INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK SLP450 Matematikutveckling hos elever i behov av särskilda utbildningsinsatser, 15 högskolepoäng Mathematical Development for Pupils with Special Educational Needs, 15 higher education credits Avancerad nivå / Second Cycle Litteraturlista för SLP450, gällande från och med vårterminen 2016 Litteraturlistan är fastställd av Institutionen för pedagogik och specialpedagogik att gälla från och med Se bilaga.

2 INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK Litteraturlista SLP450, Matematikutveckling hos elever i behov av särskilda utbildningsinsatser Mathematical Development for Pupils with Special Educational Needs 15 högskolepoäng/15 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle Reviderad Gäller fr.o.m. VT 16 Obligatorisk litteratur Allsopp, D., Kyger, M., et al. (2007). Teaching mathematics meaningfully: Solutions for reaching struggling learners. Baltimore, Md., P.H. Brookes Pub. (299 s) Ahlberg, Ann. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur. [kapitel 3 och 4] Asp-Onsjö, L. (2008). Åtgärdsprogram i praktiken. Att arbeta med elevdokumentation i skolan. Lund: Studentlitteratur. (160 s) Asp-Onsjö, L. (2012). Elevdokumentation, föräldrainflytande och motstånd i den svenska skolan. Utbildning & Demokrati, 21(3), (19 s) Aunio, P., & Räsänen, P. (2015). Core numerical skills for learning mathematics in children aged five to eight years: A woring model for educators. European Early Childhood Education Research Journal.[ (21 s) Boaler, J. (2010). The Elephant in the Classroom. Helping Children Learn and Love Maths. London: Souvenir Press Ltd. (288 s) Griffin, C., & Jitendra, A. (2010). Word problem-solving instruction in inclusive third-grade mathematics classrooms. The Journal of Educational Research, 102(3), (15 s) Hansson, Å. (2015). Effekter av intensivundervisning i matematik: Utvärdering av ett pilotprojekt med personlig tränare i matematik för elever i behov av särskilt stöd. Göteborg: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik. (46 s.) Jitendra, A., & Star, J. (2011). Meeting the needs of students with learning disabilities in inclusive mathematics classrooms: The role of schema-based instruction on mathematics problem-solving. Theory Into Practice, 50, (8 s) Kroksmark, T. & Åberg, K. (Red.) (2007). Handledning i pedagogiskt arbete. Lund: Studentlitteratur. Kap 2, 4 och 12. (78 s) Lundahl, C. (2011). Bedömning för lärande. Stockholm: Norstedts förlag. (208 s) Miller, S., & Hudson, P. (2007). Conceptual, procedural, and declarative knowledge. Learning disabilities Research & Practice, 22(1), (11 sid.) Normell, M. (2002). Pedagog i en förändrad tid; Om grupphandledning och relationer i skolan. Lund: Studentlitteratur. (138 s) Rönnerman, K. (red.) (2012). Aktionsforskning i praktiken förskola och skola på vetenskaplig grund. Lund: Studentlitteratur. (230 s.)

3 Skolverket (2014). Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Fritzes kundtjänst. [ Skolverket (2014). Stödinsatser i utbildningen. Stödmaterial. Stockholm: Fritzes kundtjänst. [ Skolverket, (2011). Allmänna råd med kommentarer om planering och genomförande av undervisningen. Stockholm: Fritzes kundtjänst.[ Skolverket (2012). Allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. Stockholm: Fritzes kundtjänst. [ Skolverket: Aktuellt diagnos- och kartläggningsmaterial Aktuella läroplaner Utöver den obligatoriska litteraturen tillkommer valbar obligatorisk litteratur om ca.500 sidor. Valbar obligatorisk litteratur Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur. 166 s. Bentley, C. & Bentley, P-O. (2011). Det beror på hur man räkna; Matematikdidaktik för grundlärare. Stockholm: Liber. 192 s. Berglund, L. (2009). Tal och mönster. Lund: Studentlitteratur. 312 s. Björklund, C. (2009). En, två, många; Om barns tidiga matematiska tänkande. Stockholm: Liberg. 172 s. Butterworth, B. & Yeo, D. (2010). Dyskalkyli; Att hjälpa elever med specifika matematiksvårigheter. Stockholm: Natur och kultur. 128 s. Bryant, D., Smith, D., et al. (2008). Teaching students with special needs in inclusive classrooms. Boston, MA, Allyn & Bacon. 603 s. Doverborg, E. & Emanuelsson, G. (Red.) (2006). Små barns matematikerfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1-5 år och deras lärare. Göteborg: Nationellt centrum för matematikundervisning. Göteborgs universitet. Engström, A. (2003). Specialpedagogiska frågeställningar; En Introduktion. Arbetsrapporter vid Pedagogiska institutionen. Örebro universitet. Hansen, A. (Red.) (2005). Children's errors in mathematics; Understanding common misconceptions in primary schools. Exeter: Learning Matters. 186 s. Heiberg, S I., Alseth, B. & Nordberg, G. (2011) Tal och tanke; Matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. Lund: Studentlitteratur. 388 s. Hagland, K., Hedrén, R. & Taflin, E. (2005). Rika matematiska problem; Inspiration till variation. Stockholm: Liber. 235 s. Hansen, H C., Jess, K., Lundin, S. & Skott, J. (2010). Matematik för lärare. Malmö: Gleerups. Hansson, Å. (2011). Ansvar för matematiklärande: Effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet. Göteborg, Göteborg Studies In Educational Sciences 313: Acta Universitatis Gothoburgensis. Hodgen, J. & Wiliam, D. (2011). Mathematics inside the black box; Bedömning förlärande i matematikklassrummet. Stockholm Universitets förlag. 41 s.

4 Johnsen-Høines, M. (2000) Matematik som språk; Vetenskapsteoretiska perspektiv. Malmö: Liber. 210 s. Johansson, B. & Wirth, M. (2007). Så erövrar barnen matematiken; Talradsmetoden ger nya möjligheter. Uppsala: Kunskapsföretaget. Lunde, O. (2011). När siffrorna skapar kaos; Matematiksvårigheter ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Stockholm: Liber. 192 s. Löwing, M. (2008). Grundläggande aritmetik. Lund: Studentlitteratur. 307 s. Löwing, M. (2011). Grundläggande geometri. Lund: Studentlitteratur. 208 s. Löwing, M. & Kilborn, W. (2003). Huvudräkning; En inkörsport till matematiken. Lund: Studentlitteratur. 173 s. Löwing, M. & Kilborn, W. (2007). Språk, kultur och matematikundervisning. Lund: Studentlitteratur. 143 s. Löwing, M. & Kilborn, W. (2010). Kulturmöten i matematikundervisning; Exempel från 41 olika språk. Lund: Studentlitteratur. 287 s. Malmer, G. (2002). Bra matematik för alla; Nödvändig för elever med matematiksvårigheter. Lund: Studentlitteratur. 230 s. Myndigheten för skolutveckling. (2003). Baskunnande i matematik. Stockholm: Fritzes. 112 s. Möllehed, E. (2001). Problemlösning i matematik; En studie av påverkansfaktorer i årskurserna 4-9. Malmö: Lärarhögskolan i Malmö. 200 s. Neuman, D. (1989). Räknefärdighetens rötter. Helsingborg: Liber. 248 s. Norén, E. (2010). Flerspråkiga matematikklassrum; Diskurser i grundskolans matematikundervisning. (Doctoral Thesis). Stockholm: Stockholms universitet. Palmer, A. (2011). Hur blir man matematisk? Att skapa nya relationer till matematik och genus i arbetet med yngre barn. Stockholm: Liber. 160 s. Reikerås, E. & Heiberg Solem, I. (2004). Det matematiska barnet. Stockholm: Natur & Kultur. 337 s. Reis, M. (2011). Att ordna, från ordning till ordning; Yngre förskolebarns matematiserande. Göteborg, Göteborg Studies In Educational Sciences 314: Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Riesbeck, E. (2008). På tal om matematik; Matematiken, vardagen och den matematikdidaktiska diskursen. Linköping Studies in Behavioural Sciences, 129. Linköping: Linköpings universitet. Rundgren, H. (2008). Matematikundervisning som fungerar - i verkligheten. Stockholm: Natur & Kultur. 144 s. Rundgren, H. & Gottberg, J. (2006). Alla talar om matte redan i förskolan. Sveriges Utbildningsradio AB. Ryan, J. & Williams, J. (2007). Children's mathematics 4-15; Learning from errors and misconceptions. Maidenhead, McGraw-Hill/Open University Press. 252 s. Rystedt, E. & Trygg, L. (2010). Laborativ matematikundervisning; Vad vet vi? Göteborg; Nationellt centrum för matematikundervisning. Göteborgs universitet. 73 s. Rönnberg, I. & Rönnberg, L. (2001). Minoritetselever och matematikutbildning; En litteraturöversikt. Stockholm: Skolverket. 104 s. Skolverket. (2007). Mer än matematik; Om språkliga dimensioner i matematikuppgifter s. Solomon, Y. (2009). Mathematical literacy; Developing identities of inclusion. New York, Routledge. 238 s.

5 Sterner, G. & Lundberg, I. (2002). Läs- och skrivsvårigheter i lärande i matematik. Nationellt Centrum för Matematik. Grafikerna Livréna i Kungälv AB. 182 s. Storeygard, J. (2012). Count Me In! K 5. Including Learners With Special Needs in Mathematics Classrooms. Thousand Oaks, CA: Corwin Press. 168 s. Stenhag, S. (2010). Betyget i matematiken; Vad ger grundskolans matematikbetyg för information? (Studia Didactica Upsaliensis. Uppsala: Uppsala universitet. Österholm, M. (2006). Kognitiva och metakognitiva perspektiv på läsförståelse inom matematik. (Linköping studies in science and technology. Dissertation, 1057). Linköping: Linköpings universitet. Referenslitteratur Ahlberg, A., Klasson, J-Å., & Nordevall, E. (2003). Reflekterande samtal för pedagogisk utveckling; Lärare och specialpedagog i samverkan om lärande i matematik. INSIKT 2002:2. Vetenskapliga rapporter från HLK. Högskolan för lärande och kommunikation. Högskolan i Jönköping. 76 s. Allsopp, D., Kyger, M. & Lovin, LA. (2007). Teaching mathematics meaningfully; Solutions for reaching struggling learner. Baltimore: P.H. Brookes Pub. 299 s. Backlund, L., Brandell, G., Jablonka, E., Johansson, M., Juter, K. (2011). Matematikundervisning: Vetenskapliga perspektiv. Stockholm: Universitets förlag. Berch, D. & Mazzocco, M. (2007) Why is math so hard for some children? The nature and origins of mathematical learning difficulties and disabilities. Baltimore: Paul H. Brookes Pub. 438 s. Boesen, J., Emanuelsson, G., Wallby, A. & Wallby, K. (Red.) (2006). Lära och undervisa matematik; Internationella perspektiv. Göteborg: Göteborgs universitet, NCM. 268 s. Dahl, K. & Rundgren, H. (2004). På tal om matte i förskoleklassens vardag. Sveriges Utbildningsradio AB. Doverborg, E. & Pramling Samuelsson, I. (1999). Förskolebarn i matematikens värld. Stockholm: Liber. 152 s. Dowker, A. (2008). Mathematical difficulties; Psychology and intervention. London, Academic. 251 s. Emanuelsson, G., Rosén, B., Ryding, R & Wallby, K. (Red.) (1995). Algebra för alla. Nämnaren. TEMA. Göteborg: Göteborgs universitet, NCM. 160 s. Emanuelsson, G., Johansson, B., Ryding, R & Wallby, K. (Red.) (1996). Matematik ett kommunikationsämne. Nämnaren. TEMA. Göteborg: Göteborgs universitet, NCM. 200 s. Gran, B. (Red.) (1998). Matematik på elevens villkor; I förskola, grundskola och gymnasieskola. Lund: Studentlitteratur. 215 s. Heiberg Solem, I. & Johansson, J-E.(Red.) (2002). Barn skapar matematik. HiO-rapport nr 22. Oslo: Högskolan i Oslo. 151 s. Häggblom, L. (2000). Räknespår. Åbo: Åbo Akademiska förlag. 314 s. Kinard Sr, J. T. & Kozulin, A. (2011). Undervisning för fördjupad matematiskt tänkande. Lund: Studentlitteratur. 208 s. Ljungblad, A-L. (1999). Att räkna med barn i specifika matematiksvårigheter. Varberg: Argument Förlag. Ljungblad, A-L. (2006). Matematik; En mänsklig rättighet. Varberg: Argument Förlag. Ljungblad, A-L. (2003). Att möta barns olikheter; Åtgärdsprogram och matematik. Varberg: Argument Förlag. Ljungblad, A-L. & Lennerstad, Håkan. (2011). Matematik och respekt; Matematikens mångfald. Stockholm: Liber. 288 s.

6 Löwing, M. & Kilborn, W. (2002). Baskunskaper i matematik; För skola, hem och samhälle. Lund: Studentlitteratur. 372 s. Magne, O. (1998). Att lyckas med matematik i grundskolan. Lund: Studentlitteratur. 269 s. Magne, O (1999). Den nya specialpedagogiken i matematik; En utmaning i läroplanstänkande. Malmö: Malmö högskola. 92 s. Parzyk, I-M (1999). En skola för andra. Stockholm: HLS. 290 s. Robbins, B. (2000). Inclusive education London: Continuum. 168 s. Rönnberg, I. & Rönnberg, L. (2007). Etnomatematik; Perspektiv för ökad förståelse i matematiklärandet. Stockholm Stad: Kompetensfonden. 27 s. Silva, J A. (2004). Teaching inclusive mathematics to special learners, k-6. Thousand Oaks, CA: Corwin Press. 146 s. Sharp, B. (2004). Meeting SEN in the curriculum; Maths. London: David Fulton. 160 s. Sharp, B. (2009). Thirtythree ways to help with numeracy. London ; New York, Routledge. 124 s. Sherman, H J., Richardson, L I. & Yard, G. (2009). Teaching children who struggle with mathematics; Systematic Intervention and Remediation. Upper Saddle River, N.J.: Pearson/Merrill. 259 s. Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli, Vad är det då? En multimetodstudie av eleven i matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. (Doktorsavhandling). Umeå: Umeå universitet, Institution för matematik, teknik och naturvetenskap. s Skolverket. (2003). Lusten att lära - med fokus på matematik; Nationella kvalitetsgranskningar Stockholm: Skolverket. 68 s. Sousa, D A. (2007). How the special needs brain learns. Thousand Oaks, CA, Corwin Press. 232 s. Sousa, D A. (2008). How the brain learns mathematics. Thousand Oaks, CA, Corwin Press. 244 s. Sollervall, H. (2007). Tal och de fyra räknesätten. Lund: Studentlitteratur. 172 s. Sumpter, L. (2009). On aspects of mathematical reasoning; Affect and gender. (Doctoral thesis). Umeå: Umeå universitet. Tucker, B F., Singleton, A H. & Weaver, T L. (2005). Teaching mathematics to all children; Designing and adapting instruction to meet the needs of diverse learners. Upper Saddle River: N. J. 406 s. Unenge, J., Sandahl, A. & Wyndhamn, J. (1994). Lära matematik. Lund: Studentlitteratur. 229 s. Wallby, K., Carlsson, S. & Nyström, P. (2001). Elevgrupperingar; En kunskapsöversikt med fokus på matematikundervisning. Stockholm: Skolverket. 231 s. Wallby, K., Emanuelsson, G., Johansson, B.,Ryding, R. & Wallby, A. (Red.) (2000). Matematik från början. Göteborg: Göteborgs universitet, NCM. 230 s. Wernberg, A. (2009). Lärandets objekt; Vad elever förväntas lära sig, vad görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna. (Doktorsavhandling). Umeå: Umeå universitet. Aktuella lagar, förordningar, riktlinjer och internationella överenskommelser.