Förskolepedagogik I, 30 högskolepoäng Early Years Education I, Intermediate Course, 30 Credits

Transkript

1 1(7) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2015 Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Förskolepedagogik I, 30 högskolepoäng Early Years Education I, Intermediate Course, 30 Credits Kurskod: PE2011 Utbildningsområde: Undervisningsområdet Huvudområde: Pedagogik Högskolepoäng: 30 Ämnesgrupp (SCB): Pedagogik Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G1F Inrättad: Senast ändrad: Giltig fr.o.m.: Vårterminen 2013 Beslutad av: Prefekt Mål Mål för utbildning på grundnivå Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 högskolelagen) Kursens mål Kunskap och förståelse Den studerande ska efter avslutad kurs ha - fördjupade kunskaper om förskolans och förskoleklassens mål avseende barns lek, utveckling, omsorg och lärande, - kunskaper om olika teoretiska perspektiv samt nationell och internationell forskning om yngre barns lek, kamratrelationer, interaktion och meningsskapande i förskola och förskoleklass, - fördjupad kunskap och förståelse för förskolans och förskoleklassens utbildningshistoriska bakgrund i förhållande till samhällsförändringar, - förståelse för lek, utveckling, omsorg och lärande i förhållande till ålder, kön, etnicitet och miljö, - förståelse för lek, utveckling, omsorg och lärande i förhållande till begreppen vuxnas perspektiv, barnperspektiv och barns perspektiv, - kunskaper om området IKT och dess användning i förskola och förskoleklass i förhållande till yngre barns lek, kommunikation och lustfyllda lärande, - grundläggande kunskaper om barns språk- och skriftspråksutveckling utifrån olika teoretiska och didaktiska perspektiv, - grundläggande förståelse av förskolans mål avseende barns språktillägnande, - kunskaper om teoretiska perspektiv på barns lek och lärande i matematik i förskola och i barns vardag, och - kunskaper om förskolans mål och aktuellt reformarbete avseende barns matematiska lärande.

2 2(7) Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska den studerande kunna - diskutera och problematisera de historiska och institutionella villkor som styr barns lek, utveckling, omsorg och lärande, - utveckla en förmåga att skapa miljöer som utmanar barns lek, utveckling och lustfyllda lärande, - överväga tänkbara didaktiska val och handlingsalternativ som främjar lek, interaktion, och lustfyllt lärande, - överväga tänkbara didaktiska val vad gäller kreativ IKT- användning för barn i förskola och förskoleklass, - översiktligt jämföra olika teoretiska perspektiv på språk- och skriftspråkstillägnande och dess konsekvenser för arbetet i förskolan, - planera för och värdera den pedagogiska verksamhetens innehåll och arbetsformer i syfte att tillvarata och vidareutveckla alla barns språkliga erfarenheter och kompetenser, - analysera, planera för och följa upp barns språkutveckling i förskolans verksamhet, - planera matematikarbetet i förskola och i förskoleklass i enlighet med målen för verksamheten, - utmana och stimulera barns matematiska tänkande utifrån kunskaper om barns utveckling och lärande, och - visa förmåga att planera verksamhetens innehåll och miljö för att tillvarata och vidareutveckla alla barns matematiska erfarenheter och kompetens. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs har den studerande förmågan att - följa och värdera den forskning som behandlar barns lek, utveckling, omsorg och lärande, - reflektera över olika metoder, teorier och synsätt i förhållande till den forskning som bedrivs ifråga om barns lek, utveckling, omsorg och lärande, - granska verksamhetens innehåll och miljö samt lärares förhållningssätt och pedagogiska ledarskap i förhållande till barns perspektiv för att kunna stimulera och tillvarata barns lek, utveckling och lärande, - överväga och argumentera för olika tänkbara didaktiska val i arbetet med att främja en, för alla barn, gynnsam språk- och lärandemiljö i förskolan i relation till aktuell forskning och förskolans uppdrag, - visa förståelse för betydelser och konsekvenser av flerspråkighet i relation till barns utveckling och lärande, och - överväga och argumentera för tänkbara didaktiska val i det pedagogiska arbetet som främjar lek och matematiskt lärande i relation till aktuell forskning. Kursens huvudsakliga innehåll Kursen är uppdelad i tre delkurser: Delkurs 1: Lek, utveckling, omsorg och lärande, 15 högskolepoäng (Understanding Play, Development, Care and Learning in the Early Years, 15 credits) I delkursen behandlas och granskas förskolans mål och det uppdrag som lärare i förskola och förskoleklass har i förhållande till lek, kommunikation, utveckling, omsorg och barns lustfyllda lärande. Med dessa begrepp i fokus granskas och behandlas barns vardag i förskola och förskoleklass från olika perspektiv. Förskolans och förskoleklassens kultur i historiska och nutida perspektiv fördjupas i förhållande till samhällsförändringar. I delkursen granskas även olika villkor som barn befinner sig i och skapar. Aktuell forskning som belyser lekens betydelse för barns kommunikation, utveckling och lärande ur såväl nationellt som internationellt perspektiv samt i förhållande till ålder, kön, etnicitet och miljö studeras. IKT- användning i förskolan behandlas, liksom hur den pedagogiska miljön, ett pedagogiskt ledarskap samt lärares förhållningssätt ger utrymme för barns lek, kommunikation, utveckling och lustfyllda lärande. Kursen ger dessutom grundkunskaper om förskolebarns lek och utveckling utifrån skilda utvecklingspsykologiska och socialpsykologiska perspektiv i relation till lek, omsorg, och lärande hos barn i förskolan. Delkurs 2: De yngre barnens språkande, 7,5 högskolepoäng (Children's Language and Literacy Learning in the Early Years, 7,5 credits) I delkursen studeras barns tidiga språk- och skriftspråksutveckling utifrån aktuell ämnesteoretisk och ämnesdidaktisk forskning och relateras till förskolans uppdrag att skapa en, för alla barn, gynnsam språk- och lärandemiljö i förskolan. I delkursen problematiseras frågor om didaktisk kompetens och didaktiska val av innehåll och arbetsformer i relation till barns språkande och lärande. Lekens betydelse för barns kreativa användande och utforskande av språk belyses liksom

3 3(7) frågor om barns språkande och kommunikation via olika multimodala uttrycksformer och IKT. Vidare behandlas frågor kring flerspråkighet och betydelsen av ett interkulturellt förhållningssätt i förskolan. Analys och uppföljning av barns språkutveckling behandlas, liksom aktuell debatt om detta. Delkurs 3: Barn upptäcker matematiken, 7,5 högskolepoäng (Children Discover and Learn Mathematics, 7,5 credits) Delkursen behandlar dels hur synen på matematiken i förskolan, skolmatematiken och hur matematiken i olika kulturer har utvecklats över tid. Även de tankar om lärande i matematik som präglat utvecklingen belyses. Med utgångspunkt från Lpfö 98/2010 och aktuellt diskussionsmaterial studeras förskolans mål i matematik, och hur arbetet i förskolan kan bidra till att barn genom lek och lustfyllt lärande utvecklar taluppfattning och problemlösningsförmåga. Barns utveckling och lärande i matematik i förskolan, i förskoleklass och under skolans tidiga år studeras samt hur matematik behandlas i relation till förskolebarns språkande och kunskapsutveckling i olika sammanhang. Därvid studeras förskolebarns möten med matematik i natur och kultur i närmiljön. Förskolebarns förhållande till interaktiva medier uppmärksammas. Med utgångspunkt i aktuell forskning och den studerandes erfarenheter bearbetas frågor om didaktiska val om hur förskolan kan utmana alla barns matematiska lärande i relation till barnens tidigare erfarenheter och framtida skolgång. Förskollärarens ansvar för att främja verksamhetens utveckling diskuteras. Studieformer Delkurs 1 Undervisningen sker genom föreläsningar, fältarbete och seminarier. Seminarier kräver obligatorisk närvaro. Delkurs 2 Undervisningen sker genom föreläsningar och seminarier. Seminarier kräver obligatorisk närvaro. Delkurs 3 Undervisningen sker genom föreläsningar och seminarier. Seminarier kräver obligatorisk närvaro. För samtliga delkurser gäller: Vid eventuell frånvaro från obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om studenten ska fullgöra momentet vid ett senare kurstillfälle. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Lek, utveckling, omsorg och lärande, 15 högskolepoäng. (Provkod: 0100) Skriftlig uppgift individuell eller i par i form av ett paper. Uppgiften presenteras och diskuteras vid ett seminarium. (Delkurs 1) Lek, utveckling, omsorg och lärande II (Provkod: 0101) Deltagande i seminarier. (Delkurs 1) De yngre barnens språkande, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0200) Skriftlig individuell uppgift i form av ett paper. Uppgiften presenteras och diskuteras vid ett seminarium. (Delkurs 2) De yngre barnens språkande II (Provkod: 0201) Deltagande i seminarier. (Delkurs 2) Barn upptäcker matematiken, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0300) Skriftlig individuell uppgift i form av ett paper. Uppgiften presenteras och diskuteras vid ett seminarium. (Delkurs 3) Barn upptäcker matematiken II (Provkod: 0301) Deltagande i seminarier. (Delkurs 3) För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

4 Betyg Enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut , dnr CF /2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Lek, utveckling, omsorg och lärande Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Lek, utveckling, omsorg och lärande II När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT). De yngre barnens språkande Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). De yngre barnens språkande II När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT). Barn upptäcker matematiken Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Barn upptäcker matematiken II När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT). För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Särskild behörighet och andra villkor Utbildningsvetenskaplig kärna I, inriktning förskola, minst 15 högskolepoäng. För ytterligare information se universitetets antagningsordning. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden. Övriga föreskrifter Betyg på hel kurs För att erhålla betyget Väl godkänd på helkurs krävs betyget Väl godkänd på minst 22,5 högskolepoäng. Tid för examination Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den. Komplettering för godkänt betyg Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på examinationen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till läraren inom två veckor efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande. 4(7) Övergångsbestämmelser.

5 5(7) Kurslitteratur och övriga läromedel Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Förskola i utveckling bakgrund till ändringar i förskolans läroplan Stockholm: Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet, (2010), [ 23 sidor Lpfö 98/2010. Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2010 Stockholm: Skolverket, (2010), [ =2442], 16 sidor Corsaro, William A (2003) Were friends right? Inside kids culture Washington DC: Joseph Henry Press, 245 sidor Doverborg, Elisabet & Pramling, Samuelsson, Ingrid (2012) Att förstå barns tankar - kommunikationens betydelse Stockholm: Liber, 89 sidor Eidevald, Christian (2011) "Anna bråkar" - att göra jämställdhet i förskolan Stockholm: Liber, 205 sidor Evaldsson, Ann-Carita & Tellgren, Britt (2009) Don't enter it's dangerous. Negotiations for power and exclusion in preschool girls play interactions. I Theme issue of Educational and Child Psychology 31 sidor Hagström, Eva (senaste upplaga) Referenshantering i Pedagogik Örebro: Örebro universitet, 35 sidor Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2007) Att lära är nästan som att leka. Lek och lärande i förskola och skola Stockholm: Liber, 248 sidor Knutsdotter Olofsson, Birgitta (2003) I lekens värld Stockholm: Liber, 143 sidor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Skolverket, sidor (s läses) Ljung-Djärf, Agneta & Tullgren, Charlotte (2009) Den goda DATOR LEKEN Pedagogiska Magasinet, Nummer 1 februari 2009, 4 sidor Löfdahl, Annika (2006) Förskolebarns gemensamma lekar: mening och innehåll Lund: Studentlitteratur, 173 sidor Oksnes, Maria (2011) Lekens flertydighet. Om barns lek i en institutionaliserad barndom Stockholm: Liber, 184 sidor Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson (2008) Det lekande lärande barnet - en utvecklingspedagogisk teori Stockholm: Liber, 226 sidor Smidt, Sandra (2010) Vygotskij och de små och yngre barnens lärande Lund: Studentlitteratur, 218 sidor (s. 9-86, s läses) Tellgren, Britt (2008) Från samhällsmoder till forskarbehörig lärare. Kontinuitet och förändring i en lokal förskollärarutbildning Örebro Studies in Education 24, 289 sidor (150 sidor läses)*

6 6(7) Tellgren, Britt (2004) Förskolan som mötesplats för barn. Om barns strategier för tillträde och uteslutning i lek och samtal Licentiatuppsats: Örebro universitet, 123 sidor Tullgren, Charlotte (2004) Den välreglerade friheten. Att konstruera det lekande barnet Malmö: Malmö Studies in Educational Sciences, 10, 130 sidor Wallin, Karin (2003) Pedagogiska kullerbyttor: en bok om svenska barn och inspirationen från Reggio Emilia Stockholm HLS förlag, 131 sidor Åberg, Ann & Lentz Taguchi, Hillevi (2005) Lyssnandets pedagogik - etik och demokrati i pedagogiskt arbete Stockholm: Liber, 152 sidor Delkurs 2: Obligatorisk litteratur Lpfö 98/2010. Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2010 Stockholm: Skolverket, (2010), [ =2442], 16 sidor Bjar, Louise & Liberg, Caroline (2010) Barn utvecklar sitt språk Lund: Studentlitteratur, 288 sidor (s , s , s läses) Fast, Carina (2011) Att läsa och skriva i förskolan Lund: Studentlitteratur, 264 sidor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Skolverket, [ 281 sidor Lindö, Rigmor (2009) Det tidiga språkbadet Lund: Studentlitteratur, 250 sidor Myndigheten för skolutveckling (2008) Flerspråkighet i förskolan - ett referens- och metodmaterial Stockholm: Liber, 182 sidor Riddarsporre, Bim & Persson, Sven, red. (2010) Utbildningsvetenskap för förskolan Stockholm: Natur & Kultur, 271 sidor (s läses) Smidt, Sandra (2010) Vygotskij och de små och yngre barnens lärande Lund: Studentlitteratur, 218 sidor (s läses) Svensson, Ann-Katrin (2009) Barnet, språket och miljön. Från ord till mening Lund: Studentlitteratur, 204 sidor Thomsen, Inge Benn (2007) TRAS: Tidig registering av språkutveckling: en vägledning i användning av schema Specialpedagogisk forlag, 28 sidor Delkurs 3: Obligatorisk litteratur Lpfö 98/2010. Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2010 Stockholm: Skolverket, (2010), [ =2442], 16 sidor Bergius, Berit, Emanuelsson, Göran, Emanuelsson,Lillemor, Ryding, Ronnie (red) (2011) Matematik - ett grundämne: i Nämnaren. Tema nr 8 / Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM) Göteborgs universitet, 294 sidor, (s.9-120, s läses) Emanuelsson, Göran & Doverborg, Elisabeth (red) (2007)

7 7(7) Matematik i förskolan. Nämnaren tema Göteborg: Göteborgs universitet, Nationellt centrum för matematikutbildning, 104 sidor Kursplan i matematik i grundskolan Stockholm: Skolverket, [ 281 sidor, (s läses) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Skolverket, sidor (kap. 1-2 läses) Solem, Ida Heiberg & Reikerås, Kirsti Elin Lie (2004) Det matematiska barnet Stockholm: Natur och Kultur, 330 sidor Tillägg och kommentarer till litteraturlistan *Litteraturen väljs i samråd med lärare. På delkurs 1 tillkommer texter avseende aktuellt implementeringsmaterial och aktuell debatt i anslutning till undervisningen. Dessutom tillkommer 1-2 artiklar i samband med undervisningen, 100 sidor. Väljs i samråd med läraren. På delkurs 2 tillkommer svenska och internationella vetenskapliga artiklar i anslutning till undervisningen, 200 sidor. Väljs i samråd med läraren. På delkurs 3 tillkommer texter avseende aktuellt implementeringsmaterial och aktuell debatt i anslutning till undervisningen. Dessutom tillkommer referenslitteratur, 200 sidor. Väljs i samråd med läraren.