Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Transkript

1 Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG212, ÄMNESDIDAKTIK: UNDERVISNING OCH LÄRANDE I MATEMATIK MED INRIKTNING MOT ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILDA UTBILDNINGSINSATSER, 15 HÖGSKOLEPOÄNG Mathematics Education with Focus on Students with Special Educational Needs, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av institutionsstyrelsen vid institutionen för pedagogik och didaktik , reviderad samt Kursplanen gäller fr.o.m. höstterminen Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Utbildningsområde: Undervisning 2. Inplacering Huvudområde: Pedagogik och didaktik Kursen ges som fristående kurs och kan ingå som specialisering inom lärarprogrammet och som valbar kurs i en kandidatexamen i huvudområdet. 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen som fristående kurs krävs lärarexamen med matematikinriktning eller motsvarande kunskaper. För studenter inom lärarprogrammet krävs minst godkänt resultat inom allmänt utbildningsområde termin 1, samt 30 hp matematik, varav 15 hp godkända, inom inriktning/specialisering eller motsvarande. 4. Mål Efter avslutad kurs skall studenten - ha kunskap om det nationella och lokala styrsystemet för förskola, skola och vuxenutbildning för elever i behov av särskilda utbildningsinsatser i matematik. - visa förmåga att självständigt förstå och kunna identifiera olika uttryck för hinder och möjligheter i elevers utveckling och lärande i matematik.

2 - ha kunskap om pedagogisk kartläggning och analys av orsaker till matematiksvårigheter på organisations-, grupp- och individnivå - ha kunskap om och visa färdigheter att kunna använda sig av åtgärdsprogram som pedagogiskt redskap - visa kunskap och insikt om hur olika pedagogiska strategier kan skapa miljöer som underlättar utveckling och lärande för elever i behov av särskilda utbildningsinsatser i matematik. - visa insikt om och kunna förhålla sig till att matematiksvårigheter kan ha sin grund i exempelvis sociokulturella, organisatoriska, didaktiska, språkliga, kognitiva eller emotionella aspekter. 5. Innehåll Kursen behandlar komplexiteten i lärandet i matematik för elever i behov av särskilda utbildningsinsatser och orsaker till uppkomsten av svårigheter samt hur dessa kan förstås och förebyggas. Matematiksvårigheter belyses ur olika perspektiv t.ex. etnicitet, genus och socialgruppstillhörighet med utgångspunkt i såväl beprövad erfarenhet som aktuell internationell och nationell forskning. Kartläggning och analys av orsaker till matematiksvårigheter samt förslag till åtgärder problematiseras och exemplifieras. Planering, genomförande, uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogram, utvecklingssamtal och undervisningsaktiviteter, särskilt lämpade för elever i behov av särskilda utbildningsinsatser i matematik, belyses i relation till det nationella och lokala styrsystemet. En fördjupning motsvarande cirka tre veckors självständigt arbete ingår. Denna fördjupning skall relateras till hur matematiksvårigheter kan ha sin grund i exempelvis sociokulturella, organisatoriska, didaktiska, språkliga, kognitiva eller emotionella aspekter. 6. Litteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning Bedömning av kunskaper och färdigheter sker vid ett antal obligatoriska delexaminationer som bestäms i samband med kursstart. Delexaminationerna sker muntligt respektive skriftligt såväl enskilt som i grupp. Vid bedömningen skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Den som godkänts i prov får inte delta i nya prov för högre betyg. Examinationernas form bör bidra till studentens lärande. 8. Betyg Som betyg används något av uttrycken Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. 2

3 9. Kursvärdering Kursvärdering skall avse såväl undervisning som egna insatser i förhållande till kursens lärandemål och innehåll. Kursvärdering skall ske efter avslutad kurs i form av en individuell skriftlig enkät som sammanställs och dokumenteras. Dokumentationen ligger som grund för planering av påföljande kurstillfälle. Sammanställning skall vidare informeras i kommande kurs. 10. Övrigt Planering av delar av innehållet i kursen, obligatoriska moment samt examinationsformer bestäms i samverkan med studenterna vid kursstart. I samråd med studenterna bestäms användning av IT-stöd i kursen. 3

4 LITTERATURLISTA Utbildningsvetenskapliga fakulteten ÄMNESDIDAKTIK: UNDERVISNING OCH LÄRANDE I MATEMATIK MED INRIKTNING MOT ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILDA UTBILDNINGSINSATSER, 15 HÖGSKOLEPOÄNG Obligatorisk litteratur Ahlberg, Ann. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur. 165 s. Engström, Arne. (2003). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik En introduktion. Örebro: Örebro universitet, Pedagogiska institutionen. 57 s. Löwing, Madeleine. (2006). Matematikundervisnings dilemman. Lund: Studentlitteratur. 258 s. Magne, Olof. (1998). Att lyckas med matematik i grundskolan. Lund: Studentlitteratur. 269 s. Malmer, Gudrun. (2002). Bra matematik för alla. Nödvändig för elever med matematiksvårigheter. Lund: Studentlitteratur. 230 s. Lärarförbundet ( ) Specialpedagogiskt stöd för allas rätt till en bra utbildning. Stockholm: Lärarförbundet. 18 s. Reuterberg, Sven-Eric & Svensson, Allan. (2000). Köns- och socialgruppsskillnader i matematik orsaker och konsekvenser. Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet. 71 s. Rönnberg, Irene & Rönnberg, Lennart. (2001). Minoritetselever och matematikutbildning en litteraturöversikt. Stockholm: Skolverket. 104 s. Skolverket (2008). För arbete med åtgärdsprogram. Skolverkets Allmänna Råd. Stockholm: Fritzes. Sök nätupplaga < 24 s. Skolverket (2003). Lusten att lära - med fokus på matematik: Nationella kvalitetsgranskningar Stockholm: Statens skolverk < 68 s. Vetenskapliga artiklar och/eller rapporter på svenska, danska/norska och engelska. Valbar litteratur (ca 400 s.) Ahlberg, Ann., Klasson, Jan-Åke., & Nordevall, Elisabeth (2003). Reflekterande samtal för pedagogisk utveckling - Lärare och specialpedagog i samverkan om lärande i matematik. INSIKT 2002:2. Vetenskapliga rapporter från HLK. Högskolan för lärande och kommunikation. Högskolan i Jönköping. 76 s. Emanuelsson, Göran., Rosén, Bo., Ryding, Ronnie & Wallby, Karin. (Red.) (1995). Algebra för alla. Nämnaren. TEMA. Göteborg: Göteborgs universitet, NCM. 160 s. 4

5 Emanuelsson, Göran., Johansson, Bengt., Ryding, Ronnie & Wallby, Karin. (Red.) (1996). Matematik ett kommunikationsämne. Nämnaren. TEMA. Göteborg: Göteborgs universitet, NCM. 200 s. Gran, Bertil (Red.) (1998). Matematik på elevens villkor i förskola, grundskola och gymnasieskola. Lund: Studentlitteratur. 215 s. Häggblom, Lisen. (2000). Räknespår. Åbo: Åbo Akademiska förlag. 314 s. Johnsen-Høines, Marit (2000) Matematik som språk. Vetenskapsteoretiska perspektiv. Malmö: Liber. 210 s. Löwing, Madeleine & Kilborn, Wiggo (2002). Baskunskaper i matematik för skola, hem och samhälle. Lund: Studentlitteratur. 372 s. Löwing, Madeleine & Kilborn, Wiggo (2003). Huvudräkning: En inkörsport till matematiken. Lund: Studentlitteratur. 173 s. Löwing, M. & Kilborn, W. (2008). Språk, kultur och matematikundervisning. Lund: Studentlitteratur. 288 s. Magne, Olof (1999). Den nya specialpedagogiken i matematik: en utmaning i läroplanstänkande. Malmö: Malmö högskola. 92 s. Möllehed, Ebbe. (2001). Problemlösning i matematik. En studie av påverkansfaktorer I årskurserna 4-9. Malmö: Lärarhögskolan i Malmö. 200 s. Ollerton, Mike & Watson, Anne. (2001). Inclusive mathematics London: Continuum. 168 s. Parzyk, Ing-Marie (1999). En skola för andra. Stockholm: HLS. 290 s. Pettersson, Astrid (1997). Matematiken i utvärdering av grundskolan Analys av elevernas arbeten med mer omfattande matematikuppgifter i åk 9. Stockholm: LHS, Primgruppen. 78 s. Robbins, Brian. (2000). Inclusive education London: Continuum. 168 s. Rönnberg, Irene., Rönnberg, Lennart., (Red) (2007). Etnomatematk: perspektiv för ökad förståelse i matematiklärande. Stockholm: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad. Sterner, Görel & Lundberg, Ingvar. (2002). Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik. NCM-rapport 2002:2. Göteborg: Göteborgs universitet, NCM. 200 s. Unenge, Jan., Sandahl, Anita., Wyndhamn, Jan (1994). Lära matematik. Lund: Studentlitteratur. 229 s. Wallby, Karin., Carlsson, Synnöve & Nyström, Peter. (2001). Elevgrupperingar en kunskapsöversikt med fokus på matematikundervisning. Stockholm: Skolverket. 231 s. Wallby, Karin., Emanuelsson, Göran., Johansson, Bengt.,Ryding, Ronnie & Wallby, Anders. (Red.) (2000). Matematik från början. Göteborg: Göteborgs universitet, NCM. 230 s. Fördjupning Litteratur om ca 600 sidor väljs i samråd mellan kursansvarig lärare och student