Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Transkript

1 Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDA514 FÖRDJUPNING I FÖRSKOLANS, FÖRSKOLEKLASSENS, FRITIDSHEMMETS OCH DE TIDIGA SKOLÅRENS MATEMATIK, 15 HÖGSKOLEPOÄNG Mathematics in the Preschool, Preschool Class, School-age Childcare Centre, and the First Years in School, 15 higher education credits Avancerad nivå Second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av institutionsstyrelsen vid institutionen för pedagogik och didaktik Kursplanen gäller fr.o.m. höstterminen Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande. Utbildningsområde: Undervisning. 2. Inplacering Kursen ges som fristående kurs. 3. Förkunskapskrav För antagning till program/kurs krävs avlagd kandidatexamen med inriktning mot pedagogik och/eller didaktik eller motsvarande examen inom exempelvis psykologi, sociologi, kulturvetenskap, barn- och ungdomsvetenskap alternativt lärarexamen, förskollärarexamen, fritidspedagogexamen, socionomexamen, sjuksköterskeexamen eller psykologexamen där 40p/60 hp på grundnivån ska avse fördjupning inom huvudområdet pedagogik och didaktik eller motsvarande och innefatta ett examensarbete om 10p/15 hp, eller motsvarande kunskaper. För antagning av studenter förskollärar- alt fritidspedagogexamen se Information till Dig som är förskollärare eller fritidspedagog och vill komplettera Din utbildning för att få en lärarexamen (UFL ) 4. Innehåll Kursens innehållsliga teman behandlas didaktiskt från olika teoretiska perspektiv och med utgångspunkt i barns matematiklärande inom förskolans, förskoleklassens, fritidshemmets och skolans verksamhetsfält. Språk och matematik ses som redskap för lärande i kursen, där det handlar om att skapa möjligheter att kommunicera och använda språket som redskap för matematiskt tänkande och kunnande. Hur barn använder matematik i vardagen och hur barn kommunicerar med andra i lek och aktiviteter i förskola, förskoleklass, fritidshem och skolans tidiga år studeras inom kursen. Fokus i kursen ligger på relationen barn, matematik,

2 styrdokument och lärares didaktiska överväganden i de pedagogiska verksamheterna. Olika aspekter av värdegrunden, genus, mångfald, internationella förhållanden, hållbar utveckling och samverkan mellan olika verksamhetsformer synliggörs, problematiseras och diskuteras inom ramen för kursens innehåll. Genom fältstudier i förskola, förskoleklass, fritidshem och skola bearbetar de studerande egna och gemensamma frågeställningar i relation till kursens innehållsliga teman. I kursen behandlas följande innehållsliga teman: * Matematiklärande ur barns perspektiv - vardagen som arena * Problemlösning som utmanar barns tänkande inom matematikens område * Granskning och analys av läromedel i matematik * Lärarens didaktik att via barns och lärares dokumentation synliggöra matematiken i omvärlden * Lärandemiljöer, arbetssätt, förhållningssätt och samverkan De studerande genomför ett fördjupningsarbete som behandlar några av kursens innehållsliga teman omkring hur matematik kommuniceras, ingår i och didaktiskt kan hanteras i förskolans, förskoleklassens, fritidshemmets och skolans (de första årens) verksamhetsfält? 5. Mål Kursens mål är att de studerande skall utveckla och fördjupa sina kunskaper om hur förskolebarn och yngre skolbarn gör erfarenheter av och lär sig om matematik i sin omvärld. Målet är vidare att de studerande skall utveckla förståelse för de samhällsuppdrag som formuleras i nationella och lokala styrdokument vad gäller matematik och hur lärare skapar intressanta och utmanade verksamheter för alla barns lärande och utveckling inom matematikens område genom såväl spontana som planerade verksamheter. Efter avslutad kurs skall de studerande: - kunna redogöra för bärande budskap i olika teoretiska perspektiv på förskolebarns och yngre skolbarns matematiklärande, samt för samhällsuppdraget som det uttrycks i aktuella styrdokument för verksamhet med barn i förskola, förskoleklass, fritidshem och skolans första år - vara förtrogna med och kunna reflektera över egna föreställningar och handlingsmönster i relation till barns matematiklärande i förskola, förskoleklass, fritidshemmets och skolans första år, samt kunna kommunicera vilka konsekvenser detta kan få för barns lärande om matematik samt för barns intresse för och tilltro till den egna förmågan att lära matematik - kunna diskutera hur förskolebarn och yngre skolbarn i lek och sociala samspel kommunicerar om matematik och utveckla en fördjupad kunskap om hur lärare kan använda sig av olika begrepp, uttryck och tematiska arbetssätt för att stödja och utmana barns matematiklärande - kunna redogöra för och kritiskt reflektera över vilka konsekvenser olika didaktiska förhållningssätt kan ha för barns lärande om matematik 2

3 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning För bedömningen skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Vid bedömning av studentens arbete i kursen utgör aktivt deltagande i diskussioner på litteraturseminarier underlag, såväl som skriftliga sammanställningar av bärande budskap, samt egna reflektioner vid bearbetning av kurslitteraturen och kursens innehållsliga teman. I en avslutande skriftlig kursuppgift förväntas studenten behandla, samt skriftligt reflektera omkring några av de teman som behandlats i kursen i förhållande till egna erfarenheter och i relation till bärande budskap i kurslitteraturen. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. 8. Betyg Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänt (U), Godkänt (G) och Väl godkänt (VG). 9. Kursvärdering Kursen skall utvärderas och resultaten skall bli föremål för diskussion mellan lärarna på kursen och representanter för studenterna. Denna diskussion skall avrapporteras till kursansvarig. Utvärdering skall ske dels efter avslutad kurs och dels vid minst ett tillfälle under kursens gång. Sammanställningar av kursvärderingar skall rapporteras till studierektor och ansvarig nämnd, samt utgöra underlag för kommande kursplanering. 10. Övrigt Undervisningsspråket är svenska. Inslag på övriga skandinaviska språk samt engelska kan förekomma såväl under lektioner/seminarier som i kurslitteraturen. 3

4 Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDA514 FÖRDJUPNING I FÖRSKOLANS, FÖRSKOLEKLASSENS, FRITIDSHEMMETS OCH DE TIDIGA SKOLÅRENS MATEMATIK, 15 HP LITTERATURLISTA Björklund, Camilla (2009). En, två, många om barns tidiga matematiska tänkande. Stockholm: Liber 172 s. Cross, Christopher, Woods, Taniesha & Schweingruber, Heidi (eds.) (2009). Mathematics learning in Early Childhood. Committee on Early Childhood Mathematics; National Research Council. Washington DC: The National Academic Press. 386 s. Dahl, Kristin & Rundgren, Helen (2004). På tal om matte i förskolans vardag. Stockholm: UR. 96 s. Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran (red). (2006). Små barns matematik. Göteborg: Göteborgs universitet. Nationellt Centrum för Matematik. 190 s. Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2009). Grundläggande matematik. I S. Sheridan, I. Pramling Samuelsson & E. Johansson (red.), Barns tidiga lärande. En tvärsnittsstudie om förskolan som miljö för barns lärande. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Emanuelsson, Göran, Johansson, Bengt, Ryding, Ronnie & Wallby, Karin (1996). Matematik; ett kommunikationsämne. Nämnaren TEMA. Göteborgs universitet. Institutionen för ämnesdidaktik. 200 s. Hughes, Martin (1986). Children and number: difficulties in learning mathematics. Oxford: Bacil Blackwell. 195 s. Löwing, Madeleine (2006). Matematikämnets dilemman: Hur lärare kan hantera lärandets komplexitet. Lund: Studentlitteratur. 251 s. Mouwitz, Lars (2004). Bildning och matematik. Högskoleverket: Högskoleverkets rapportserie 2004: s. Wallby, Karin, Emanuelsson, Göran, Johansson, Bengt, Ryding, Ronnie & Wallby, Anders (Red) (2000). Matematik från början. NämnarenTema. Göteborg: NCM. 247 s. Artiklar tillkommer. 4

5 Referenslitteratur Ahlberg, Ann. (1995). Barn och matematik. Studentlitteratur. Lund. (160 s). Ahlberg, Ann & Hamberger, Birgitta. (1995). Att möta matematiken i förskolan; 6-åringars förståelse av tal och räkning. Rapport/ Institutionen för pedagogik. Göteborgs universitet. 1995:08. (100 s) Ahlberg, Ann. (1995). Att möta matematiken i förskolan; Matematiken i temaarbetet. Rapport/ Institutionen för pedagogik. Göteborgs universitet. 1995:14. (101 s) Boaler, Jo (2000) Multiple perspectives on mathematics teaching and learning. New York: Cambridge University Press. (243 s.) Björklund, Camilla (2008). Bland bollar och klossar. Matematik för de yngsta i förskolan. Lund: Studentlitteratur. (192 s) Doverborg, E., Forsbäck, M. & Olsson, I (manus). Familjebroschyrer, Barn och matematik. Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutbildning. (45 s) Doverborg, Elisabet. & Pramling Samuelsson, Ingrid. (2000). Att förstå barns tankar: metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber. (86 s) Enzensberger, Hans M. (1997). Sifferdjävulen. Alfabeta. Stockholm. (253 s). Høines Johnsen, Marit (1997). Matematik som språk. Malmö: Liber. (210 s). Lundberg, Ingvar & Sterner, Görel (2009). Dyskalkyli finns det? Aktuell forskning om svårigheter att förstå och använda tal. Göteborg: NCM. Löwing, Madeleine & Kilborn, Wiggo (2003). Huvudräkning. Lund: Studentlitteratur. (165 s) Löwing, Madeleine & Kilborn, Wiggo. (2002). Baskunskaper i matematik för skola, hem och samhälle. Studentlitteratur. Lund. (365 s). Malmer, Gudrun. (1997). Kreativ matematik. Ekelund. Solna. (158 s) Malmer, Gudrun. (2002). Bra matematik för alla. Studentlitteratur. Lund. (240 s). Neuman, Dagmar. (1989). Räknefärdighetens rötter. Utbildningsförlaget. Stockholm. (248 s) Sterner, Görel & Lundberg, Ingvar (2002) Läs och skrivsvårigheter och lärande i matematik. (NCM-rapport 2002:2). Göteborg: NCM. 201 s. Utbildningsdepartementet. (2006). Läroplan för förskolan. Lpfö 98. Stockholm: Fritzes. 12 s. Utbildningsdepartementet. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo-94. Stockholm: Fritzes. 17 s. Utbildningsdepartementet. (2000). Matematik. I Grundskolan, kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes. Unenge, Jan, Sandahl, Anita & Wyndhamn, Jan. (1994). Lära matematik, om grundskolans matematikundervisning. Studentlitteratur. Lund. 225 s. Reviderad