IT-FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

Transkript

1 IT-FAKULTETSNÄMNDEN TIG085, IKT och specialpedagogik som stöd för lärande, 15,0 högskolepoäng ICT and Special Needs Education as Support for Learning, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av IT-fakultetsnämnden och senast reviderad Den reviderade kursplanen gäller från och med Utbildningsområde: Naturvetenskapligt 100 % Ansvarig institution: Inst för tillämpad informationsteknologi 2. Inplacering Kursen ges inom Lärarlyftssatsningen, som vänder sig till yrkesverksamma lärare med lärarexamen och avser halvtidsstudier inom Lärande, kommunikation och IT/Tillämpad IT. Huvudområde Tillämpad informationsteknologi Fördjupning A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet. 4. Innehåll Syftet med kursen är att ge fördjupad kunskap i hur informations- och kommunikationsteknologier (IKT) utgör en del av samhällets omvandling och bidrar till förändrade villkor för lärande och undervisning samt hur IKT i relation till specialpedagogiska behov, tankar och arbetssätt kan användas i en sammanhållen skola med en målsättning om tillgänglighet och delaktighet för alla. Kursen består av fyra delkurser:

2 2/ 5 Introduktion till IKT och specialpedagogik som stöd för lärande, 3 hp I delkursen ges en introduktion och orientering inom områdena specialpedagogik samt IKT och lärande. Syftet med delkursen är att kartlägga var varje kursdeltagare befinner sig i sin kunskapsutveckling i relation till områdena samt att identifiera konkreta utmaningar och problem i verksamheten att angripa längre fram i kursen. IT i skolan - teori, retorik och praktik, 4 hp I delkursen ges en både praktisk och teoretisk orientering till det akademiska fältet IT och lärande. Delkursen beskriver och utvecklar perspektiv och traditioner inom det akademiska fältet IT och lärande, behandlar relationen mellan IT och skola ur ett historiskt perspektiv samt berör idéer om IT:s roll i relation till framtida skolutveckling. Delkursen handlar även om hur IT har förändrat villkoren för skrift, samt beröra literacyfrågor. Därutöver är även tillämpad IT och multimedia i undervisning ett centralt inslag i delkursen. IKT ur ett specialpedagogiskt perspektiv, 4 hp I delkursen behandlas IKT i relation till specialpedagogiska behov, tankar och arbetssätt. Delkursen belyser i vilka sammanhang, situationer och aktiviteter IKT kan användas i en sammanhållen skola med en målsättning om tillgänglighet och delaktighet för alla. Delkursen behandlar ett antal huvudteman: Specialpedagogik: historik och utvecklingstendenser Olika specialpedagogiska perspektiv och förhållningssätt Läs- och skrivsvårigheter: Specialpedagogik och IKT Matematiksvårigheter: Specialpedagogik och IKT Kommunikationssvårigheter: Specialpedagogik och IKT Utveckling av den egna skolmiljön med stöd av specialpedagogiska perspektiv och IKT Fördjupningsarbete inom IKT och specialpedagogik som stöd för lärande, 4 hp I den här delkursen knyts erfarenheter och lärdomar som tidigare gjorts under kursens gång samman genom ett fördjupningsarbete. Detta resulterar i framtagandet av en handlingsplan som angriper de av kursdeltagaren kartlagda utmaningarna och problemen i verksamheten. 5. Mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: redogöra för kunskapsområdet IKT och lärande, samt för hur relationen mellan IKT och skola har sett ut ur ett historiskt perspektiv redogöra för olika specialpedagogiska perspektiv som stöd för lärande och pedagogik. beskriva IKT:s möjligheter att underlätta för elever med läs-, skriv- och matematik- och kommunikationssvårigheter beskriva hur sambandet mellan IKT och förändring av villkor för lärande och undervisning ser ut planera, genomföra samt reflektera kring IKT-baserade undervisningsinslag och -projekt i skolan Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs förväntas studenten att kunna:

3 använda digitala lärplattformar för pedagogiska syften, samt andra IKT-verktyg som personliga och pedagogiska/didaktiska redskap, till exempel multimedia som kombinerar digital text, ljud och bild i undervisning för presentation och produktion av undervisningsmaterial samt för elevers dokumentation och kreativa skapande. delta i digitala seminarier, både synkrona och asynkrona samt hantera verktyg för distanskommunikation över Internet. analysera vetenskapliga, retoriska och praxisorienterade texter om lärande, undervisning och IKT samt dra användbara slutsatser för professionen från dessa. värdera olika digitala material och mediers egenskaper i relation till specifika lärandesituationer samt göra designöverväganden i relation IKT vid planering av undervisning och verksamhetsutveckling. 3/ 5 Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: analysera och förstå villkoren för IKT i skola och utbildningssammanhang ur såväl ett mikro- som ett makroperspektiv d.v.s. att kunna analysera och förstå att det som är direkt observerbart är beroende av specifika villkor som i sin tur har en egen utvecklingshistoria. analysera tankegångar runt IKT som samhällsföreteelse och dra slutsatser om dess konsekvenser för skola och utbildning. analysera den egna skolmiljön ur IKT- och specialpedagogiskt perspektiv samt kunna skapa strategier för förbättringar på skolan. analysera konkreta utbildningssituationer där IKT kan användas som ett kompensatoriskt hjälpmedel för elever i behov av särskilt stöd. 6. Litteratur Riis, U. (red.) (2000). IT i skolan mellan vision och praktik - en forskningsöversikt. Kalmar: Tillgänglig på URL: Säljö, R. (2005). Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet. Norstedts Akademiska Förlag och forskning, nr. 1/2, (Fakultetsnämnden för lärarutbildning vid Umeå universitet). Tillgänglig på URL: och utvärdering. Fritzes, Stockholm. inclusion. Open University Press Tillgänglig på URL: Skoglund, P., Erkinger, V. red (2007) Vägar att förstå och stimulera lärande i praktiken. Educational Sciences. (kapitel 3). Tillgänglig på URL: Bergqvist, T. (2005). IT och lärande - i skola och lärarutbildning. Tidskrift för lärarutbildning hos grundskoleelever. Tidskrift för lärarutbildning och forskning, nr. 1/2, i förskola, skola och vuxenutbildning. Utbildningsdepartementet, Stockholm Warschauer, M. (2006). Laptops and literacy: Learning in the wireless classroom. Teachers Hård af Segerstad, Y. & Sofkova Hashemi, S. (2005). Skrivandet, nya media och skrivstöd Kurslitteraturen är på svenska och engelska. Se separat litteraturlista. Skolverket (2007). Effektivt användande av IT i skolan: Analys av internationell forskning. Florian, L. & Hegarty, J. (eds) (2004). ICT and Special Educational Needs. A tool for

4 4/ 5 vuxna med funktionshinder. Studentlitteratur, Lund. ISBN: X Slutrapport, svensk översättning i Leonardo da Vinci-projektet Lifelong Competences - Informal Learning in Social Fields Tillgänglig på URL: normalitet i den svenska skolan.. Norstedts Akademiska Förlag. ISBN: Ändringar i litteraturlistan kan komma att ske, dock senast fyra veckor innan kursstart. (Fakultetsnämnden för lärarutbildning vid Umeå universitet). Skolverket (2008). Särskilt stöd i grundskolan. En sammanställning av senare års forskning Brodin, J. & Lindstrand, P. (2003) Perspektiv på IKT och lärande för barn, ungdomar och College Press: New York Skolverket: 00:560. Kalmar: Liber Distribution. Tillgänglig på URL: Liber Distribution, Stockholm, ISBN Tillgänglig på URL: Hjörne, E. & Säljö, R. (2008) Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling om Karlsson, M. (2004) An ITis Teacher Team as a Community of Practice. Göteborg studies in Skolverket (2009). Redovisning av uppdrag om uppföljning av IT-användning och IT-kompetens 7. Former för bedömning Den första delkursen examineras genom deltagande i virtuella seminarier samt genom en individuell problemformuleringsuppgift. Den andra delkursen examineras genom deltagande i virtuella seminarier, genom en individuell inlämningsuppgift samt genom en tillämpad multimediauppgift. Den tredje delkursen examineras genom ett projektarbete som också kommenteras av annan deltagare samt av examinator. Den fjärde delkursen examineras genom ett större individuellt fördjupningsarbete. 8. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). För att erhålla betyget Väl godkänd på hela kursen krävs betyget Väl godkänd på delkurs 4 samt dessutom betyget Väl godkänd på antingen delkurs 2 eller 3. För den studerande som underkänts i tentamen ges möjlighet till förnyat prov. Studerande som har underkänts två gånger i tentamen för visst kursmoment har rätt att hos studierektor begära att annan examinator utses. Den som har godkänts i tentamen får ej undergå förnyat prov för högre betyg. 9. Kursvärdering Efter avslutad kurs ska en kursvärdering genomföras. Områdesansvarig ansvarar för att de studerandes synpunkter på kursen inhämtas och att hänsyn till resultaten av utvärderingarna tas för kursens fortsatta utformning. De deltagande studenterna ges möjlighet att medverka anonymt. Resultatet ska sammanställas av kursansvarig och göras tillänglig för studenterna. Eventuella åtgärder med anledning av kursvärderingens resultat skall redovisas. Sammanställningen av kursvärderingen ska också göras tillgängligt för nya studenter vid starten av nästkommande kurstillfälle. 10. Övrigt

5 Undervisningsspråk: svenska. Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier, praktiska övningar med digitala redskap. 5/ 5