Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor

Transkript

1 Minnesanteckningar Expertgruppsmöte Närvarande: Jörgen Abrahamsson, projektmedarbetare, SDF Gunnared, Britt-Marie Almer, rektor, Oscar Fredriksskolan, SDF Linnéstaden, Saedeh Amini, projektmedarbetare, Introduktionsenheten Centrum/Väster, Göteborgs Stad, Marianne Barud, rektor Flatåsskolan, SDF Frölunda-Högsbo, Annki Beckman, projektmedarbetare, RIB, Göteborgs Stad, Lena Claesson, Lövgärdesskolan, SDF Gunnared, Birgitta Guevara, Länsstyrelsen, Lars Gunnarsson, Institutionen för Pedagogik och Didaktik, Göteborgs universitet, Ole Hultmann, Flyktingbarnteamet, Gilda Kästen-Ebeling, projektledare, RIB, Göteborgs Stad, Cajsa Malmström, projektmedarbetare, RIB, Göteborgs Stad, Nura Mukarker, praktikant på Rädda Barnen, Lena Olsson, Flatåsskolan, SDF Frölunda-Högsbo, Tore Otterup, Institutet för svenska som andraspråk (ISA), Göteborgs universitet, Jaana Sandberg, Center för skolutveckling, Göteborgs Stad, Anna Thom, Rädda Barnen, Linus Torgeby, Rädda Barnen, Lena Öberg, planeringsledare, Flyktingadministration, Social resursförvaltning, Johanna Östborg, BIV/BIS. Mötet inleds Projektledare Gilda Kästen-Ebeling hälsar alla välkomna till det andra expertgruppsmötet i projektet Skolintroduktion. Hon presenterar den nya foldern som RIB tagit fram om projektet (delas ut till alla närvarande ligger också att hämta hem på RIB:s hemsida - under projekt). Presentation av projektet Gilda Kästen-Ebeling berättar hur projektet fortskrider utifrån de fyra delmålen. (Se bifogad powerpointfil). Dagens möte koncentrerar sig kring delmål 3 i projektet: Utveckling av aktiviteter som genomförda i skolan eller på fritiden ger eleven emotionellt och socialt stöd för att underlätta hanteringen av upplevelser innan, under och efter flykten/flytten och livsvillkor. 1

2 Organiserade aktiviteter under ledning av vuxna personer med tid att lyssna och förmåga att förstå, samtal, musik, bild, idrott etc. Gilda Kästen-Ebeling konstaterar att det finns mycket att utveckla när det gäller det här delmålet samt att mycket kan göras i samarbete med föreningslivet och ideella organisationer som BIV/BIS, Rädda Barnen, KFUM m.fl. I projektet har det framkommit en god vilja från skolornas sida, men hittills har man inte hittat någon bra strategi för att utveckla delmål 3. Kanske Flyktingbarnteamet kan hjälpa till att utveckla verksamheter som har till syfte att ge barnet socioemotionellt stöd. - Skolan är, så som Henry Ascher brukar säga, den viktigaste salutogena faktorn för hälsan, konstaterar Gilda Kästen-Ebeling. Men nyanlända elever kan inte fokusera helt på skolan och undervisningen eftersom många inte är mottagliga då de mår dåligt av olika anledningar: på grund av flykt, att föräldrarna mår dåligt, att de har ett undermåligt boende, att asylprocessen innebär påfrestningar. Vi kan inte blunda för att allt detta påverkar deras förmåga och att de mår dåligt. Det löser vi inte enbart med undervisning! Hon betonar hur viktig en noggrann kartläggning är för att få fram relevant kunskap om en nyanländ elev och delar ut det instrument som bl.a. används i Välkomsten. Var och en i expertgruppen uppmanas att bistå med sina kunskaper och erfarenheter för att tillsammans komma fram till lösningar på hur delmål 3 ska kunna uppfyllas. Språk- och kunskapsutveckling Tore Otterup presenterar forskning om vad skolan kan göra för att på ett optimalt sätt utveckla språket och ämneskunskaper hos sent anlända elever. (Se bifogad powerpointpresentation). Det handlar om: Svenska som andraspråk (utbildade lärare kunskap om andraspråksutveckling, flerspråkighetsfrågor etc) Modersmålsundervisning modersmålslärare (modersmålet in i undervisningen på ett mer integrerat sätt) Studiehandledning på modersmålet - Nyanlända elever behöver fortsätta utveckla sitt modersmål, säger han. Det är bra för inlärningen av andraspråk. Men modersmålslärare behöver komma in på ett annat sätt i skolan 2

3 för att kunna samarbeta mer med till exempel ämneslärarna. Om skolan kan använda modersmålslärare på ett annat sätt än idag, kanske det här med studiehandledning inte blir samma problem som det är idag. Utifrån Tore Otterups presentation uppstår en diskussion om lämpliga strukturer och lösningar för att stötta nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling. Idag förekommer inte sällan en polarisering av olika åsikter om vad som är bäst för nyanlända. Medan några hävdar att ett nyanlänt barn ska lära sig svenska så fort det går genom att omedelbart börja i en vanlig klass, menar andra att barnet måste lära sig svenska innan det placeras i en vanlig klass. En tredje grupp anser att nyanlända barn behöver både och. - Förmodligen är det sämsta alternativet av alla att en nyanländ elev placeras i vanlig klass direkt utan några stödinsatser alls, säger Ole Hultmann. Forskare som Anders Hjern pekar på vikten av att skapa landningsbanor i nyanlända barns vardagsmiljöer där de får möjlighet till lugn och ro samt att återhämta sig från en ofta kaotisk tillvaro. Expertgruppen diskuterar den traditionella strukturen i den svenska skolan och konstaterar att den inte alltid passar nyanlända elever samt hur angeläget det är att finna arbetssätt och modeller som är anpassade efter individens behov. Ett exempel från verkligheten Saedeh Amini visar ett bildspel för att illustrera hur en icke-svensk-språkig nyanländ elev kan delta i ämnesundervisning i geografi. Eleven har gjort ett mycket fint bildspel över ett land, med musik och film som hon presenterar för de andra eleverna på sitt modersmål. Hon har själv tagit fram material, bl.a. via internet, och hennes föräldrar har varit delaktiga och hjälpt henne en del. Under presentationen hjälper ämnesläraren till med att förklara för klassen. Det här exemplet är hämtat från en av impulsskolorna i projektet. Det visar hur en nyanländ elev kan delta aktivt i ämnesundervisningen samtidigt som hon får ett ansikte för de andra klasskamraterna, istället för att som i många fall endast sitta med passivt i klassrummet på grund av språksvårigheterna. Tanken är att utveckla metoden ytterligare genom att engagera såväl ämneslärare som modersmålslärare och lärare i svenska som andra språk. Diagnostiska prov för elever med annat språk än svenska Tore Otterup informerar om att det pågår ett forskningsprojekt på Institutet för svenska som andra språk, GU, att utveckla diagnostiska prov för elever med annat språk än svenska. Den som vill veta mer kan kontakta honom (e-post: tore.otterup@svenska.gu.se, tel ). 3

4 Intresserade efterlyses till nytt projekt! Tore Otterup informerar om ett nytt EU-projekt, LingualINCLUSION, som syftar till att utveckla och förbättra undervisningen av elever som kommer från länder utanför EU. Målet är: Optimizing the capacities of the European school systems to welcome an increasing presence of immigrants and to offer flexible and integrative paths for language acquisition by third country nationals. Projektet ska jämföra skolsystem, metoder och förhållningssätt i olika EU-länder (Sverige, Tyskland, Österrike, Ungern och Italien). I projektet ingår fortbildning av tio lärare från varje land för att under hösten 2010 kunna implementera metoder/principer/förhållningssätt i årskurs tre ute i ett antal klasser. Tore Otterup uppmanar intresserade skolledare som vill vara med i projektet att så snart som möjligt kontakta honom: e-post: tore.otterup@svenska.gu.se, tel (Meningen är att flera lärare från samma skola ska delta och ersättning för vikarier ingår). Riktad satsning på introduktion och lärande Jaana Sandberg presenterar den pågående riktade satsningen på introduktion och lärande i Göteborgs Stad och dess mål. Hon påminner om att medel fördelats till stadsdelsförvaltningarna och att det råder redovisningsskyldighet på de här medlen. Den riktade satsningen innebär att det ska upprättas bärande strukturer för introduktion och lärande samt att varje organisation och stadsdel måste upprätta en handlingsplan för detta. Där har stadsdelarna idag kommit olika långt. I den riktade satsningen har Center för skolutveckling fått vissa uppdrag, bland annat att tillsammans med av nyanlända barn (RIB) starta och driva ett nätverk för utbyte av erfarenheter och kunskaper inom skolans värld. Dessutom ansvarar Center för skolutveckling bl.a. för en Q-utbildning för aktionsforskning genom Göteborgs Universitet. 4

5 Gruppsamtal om delmål 3 Deltagarna delar in sig i grupper där det ingår representanter för projektets olika impulsskolor för att diskutera vad det är som hindrar skolan från att uppfylla delmål 3 och vad det finns för lösningar. Rektorerna för impulsskolorna redovisar gruppdiskussionerna och pekar på följande hinder: Brist på resurser, tid, kompetenser. Behov av att finna och samordna ideella krafter. Den befintliga övergripande organisationen är ett hinder i sig. Grupperna presenterar följande förslag på lösningar: Utveckla samarbetet med o kulturskolorna som kan etablera sig på ett annat sätt. o frivilligorganisationer som BIV/BIS och Rädda Barnen (kan hjälpa till med läxhjälp). o föreningslivet (vissa lärare gör redan ett oerhört gott arbete med det!). o kommunal fritidsverksamhet Definiera behovet av att organisera aktiviteter/insatser som inte redan finns Diskutera om det ska ske på skoltid eller under fritid det är skillnad på om aktiviteterna/insatserna kostar tid och pengar jämfört med om de är gratis och kan anordnas genom ideella krafter. Ta med elevernas familjer så att de blir delaktiga. Sammanställ ett antal olika aktiviteter/insatser som kan erbjudas, utifrån individuellt behov. Synpunkt från Johanna Östborg, BIV/BIS: Det finns enormt mycket kompetens inom frivilligsektorn. Ett problem är dock att skolan kan se oss som en tidstjuv istället för som en resurs och ett komplement som skolan kan lita till och som inte kostar något för skolan. Det är en organisations- och prioriteringsfråga! Inom BIV/BIS har vi 5

6 stödgrupper och Rädda Barnen har läxhjälp. Vi kan jobba på olika sätt. Skolan kan hjälpa oss att rerkytera deltagare till våra aktiviteter/insatser. Vi kan ta in verksamheten i skolan efter skoldagens slut, som vi redan gör på en del ställen. Man kan också baka in det och se det som en del av skoldagen. Vi är många från frivilligsektorn hur kan skolan använda de kompetenser som finns för att utbilda och inspirera pedagoger och skolhälsovården det är några tankar som vi inom BIV/BIS gärna vill utveckla mer. Övertygad om att det in förlängningen gynnar inlärningen. Synpunkt från Linus Torgeby, Rädda Barnen: Vi måste ställa oss frågan hur vi kan stödja nyanlända barn utifrån de mål som de själva har och koppla det till grundskolan och gymnasiet! Kommande möten våren mars kl 09:00-12:00. Tema: Hur får vi goda lärdomar och kunskaper från projektet att leva vidare i den ordinarie verksamheten? Bl.a. med Lars Gunnarsson som presenterar slutsatser av Storstadssatsningen. 27 april kl 09:00-12: maj kl 09:00-12:00. Lokal meddelas senare, i samband med inbjudan. Mötet tackar Länsstyrelsen för lån av lokaler! Vid pennan Cajsa Malmström 6