LTY110, Tyska, grundkurs för blivande lärare, 30 högskolepoäng

Transkript

1 Gäller fr.o.m. vt 10 LTY110, Tyska, grundkurs för blivande lärare, 30 högskolepoäng German for Teacher Education and Training, Introductory Course, 30 Higher Education Credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning och därefter reviderad , samt Kursplanen gäller fr.o.m. vårterminen Ansvarig institution: Institutionen för språk och litteraturer Medverkande institution: Institutionen för pedagogik och didaktik Utbildningsområde: Språk 75 %, Undervisning 25 % 2. Inplacering Kursen ingår i Lärarprogrammet och utgör första kursen av två inom inriktningen Tyska. Kursen riktar sig mot en lärarexamen avsedd för undervisning i grundskolans senare år (6 9) och gymnasieskolan. (För att undervisa på gymnasienivå krävs även fördjupningskurs 30 högskolepoäng i tyska). Den kan också utgöra en breddningsspecialisering i en lärarexamen. Kursen kan också ges som fristående kurs. Kursen kan även ingå i en generell examen. 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier och godkänd kurs (betygskrav G/3) från Sv B alt. Sv2 B samt En B eller motsvarande. Vidare krävs godkänt betyg från Tyska steg tre eller Tyska C språk kurs B eller 2 åk B språk enligt äldre läroplan eller Tyska, Föreberedande kurs, del I och del II, (30 hp) eller motsvarande förkunskaper. Sidan 1 av 6

2 4. Innehåll Kursen ger en grundläggande förberedelse för yrkesrollen som lärare i tyska.den består av följande fyra delkurser: Språkvetenskap (7,5 hp), Kulturkunskap (7,5 hp), Litteraturvetenskap (7,5 hp), Skriftlig och muntlig språkfärdighet (7,5 hp). Den verksamhetsförlagda utbildningen omfattar totalt 7,5 högskolepoäng och är integrerad i de ovanstående delkurserna. Delkurs 1 Språkvetenskap A (7,5 hp, varav 2 hp VFU). Subcourse 1. Linguistics A (7.5 higher education credits, of which 2 higher education credits for school based education) I delkursen behandlas i föreläsningar och seminarier tysk morfologi (formlära) och syntax (satslära) ur ett kontrastivt perspektiv där grundläggande skillnader och likheter mellan det tyska och svenska språket behandlas. Delkursen ger en första inblick i grammatisk och fonetisk terminologi. Den grammatiska terminologin tillämpas sedan vid sats och frasanalys. Utgående från språkvetenskaplig forskning analyseras i kursen begrepp som situation, generation, klass, etnicitet, kön och genus, för att beskriva språklig variation. I den verksamhetsförlagda delen av kursen och vid didaktikseminarier undersöks ur såväl ett språkvetenskapligt som ämnesdidaktiskt perspektiv grammatikens roll i ett kommunikativt perspektiv. Här behandlas även grundskolans och gymnasieskolans styrdokument inom ämnesområdet moderna språk. Vidare behandlas språkdidaktiska grundidéer och forskning kring språkinlärning. Delkurs 2 Kulturkunskap A (7,5 hp varav 2 hp VFU) Subcourse 2. German Studies A (7.5 higher education credits, of which 2 higher education credits for school based education) I delkursen behandlas de tyskspråkiga ländernas historia och deras kultur och samhällsliv samt sambanden mellan historisk utveckling och samhälleliga och kulturella fenomen. Begrepp som inter, multi och transkulturalitet diskuteras och analyseras med tonvikt på frågeställningar kring kulturbegreppets och genus, etnicitets, klassoch generationsperspektivets betydelse. Som förberedelse för och uppföljning av VFU ges seminarier som verksamhetsanknyts genom praktiska övningar i att arbeta med kultur i klassrummet. Delkurs 3 Litteraturvetenskap A (7,5 hp varav 1,5 hp VFU) Subcourse 3 Literary Studies A (7.5 higher education credits, of which 2 higher education credits or school based education ) I delkursen ges en grundläggande inblick i 1900 och 2000 talets tyskspråkiga litteratur och litteraturhistoria utgående från temat Literarische Verarbeitung von Geschichte, där några centrala skillnader mellan historieskrivning och litterär framställning diskuteras och bearbetas. Här konkretiseras och fördjupas den diskussion av olika kultur Sidan 2 av 6

3 och estetikbegrepp, som diskuteras inom kurserna språkvetenskap och kulturkunskap. Vid textanalyserna läggs tonvikt på frågeställningar kring genus, etnicitets, klass och generationsperspektivets betydelse. För att möjliggöra att studenten får verktyg till att genomföra sådana analyser introduceras ett urval grundprinciper inom berättarteori samt inom litteraturdidaktik. Delkursen verksamhetsanknyts genom studium av hur arbete med litteratur och litteraturhistoria sker och kan ske i klassrummet. Delkurs 4 Muntlig och skriftlig språkfärdighet A (7,5 hp varav 2 hp VFU). Subcourse 1. Oral and Written Proficiency A (7.5 higher education credits, of which 1.5 higher education credits for school based education). Den europeiska referensramen för språk presenteras och analyseras. I delkursen övas samtidigt systematiskt hörförståelse samt tal och skrivfärdighet med hjälp av uttalsövningar i inlärningsstudio, genom muntliga dialog och referatövningar samt genom skriftliga referat och översättningsövningar som fokuserar språkets, litteraturens, kulturens och lärandets olika roller i människors liv. Studenterna får arbeta med ett brett spektrum av olika typer av texter: förklarande, argumenterande och berättande. Detta sker både muntligt och skriftligt. Studenternas språkfärdighet utvecklas i delkursen både genom egen textproduktion och genom analys av egna och andras texter. Inom den verksamhetsförlagda delen av utbildningen och inom didaktikseminarier undersöks hur språkfärdighet kan utvecklas i interaktion med andra. Genomförande: Huvuddelen av undervisningen genomförs i form av föreläsningar, lektioner, gruppövningar och seminarier. Kursinnehållet verksamhetsanknyts i samverkan med skolor. 5. MÅL Efter avslutad kurs ska studenten: 1. behärska nivå B2 (enligt den europeiska referensramen för språk) i läs och hörförståelse, samtal/muntlig interaktion, muntlig produktion och skriftlig färdighet, 2. ha kännedom om och förmåga att analysera och beskriva centrala egenskaper i det tyska språkets struktur ur ett kontrastivt perspektiv, 3. visa förmåga att muntligt i dialog med andra kritiskt analysera och utifrån givna och egna frågeställningar diskutera tyskspråkiga litterära texter med stöd av grundläggande litteraturvetenskaplig terminologi och metodik, 4. kunna redogöra för grunddragen i tyskspråkig 1900 och 2000 talslitteratur och litteraturhistoria och placera en litterär text/författare i 1900 och 2000 talets olika litteraturhistoriska kontexter, Sidan 3 av 6

4 5. ha grundläggande kunskaper om och kunna redogöra för de tyskspråkiga ländernas historia, geografi, kultur och samhällsliv efter 1945 samt utifrån givna och egna frågeställningar reflektera över och kritiskt förhålla sig till olika sätt att se på kultur och kulturens roll i skolan och samhället, 6. visa förmåga att med viss handledning använda språkvetenskapliga, litteraturvetenskapliga, kulturvetenskapliga och ämnesdidaktiska kunskaper i ett språkutvecklande arbete med elever i skolan, 7. ha grundläggande kunskaper om och förtrogenhet med målen för skolans språkundervisning enligt läroplaner och kursplaner och känna till forskning kring språkinlärning och språkdidaktiska grundidéer, 8. observera och kommentera hur den kommunikativa språksynen förverkligas i klassrummet, samt beskriva vad en kommunikativ och funktionell språksyn innebär för lärande, undervisning och bedömning i ämnet, 9. kunna inhämta information från olika medier och kritiskt värdera och reflektera kring den. 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning I vilken grad studenten uppnått kursens mål prövas genom skriftliga och muntliga prov samt genom skriftliga inlämningsuppgifter och muntliga referat. Olika examinationsformer tillämpas beroende på momentets innehåll och upplägg. I normalfallet finns det för varje delkurs ett eller flera skriftliga eller muntliga prov som genomförs under kontroll. På processinriktade moment utformas examinationen normalt som löpande bedömning. De didaktiska inslagen kräver aktivt deltagande och examineras med muntliga och skriftliga redovisningar. Kursinslag innehållande VFU kräver obligatorisk närvaro och dessa inslag ingår i kursens examination. Lärandemål 1 examineras genom ett uttalsprov, ett skriftligt prov i översättning, sammanfattning av en sakprosatext och genom fortlöpande muntliga och skriftliga redovisningar inom delkursen muntlig och skriftlig språkfärdighet. Det didaktiska inslaget examineras genom skriftliga och muntliga uppgifter i anknytning till den verksamhetsförlagda delen (portfolio). Lärandemål 2 examineras genom ett skriftligt prov i fonetik och grammatik. Det didaktiska inslaget examineras genom skriftliga och muntliga uppgifter i anknytning till den verksamhetsförlagda delen (portfolio). Lärandemål 3 examineras genom en skriftlig tentamen i litteraturhistoria. Lärandemål 4 examineras genom ett muntligt prov gällande de lästa texterna samt genom muntliga och skriftliga fortlöpande muntliga redovisningar inom delkursen muntlig och skriftlig språkfärdighet. Det didaktiska inslaget examineras genom Sidan 4 av 6

5 skriftliga och muntliga uppgifter i anknytning till den verksamhetsförlagda delen (portfolio). Lärandemål 5 examineras genom muntliga och skriftliga fortlöpande redovisningar inom delkursen skriftlig och muntlig språkfärdighet samt genom ett muntligt prov i slutet av terminen. Det didaktiska inslaget examineras genom skriftliga och muntliga uppgifter i anknytning till den verksamhetsförlagda delen (t ex portfolio). Lärandemål 6 examineras genom muntliga och skriftliga fortlöpande redovisningar inom delkursen muntlig språkfärdighet. Lärandemål 7 8 examineras genom t ex portfoliodokumentation, kommentering av en kamrats portfolio samt redovisning av uppgifter skriftligt och muntligt i anslutning till seminarier. Lärandemål 9 examineras genom muntliga och skriftliga redovisningar inom delkursen muntlig och skriftlig språkfärdighet samt genom muntliga redovisningar inom delkurserna kulturkunskap och litteraturvetenskap. För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Student som blivit underkänd i ett prov ges möjlighet till förnyat prov. Den som godkänts i prov får inte delta i nya prov för högre betyg. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionsstyrelsen och skall vara skriftlig. Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom Lärarprogrammets verksamhetsförlagda del (VFU) är begränsat till två tillfällen per kurs. Den student som blivit underkänd vid två tillfällen på samma kurs inom Lärarprogrammet inom den verksamhetsförlagda delen (VFU) kan ansöka om dispens för ytterligare examinationstillfälle/n hos Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning (beslut , dnr G /07). 8. Betyg Antalet betygsgrader är tre: Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl Godkänd (VG). Det högre betyget ställer högre krav på analys, problematisering och syntes samt språklig förmåga. Då alla delkurser fullgjorts, sätts ett sammanfattningsbetyg som gäller hela kursen. För sammanfattningsbetyget Väl godkänd krävs minst 15 högskolepoäng med detta vitsord. 9. Kursvärdering Varje delkurs skall utvärderas och resultaten skall bli föremål för diskussion mellan lärarna på kursen och representanter för studenterna. Protokoll/minnesanteckningar Sidan 5 av 6

6 från denna diskussion avrapporteras till studenter och lärare. Utvärderingen skall ske dels efter avslutad kurs och dels vid minst ett tillfälle under kursens gång. Vid planeringen av påföljande kurstillfälle skall det dokumenteras hur resultaten av utvärderingen har tagits till vara. Studievägledare och studierektor är ansvarig för att resultaten av utvärderingar i olika former ligger till grund för kursens utformning och synliggörs för studenterna. Eventuella åtgärder diskuteras i lärarkollegiet i samråd med studierektor. 10. Övrigt Kursen LTY110, Tyska, Grundkurs för blivande lärare, 30 högskolepoäng, ersätter fr.o.m. höstterminen 2007 LTY100 Tyska, Grundkurs, allmän inriktning (1 20 poäng) och kan därför inte ingå i en lärarexamen tillsammans med denna. Kursplanen kompletteras med en kommentardel för inriktningen Tyska. Undervisningsspråk är tyska (huvudsakligen) och svenska. Sidan 6 av 6