PDA422 MATEMATIKDIDAKTIK II, 15 HÖGSKOLEPOÄNG Didactics of Mathematics II, 15 higher education credits

Transkript

1 Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDA422 MATEMATIKDIDAKTIK II, 15 HÖGSKOLEPOÄNG Didactics of Mathematics II, 15 higher education credits Avancerad nivå. Second cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av institutionsstyrelsen vid institutionen för pedagogik och didaktik och reviderad Kursplanen gäller fr.o.m. höstterminen 2007 Ansvarig institution: Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Utbildningsområde: Undervisning 2. Kursens inplacering Kursen ges som fristående kurs i ämnesdidaktik med inriktning mot matematik. Kursen kan också läsas som specialisering på avancerad nivå inom lärarprogrammet. Kurserna Matematikdidaktik I och Matematikdidaktik II är obligatoriska kärnkurser i en Magistereller Masterexamen i Ämnesdidaktik med inriktning mot matematik. 3. Förkunskaper För tillträde till kursen krävs att studenten genomgått kursen Matematikdidaktik I, eller motsvarande. 4. Kursens lärandemål Efter avslutad kurs skall den studerande kunna: redogöra för olika modeller för att genomföra ett lokalt utvecklingsprojekt illustrera och analysera värdet av att använda metaforer och laborativa metoder i avsikt att abstrahera matematiska begrepp och metoder utgående från styrdokument och lokala mål genomföra och argumentera för såväl en långsiktig planering för en grupps lärande som åtgärdsprogram för enskilda individers lärande analysera läromedel utifrån kursplaner och aktuell matematikdidaktisk forskning utvärdera såväl undervisningens resultat som undervisningsprocessens kvalitet utgående från givna mål och ramar och bedöma elevers kunnande 5. Innehåll Kursen tar upp två kompletterande perspektiv av undervisning, vilka båda grundas i såväl forskning som beprövad erfarenhet. Det ena behandlar hur undervisning kan planeras och genomföras på olika kognitiva nivåer utgående från individens/gruppens möjligheter att

2 lära i relation till uppställda mål. Det andra behandlar olika aspekter av hur undervisningen kan utvärderas, såväl formativt som summativt. 6. Litteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning I kursen tillämpas olika former för bedömning, exempelvis litteraturseminarier och olika inlämningsuppgifter, vilka presenteras vid kursstart. Underlaget för bedömning skall vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. 8. Betyg Vid bedömning används tregradig betygsskala: Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. För godkänt betyg krävs godkänt resultat på samtliga examinationsuppgifter. För väl godkänt krävs en fördjupad och självständig reflexion i förhållande till kursens lärandemål. 9. Kursvärdering Kursvärdering sker kontinuerligt under kursens gång samt vid kursens slut. Dessa skall vara vägledande för genomförandet av pågående kurs respektive för utveckling och planering av kommande kurser. 2

3 Utbildningsvetenskapliga fakulteten Utvärdering LITTERATURLISTA PDA422 MATEMATIKDIDAKTIK II, 15 HÖGSKOLEPOÄNG Clarke, David (1996). Chapter 9. Assessment. In Alan J. Bishop, Ken Clements, Cristine Keitel, Jeremy Kilpatrick & Colette Laborde (Eds.) International Handbook of Mathematics Education, 1-2. London: Kluwer Academic Publishers. s (44 Myndigheten för skolutveckling. (2003). Baskunnande i Matematik. Stockholm: Fritzes. (112 NCTM (1989). Assessment Standards for School Mathematics. National Council of Teachers of Mathematics. Reston, Virginia: NCTM. (102 Pettersson, Astrid (Red.). (1995). Centrala prov i matematik på NT-linjerna Analys av innehåll och resultat. Rapport från PRIM-gruppen nr 10. ISSN Lärarhögskolan i Stockholm. Institutionen för pedagogik. (57 Robitaille, David. F., & Travers, Kenneth. J. (1992). International Studies of Achievement in Mathematics. In Douglas. A. Grouws, Handbook of research on mathematics teaching and learning. A project of the National council of teachers of mathematics. New York: Macmillan Publishing Company. s (23 Skolverket, Analysschema i matematik för åren före skolår 6, LHS Stockholm PRIMgruppen, 2000 (44 Webb, Norman. L. (1992). Assessment of Student s knowledge of Mathematics. In Douglas A. Grouws, Handbook of research on mathematics teaching and learning. A project of the National council of teachers of mathematics. New York.: Macmillan Publishing Company. s (26 Wheeler, David (1993). Epistemological Issues and Challenges to Assessment: What is Mathematical Knowledge. In Mogens. Niss (ed.) Investigations into Assessment in Mathematics Education. An ICMI Study, London: Kluwer Academic Publishers. (8 Matematikdidaktiska artiklar tillkommer. (ca 100 Referenslitteratur: Aktuella styrdokument för för-, grund- och gymnasieskola. 3

4 Att utveckla matematikundervisning Ball, D. & Bass, H. (2000). Interweaving Content and Pedagogy in Teaching and Learning to Teach: Knowing ab Using Mathematics. I Boaler, J. (Ed). Multiple Perspectives on Mathematics Teaching and Learning. Westport: Ablex Publishing. s (21 Johansson, B. & Wistedt, I. (1991) Undervisning om tal och räkning I ett historiskt perspektiv. I G. Emanuelsson, B. Johansson & R. Ryding (Red.) Tal och räkning 1. Lund: Studentlitteratur. s (15 Kilborn, Wiggo (1989). Didaktisk ämnesteori i matematik del 1. Grundläggande aritmetik. Stockholm: Utbildningsförlaget. (121 Kilpatrick, Jeremy. Swafford, Jane. & Findell, Bradford (Ed) (2001). Adding it up. Washington, DC: National Academy Press. (453 Löwing, Madeleine (2002). Ämnesdidaktisk teori för matematikundervisning. Ämneskunskapers relation till individ och samhälle. (IPD rapport nr 2002:11). Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik (122 Ma, L.(1999) Knowing and Teaching Elementary Mathematics. New Jersey: Laurence Erlbaum Associates, Publisher. (166 NCM (2002). Vuxna och matematik ett livsviktigt ämne. NCM-rapport 2002:3 (publicerad på (175 Niss, M., & Højgaard Jensen, T. (2002). Kompetencer og matematiklæring. Ideer og inspiration til udvikling af matematikundervisning i Danmark. Köpenhamn: Uddannelseministeriet. ( (336 Stiegler, James & Hiebert, James. (1999) The Teaching Gap. New York: The Free Press. (210 Samtalsmiljöer 4. Att leda och stödja samtal Edward A. Silver & Margaret S. Smith. 2002, Nämnaren nr. 3, s (7 Samtalsmiljöer 3 Berikande problem Edvard A. Silver & Margaret S. Smith. 2002, Nämnaren nr. 2, s (4 Samtalsmiljöer 2: Att få elever att samtala om matematik Edvard A. Silver & Margaret Smith. 2002, Nämnaren nr. 1, s (3 Samtalsmiljöer 1: Att förverkliga reformer i klassrummet Edvard A. Silver & Margaret S. Smith. 2001, Nämnaren nr. 4, s (5 Ett urval matematikdidaktiska artiklar. Madsén, T. (2002). Återupprätta läraren. I Pedagogiskt magasin 2002 (3), Carlgren, I. & Marton, F. (2000). Lärare av imorgon. Stockholm: Lärarförbundet. (6 4

5 Val att läsa en avhandling Bentley, Per-Olof. (2003). Mathematics Teachers and Their Teaching. A Survey Study. (Göteborg Studies In Educational Sciences 191) Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. (243 Runesson, Ulla. (1999). Variationens pedagogik. Skilda sätt att behandla ett matematiskt innehåll (Göteborg Studies in Educational Sciences 129) Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. (344 Löwing, Madeleine. (2004). Matematikundervisningens praktiska gestaltning (Göteborg Studies in Educational Sciences 208) Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis (319 Referenslitteratur: Aktuella styrdokument för för-, grund- och gymnasieskola. Löwing, Madeleine & Kilborn, Wiggo (2002). Baskunskaper i matematik för skola, hem och samhälle. Lund: Studentlitteratur. (372 Löwing Madeleine och Kilborn Wiggo (2003). Huvudräkning. En inkörsport till matematiken. Lund: Studentlitteratur. (172 Litteraturlistan reviderad: