Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Transkript

1 Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDA416, ATT VIDAREUTVECKLA MATEMATIKUNDERVISNING, 30 HÖGSKOLEPOÄNG To improve teaching of mathematics, 30 higher education credits Avancerad nivå. Second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av institutionsstyrelsen vid Institutionen för pedagogik och didaktik Kursplanen gäller fr.o.m. vårterminen 2008 Ansvarig institution: Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Utbildningsområde: Undervisning 2. Inplacering Kursen ges som fristående kurs eller uppdragsutbildning. Den riktar sig till behöriga matematiklärare som undervisar matematik i årskurs 7-9 i grundskolan, i gymnasieskolan eller i kommunal vuxenutbildning. 3. Förkunskapskrav Lärarexamen omfattande minst 180 högskolepoäng (120 poäng enligt tidigare förordning), eller motsvarande. 4. Innehåll Kursen omfattar fyra kunskapsområden - matematik relevant för undervisning i matematik - kunskap om elevernas komplexa kunnande och lärande i matematik samt bedömning och betygsättning - matematikundervisningens ramar, resurser och organisation - matematikundervisningens metodik och praktik Det första området behandlar främst kunskaper om och i matematik, vad man ska undervisa om och varför medan det andra och tredje behandlar utvärdering av samt inre och yttre förutsättningar för matematikinlärning och matematikundervisning. Det fjärde området tar upp hur man på ett reflekterat och framgångsrikt sätt kan undervisa i matematik. Här integreras tidigare områden med kunskaper och erfarenheter från undervisningspraktiken.

2 5. Mål Utbildningen skall utveckla kursdeltagarnas engagemang och yrkeskunnande i matematik och ämnets didaktik och därigenom förbättra möjligheterna för elever att utveckla intresse för och kunnande i matematik. Efter avslutad kurs skall studenten kunna: använda kunskaper om matematik och matematiska modeller i vardagsliv, yrkesliv, samhälle, vetenskap och kultur som den framträder idag och i ett historiskt perspektiv använda den matematik som behövs för att variera innehåll och form i förekommande studieinriktningar, efter elevers förkunskaper, behov och intresse samt därvid beakta frågor om genus och kulturell bakgrund omsätta fördjupade kunskaper om lärande och undervisning i matematik så att alla elever får möjligheter att nå uppsatta mål ta till vara elevers kreativitet och utveckla det informella matematikkunnande som de tillägnat sig utanför matematiklektionerna använda kunskaper om språkets roll vid undervisning och lärande i matematik analysera, bedöma, värdera och betygsätta kvaliteten i elevers matematikkunnande som grund för den fortsatta undervisningen och för kommunikation med berörda elever, föräldrar och skolledning identifiera och bistå elever i behov av stimulans och särskilda utbildningsinsatser analysera och välja olika läromedel och tillämpa erfarenheter från användning av IKT följa och reflektera över nationella och lokala styrdokument samt utvecklingsarbeten 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning I kursen tillämpas olika former för bedömning, exempelvis litteraturseminarier och olika inlämningsuppgifter, vilka presenteras vid kursstart. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. 8. Betyg Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). För Väl godkänd krävs en fördjupad och självständig reflektion i förhållande till kursens mål och den kurslitteratur som examinationen omfattar. 2

3 9. Kursvärdering Kursvärderingen sker kontinuerligt under kursens gång till stöd för uppföljning, planering och genomförandet av pågående kurs. Vid kursens slut utvärderas kursen och resultatet läggs till grund för planering av kommande kurser. 3

4 Utbildningsvetenskapliga fakulteten LITTERATURLISTA PDA416 Att vidareutveckla matematikundervisning, 30 HÖGSKOLEPOÄNG Bergqvist, Tomas. (2002). MatBIT Matematisk Begreppsbildning och IT (Pm nr 176). Umeå: Umeå universitet, Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar. (17 s) Finns tillgänglig i pdf-format: Boesen, Jesper., Emanuelsson, Göran., Wallby, Anders., & Wallby, Karin. (Red.). (2006). Lära och undervisa matematik internationella perspektiv. Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutbildning, NCM, Göteborgs universitet. (274 s) Gray, Eddie., Pinto, Marcia., Pitta, Demetra., & Tall, David. (1999). Knowledge construction and divergent thinking in elementary and advanced mathematics. Educational Studies in Mathematics. 38(1-3) Finns tillgänglig i elektroniskt format via Göteborgs universitetsbibliotek, <Tidskrifter> Gustafsson, Patrik. (2009). Interaktiva skrivtavlor en ökad möjlighet till lust och lärande i matematik? Nämnaren, 2, Jönsson, Per., Aasa, Sverker., Svingby, Gunilla., Heath, Carl., Åresund, Maria., & Gjedde, Lisa. (2009). Matematik och det nya medielandskapet. Nämnaren, 1, Korp, Helena. (2003). Kunskapsbedömning. hur, vad, varför. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. (160 s). Finns tillgänglig i pdf-format via Lantz-Andersson, Annika., Linderoth, Jonas., & Säljö, Roger. (2009). What s the problem? Meaning making and learning to do mathematical word problems in the context of digital tools. Instructional Science, 37(4), Finns tillgänglig i elektroniskt format via Göteborgs universitetsbibliotek, <Tidskrifter> Lindström, Lars., & Lindberg, Viveca. (Red.). (2005). Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: HLS Förlag. (Valda delar ca 130s) Ma, Liping. (1999). Knowing and teaching elementary mathematics: teachers' understanding of fundamental mathematics in China and the United States. Mahwah, N.J.: Lawrence Erlbaum Associates. (216 s) Mouwitz, Lars. (2004). Bildning och matematik (Högskoleverkets rapportserie 2004:29). Stockholm: Högskoleverket. (51 s) Fulltext: <Publikationer> Niss, Mogens., & Højgaard Jensen, Tomas. (2002). Kompetencer og matematiklæring. Ideer og 4

5 inspiration til udvikling af matematikundervisning i Danmark. København: Undervisningsministeriet. (317 s) (Boken i fulltext kan laddas ner som pdf från eller Palm, Torulf., Bergqvist, Ewa., Eriksson, Ingela., Hellström, Timo., & Häggström, Carl-Magnus. (2004). En tolkning av målen med den svenska gymnasiematematiken och tolkningens konsekvenser för uppgiftskonstruktion. Pm nr 199. Umeå: Umeå universitet. (55 s) Rapporter från Tankesmedjan, Rapport I (2007). IUP, bedömning och betygsättning. (90 s) Runesson, Ulla. (2007). A collective enquiry into critical aspects of teaching the concept of angles. Nordic Studies in Mathematics Education, 12(4), Sfard, Anna. (1991). On the dual nature of mathematical conceptions: Reflections on processes and objects as different sides of the same coin. Educational Studies in Mathematics, 22(1), Finns tillgänglig i elektroniskt format via Göteborgs universitetsbibliotek, <Tidskrifter> Tall, David. (1992). The Transition to Advanced Mathematical Thinking: Functions, Limits, Infinity and Proof. I D. A. Grouws (Ed.). Handbook of Research on Mathematics Teaching and Learning. New York: Macmillan,, s Thunberg, Hans., & Lingefjärd, Thomas. (2006). Öppet brev till Skolverket: Avancerade räknare hjälper eller stjälper? Nämnaren, 4, Trygg, Lena., Ryding, Ronnie., Emanuelsson, Göran., Mouwitz, Lars., Wallby, Anders., & Wallby, Karin. (2002). Nämnaren Tema - Uppslagsboken. Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutbildning, NCM, Göteborgs universitet. (111s) Wickelgren, Wayne. A. (1999). Webs, Cell Assemblies, and Chunking in Neural Nets: Introduction. Canadian Journal of Experimental Psychology, 53(1), Wyndhamn, Jan., Riesbeck, Eva. & Schoultz, Jan. (2000). Problemlösning som metafor och praktik. Institutionen för tillämpad lärarkunskap, Linköpings universitet (342s) Val av en avhandling med inriktning på bedömning [matematikdidaktik] (publicerad någon gång under de senaste 10 åren). Aktuella styrdokument för för-, grund- och gymnasieskola. Litteraturlistan reviderad: