Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Transkript

1 Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG263 MATEMATIKUNDERVISNING OCH LÄRANDE FÖR ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILDA UTBILDNINGSINSATSER, 15 HÖGSKOLEPOÄNG Mathematics Education and Pupils with Special Educational Needs, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av institutionsstyrelsen vid institutionen för pedagogik och didaktik Kursplanen gäller fr.o.m. vårterminen Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Utbildningsområde: Undervisning 2. Inplacering Kursen ges inom specialpedagogik och kan ingå i en kandidatexamen i pedagogik och didaktik. Kursen kan ges som uppdragsutbildning eller fristående kurs. 3. Förkunskaper Grundläggande högskolebehörighet. För tillträde till kursen krävs lärarexamen med inriktning mot matematik eller motsvarande. För att läsa kursen inom Lärarlyftet krävs godkännande från skolhuvudmannen. 4. Innehåll Kursen behandlar komplexiteten i lärandet i matematik för elever i behov av särskilda utbildningsinsatser och orsaker till uppkomsten av svårigheter samt hur dessa kan förstås och förebyggas. Matematiksvårigheter belyses ur olika perspektiv t.ex. etnicitet, genus och socialgruppstillhörighet med utgångspunkt i såväl beprövad erfarenhet som aktuell internationell och nationell forskning. Kartläggning och analys av orsaker till matematiksvårigheter samt förslag till åtgärder problematiseras och exemplifieras. Planering, genomförande, uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogram, utvecklingssamtal och undervisningsaktiviteter, särskilt lämpade för elever i behov av särskilda utbildningsinsatser i matematik, belyses i relation till det nationella och lokala styrsystemet. En fördjupning motsvarande cirka tre veckors självständigt arbete ingår. Denna fördjupning skall relateras till hur matematiksvårigheter kan ha sin grund i exempelvis sociokulturella, organisatoriska, didaktiska, språkliga, kognitiva eller emotionella aspekter.

2 5. Mål Efter avslutad kurs skall studenten - visa kunskap om det nationella och lokala styrsystemet för förskola, skola och vuxenutbildning för elever i behov av särskilda utbildningsinsatser i matematik. - visa förmåga att självständigt förstå och kunna identifiera olika uttryck för hinder och möjligheter i elevers utveckling och lärande i matematik. - visa färdigheter för att kunna genomföra pedagogiska kartläggningar och analysera orsaker till matematiksvårigheter på organisations-, grupp- och individnivå - visa kunskap om olika teoretiska ansatser vad gäller bedömningsmaterial och deras pedagogiska konsekvenser - visa kunskap om och visa färdigheter att kunna använda sig av åtgärdsprogram som pedagogiskt redskap - visa kunskap och insikt om hur olika pedagogiska strategier kan skapa miljöer som underlättar utveckling och lärande för elever i behov av särskilda utbildningsinsatser i matematik - visa insikt om och kunna förhålla sig till att matematiksvårigheter kan ha sin grund i exempelvis sociokulturella, organisatoriska, didaktiska, språkliga, kognitiva eller emotionella aspekter. 6. Litteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning Bedömning av kunskaper och färdigheter sker vid ett antal obligatoriska delexaminationer som bestäms i samband med kursstart. Delexaminationerna sker muntligt respektive skriftligt såväl enskilt som i grupp. Vid bedömningen skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Den som godkänts i prov får inte delta i nya prov för högre betyg. 8. Betyg Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänt (U), Godkänt (G) och Väl godkänt (VG). 9. Kursvärdering Kursvärdering skall avse såväl undervisning som egna insatser i förhållande till kursens lärandemål och innehåll. Kursvärdering skall ske efter avslutad kurs i form av en individuell skriftlig enkät som sammanställs och dokumenteras. Dokumentationen ligger som grund för planering av påföljande kurstillfälle. Sammanställning skall vidare informeras i kommande kurs. 10. Övrigt 2

3 Planering av delar av innehållet i kursen, obligatoriska moment samt examinationsformer bestäms i samverkan med kursdeltagarna vid kursstart. I samråd med studenterna bestäms användning av IT-stöd i kursen. 3

4 Utbildningsvetenskapliga fakulteten LITTERATURLISTA PDG263 MATEMATIKUNDERVISNING OCH LÄRANDE FÖR ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILDA UTBILDNINGSINSATSER, 15 HÖGSKOLEPOÄNG Obligatorisk litteratur Ahlberg, Ann. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur. 165 s. Allsopp, David, Kryger, Maggie M. & Lovin, LouAnn H. (2007).Teaching mathematics meaningfully: solutions for reaching struggling learner. Baltimore: P.H. Brookes Pub. 298 s Engström, Arne. (2003). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik En introduktion. Örebro: Örebro universitet, Pedagogiska institutionen. 57 s. Lundberg, Ingvar & Sterner, Görel. (2009). Dyskalkyli-finns det. NCM, Göteborgs universitet. 96 s. Löwing, Madeleine. (2006). Matematikundervisnings dilemman. Lund: Studentlitteratur.258 s. Malmer, Gudrun. (2002). Bra matematik för alla. Nödvändig för elever med matematiksvårigheter. Lund: Studentlitteratur. 230 s. Lärarförbundet ( ) Specialpedagogiskt stöd för allas rätt till en bra utbildning. Stockholm: Lärarförbundet. 18 s. Reuterberg, Sven-Eric & Svensson, Allan. (2000). Köns- och socialgruppsskillnader i matematik orsaker och konsekvenser. Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet. 71 s. Rönnberg, Irene & Rönnberg, Lennart. (2001). Minoritetselever och matematikutbildning en litteraturöversikt. Stockholm: Skolverket. 104 s. Skolverket (2008). För arbete med åtgärdsprogram. Skolverkets Allmänna Råd. Stockholm: Fritzes. Sök nätupplaga < 24 s. Skolverket (2003). Lusten att lära - med fokus på matematik: Nationella kvalitetsgranskningar Stockholm: Statens skolverk < 68 s. Utbildningsdepartementet (1994) 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna.( Lpf 94). Stockholm: Fritzes. Sök nätupplaga < 4

5 Utbildningsdepartementet (1998) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94/98). Stockholm: Fritzes. Sök nätupplaga < Vetenskapliga artiklar och/eller rapporter på svenska, danska/norska och/eller engelska (max. 50 s.) kan tillkomma. Dessutom tillkommer valbar litteratur (ca 400 s.) och litteratur i samband med fördjupning (ca 500 s.). Den senare väljs i samråd mellan lärare och kursdeltagare. Exempel på valbar litteratur/fördjupningslitteratur Ahlberg, Ann., Klasson, Jan-Åke., & Nordevall, Elisabeth (2003). Reflekterande samtal för pedagogisk utveckling - Lärare och specialpedagog i samverkan om lärande i matematik. INSIKT 2002:2. Vetenskapliga rapporter från HLK. Högskolan för lärande och kommunikation. Högskolan i Jönköping. 76 s. Halberda, J., Mazzaocco, M. M. M. & Feigenson, L. (2008). Individual differences in non-verbal number acuity correlate with maths achievement.5 s Emanuelsson, Göran., Rosén, Bo., Ryding, Ronnie & Wallby, Karin. (Red.) (1995). Algebra för alla. Nämnaren. TEMA. Göteborg: Göteborgs universitet, NCM. 160 s. Emanuelsson, Göran., Johansson, Bengt., Ryding, Ronnie & Wallby, Karin. (Red.) (1996). Matematik ett kommunikationsämne. Nämnaren. TEMA. Göteborg: Göteborgs universitet, NCM. 200 s. Gran, Bertil (Red.) (1998). Matematik på elevens villkor i förskola, grundskola och gymnasieskola. Lund: Studentlitteratur. 215 s. Heiberg Solem, Ida & Johansson, Jan-Erik (Red.) (2002). Barn skapar matematik. HiO-rapport nr 22. Oslo: Högskolan i Oslo. 151 s. Häggblom, Lisen. (2000). Räknespår. Åbo: Åbo Akademiska förlag. 314 s. Johnsen-Høines, Marit (2000) Matematik som språk. Vetenskapsteoretiska perspektiv. Malmö: Liber. 210 s. Löwing, Madeleine & Kilborn, Wiggo (2002). Baskunskaper i matematik för skola, hem och samhälle. Lund: Studentlitteratur. 372 s. Löwing, Madeleine & Kilborn, Wiggo (2003). Huvudräkning: En inkörsport till matematiken. Lund: Studentlitteratur. 73 s. Magne, Olof (1999). Den nya specialpedagogiken i matematik: en utmaning i läroplanstänkande. Malmö: Malmö högskola. 92 s. Möllehed, Ebbe. (2001). Problemlösning i matematik. En studie av påverkansfaktorer I årskurserna 4-9. Malmö: Lärarhögskolan i Malmö. 200 s. Neuman, Dagmar. (1989). Räknefärdighetens rötter. Helsingborg: Liber. 248 s. Ollerton, Mike & Watson, Anne. (2001). Inclusive mathematics London: Continuum. 168 s. Parzyk, Ing-Marie (1999). En skola för andra. Stockholm: HLS förlag. 290 s. Pettersson, Astrid (1997). Matematiken i utvärdering av grundskolan Analys av elevernas arbeten med mer omfattande matematikuppgifter i åk 9. Stockholm: LHS, Prim-gruppen. 78 s. 5

6 Robbins, Brian. (2000). Inclusive education London: Continuum. 168 s. Rönnberg, Irene., Rönnberg, Lennart., (Red) (2007). Etnomatematik: perspektiv för ökad förståelse i matematiklärande. Stockholm: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad. Sterner, Görel & Lundberg, Ingvar. (2002). Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik. NCM-rapport 2002:2. Göteborg: Göteborgs universitet, NCM. 200 s. Unenge, Jan., Sandahl, Anita., Wyndhamn, Jan (1994). Lära matematik. Lund: Studentlitteratur. 229 s. Wallby, Karin., Carlsson, Synnöve & Nyström, Peter. (2001). Elevgrupperingar en kunskapsöversikt med fokus på matematikundervisning. Stockholm: Skolverket. 231 s. Litteraturlistan reviderad