Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor

Transkript

1 Minnesanteckningar Expertgruppsmöte Närvarande: Jörgen Abrahamsson, projektmedarbetare, SDF Gunnared, Britt-Marie Almér, rektor, Oscar Fredriksskolan, SDF Linnéstaden, Saedeh Amini, projektmedarbetare, Introduktionsenheten Centrum/Väster, Göteborgs Stad, Marianne Barud, rektor Flatåsskolan, SDF Högsbo, Annki Beckman, projektmedarbetare, RIB, Göteborgs Stad, Deepati Forsberg, Länsstyrelsen, Lars Gunnarsson, Institutionen för Pedagogik och Didaktik, Göteborgs universitet, Cecilia Hackzell, specialpedagog, SDF Linnéstaden, Gilda Kästen-Ebeling, projektledare, RIB, Göteborgs Stad, Cajsa Malmström, projektmedarbetare, RIB, Göteborgs Stad, Maria Modig, enhetschef Ungdomar och Fritid, SDF Gunnared, Tore Otterup, Institutet för svenska som andraspråk (ISA), Göteborgs universitet, Jaana Sandberg, processamordnare, Center för skolutveckling, Göteborgs Stad, Lena Öberg, planeringsledare, Flyktingadministration, Social resursförvaltning, Johanna Östborg, BIV/BIS. Mötet inleds Projektledare Gilda Kästen-Ebeling tackar alla som, med kort varsel, kommit till det första expertgruppsmötet i projektet Skolintroduktion. Förutom de närvarande, har fler personer tackat ja till att vara med i expertgruppen och kommer att medverka framöver. Presentation av projektet Gilda Kästen-Ebeling presenterar projektet och den långa processen bakom projektet, bland annat arbetet i. (Se bifogad powerpointfil). 1

2 Presentation av deltagarna i expertgruppen De närvarande presenterar sig och berättar varför de är intresserade av att medverka i projektets expertgrupp. Cajsa Malmström Har ett förflutet som journalist med flyktingskap och mänskliga rättigheter som specialområden. Arbetar på RIB sedan februari 2009 och deltar i projektet som kommunikatör. Det finns en mängd kunskap och erfarenheter, men behovet är stort av att samla och dokumentera dem, så att de kan spridas på ett mer systematiskt sätt. Annki Beckman Förskollärare som arbetar på RIB sedan januari Arbetar bland annat med administration i projektet. Ser ett stort behov av att utveckla metoder för nyanlända barn, både inom förskola och skola. Jaana Sandberg Processamordnare, Center för skolutveckling, i uppdraget Nyanlända elevers introduktion och lärande som ingår i en riktad satsning från Göteborgs Stad. I uppdraget samarbetar Center för skolutveckling bland annat med RIB kring att bygga upp ett nätverk för kunskaps- och erfarenhetsutbyte inom skolans värld. Janna Sandberg ser att det sker mycket på området, men att det finns väldigt lite kunskap om vad som sker. Alla stadsdelsförvaltningar ska ha handlingsplaner för mottagande och introduktion och samtliga (utom två) har fått pengar för att de ska se hur de kan utveckla arbetet metodiskt. Center för skolutveckling ska vara som en samlande länk för den här processen. Därför är det viktigt att vara med i det här projektets expertgrupp. Mycket handlar om att få tid att reflektera och att se mer systematiskt på frågan. Det behövs fler exempel, såsom i det här projektet. Sent anlända elever är ett av de stora områdena när det gäller nyanlända. De ska ju hinna få godkänt när de går ut skolan. Det ska bli mycket intressant att få följa projektet och se hur vi kan hjälpa till att sprida arbetet. Maria Modig Har inget att bidra med från skolan, däremot när det gäller fritiden. Maria Modig har arbetat med fritidsfrågor i SDF Gunnared i tio frågor och är nu chef för en ny enhet, Ungdomar & Fritid. Ansvarar bland annat för de nyinrättade Gunnaredslotsarna som består av åtta nya fältarbetare. Hon ser det som väldigt viktigt att delta i projektet och pekar på vikten av att inte enbart se till vad ungdomarna gör i skolan, utan också på sin fritid, cirka en tredjedel av deras tid. En angelägen fråga är varför det är så få som deltar i organiserade fritidsaktiviteter. Risken är att nyanlända ungdomar snabbt hamnar i periferin och i riskzonen. Vad vi kan göra åt det är en fråga som måste kopplas till projektet! Saedeh Amini Invandrar/flyktingkurator som arbetat i skolorna i Centrum/Väster i 20 år, hela tiden med nyanlända och med frågan hur man kan använda föräldrakraften. Hon vet hur viktigt det är att introducera föräldrarna i barnens skolliv och nya liv som ligger framför dem. 2

3 Men hon ser även att det kan vara mycket svårt, då många skolor inte är beredda på att ta emot föräldrarna på rätt sätt och många nyanlända föräldrar kan inget om den svenska skolan. Saedeh Amini håller på att skriva en uppsats om hur man kan använda föräldrakraften i arbetet med yngre barn, ett arbete som Lars Gunnarsson, också han medlem i expertgruppen, handleder. Jörgen Abrahamsson Planeringsledare i SDF Gunnared och arbetar med ekonomin i projektet. Han är intresserad av utvecklingsfrågor och pekar på flera aspekter för sin medverkan i expertgruppen. Skolan behöver utveckla sitt arbete med sent anlända elever. Det är en utsatt grupp som ska ta igen mycket på bara ett-tre år. Hur man kan ge dem hjälp att göra det, är en kunskap som kan generaliseras till även andra grupper och spridas vidare så att projektet ger något också för framtiden. Johanna Östborg Barn i väntan (BIV) och Barn i start (BIS) är gruppverksamheter för barn och ungdomar 7-18 år i asylsökande familjer respektive barn och ungdomar som nyligen har fått uppehållstillstånd i Sverige. BIV/BIS i Göteborg är ett samarbete mellan Individuell Människohjälp, Svenska kyrkan i Bergsjön och Angered, Introduktionsverksamheten Nordost samt Migrationsverket och har medfinansiering från Europeiska flyktingfonden. I grupperna får barn träffa andra med liknande erfarenheter och prata om det, samt hur det är att växa upp, vad de har för bakgrund och upplevelser mm. Grupperna träffas kring olika teman såsom känslor, familjen, framtiden. Verksamheten ska vara kreativ och lustfylld. På träffarna leker, dansar, målar barnen det ska vara som en oas för dem. Parallellt med barnträffarna möts föräldragrupper där de anställda fungerar som guider och lotsar. På föräldraträffarna dominerar frågor om skolan och barnuppfostran. För Johanna Östborg går BIV/BIS hand i hand med skolprojektet, precis som det utformar BIV/BIS verksamheten ur ett holistiskt perspektiv där barnet står i fokus hela tiden. Hon är övertygad om att det finns mycket att lära av varandra och medverkar gärna i expertgruppen, bland annat för att finna vägar för BIV/BIS in i skolans värld. Tore Otterup Började som lärare i Bergsjön och sedan Gårdsten. Sedan 1992 på Göteborgs universitet där han arbetar med lärarutbildning i svenska som andra språk på Institutet för svenska som andraspråk (ISA). Har skrivit avhandlingen Jag känner mig begåvad, bara. Berättar hur han och kollegorna har kämpat och på alla sätt försökt komma in i lärarutbildningen och att det idag nästan är oförsvarligt att man utbildar lärare utan kunskap om andraspråksinlärning. Att medverka i expertgruppen är ett sätt för honom att komma ut med dessa kunskaper och att få kontakt med bland andra Center för skolutveckling. Liknar språkinlärningen vid ett kommunicerande kärl mellan både svenska och modersmål och vänder sig mot den gammeldags bilden att det enbart handlar om att lära de nyanlända svenska. Påpekar hur viktigt det är för just sent anlända elever som har så mycket att ta igen 3

4 på så kort tid. Om de enbart ska göra det på svenska, blir det mycket svårt och drar ut på processen så länge. Det är viktigt att de får en effektiv undervisning för att så snabbt som möjligt få godkända betyg och uppnå målen. Flerspråkighet kopplad till skolframgång är otroligt viktigt för de här eleverna, men också för samhället, för här finns stora resurser. Konstaterar att det är svårt, men nödvändigt, att nå ut med kunskapen till skolledningar, till de som bestämmer. From våren ska ISA delta i EU-projektet LINGUA INCLUSION där fem olika länder medverkar (Sverige, Tyskland, Österrike, Italien och Ungern) för att jämföra sina metoder i mottagandet av elever med utländsk bakgrund. Utifrån det ska en manual upprättas och tio lärare från varje land fortbildas som i sin tur ska sprida resultaten vidare. Tore Otterup är intresserad av att medverka i skolprojektets expertgrupp då han ser det som universitets uppgift att förmedla teoretiska kunskaper till de som jobbar på fältet och som sedan ska utveckla metoder och omsätta kunskapen i praktiken ett arbete som måste ske i skolorna i arbetet med eleverna. Marianne Barud Rektor på Flatåsskolan som är en av impulsskolorna i projektet. Började arbeta i förskolan i Angered Har även arbetat i Bergsjön och med öppen förskola. Hon talar om all kunskap och alla erfarenheter som hon sett sedan dess. Är förvånad över att utvecklingen inte kommit längre. På 1980-talet fanns grupper på barnens modersmål, t ex assyriska grupper där både svensk- och assyrisktalande personal arbetade, men det försvann med tiden då det kom många nya språkgrupper. När det kom ett stort antal bosniska flyktingar till Sverige fanns det resurser att arbeta med de svåra upplevelserna från kriget som många hade. Marianne Barud berättar bland annat om hur personalen på förskolan tillsammans med psykolog kunde arbeta med barnen som fick rita och teckna som ett sätt att hantera svåra upplevelser. Det fanns även under en period gott om resurser till tolk och att jobba med föräldrarna. Ett EU-projekt i Bergsjön handlade om att ge föräldrarna en miniintroduktion i det svenska samhället. De gick på kurs samtidigt som deras barn gick i skolan. Hon var med och skissade på planerna när Introduktionsskolan i Bergsjön skulle starta. Idag arbetar hon i Högsbo och kan inte låta bli att undra vart all viktig kunskap tar vägen. Lena Öberg Är planeringsledare på Flyktingadministration som arbetar med ekonomi, bland annat med de statliga bidragen för nyanlända till kommunen. Men Flyktingadministration har också en stödfunktion för alla verksamheter i Göteborgs Stad när det exempelvis uppstår frågor kring enskilda personer där det råder oklarheter kring vilka rättigheter/skyldigheter/ansvar var och en har. Det är inte alltid så lätt när det gäller skolfrågor. Nyanländas situation påverkas mycket av var i processen de befinner sig, dvs om de exempelvis är asylsökande eller har fått uppehållstillstånd och om de är under introduktion. Flyktingadministration har också god kunskap om de ensamkommande flyktingbarnen som befinner sig i en speciell situation. Lena Öberg hoppas kunna vara en slags referensperson i skolprojektets expertgrupp. Hon kan hjälpa till att förklara hur lagstiftningen påverkar 4

5 rätigheter och försöka hitta lösningar där situationen annars kanske ser helt omöjlig ut. Oftast är det möjligt att åstadkomma någon förbättring. Lena Öberg har även stor erfarenhet av frågor om funktionshinder och hon uppmanar alla att vända sig till henne om de har några sådana frågor. Hon känner till vilka möjligheter det finns att få ekonomisk ersättning för stöd och insatser som inte ens skolan själv känner till. Lars Gunnarsson Professor på institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs universitet. Har bland annat arbetat med ett stort internationellt forskningsprojekt om familjestöd. Har skrivit flera rapporter, bland annat en utvärdering om familjecentraler, Samtal pågår, i storstadssatsningen. En viktig fråga för honom är hur forskningsresultat omsätts i politiska beslut. Han understryker hur viktigt det är att universiteten arbetar ihop med omvärlden för metodutveckling, och tycker det är bra att det kommit en del aktionsforskning. Han ser positivt på framväxten av den så kallade IMER-forskningen (Internationell migration och etniska relationer). Är intresserad av att delta i skolprojektets expertgrupp då han har ett stort intresse för barns uppväxtvillkor och familjers levnadssituationer samt familjestöd. Britt-Marie Almér Rektor på Oscar Fredriksskolan, en av impulsskolorna i projektet. Ansvarig för förberedelsegrupper i SDF Linnéstaden. Personalen på hennes skola är mycket erfaren och har jobbat länge, men tidigare inte särskilt mycket med nyanlända. De behöver en nytändning och att få prova på nya arbetssätt och visar ett stort engagemang för att arbeta med nyanlända elever. Visionen på skolan är att olikheter ska vara en tillgång. Hon ser arbetet som roligt, fast svårt. Det gäller att hitta former som ger framgång. Ibland känns det som att man tar två steg framåt och ett steg bakåt. Därför är det viktigt att få tillfälle, exempelvis i expertgruppen, att resonera tillsammans, att bygga på tidigare erfarenheter och att samverka med olika kompetenser för att pröva nya möjligheter. Hon tycker att det är fantastiskt att få arbeta i skolan som delvis formar morgondagens samhälle i en värld som krymper för varje sekund. Cecilia Hackzell Specialpedagog i SDF Linnéstaden, utbildad i svenska som andra språk. Arbetar kompensatoriskt med eleverna eller lyfter dem i det de kan. Intresserad av att diskutera vad är en lyckad skolgång? Handlar det om att fylla igen luckor? Det finns en vilja att få barnen att lyckas i skolan, men ofta brister kunskaper och resurser. Det är svårt att veta vad man ska välja och vilka mål. Har ett spännande jobb som en länk inifrån och ut som hon vill lyfta fram i skolprojektets expertgrupp. Deepati Forsberg (Ersätter sin kollega Margareta Johnsson på dagens möte). Arbetar på Länsstyrelsen med frågor om våld i närstående relationer/hedersrelaterat våld. Ser många kopplingar mellan hennes arbete och skolprojektet. Handlar mycket om interkulturell 5

6 kommunikation vad har vi för referensramar och vad signalerar olika ord? Undrar om föräldrar och frågan om våld i hemmet inkluderas i arbetet med introduktionsplaner för barnen. Upplyser om att det snart kommer att finnas information på Länsstyrelsens hemsida om pengar att söka angående hedersrelaterat våld. Nästa möte Tisdagen den 16 februari kl 09:00-12:00. Lokal meddelas senare, i samband med inbjudan. Övrigt Den som vill veta mer om projektet kan kontakta projektledaren Gilda Kästen-Ebeling, tel , , e-post: gilda.kasten@gunnared.goteborg.se. Hon kan hjälpa till att ordna studiebesök mm. Ett webbaserat forum håller på att skapas där alla lätt ska kunna ta del av information gällande projektet. Beräknas klart i januari. Mötet tackar Länsstyrelsen för lån av fina och ändamålsenliga lokaler! Vid pennan Cajsa Malmström 6