Hjärnkraft Studierna visade mig nya angreppsätt på gamla problem. en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté

Transkript

1 en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté År 2007 Tema: Livslångt lärande Studierna visade mig nya angreppsätt på gamla problem

2 Arbetslivet är ett ständigt lärande Förändringstakten i arbetslivet accelererar. Självklart måste kompetensnivån utvecklas i den takt som verksamheten kräver. Vinnarföretagen har en aktiv strategi för att möta denna utveckling. I grunden handlar det om företagskultur, om ledarskap och om tydlig och konsekvent kommunikation. Det behövs också de goda exemplen, de som går före och banar vägen. Då handlar det alltid om människor med en stark inre drivkraft, som förmodligen ordnar sin utbildning med eller utan företagets stöd. De är en stor tillgång för företaget, främst för sin kompetens, men också som vägvisare. För det finns många fler som vill ta lite mindre utbildningskliv, men som kan behöva ett mera aktivt stöd. Med en företagskultur och ett ledarskap som uppmuntrar till ökad kompetens vågar fler ta steget. Genom att arbetsgivaren har en klar strategi skapas också förutsättningar att det är just företagets framtida kompetensbehov som fokuseras. Det handlar alltså om att på ett metodiskt sätt matcha företagets behov av kompetens och den enskilda medarbetarens önskan att utbilda sig. Navet kring vilket denna matchning snurrar är medarbetarsamtalet och kanske speciellt den individuella utvecklingsplanen. Pappersbruksförbundets stiftelse för yrkesutbildning har sedan sin nystart 2002 delat ut sammanlagt 15 stipendier á kr, totalt kronor. Det har varit en kraftfull satsning för att lyfta fram de goda exemplen, de som har satsat extra mycket på att försöka förena en längre utbildning med sitt yrkesarbete. Nu är stiftelsens kassa tömd, helt enligt planerna. Det här numret av Hjärnkraft ägnas åt några åt dem som haft glädjen att motta ett stipendium. Vi har sökt belysa deras personliga resa och känt på deras drivkrafter. Men vi har också sökt belysa hur företagen kan agera för att identifiera och stödja utvecklingsbara medarbetare när dessa vill satsa på sin vidareutbildning. Anställda med önskan att förkovra sig är en resurs som kan utnyttjas bättre. Helt nya perspektiv öppnas när medarbetare med bred erfarenhet också förvärvar teoretiska kunskaper inom sitt yrkesområde. Rätt utnyttjad kan en medarbetare med bred erfarenhet och färsk, relevant utbildning fungera som en effektiv utvecklingsmotor. Halveringstiden på aktuell kunskap blir allt kortare. Framtidens arbetsliv bygger på ett ständigt lärande. I en bransch med låg personalomsättning säger det sig självt att kompetensutveckling av redan anställda är en överlevnadsfråga. Men det ger också en möjlighet att tillhöra vinnarna, både som individ och som företag. Mårten Ericsson Skogsindustrierna Vill du veta mer? Kontakta Mårten Ericsson, Skogsindustrierna, tel marten.ericsson@skogsindustrierna.org som också tar emot beställningar på fler exemplar av HJÄRNKRAFT 2015 Medlemsföretag kan lägga ut tidningen som pdf på det egna intranätet. Den finns att hämta på adressen: via länkar: publikationer/tidningar Box Stockholm Tel Hjärnkraft 2015 ges ut av Skogsindustriernas Kompetensförsörjningskommitté och vänder sig till personer på ledande befattningar inom den egna branschen text & foto där inget annat anges Sven Magnusson

3 Färre anställda med högre kompetens Skogsindustrins kunder kräver allt mer av de produkter som levereras, samtidigt som allt färre anställda ska klara kraven. Det innebär att tekniknivån måste höjas generellt även hos oss, säger Mats Wiklund, tidigare operatör på SCA Packaging Munksund, nu civilingenjör och anställd inom teknisk kundservice. Mats Wiklund är rotad i Piteå, han har lång erfarenhet av pappersprocessen och har nu skaffat en civilingenjörsutbildning. Jag har fortfarande en fot kvar i produktionen men kan ta med mig mina teoretiska kunskaper när jag möter kunderna, säger han. På bruket strax utanför Piteå arbetar idag ca 300 personer. Antalet har gått ner de sista åren samtidigt som produktionen ökat. Nyanställningarna är få, flertalet har många års erfarenhet av pappersproduktion. Mats gick en processteknisk utbildning på gymnasiet. Efter sommarjobb och vikariat på hösten fick han tillsvidaretjänst Han ville testa nya arbetsuppgifter som operatör, men eftersom hans anställningstid var kort hamnade han långt bak i den interna kön. Istället började han läsa, först på komvux, sedan på högskolan i Luleå. Men varje sommar var jag tillbaka och jobbade, berättar han. Han utbildade sig till civilingenjör inom maskinteknik med inriktning mot produktion. Det fanns få lediga tjänster när han var klar så Mats gick tillbaka till sitt jobb som operatör under några år. Jag sökte jobb, men blev utkonkurrerad av andra externa civilingenjörer som hade erfarenhet med sig. Teknisk kundservice Han fick jobb på SCA Research i Sundsvall innan han i höstas kom tillbaka som ingenjör på teknisk kundservice i Munksund. Han reser mycket, löser problem hos kunden och för tillbaka kundkrav till produktionen. Ute hos kunden ser han konsekvenserna av produktionen, har helhetsperspektivet, fortfarande med en fot kvar i produktionen. Som nyanställd kunde jag gå direkt in i jobbet med min erfarenhet, säger Mats. Hans nyförvärvade teoretiska bakgrund gav honom också möjligheter att jobba med produktionssimuleringsprogram, med problemlösning med hjälp av statistik och variationer, felfrekvenser och nya uppföljningar. Jag är nyfiken och vill kunna påverka och styra, erkänner han. Och jag trivs oerhört bra med mitt nya jobb. Utveckla befintliga medarbetare Personalchef i Munksund är Grete Solvang Stoltz. Hon har under många år upplevt hur lätt det varit att rekrytera välutbildade människor till strategiska befattningar inom produktion och ekonomi. Men arbetsmarknaden tightar till sig, säger hon. Vi måste förmodligen planera på Det finns en enorm utvecklingskraft hos våra medarbetare som vi inte utnyttjar fullt ut idag, tror Grete Solvang Stoltz. ett bättre sätt än tidigare inom något eller några år för kunna anställa rätt personer på strategiska poster. Ett sätt, menar hon, kan vara att utveckla befintliga medarbetare. Att visa ett intresse för de välmotiverade personer som redan finns inom organisationen, människor med utvecklingsmöjligheter. Människor som är socialt stabila på orten, med nätverk och lokala familjetraditioner. Det finns en enorm utvecklingskraft hos våra medarbetare som vi inte utnyttjar fullt ut idag, tror hon. Hittills har företaget i första hand satsat på grundutbildning. Mats hade en egen drivkraft att gå vidare, att inte stanna vid den grundläggande kompetensen som krävs för operatörsjobbet. Kanske kan vi hitta och stödja de motiverade som kan fungera som förebilder, funderar Grete Solvang Stoltz. Tuffare krav från kunden Mats Wiklund ser hur marknaden därute blir allt tuffare. Slutkunderna kräver högre papperskvaliteter med allt mindre toleranser och fuktvariationer för att klara de allt mer avancerade processerna. Krav som han försöker föra tillbaka till den egna produktionen. Kvalitetskraven som dög igår duger inte idag och räcker inte till i morgon när konkurrenterna erbjuder högre kvaliteter. Det innebär att tekniknivån måste höjas generellt även hos oss, tror Mats. Grete Solvang Stoltz håller med: Vi har allt färre anställda som måste ha en allt högre kompetensnivå. Det är en verklighet vi måste anpassa oss till.

4 Som reparatör visste Patrik Johansson att centrasmörjningen fungerade dåligt med många haverier och lagerbyten som följd. Efter sin utbildning tog han tag i problemen metodiskt och idag är haverierna få. Reparatör med högskoleexamen: Detaljkunskaper och helhetssyn Per Nerelius är underhållschef i Karlsborg. Patrik Johansson jobbade som reparatör och mekaniker på Billeruds pappersbruk i Karlsborg under många år. Han kunde processen, han kände till pappersmaskinen i detalj, var specialist på lager och pumpar. Men jag saknade helheten, säger Patrik, som började läsa på distans på Luleå Tekniska Universitet parallellt med jobbet. Idag har han en högskoleexamen och ansvarar för planeringen av underhållet. Han har sin nya arbetsplats i en byggnad intill den stora pappersmaskinen. På datorskärmen visar han projekt på pågår. Patrik trivs med sitt nya liv, känner att han kan påverka och att det han initierar också ger ett långsiktigt resultat. Han har lång erfarenhet av underhållsarbete, Patrik började på bruket direkt efter gymnasiets fordonstekniska linje 1989.

5 Jag fick med åren en bra anläggningskännedom, säger han. Ingen pappersmaskin är lik någon annan, alla är unika. Och jag lärde mig känna bristerna hos vår, säger han. På Luleå Tekniska Universitet har han bl.a. läst underhåll, miljö- och maskinteknik samt konstruktion. Idag vet Patrik att han hade kompetensbrister tidigare. Han berättar själv: I min utbildning fick jag lära mig att tänka systematiskt, jag lärde mig att räkna fram hur vi ska lägga upp rutiner för en optimal produktion. Att inte bara se specifikt på enskilda komponenter utan börja i ett helikoptertänkande, se på funktioner. Idag tillämpar han sin nya kombination av praktisk erfarenhet och teoretiskt kunnande i sin vardag. Ett tidigare projekt var att utöka det förebyggande underhållet. Där jobbade vi i projektform med alla yrkeskategorier på bruket. Man kom fram till att rengörning är viktigt för att utrustningen ska kunna fungera som tänkt, och för att den ska kunna inspekteras på rätt sätt. Detta gav rutiner både för drift och underhållspersonal, som byggde upp rutiner för periodiserade rengörningsrutiner och funktionskontroller. Där har vi redan sett positiva resultat med minskade mek- och elproblem, dessutom har planeringen blivit bättre eftersom vi får längre tid att bereda jobben. Vi hittar brister i ett tidigare skede. Pågående projekt Ett pågående projekt är att utöka/uppgradera vibrationsmätningen som tidigt visar onormala driftsförhållanden med obalanser eller lagerfel. Ett tredje projekt hämtade Patrik ur sin egen erfarenhet av ständiga lagerbyten och byten av oljefilter som varit igensatta av smuts och vatten. Vi hade alldeles för många stopp och haverier, menar Patrik, som satte sig ner och granskade de uträkningarna som finns för cirkulationssmörjsystemet. Jag tittar bl a på värme/belastningsflöden, där jag ser att vi inte hade de optimala värdena för att smörjningen ska fungera på ett riktigt sätt. Själv tycker jag att detta är en av de viktigaste punkterna för underhållet på en industri, smörssystemet är ju maskinens blodomlopp. När vi såg mina resultat insåg många att det var helt galet att fortsätta som gjort tidigare. Jag blev sporrad att fortsätta och hitta en bättre metod. Hans underlag räckte som beslutsunderlag för att gå vidare. Med hjälp av en extern konsult hittade företaget en ny lösning som idag finns på plats. Idag är antalet lagerbyten färre, liksom antalet oplanerade stopp. Per Nerelius är underhållschef på Billerud Karlsborg AB. Han ser det som extra värdefullt och en styrka att Patrik har den dubbla kompetensen att både känna till den praktiska verkligheten vid pappersmaskinen och en teoretisk påbyggnad. Han kan växla mellan perspektiven och slipper den startsträcka som en nyutbildad ingenjör har, menar Per. Dessutom kan han prioritera och har en legitimitet hos operatörerna eftersom han känner den verklighet som finns där. Per ser ett värde i att redan tidigt kunna se var det kommer att uppstå luckor i organisationen för att kunna fylla på med kompetent personal när det blir aktuellt. Det är alltid en avvägning, vi måste kunna erbjuda något för den personal som har drivkraft nog att själva utbilda sig vidare. Och vi vill helst inte heller bekosta något som vi inte sedan har nytta av. Men när det gäller Patrik ser han bara positiva effekter: Han har en stor och viktig roll i vårt förebyggande underhåll och han har på kort tid verkligen visat hur viktigt det är att kunna kombinera praktik och teori. Böckerna betalda Under utbildningen fick Patrik all litteratur betald av företaget. Dessutom fick han delar av resekostnaden till Luleå ersatt. Han erkänner att det var tungt ibland. Hans studier började med Kunskapslyftet och en allmän behörighet för högskolan och han läste också på heltid med studielån vissa perioder. Ekonomiskt var det tufft och jag hade inga garantier att det skulle löna sig, som skiftgående har man ju ganska bra betalt. Men idag ängrar han sig inte: Nej, tvärtom. Det hände att jag var ganska less på jobbet innan jag började läsa. Men nu är det roligt att gå hit varje dag.

6 Karin Svenske Nyberg, personalchef på Stora Enso Kvarnsveden i Borlänge, poängterar att det är människor som har kunskap och som vill bidra som utvecklar fabriken. Förr sa vi att skiften kör fabriken, nu säger vi att skiften utvecklar fabriken. (Foto Berit Djuse) Människor med kunskap är vårt effektivaste konkurrensmedel Det finns en medvetenhet om värdet av ständigt lärande bland de anställda på Stora Enso Kvarnsveden. Ambitionen är att tillsätta så många tjänster som möjligt med intern rekrytering. Det skapar möjligheter för den enskilde, men är också en drivkraft för kontinuerlig vidareutbildning. Karin Svenske Nyberg, personalchef på företaget, talar om en stark företagskultur och Skiften utvecklar fabriken, operatörerna kör inte bara maskinen. Illustration: Stora Enso Kvarnsveden. ett ledarskap som sätter fokus på kompetensfrågor. Det finns en tradition, en kultur som är väletablerad, säger hon. En anställd ska ha personlig drivkraft, vara intresserad av att utvecklas och bidra till en utveckling av företaget. Alla måste vara beredda på att ta ett antal steg på kompetensutvecklingstrappan under sin anställning. En rekrytering till Stora Enso Kvarnsveden är aldrig en rekrytering bara till ett första ingångsjobb. Intresset för vidareutbildning bland våra befintliga medarbetare har ökat i takt med att vi ställer allt högre kompetenskrav på de nyanställda, menar hon. Och då talar vi inte om tvådagarskurser i hydraulik eller pneumatik. Allt fler av det gamla gardet frågar om det finns möjligheter till längre fortbildningar för dem också. Intresset fångas upp vid utvecklingssamtal och produktionsmöten. Alla är medvetna om att företaget målmedvetet tillsätter vakanser internt. Det är lönsamt att ständigt lära nytt. Vi får allt fler medarbetare med bra utbildning. På det sättet har vi beredskap internt när det dyker upp nya lediga jobb i organisationen. Företaget har etablerat ett nära samarbete med Högskolan i Dalarna, bl a genom Industriledarhögskolan där företaget aktivt stöder flera anställda som utbildar sig. Vissa går på längre utbildningar, delvis på arbetstid. Karin Svenske Nyberg ser hur den ökande interna utbildningsnivån, med allt fler högskoleutbildade som operatörer, också ställer nya krav på företaget att utveckla en ny och effektivare arbetsorganisationen och ett mer spännande arbetsinnehåll. Det är en utmaning för företaget, säger hon. Människor med kunskap är vårt effektivaste konkurrensmedel.

7 Anders utvecklas med företaget Anders Olhans visste tidigt att han ville utvecklas på jobbet, testa nya utmaningar efter några år som elektriker på Stora Enso Kvarnsveden. Men efter ett par år som arbetsledare på eloch instrumentavdelningen hade han ambitionen att fortsätta utvecklas och hade sökt ett jobb som sektionschef. Han diskuterade möjligheten med företagets VD Lars-Ove Staff. Jag fick rådet att komplettera min utbildning, berättar Anders. Nya banor Anders, som är 47 år idag, minns det tydligt. Han hade börjat på Kvarnsveden 1986 och hade fått sitt första arbetsledarjobb runt Han flyttade mellan olika processavsnitt och trivdes med omväxlingen. Samtalet med Lars-Ove Staff fick honom att tänka i nya banor. Han insåg att hans grundutbildnng inte räckte fullt ut om hans ambitioner att söka nya utmaningar på jobbet skulle förverkligas. Jag pratade med personalavdelningen om möjliga utbildningar och fick först tips på en intern utbildning som skulle starta. Där fanns personal som skulle läsa YTH och som behövde läsa upp matematik och fysik med hjälp av en extern konsult. Anders hängde på. Det gav honom behörighet att söka en distanskurs på högskolan i Härnösand som ledde fram till en 80 poängs driftsingenjörsexamen. Kontakt med företaget Jag hade kontakt med företaget hela tiden och fick dels hjälp med studiemedel som räckte till litteraturen, dels fick jag ett annat jobb under studietiden så att jag slapp arbetsledarjobbet. Det nya jobbet handlade om att utveckla ett nytt underhållssystem och samtidigt avveckla det elförråd som han fick ansvar för. Det skulle slås samman med centralförrådet. Som arbetsledare för elsidan hade han tidigare ofta fått fakturor på renoveringar av elmotorer. Han hade ibland häpnat över summorna och beslöt att göra en grundlig undersökning. Ibland hade det varit billigare att köpa nya motorer än att renovera, ibland skrotade vi motorer som absolut varit lönsamma att rusta upp. Anders hade tidigt ambitionen att hitta nya utmaningar inom Stora Enso, men insåg snart att en bättre utbildning lade grunden. (foto Lars-Åle Bäckström) Som examensarbete gjorde han en analys och handlingsplan med nya rutiner för en ekonomisk hållbarhet. När ska en motor renoveras eller slängas. Analytiskt tankesätt Det är i sådana situationer jag har nytta av mitt nya kunnande, säger han. Jag har skaffat mig ett nytt och analytiskt tankesätt som utbildningen har gett mig. När jag ska komplettera med nya delar till vår utrustning kan jag på ett helt annat sätt söka av marknaden och reda ut vilka komponenter som passar oss bäst. Hans 80 högskolepoäng blev till slut 120 poäng och en examen som elkraftsingenjör. Då hade Anders kompletterat med kurser på bl.a. Chalmers och Högskolan i Gävle. Idag är han tillbaka i vardagen men som sektionschef för utlastning, emballage och magasin efter att en tid varit sektionschef för underhållet på gamla PM 9. Han är nöjd med sin utbildning och glad att han får en möjlighet att tillämpa den. Jag har en enorm nytta av den. Jag hade kanske klarat jobbet ändå, men jag hade varit tunn, med brister i min kunskap och med sämre möjligheter att utreda och analytiskt lösa problem, som vi ständigt ställs inför. Elisabeth fascineras av förändringsarbetet Elisabeth Almkvist arbetar som processoperatör och mälderist på PM 2 på Korsnäs i Gävle. I höst hoppas hon kunna försvara en D-uppsats inom Industriell ekonomi där hon läser logistik, kvalitet och organisationsutveckling. Elisabeth, som är 35 år i år, hade en högskoleexamen redan när hon började arbeta på den gamla PM 2 i början på 1990-talet. Hon hade haft en praktikplats på anläggningskontoret på Korsnäs efter att ha läst 80 poäng inom maskin och ekonomi på högskolan direkt efter gymnasiet Efter praktikplatsen fanns en tjänst som operatör, jag sökte och fick den, berättar Elisabeth, som började vid rullmaskinen och torkpartiet för att idag jobba på våtsidan med massan. Intresset för att läsa vidare kom för några år sedan, några kompisar läste ekonomi och Elisabeth hängde på. Några fristående kurser utvecklades till heltidsstudier - parallellt med skiftgången. Jag har en oerhört nytta av arbetslivserfarenheten, betonar hon. Teorierna stämmer, samspelet mellan människor har en verklighetsförankring. Hon skrev C-uppsatsen om ytråhet, med praktiska exempel från sin egen pappersmaskin. D-uppsatsen kommer att handla om förändringsarbete där den enskilda människan är en viktig del i processen. Det ständiga förbättringsarbetet med nya rutiner och processen är intressant, säger Elisabeth, som idag inte vet om hennes nya kunskaper kommer att förändra hennes eget arbetsliv. Jag hoppas ju kunna jobba med planering, inköp och organisation, säger hon. Studierna har gett mig en helhetssyn och möjlighet att ta större ansvar. Elisabeth Almkvist är processoperatör på Korsnäs i Gävle. (foto: Mårten Ericsson)

8 Susanne Holmsten jobbade i många år som laborant på SCA Graphic innan hon tog steget vidare och utbildade sig till högskoleingenjör. (Foto: Per-Anders Sjöquist) Jag kunde sortera och koppla teorier till min egen verklighet på SCA Efter fjorton år som laborant på SCA Graphic i Sundsvall bestämde sig Susanne Holmsten för att utveckla sig själv, pröva sina egna gränser. Hon var 35 år, ensamstående tvåbarnsmamma och längtade efter nya utmaningar. Susanne Holmsten har sett värdet av yrkeserfarenhet när hon sedan läste vidare på sin ingenjörsutbildning: Jag kunde sortera och koppla teorierna till min egen verklighet på SCA. Jag förstod sammanhang som jag bara sett resultatet av tidigare. Jag kunde sortera och koppla teorierna till min egen verklighet på SCA. Jag förstod sammanhang som jag bara sett resultatet av tidigare Jag ville komma vidare på jobbet och samtidigt bevisa för mig själv att det jag verkligen vill kan jag också klara av, säger Susanne, som idag är 43 år och högskoleingenjör i energiteknik med kandidatexamen i biologi. Hon har nått sitt mål och dessutom fått nya arbetsuppgifter som utredningsingenjör på Östrands miljöavdelning, SCA Graphics massafabrik strax norr om Sundsvall. Susanne arbetar med reningsprocesser och gör miljökonsekvensutredningar, bland annat analyserar hon verksamheten i flera norrländska utskeppningshamnar; utreder risker av bottensediment som rörs upp av propellrar, bränsleförbrukning vid alternativa transporter etc. En tillgång En del av stipendiepengarna ska gå till en semester med barnen i sommar: De fick stå tillbaka när jag pluggade under många år. Det är inte mer än rättvist att jag betalar tillbaka till dem, tycker Susanne. För företaget innebär hennes nya kunskaper en stor tillgång, menar miljöchefen Roine Morin: Tillsammans med hennes tidigare erfarenheter inom företaget innebär utbildningen att hon får ett djup i sitt kunnande. Det är viktigt för företaget att uppmuntra och stimulera enskilda som vill växa och jag är glad att vi kunnat erbjuda henne ett arbete som motsvarar hennes nya kompetens.