Rubrik Kommentarer Exempel

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämne Kursansvarig: Helena Eckeskog, fax Kurskod:6LÄ019 Studieadmininstratör: Birgit Björkstrand fax: Kurskod: FFTA05 Lärare:Helena Eckeskog (HE), Ingalill Gustafsson (IL), Berit Lundgren (BL), Carin Jonsson (CJ), Kia Sundbaum (KS),Elisabeth Morén (EM), Karin Nilsson (KN) Läs-, skriv- tal- och matematikutveckling,15 hp Rubrik Kommentarer Exempel Benämning Läs-, skriv-, tal-, och matematikutveckling Dev of Reading, Writing, Speech and Math skills in Primary School Poäng Kurskod Ansvarig institution Medverkande institutioner: Ämne Nivå 15 hp 6LÄ019 Svenska och samhällsvetenskapliga ämnen (6 hp) Matematik, teknik och naturvetenskapliga ämnen (4,5 hp) Barns- och ungdomsspecialpedagogik och vägledning (4,5 hp) Övriga ämnen (ÖÄA) Grundnivå Utbildningsområde Undervisning 80 % Naturvetenskap 20 % Betygsgrader Ev. programtillhörighet Underkänd, Godkänd och Väl godkänd Lärarprogrammet

2 Innehåll Innehåller de beskrivande delarna av kursen och samtliga delar är obligatoriska enligt förordning eller lokalt regelverk. Rubrik Kommentar Exempel Fastställande Kursen är inrättad av Fakultetsnämnden för lärarutbildning vid Umeå universitet och kursplanen är fastställd att gälla från höstterminen Innehåll Förväntade studieresultat Förkunskapskrav Kursen behandlar olika språkmiljöer och deras betydelse för barns tal-, läs-, skriv- och matematikutveckling. Vidare behandlas förberedande och grundläggande tal-, läs-, skriv- och matematikundervisning utifrån aktuell forskning och styrdokument för förskola, fritidshem och skola. För godkänd kurs skall den studerande kunna: Redogöra för teorier om barns tal-, läs-, skriv- och matematikutveckling och relatera dessa till förskolans, fritidshemmets och grundskolans ansvar för denna utveckling, enligt styrdokumenten. Beskriva och jämföra huvuddragen i svensk och internationell forskning inom tal-, läs-, skriv- och matematikinlärning. Analysera arbetssätt och arbetsformer inom tal-, läs-, skriv- och matematikundervisning för barn. Identifiera vad i olika språkliga pedagogiska situationer som möjliggör/hindrar barns utveckling och lärande avseende språk och matematik. Identifiera företeelser i barns vardag som utgångspunkt för matematisk begreppsutveckling och lärande. Allmänna utbildningsområdet I eller motsvarande.

3 Undervisning ens uppläggning Examination Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, litteraturstudier, laborativt arbete och fältarbete. Övningsmoment enskilt och i mindre undervisningsgrupper förekommer. Obligatoriska inslag är seminarier, laborativt arbete samt fältarbete. Examination sker dels genom skriftlig tentamen på teoridelen, och dels genom muntlig redovisning och fältarbete. För betyget väl godkänt läggs i bedömningen särskild vikt vid den studerandes förmåga att analysera och värdera teorier om barns tal-, läs-, skriv- och matematikutveckling. Vidare krävs förmåga att kunna analysera och problematisera den pedagogiska miljöns betydelse för barns tal-, läs-, skriv- och matematikutveckling samt god förmåga att uttrycka sig skriftligt. Student har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Undantag från denna regel kan t.ex. vara då kursen har genomgått grundläggande vetenskapliga förändringar. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 11b ). Begäran om byte av examinator görs hos Fakultetsnämnden för lärarutbildning. Tillgodoräknande Kurslitteratur Föreskrifter vid övergångar Övriga föreskrifter Tillgodoräknande av tidigare studier som avser moment/del av kurs beslutas av kursansvarig lärare och/eller av studierektor. Tillgodoräknande av hel kurs beslutas av Fakultetsnämnden för lärarutbildning. Ansökan om tillgodoräknande av hel kurs görs på särskild blankett som finns tillgänglig på Aktuell litteraturlista föreligger en månad före kursstart. Litteraturlistan är reviderad

4 Litteratur Analysschema i matematik för åren före skolår 6. (2000). Lärarhögskolan i Stockholm, PRIM-gruppen. Ahlberg, Ann. (1994) Barn och matematik. Studentlitteratur, Lund(162s) Björk, Maj & Liberg, Caroline (1999) Vägar in i skriftspråket. Natur och Kultur, Stockholm(165s) Falkenberg, Cecilie & Håkonsson, Erik (2004) Storylineboken. Runa förlag, Malmö(s 9-255) Heidberg Solem, Ida & Lie Reikerås, Elin Kirsti (2004) Det matematiska barnet, Natur och Kultur, Stockholm (337 s). Ladberg, Gunilla (2000) Skolans språk och barnets. Studentlitteratur, Lund(230s) Lindö, Rigmor (1998) Det gränslösa språkrummet. Studentlitteratur, Lund (257s) Nämnaren tema II (2002). Ahlberg, A m.fl (red) Matematik från början. NCM Göteborg. (247s) Sandström Madsén, Ingegärd (1996) Skriva för att lära Högskolan, Kristianstad (33s.) Smith, Frank (2000) Läsning. Liber. (229s) Sundblad, Bo m.fl.(2001) Nya LUS-boken. Bonniers, Stockholm(175s) Svensson, Ann-Katrin (1998) Barnet, språket och miljön. Studentlitteratur, Lund.(220s) Kommentar till grundskolans kursplan och betygskriterier i matematik. Skolverket, (1997) Stockholm Kursplaner i matematik, svenska och svenska 2. Skolverket (1997) Stockholm Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Allmänna råd med kommentarer till fritidshem 19 98:2. Skolverket 1998, Läroplan för förskola, Lpfö 98, Artiklar kan tillkomma. Artikelkompendium tillhandahålles via institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen och institutionen för matematik, teknik och naturvetenskap. Referenslitteratur: Ahlberg, Ann (2001) Lärande och delaktighet. Studentlitteratur. Ahlner Malmström, Elisabeth. (1998) En analys av sexåringars bildspråk. Akademisk avhandling.lunds universitet. Björn, Christina. (1997) Barn skapar text. Akademisk avhandling.pedagogiska instutionen. Stockholms universitet. Carlgren, Ingrid. (1999) Miljöer för lärande. Studentlitteratur. Danielsson, Karin m.fl. (20009 Pröva med tal. Psykologiförlaget. Emanuelsson, Göran m.fl (red) (1991) Tal och räkning 1. Studentlitteratur. Gran, Bertil (1998) Matematik på elevens villkor. Studentlitteratur Heilä-Ylikallio, Ria. (1994) Mönster i förskolebarns möte med skriftspråket. Akademisk avhandling. Pedagogiska fakulteten. Åbo akademi. Hjälme, Anita. (1999). Kan man bli klok på läsdebatten? Analys av en pedagogisk kontrovers. Akademisk avhandling. Ekelunds. Häggström, Ingrid & Lundberg, Ingvar. (1997). Språklekar efter Bornholmmodellen. Häggström, Lundberg, Umeå.

5 Jonsson, Carin (1997) De första skolåren. Ekelunds Kullberg, Birgitta.(1991) Learning to learn to read. Akademisk avhandling Pedagogiska institutionen. Göteborgs universitet. Ljungblad, A-I. (2001) Matematisk medvetenhet. Argument. Larssson, Lotty. m.fl (1992) Läsning och läsinlärning. Studentlitteratur. Nauclér, Kerstin (red): Symposium Ett andraspråksperspektiv på lärande. Lärarhögskolan Stockholm. Sigma förlag Nationella kvalitetsgranskningar. Rapport nr 160. Skolverket, Neuman, D. (1998) Räknefärdighetens rötter. Utbildningsförlaget. Nordisk matematikdidaktik, årgång 5/1 Skolverket, Diagnoser. SOU 1997:108 Att lämna skolan med rak rygg. Utbildningsdepartementet. Fritzes förlag. Stadler, Ester. Läs- och skrivinlärning. Studentlitteratur, Svensson, Ann-Katrin (1995) Språkglädje. Studentlitteratur,Lund. (228s) Tornéus, Margit (1995) På tal om språk. Almqvist och Wiksell Williams, Pia (2001). Barn lär av varandra. Educational sciences 163. Göteborgs universitet. Wood, D. (1998) How children think and learn. Oxford: Blackwell. Aktuell litteraturlista föreligger en månad före kursstart.