Lekmiljön tittas över kontinuerligt, så att barnen finner det inspirerande och roligt lustfyllt. 5

6 Glasbruksmuseet och utställningen Kan Själv har de yngsta besökt. Barnen har uppskattat aktiviteterna och tycker det är roligt med skogen. Vi kan bli ännu bättre på att fånga upp barnens tankar kring lekmiljön och aktiviteter. Vi kan förbättra arbetet med att ta in våra tvåspråka barns språk och kulturer i vår verksamhet. Det uppskattade arbetet med våra skogsgrupper kan integreras bättre så att en röd tråd skapas till övrig verksamhet på förskolan. Samarbete förskola-hem Mål: Vi vill skapa goda relationer mellan föräldrar och förskola Arbete: Följande aktiviteter har vi haft tillsammans med våra föräldrar: Utvecklingssamtal Skolråd Drop-in Vårfest Daglig kontakt vid hämtning och lämning Besöksveckor Vi har hög uppslutning vid våra aktiviteter. Det råder en öppen kommunikation mellan förskola och hem för det mesta. Skolrådet har fungerat bra De aktiviteter vi ordnat har för det mesta fungerat bra. Nya arbetslag gör att vi behöver diskutera mer hur vi planerar och genomför till exempel Vårfesten. Samarbete förskola-förskoleklass Mål: Att det skapas en trygg övergång mellan förskola och förskoleklass Arbete: Det finns en framtagen plan över arbetsgången som ska följas. Vi följde den uppgjorda planen och övergången fungerade bra. Vem som ansvarar för höstens återbesök på den gamla förskolan rådde det en osäkerhet kring. 6

7 Vi fortsätter att följa planen med följande ändring: att det är förskolan som tar initiativ till återbesök på den gamla enheten. Vi skulle vilja utveckla samarbetet mer till att bli en diskussion också kring vilka resultat och hur man fortsätter med det arbete som förskolan har startat kring till exempel matematik. Analys av helheten Organisationen har även under detta läsår fått förändras men i en mindre omfattning, Personalbemanning har på samma sätt som förra läsåret fått anpassas efter antalet barn. Förändringar tar tid och det är viktigt att inte ha för bråttom. Planeringstiderna har fungerat någorlunda. Att lägga tid på reflektion är svårt och kan behöva utvecklas. Lagledarmötena har fungerat bra och är en länk mellan förskolechef och avdelning. Ett samarbete med lagledare från övriga kommundelar skulle gynna det pedagogiska arbetet. Vi kan utveckla ytterligare arbetet med naturen och koppla det mer till det övriga pedagogiska arbetet. Matematiken i vardagssituationerna kan utvecklas mer. Arbetsplatsträffarna (APT) kan utnyttjas till ett forum för pedagogiska diskussioner om vart förskolan är på väg. Ekonomin har varit ett orosmoment under verksamhetsåret och det har varit viktigt att använda resurserna rätt. Skolrådet är en stimulerande uppgift för enheten och det är ett forum för dialog. Överlag kan vi förbättra informationen till våra föräldrar om vårt pedagogiska uppdrag. Åtgärder: Bättre schemaläggning som skapar utrymme för planering, utvärdering och reflektion Utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation. Lagledarrollen behöver förtydligas bland annat genom gemensamma lagledarträffar i kommunen. Utveckla arbetet med bilder i vardagen Implementera utvecklingsenhetens kartläggningsmaterial. Genom att arbeta med barnens kulturarv kan vi stödja våra tvåspråkiga barn på fler sätt. Bjuda in vår talpedagog till pedagogkväll kring arbetet med våra flerspråkiga barn. Utveckla arbetet med barns inflytande i vardagen. Anpassa organisationen efter tilldelad budgetram Barnen ska involveras i framtagandet av förhållningsregler och reviderad likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen ska presenteras för föräldrarna. Skapa diskussioner kring läroplan och vårt uppdrag. Synliggöra vårt arbete och uppdrag för föräldrarna 7

8 Introducera det nya materialet Utvecklingssamtal Utveckla föräldramötena Utveckla diskussioner kring ett gemensamt tema/arbetssätt. Förbättra de nya inskolningsrutinerna Informationsmöte med nya föräldrar inför inskolning. Utveckla rutinerna vid övergångar inom enheten Revidera planen för övergång till förskoleklass PIM-utbildningen ska slutföras Ansvar och delaktighet Förskolechefen har ett ansvar för att skapa en bra organisation där alla kan känna sig delaktiga i de beslut som tas samt vara lyhörd för de problem som uppstår vid förändringar. Alla har vi olika sätt att hantera förändringar och det är viktigt att våga diskutera uppkomna problem. Lagledarna har ett ansvar att föra ut frågor, som behöver diskuteras i arbetslagen och återkomma till lagledargruppen. Med delaktighet följer ett ansvar för att ta del av den information som ges samt driva verksamheten mot de målen finns uppsatta i våra styrdokument. Ansvar för skolrådet vilar på förskolechef. Surte