Riskanalys för ändrad detaljplan. Riskanalys för dieselcisterner inför ändrad detaljplan

Transkript

1 Riskanalys för ändrad detaljplan Södersjukhuset 10 Stockholm stad Riskanalys för dieselcisterner inför ändrad detaljplan Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Dokumentstatus: Riskanalys för ändrad detaljplan Version nummer: Datum aktuell version: Datum reviderad version 1: Datum ursprunglig version: Säkerhetspartner Norden AB Säkerhetspartner Norden AB Säkerhetspartner Norden AB Säkerhetspartner Norden AB Kronan 1 Bryggargatan 5 Hornsbruksgatan 11 Kamomillvägen 10 B Luleå 904 Umeå Stockholm Löddeköpinge T T T T F F

2 2 (16) Projektnamn: Riskanalys vid ändrad detaljplan Uppdragsgivare: Johnny Carlsson, Locum A-handlingar: Link arkitekter Upprättad av Säkerhetspartner Norden AB: Ulrika Roseen Brandingenjör A-handlingar kontaktperson: Anna Rolf Granskad av Säkerhetspartner Norden AB: Mattias Ödén Brandingenjör Övriga noteringar: Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr riskanalys_

3 (16) Innehållsförteckning 1 ALLM NT INLEDNING SYFTE LAGAR OCH REGLER METOD AVGR NSNING KVALITETSS KRING OCH KONTROLL RISK, DEFINITION AV BEGREPP VILKA RISKER KAN ACCEPTERAS? S KERHETSRISKER... 6 F RUTS TTNINGAR OMR DESBESKRIVNING RISKER SOM KAN UPPKOMMA DIESELCISTERN UTSL PP AV DIESEL I SAMBAND MED LOSSNING BRAND I SAMBAND MED LOSSNING BRAND I LASTBIL (TANKBIL) OS KERHETER I BER KNINGAR SANNOLIKHETER OCH KONSEKVENSER SAMMANST LLNING AV RISKER F RSLAG P TG RDER SAMMANFATTNING REFERENSER Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr riskanalys_

4 4 (16) 1 Allmänt 1.1 Inledning Säkerhetspartner i Norden AB har på uppdrag av Locum upprättad en riskanalys på grund av ändrad detaljplan på Södersjukhuset 10 i Stockholm stad. Riskanalysen kommer endast gälla dieseln i försörjningskvarteret, då det inte finns större förvaringar av annan brandfarlig vara inom sjukhusområdet. På Södersjukhuset 10 kommer byggas fler vårdbyggnader samt försörjningskvarter med reservkraftaggregat och dieselcisterner. I försörjningskvarteret kommer finnas m liter diesel. Lossning kommer ske vid lastkaj på östra sidan av försörjningskvarteret. 1.2 Syfte Dokumentationens syfte är att beskriva de risker som kan uppstå i samband med dieseltransporter samt eventuella risker vid förvaring av diesel i cisterner. Riskanalysen berör även en syrgastank på fastigheten. 1. Lagar och regler De två viktigaste lagarna som styr behovet av riskanalys för planärenden är Plan- och bygglagen och Miljöbalken Plan- och bygglagen I plan- och bygglagens (SFS 2010:900) [1] första paragraf skall samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer beaktas. I lagen förutsetts således att frågor om skydd mot olyckor skall vara slutligt avgjorda i samband med planläggning Miljöbalken I miljöbalken, (SFS 1998:808) [2], ställs krav på att människors hälsa ska skyddas. Kraven definierar en hållbar utveckling där nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Detta innebär bland annat att människors hälsa ska skyddas mot skador och olägenheter som förorsakas av föroreningar eller annan påverkan. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Metod Metoden som använts för denna detaljplan är granskning av nuvarande område granskning av förslag på ny detaljplan risker som finns o Vad kan hända o Vad blir konsekvenserna o Vilka åtgärder som krävs för att möjliggöra genomförandet 1.5 Avgränsning Dokumentationen avhandlar inte buller, trafikstörning, vibrationer eller luftföroreningar. Riskanalysen kommer inte heller avhandla arbetsmiljö riskanalys_

5 5 (16) 1.6 Kvalitetssäkring och kontroll Denna handling omfattas av internkontroll i enlighet med Säkerhetspartners kvalitetssystem, certifierat enligt ISO 9001 och ISO Detta innebär bland annat att annan brandsakkunnig granskar förutsättningar och redovisade lösningar av brandskyddet. 2 Risk, definition av begrepp Ordet risk används i många olika sammanhang, gemensamt för användningen är dock att det syftar på någonting negativt. I denna handling används följande definition på begreppet risk: Risk = Konsekvens x Frekvens Med konsekvens avses här de negativa konsekvenserna av en oönskad händelse eller olägenhet. Med frekvens avses ett mått på hur ofta denna händelse förväntas inträffa (baserat på olyckans eller olägenhetens sannolikhet). Mått på konsekvens och frekvens kan tas fram på olika sätt, kvalitativt eller kvantitativt, baserat på statistik och/eller expertbedömningar. Dessutom kan bedömningen av måtten påverkas av egna erfarenheter, t.ex. kan en händelse upplevas som mer sannolik om någon i vår närhet har drabbats än om vi bara sett en notis i en tidning [6]. Konsekvenser av oönskade händelser kan drabba olika skyddsvärden. I denna analys beaktas endast säkerhetsrisker. Säkerhetsrisker definieras som risken att omkomma i samband med en händelse, t.ex. en brand eller ett kemiskt utsläpp. Följande uppdelning av säkerhetsrisker görs av IEC [5]. Individrisker Arbetsmiljörisker Samhällsrisker Egendomsrisker Miljörisker I denna handling beaktas samhällsrisker som två mått på säkerhetsrisker. Med samhällsrisk menas den risk som alla personer i ett område utsätts för och konsekvensen bedöms utifrån hur många personer som kan antas drabbas av en händelse. Samhällsrisken ökar alltså om personantalet i området ökar. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Vilka risker kan accepteras? Att bedöma huruvida en risk är acceptabel eller inte är en process som involverar många faktorer. Förutom en teknisk bedömning av risken ligger även mer subjektiva uppfattningar till grund för en bedömning av huruvida en risk kan accepteras eller inte. T.ex. påverkas bedömningen av vem konsekvensen drabbar och vilka vinster som görs i samband med att risken tas. I samhällsplaneringen ställs hela tiden risker och vinster med olika karaktär mot varandra och det är viktigt att göra en genomtänkt bedömning av vilka risker som kan accepteras. I denna handling görs en teknisk bedömning som ska ses som ett underlag för en helhetsbedömning av huruvida risknivån för det aktuella planområdet kan accepteras. Nedan följer de bedömningsgrunder som används i denna handling. riskanalys_

6 6 (16) 2.2 Säkerhetsrisker För säkerhetsrisker finns i vissa länder nationella riktlinjer vad gäller acceptabel risknivå. I Sverige finns inga sådana nationella riktlinjer, det närmaste vi kommer är de värden som anges i Räddningsverkets (Myndigheten för samhällsskydd- och beredskap) FoU-rapport Värdering av risk [6]. Räddningsverket (Myndigheten för samhällsskydd- och beredskap) anger fyra principer som ligger till grund för riskvärdering: 1. Rimlighetsprincipen En verksamhet bör inte innebära risker som med rimliga medel kan undvikas. Detta innebär att risker som med tekniskt och ekonomiskt rimliga medel kan elimineras eller reduceras alltid skall åtgärdas (oavsett risknivå). 2. Proportionalitetsprincipen De totala risker som en verksamhet medför bör inte vara oproportionerligt stora jämfört med de fördelar (intäkter, produkter, tjänster, etc.) som verksamheten medför.. Fördelningsprincipen Riskerna bör vara skäligt fördelade inom samhället i relation till de fördelar som verksamheten medför. Detta innebär att enskilda personer eller grupper inte bör utsättas för oproportionerligt stora risker i förhållande till de fördelar som verksamheten innebär för dem. 4. Principen om undvikande av katastrofer Riskerna bör hellre realiseras i olyckor med begränsade konsekvenser som kan hanteras av tillgängliga beredskapsresurser än i katastrofer. Dessa ligger till grund för bedömningen av ifall riskerna i detta planområde kan accepteras med eller utan åtgärder. Mer detaljerat, för att få ett kvantifierbart mål används olika nivåer för individ- respektive samhällsrisk som kriterier för acceptabel risk. Individrisk De acceptanskriterier som föreslås för individrisk är 10-7 som undre gräns och 10-5 som övre gräns [6]. Mellan dessa finns en ALARP-zon där riskerna kan förebyggas om det anses rimligt. Man kan jämföra detta med risken att dödas av ett blixtnedslag som är 10-7 [6]. Samhällsrisk Ett förslag på kriterier för acceptabel samhällsrisk visas i tabell 1 och figur. Värdena är rekommenderade av Det Norske Veritas till Myndigheten för samhällsskydd- och beredskap som förslag på acceptanskriterier för samhällsrisk. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Tabell 1. Förslag till acceptanskriterier. Antal omkomna N=1 N=10 N=100 Frekvens per år (undre gräns) riskanalys_ Frekvens per år (övre gräns) Siffrorna i tabell 1 gäller för en specifik anläggning och kan anses gälla för det aktuella planområdet. Kriterier för samhällsrisk formuleras i dessa sammanhang ofta i form av ett s.k. FNdiagram. Detta innebär ett sätt att grafisk presentera sambandet mellan sannolikheten för att en olycka skall inträffa och antalet omkomna som en konsekvens av denna olycka. Med värdena i tabell 1 erhålls Figur

7 7 (16) Samhällsrisk 1,E00-0 1,E ,E00-05 Frekvens av N eller fler dödsfall per år 1,E ,E ,E ,E Antal dödsfall Figur. FN-diagram med föreslagna acceptanskriterier. (FN = frequency of accidents versus number of fatalities). Det område som är beläget mellan de båda begränsningslinjerna för oacceptabel risk och för låg (acceptabel) risk benämns ALARP (As Low As Reasonably Practicable). Området anger ett intervall inom vilket kostnad/nyttovärdering eller annan optimering bör användas för att sträva efter att ytterligare sänka risknivån. Kombinationen sannolikhet och konsekvens kan också sammanfattas i en riskmatris, se figur 4. Riskmatrisen tjänar som ett underlag när man ska värdera och hantera riskerna. Matrisen har olika fält markerade med olika färger, där grönt fält betyder låg risk, gult område betecknar mellanrisk och rött hög risk. Kriterierna är hämtade ur Riskhantering Tekniska riskanalysmetoder utgiven av Kemikontoret (2001) [9] M = Konsekvenser för yttre miljö 1. Små. Inga egentliga skador. Liten Ingen sanering. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Lindriga. Övergående kortvariga skador. Liten Ingen eller enkel sanering.. Stora. Långvariga skador. Liten till stor Enkel sanering. 4. Mycket stora. Permanenta skador. Liten Oftast svår eller omöjlig sanering. 5. Katastrofala. Permanenta skador. Stor Oftast svår eller omöjlig sanering. riskanalys_

8 8 (16) E = Konsekvenser för egendom (Total skadekostnad i milj. SEK) 1. Små. < 0,1 2. Lindriga. 0,1 1. Stora Mycket stora Katastrofala. > S = Sannolikhet Sannolikheten delas in i fem olika frekvenser enligt nedan. Sannolikhet 1. Liten sannolikhet. Mindre än 1 gång per 1000 år 2. 1 gång per år. Sannolik. 1 gång per år 4. 1 gång per 1-10 år 5. Mycket sannolik. Mer än 1 gång per år Konsekvens > 1 gång per år 5 1 gång per 1-10 år 4 1 gång per år 1 gång per år 2 < 1 gång per 1000 år 1 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Konsekvens H M Övergående lindriga Inga egentliga skador. Lite Ingen sanering Enstaka skadade Övergående kortvariga skador. Lite Ingen/enkel sanering. Enstaka svårt skadade Långvariga skador. Lite till stor Enkel sanering Enstaka dödsfall, flera svårt skadade. riskanalys_ Permanenta skador. Lite Oftast svår eller omöjlig sanering. Flera dödsfall, 10- tals svårt skadade. Permanenta skador. Stor Oftast svår eller omöjlig sanering. E < 0,1 MSEK 0,1 1MSEK 1 5 MSEK 5 20 MSEK > 20 MSEK Figur 4 Riskmatris för hälsa, säkerhet och miljö. Värdering av risk genom viktning av sannolikhet för en skadehändelse och dess konsekvenser

9 9 (16) Förutsättningar.1 Områdesbeskrivning Idag ser Södersjukhuset ut enligt nedanstående bild. Tillfartsväg till lossningsplats Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Nedan syns den nya tilltänkta detaljplanen. Tillfartsväg dieselbil Lossningsplats Dieselbil riskanalys_

10 10 (16) Nytt försörjningskvarter med dieselcisterner Syrgastank I det markerade området kommer det finnas ett nytt försörjningskvarter med diesel under byggnaden (källarplan) samt mindre dagcisterner i byggnaden. I försörjningskvarteret kommer reservkraften finnas för hela sjukhuset. I byggnaden för övrigt finns tekniska utrymmen samt kontor. Lossningsplatsen kommer troligtvis att befinna sig vid lastkajen på byggnadens östra sida. Byggnaden ligger 8 meter från nya patologen och 18 meter från bostadshus. Till byggnaden kommer tankbilar för lossning av diesel. Detta kommer ske cirka en gång i månaden samt då reservkraften används. I de fall reservkraften används kommer cisternerna tömmas på cirka 7 dagar. Det tar 2 tankbilar att fylla upp cisternerna igen. Mängden diesel i källaren kommer vara m. Det kommer finnas dagcisterner på totalt m vid reservaggregaten på plan -1. Övriga kemikalier Syrgas Kvävgas Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr I området finns även en syrgascistern. Syrgas räknas inte som en brandfarlig vara. Skulle syrgas läcka ut till fibrösa material i närheten finns det risk för att materialet självantänder, om det blir tillräckligt hög syrgasnivå. Den nivån kan endast nås om det skulle bli ett momentant utsläpp. Vid annan typ av läckage kommer risken för att syrgas kontaminerar fibrösa material vara ytterst liten då syrgas blandas snabbt med luften. Syrgasen kommer därmed inte ingå i riskanalysen. I försörjningskvarteret kommer finnas kvävgas som tillsammans med syrgas används till lustgas. Kvävgas är inte en brandfarlig gas. Skulle det bli ett stort läckage av kvävgas inomhus finns risk för kvävning. Riskanalysen tar inte upp utsläpp som sker momentant, då det inte ska finnas en sådan risk om gasen underhålls och sköts enligt Arbetsmiljöverkets krav. Kvävgasen ingår därmed inte i riskanalysen. Inom området kan gående röra sig. Då detta inte är huvudstråket från buss eller huvudentré så är det i största mån personal som rör sig i området där diesel transporteras och lossas. Det kan även förekomma att boende i närheten rör sig på sjukhusområdet. riskanalys_

11 11 (16) Närliggande byggnad från försörjningskvarteret är patolog/akutmottagning etc. Närmaste byggnad från tänkt lossningsplats är byggnad Risker som kan uppkomma 4.1 Dieselcistern Enligt Lag om brandfarliga och explosiva varor SFS 2010: [] ska byggnader där brandfarlig vara hanteras vara betryggande för ändamålet. För diesel, som är klass vätska, ska föreskriften SÄIFS 2000:2 [5] och MSBFS 2011:8 [4] följas. Klass vätska innebär att diesel har en flampunkt på minst 55º C. Det innebär i sin tur att den inte avger antändbara gaser i vanlig rumstemperatur. Diesel brinner med het låga och med svart rök. Brand i diesel kan verka menligt på inneliggande patienter som inte kan röra sig. Om diesel antänder utomhus finns även risk att byggnader i närheten antänds. Det är av största vikt att diesel inte kan rinna mot någon byggnad i närheten och därmed öka risken att en brand i diesel sprider sig in i byggnaden. Vid antändning av diesel kan ett större område drabbas ifrån platsen där antändning sker. Denna effekt är dock fördröjd och personer som befinner sig utanför det direkt påverkade området har goda möjligheter att sätta sig själva i säkerhet innan kritiska förhållanden uppstår. Vid mindre läckage av diesel ska personal på Södersjukhuset kunna hantera detta. Transportvägar för diesel inom sjukhuset ses inte som en hög risk för olycka. Det sker endast 10 transporter per år, vilket innebär att sannolikheten för att något ska hända under transporten på Södersjukhusets område är mycket liten. Det finns inga begränsningar för tranporter inom tullarna i Stockholm stad för brandfarlig vara vars flampunkt överskrider 2ºC. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Inom området där diesel tranporteras och lossas finns övrig trafik i form av personal till och från sjukhus, besökare och patienter till och från sjukhus, sopbilar, lastbilar med tvätt samt ambulanstranporter. Det kan även förekomma att boende som bor nära sjukhusområdet rör sig på sjukhusområdet. Om föreskrifterna för diselcisterner med kontroller, underhåll och drift följs är risken liten att det ska bli läckage i packningar eller liknande i cisternrum och vid dagtankar. Risken behandlas därför inte vidare 4.2 Utsläpp av diesel i samband med lossning Riskerna som finns för diesel inom området är störst vid lossning av diesel. Nedan analyseras effekterna av ett utsläpp i samband med lossning Sannolikhet för utsläpp vid lossning Siffrorna är antagna från Myndigheten för samhällsskydd- och beredskap räddningstjänstsiffror 2012 [11] och enligt Lastbilstrafik 2012 tabell 8 Inrikes godstransporter med svenska lastbilar fördelat på ADR/ADR-S-klassificering. Antal transporter, körda [10]. Antal transporter med farligt gods enligt trafikanalys: st. riskanalys_

12 12 (16) Antal utsläpp som räddningstjänsten åkte på: 51 st. Andel som ledde till utsläpp: 15/ = 0,00018 Antal lossningar/år: 10 st. Sannolikhet för utsläpp: 10 x 0,00018 = 0,0018 Sannolik frekvens för utsläpp: beräknas därmed till en gång på 560 år Konsekvens olycka vid lossning Om det skulle bli läckage av diesel utomhus ska det inte finnas dagvattenbrunn i omedelbar närhet av lossningsplats. Marken ska inte luta från lossningsplatsen till grönområden eller byggnader. Konsekvensen kommer troligtvis inte bli så stora att det kommer blir förödande miljökonsekvenser. Antagande är att det kan bli liten till stor utbredning men med enkel sanering. Skulle diesel rinna in i en byggnad antas konsekvenserna bli betydligt mindre, då det inte kommer bli lika mycket diesel inomhus vid lossning på grund av att tankchaufför och mottagande personal på Södersjukhuset hinner reagera innan diesel rinner in. Vid sanering inomhus kommer utbredning bli mindre Riskbedömning för utsläpp vid lossning Frekvensen för ett utsläpp av diesel som leder till saneringsåtgärder uppskattas med beräkningarna ovan till en gång på 560 år. Det innebär att skadehändelsen hamnar som en kategori 2 i riskmatrisen, se nedan. Konsekvensen av ett sådant utsläpp bedöms som relativt litet med en enkel sanering, kategori 2 och. Risken representeras av nr 1 och 2 i riskmatrisen nedan: utsläpp av diesel i miljö eller byggnad. Dessa sannolikheter innebär låg risk även om konsekvenserna skulle vara mycket hög. 4. Brand i samband med lossning Läckage kan antändas av en het yta på tankbilen. Den största risken med utläckande diesel är annars miljöskador. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Sannolikhet för att diesel som lossas tar eld Siffrorna nedan är antagna från Myndigheten för samhällsskydd- och beredskap räddningstjänstsiffror 2012 Sannolikhet för brand i lastbil: 5,2E-07, se uträkning Sannolikhet för läckage från lastbil: 0,0018 se uträkning 4..1 Sannolikhet för läckage och brand: 5,2E-07 x 0,0018 = 9,18E-10 Sannolik frekvens för brand: beräknas därmed till en gång på 110 miljoner år tills utsläpp som tar eld inträffar 4..2 Konsekvensen vid utsläpp vid lossning som börjar brinna Skulle diesel som rinner ut komma till en het yta kommer diesel kunna ta eld. Om diesel tar eld utomhus kommer det finnas risk för personer i omedelbar närhet. I annat fall hinner människor runt omkring ta skydd. Den största risken för skada har tankbilschauffören. Om diesel rinner in i byggnad och tar eld kommer konsekvenserna bli stora. Det är lämpligt att ha lossningsplats där det inte finns sjukhusbyggnad i direkt anslutning. 4.. Riskbedömning för utsläpp vid lossning som börjar brinna Frekvensen för att utsläpp av diesel börjar brinna uppskattas med beräkningarna ovan till en gång på 110 miljoner år. Det innebär att skadehändelsen hamnar som en kategori 1 i riskmatrisen, se nedan. Konsekvensen av ett sådant utsläpp bedöms som relativt litet med en enkel sanering, kategori. Risken representeras av nr i riskmatrisen nedan: Utsläpp av diesel som tar eld. Denna sannolikhet innebär väldigt låg risk även om konsekvensen skulle vara hög. riskanalys_

13 1 (16) 4.4 Brand i lastbil (tankbil) Sannolikhet för brand i lastbil vid lossning Siffrorna är antagna från Myndigheten för samhällsskydd- och beredskap räddningstjänstsiffror 2012 Antal lastbilar både i trafik + avställda: Totalt antal lastbilar som brann (ingen särskiljning på lastbil och tankbil): 66 st. Andel som brann: 66/ = 0,00046 Närvaro av tankbil: 10 timmar/år baserat på cirka 1 gg/månad med tankning 1 timme Närvaro för tankbil: 10/65x24 = 0,0011 Sannolikhet för brand: 0,0046 x 0,0011 = 5,2E-07 Sannolikhetsfrekvens för brand i lastbil: beräknas därmed till en gång på 2 år innan tankbil tar eld vid lossningsplats Konsekvensen för brand i lastbild vid lossning Skulle tankbilen ta eld vid lossning kan det leda till att diesel inne i tankbilen tar eld. Detta kommer dock ske utomhus, och människor hinner ta skydd innan branden tar in sig i tanken som tar eld. Det finns risk för att brand i diesel i tankbilen blir så stark att byggnaden den står vid tar eld. Dock kommer det tagit lång tid innan detta sker, och räddningstjänsten hinner komma ut på plats och minska strålningen mot närliggande byggnader Riskbedömning för brand i lastbil (tankbil) Frekvensen för att tankbil börjar brinna uppskattas med beräkningarna ovan till en gång på 2 miljoner år. Det innebär att skadehändelsen hamnar som en kategori 1 i riskmatrisen, se nedan. Konsekvensen av ett sådant utsläpp bedöms som relativt litet med en enkel sanering, kategori 2. Kostnaden för en tankbil är dock i kategori eller 4, men kommer inte drabba sjukhuset. Risken representeras av nr 4 i riskmatrisen nedan: tankbil tar eld vid lossning. Denna sannolikhet innebär väldigt låg risk även om konsekvensen skulle vara högre. 4.5 Osäkerheter i beräkningar sannolikheter och konsekvenser Ovanstående frekvenser är räddningstjänststatistik från Myndigheten för samhällsskyddoch beredskap. Konsekvensen är ett antagande för hur många som skulle kunna drabbas av en olycka. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Sannolikheterna baseras på utryckningsstatistik. De är relativt konstanta över tid. Lossning sker endast 10 gånger per år vilket i sig ger en låg sannolikhet för att en olycka ska ske när tankbilen är på Södersjukhuset. Hur stor konsekvensen är antaget på hur tankbilschauffören agerar vid en olycka, hur långt det är till byggnader från lossningsplatsen, hur vägdoseringen ser ut vid tankplats och miljö ser ut runt lossningsplatsen samt att det handlar om diesel. Konsekvensbedömningen innehåller stora osäkerheter och storleken på konsekvensen kan vara både lägre och högre. Det har inte förekommit stora olyckor med personskador i samband med lossning av diesel i Sverige. riskanalys_

14 14 (16) 4.6 Sammanställning av risker Kombinationen sannolikhet och konsekvens sammanfattas i en riskmatris, se figur 5. Matrisen har olika fält markerade med olika färger, där grönt fält betyder låg risk, gult område betecknar mellanrisk och rött hög risk. Sannolikhet Konsekvens > 1 gång per år 1 gång per 1-10 år 1 gång per år gång per år 2 (2) (1) < 1 gång per 1000 år 1 () (4) Konsekvens H Övergående lindriga Enstaka skadade Enstaka svårt skadade Enstaka dödsfall, flera svårt skadade. Flera dödsfall, 10- tals svårt skadade. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr M Inga egentliga skador. Liten Ingen sanering Övergående kortvariga skador. Liten Ingen/enkel sanering. Långvariga skador. Liten till stor Enkel sanering Permanenta skador. Liten Oftast svår eller omöjlig sanering. riskanalys_ Permanenta skador. Stor Oftast svår eller omöjlig sanering. E < 0,1 MSEK 0,1 1MSEK 1 5 MSEK 5 20 MSEK > 20 MSEK Figur 5 Riskmatris för hälsa, säkerhet och miljö. Värdering av risk genom viktning av sannolikhet för en skadehändelse och dess konsekvenser för dieselcistern på Södersjukhuset. De siffror som är beräknade utgår från de skadehändelser som förekommer i Sverige. [11] Oavsett om risken betecknas som låg, medel eller hög så ska riskerna, om möjligt med rimliga insatser, minimeras

15 15 (16) 4.7 Förslag på åtgärder Följande nedanstående förslag på åtgärder minskar konsekvenserna ifall det skulle ske ett läckage eller antändning. Även då sannolikheten är väldigt låg bör det ske åtgärder för att minska konsekvensen vid en eventuell olycka. Risken för att något ska ske är minimerat genom att följa de föreskrifter som utarbetats av Myndigheten för samhällsskydd- och beredskap: För att minska risken för spill utanför lossningsplatsen kan ytan hårdgöras med kant som klarar minst 150 liter dieselspill. Dagvattenbrunn eller liknande i närheten av lossningsplats flyttas eller förses med oljeavskiljare. Diesel förhindras att rinna mot någon byggnad eller in under tankbilen. Detta kan göras antingen genom spillplatta enligt punkt 1 eller att vägen är rätt doserad. Luftintag till byggnader bör inte sitta där lossning sker eller där avluftningsrör sitter. Syrgastanken kontrolleras så att det inte föreligger läckage innan lossning. Förslagsvis kan detta ske via övervakning av syrgastank. Det bästa är att inga andra lastbilar finns på plats när lossning av diesel sker. Andra lastbilar kommer till lastkaj cirka en gång/dag. 5 Sammanfattning Cistern i byggnad kommer att förvaras i cisternrum. Det innebär att rummet kan kvarhålla diesel inne i rummet samt att obehövligt elektriskt material inte installeras i cisternrum. Cisternrummet är skyddat i brandteknisk klass för att skydda dieselcistern från en eventuell brand utanför rummet. Olycka inne i byggnaden för cisternrum, dagtankar och reservkraft förväntas inte ske, då det ska ske ett regelbundet underhåll för att undvika en större olycka. Cisternrum är avskild för att en brand utanför utrymmet inte ska spridas in till dieselcisternen. Dieselcistern kommer att fyllas på en gång i månaden. Vid strömavbrott kommer cisternen tömmas på cirka 7 dagar. Då det behövs många lossningar för att fylla på cisternen är det lämpligt att detta sker när det inte befinner sig folk utomhus. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Det konstateras att riskerna som analyserats är små men att åtgärder som bedöms som rimliga och kostnadseffektiva ändå ska vidtas. Under avsnitt 4.8 redovisas ett antal förslag på sådana åtgärder. Dessa bör analyseras och värderas under projekteringen men utgör inga skall krav för att uppfylla samhällets krav på acceptabla risker. Det är viktigt att kontrollera att syrgastanken inte läcker innan lossning sker. (övervakning) riskanalys_

16 16 (16) 6 Referenser 1. Plan- och bygglag SFS 2010: Miljöbalken SFS 1998:808. Lag om brandfarliga och explosiva varor SFS 2010: Myndigheten för samhällsskydd- och beredskap föreskrift MSBFS 2011:8 om cisterner och rörledningar för brandfarliga vätskor 5. Myndigheten för samhällsskydd- och beredskap för föreskrift SÄIFS 2000:2 om hantering av brandfarliga vätskor med ändringar i SÄIFS 2000:5 6. Davidsson, G, et al. Det Norske Veritas. (1997). Värdering av risk. Statens Räddningsverk, Karlstad. ISBN Boverket (1995). Bättre plats för arbete, Allmänna råd 1995:5. 8. Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län: Riskhantering i detaljplaneprocessen, Riskhantering Tekniska riskanalysmetoder utgiven av Kemikontoret (2001) 10. Lastbilstrafik 2012 utgiven av Trafikanalys, Stockholm 11. IDA, fördjupad statistik Myndigheten för samhällsskydd- och beredskap Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr riskanalys_