Ökad kompetens lönar sig

Transkript

1 Ökad kompetens lönar sig Trots ständiga effektiviseringar finns det fortfarande en outnyttjad lönsamhetspotential i skogsindustrins verksamhet. För att komma åt denna krävs en ökad kompetens på samtliga nivåer i företagen. Kompetensutveckling av befintlig personal och en medveten strävan mot att öka kompetensnivån vid varje rekryteringstillfälle är de båda vägar som branschen måste jobba med. Skogsindustrin har låg utbildningsnivå i jämförelse med många andra teknikintensiva branscher. Genom att höja utbildnings- och kompetensnivån stärks konkurrenskraften med ökad lönsamhet som följd. Den generationsväxling som nu förestår på många enheter öppnar naturliga möjligheter för en medveten uppgradering av personalens utbildningsnivå. För att denna möjlighet ska kunna utnyttjas utan hinder, måste skogsindustrin framstå som en attraktiv arbetsgivare. Tyvärr har många ungdomar en negativ bild av branschen, om de har någon bild alls. En följd av detta är att intresset för flera av branschens egna högskoleutbildningar närmar sig en kritisk gräns där det inte går att bedriva meningsfull undervisning. Detta är inte acceptabelt! Dessutom begränsar det vår rekryteringsbas och urholkar möjligheterna att anställa de vi verkligen vill ha när det uppstår rekryteringslägen. Till detta ska läggas en rad olika motiv som betraktat ur ett helhetsperspektiv stärker bilden av att Skogsindustrin måste fortsätta det långsiktiga arbetet med att stärka sin attraktionskraft. T.ex går flyttströmmarna ännu idag med oförminskad styrka från glesbygd till storstad och det är framför allt de unga med höga ambitioner som flyttar. Skogsindustrins anläggningar ligger dock kvar där de alltid har gjort. Till bilden hör även att intresset för en teknisk högskoleutbildning minskar. Antalet förstahandssökande har minskat med 13 % de senaste de tre åren. Sammantaget pekar allt mot att konkurrensen om den kvalificerade arbetskraften hårdnar. I det här läget gäller det att kraftsamla, lokalt och centralt i samverkan, för att stärka branschens attraktionskraft. Stark attraktionskraft är en förutsättning för att företagen ska kunna rekrytera utvecklingsbara ungdomar med bra utbildning. Detta leder på sikt till att den samlade kompetensnivån ökar. Och ökad kompetens lönar sig! Mårten Ericsson Skogsindustriernas Kompetensförsörjningskommitté Vill du veta mer? Kontakta Mårten Ericsson, Skogsindustrierna, tel , marten.ericsson@skogsindustrierna.org som också tar emot beställningar på fler exemplar av Hjärnkraft Södra Blasieholmshamnen 4A Box Stockholm Tel Hjärnkraft 2005 ges ut av Skogsindustriernas Kompetensförsörjningskommitté text/foto Sven Magnusson.

2 Hur ser bilden av skogsbranschen ut? Har ungdomar samma bild som branschens egna företrädare? Eller ser det ut så här: Skogsbranschen har dålig image hos ungdomar jämfört med den självbild som finns hos anställda i branschen. För att förbättra imagen måste insatser riktas mot områden som känns relevanta för både branschen och dem vi vill påverka. Med lite nytänkande kan den gemensamma bilden fås att expandera med stärkt attraktionskraft som följd.

3 tema: ökad kompetens HJÄRNKRAFT 2005 en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté nummer 4 år 2001 Skogsindustriernas ordförande Björn Hägglund: Ökad kompetens ger framgångar i en instabil värld

4 Nytänkande behövs för att locka studenter Allt annat lika går verksamheten bättre med hög kompetens Johan kommer från den lilla bruksorten Norrsundet utanför Gävle, där hans far jobbat på massabruket och Johan haft sommarjobb. Anna är född i Vaxholm och har just fått traineeplats på bruket i Norrsundet. Båda är välutbildade och båda har kopplingar till skogsindustrin. Båda är intressanta för skogsindustrins enheter. Eller snarare, borde vara det med sin väldokumenterade kompetens från KTH. Men frågan är också - är Johan och Anna och deras studiekamrater intresserade av skogsindustrin i framtiden? låg utbildningsnivå En varm sensommardag får Johan Klint och Anna Edebo möjligheten att träffa Björn Hägglund, vice koncernchef inom Stora Enso för att diskutera kompetensnivån inom skogsindustrin och ungdomars bild av skogsindustrin. En nyligen genomförd undersökning visar att pappers- och massaindustrin idag har en utbildningsnivå där ca 35 procent har grundskolekompetens, 55 procent har gymnasieutbildning medan bara 10 procent har studerat vidare. diffus bild Många ungdomar har en diffus eller negativ bild av skogsindustrin. Branschens egna utbildningar får allt färre sökande. På KTH läser idag endast fyra studenter pappers- och massainriktning. I Skellefteå närmar sig intresset för träteknologiprogrammet noll. - Det var egentligen en slump att jag kom till skogsindustrin, berättar Anna som inte hade någon bild alls av skogsindustrin de första åren på KTH. Men jag kände direkt när jag mötte folk från den här branschen att vi talade samma språk. Det var trevligt, helt enkelt. Professionella människor och kul uppgifter. problem att nå ut Björn Hägglund är medveten om problemen med att nå ut med möjligheterna som finns inom branschen: Vi inom branschen uppskattar de möjligheter som erbjuds. Vi som jobbar här tycker naturligtvis att den är bättre än de som inte jobbar här, säger han. Björn Hägglund har sett att ungdomar som valt yrken inom skogsindustrierna ofta stannar kvar. Anna och Johan pluggar men är på väg ut i arbetslivet från KTH. Vad styr deras yrkesval och hur kan skogsindustrin förbereda sig för att kunna ta emot fler akademiker. finns möjligheter Här finns möjligheter från att jobba vid en pappersmaskin i Hylte till att jobba på sälj-

5 Johan och Anna diskuterar Skogsindustrins behov av akademiker med Björn Hägglund. kontor i Hongkong. - Jag trodde länge att jobben bara fanns i Sverige, Finland och kanske i Lettland, säger Johan. Och jag hade ingen aning om vilken cool teknik det finns. Anna håller med: Uppmuntra alla idéer som gör att industrin kommer nära studenterna, tycker Anna. Glöm inte ettorna och tvåorna på skolorna. Du är intressant för oss. Synliggör den enskilde, skapa relationer. Erbjud minipraktik - kanske en till tre veckor runt påsk. väljer bort tekniken Björn Hägglund lyssnar och känner igen problemen: Svårigheten att få ungdomar att välja teknikgrenar i allmänhet och skogsbranschens i synnerhet. Han har sett hur få högskolestudenter som väljer skogsindustrin efter sin examen och han vet att traditionens makt är stor när vakanser ska besättas ute i verksamheten. akademiker på lägre nivåer Allt annat lika går verksamheten bättre med högre kompetens, säger Björn som själv satsade hårt på ökad kompetensnivå när han en gång var VD för Stora Skog i Falun. Då bestämde ledningen att akademiker skulle in även på lägre nivåer, som arbetsledare ute i skogen för att öka rekryteringen av akademiker och för att öppna nya karriärmöjligheter. Kritiken var stundtals hård men idéerna höll, de som kom in utvecklades bra. För att förmå de lokala bruksledningarna att utnyttja kommande generationsväxling och höja kompetensnivån behöver man både motivera och sätta press. Vi måste jobba medvetet för att höja utbildningsnivån i branschen. få sökande till skolorna Antalet ansökningar till de tekniska utbildningarna oroar honom. Han har själv på nära håll sett hur hans egen dotter sökt sig till de populära mediautbildningarna och tror att det behövs ett helt nytt angreppssätt för att hitta lösningar för att populärisera de tekniska utbildningarna.

6 Beprövad erfarenhet ute på bruken kombinerades med akademisk kunskap. En korsbefruktning som innebar en stimulans för båda parter Utbildningsstrukturen är kanske fel, säger han. Kanske ska vi samla ett antal ungdomar och bygga något helt nytt tillsammans med universiteten. Istället för klassiska naturvetare kanske vi ska ha en bredare, mer tillämpad utbildning med ett bredare industriellt spektrum för hela tillverkningsindustrin. Hans funderingar kretsar kring att lära ut mer om människor, organisationer, arbetslivet, hur vi bygger upp processer och styr företag, en mer generell utbildning. Men då försvinner ju hela ingenjörsmässigheten, invänder Anna. Fast det låter spännande, tycker Johan som just nu läser industriell ekonomi. Men egentligen spelar det ingen roll hur många eller hur få civilingenjörer som utbildas om de inte sedan erbjuds praktik, traineeplatser och fasta tjänster inom industrin. vem får praktisera Anna och Johan är eniga om att praktikplatser är viktiga för högskolestudenter. Och den eviga diskussionen om vem ska få platserna - anställdas barn eller högskolestudenterna - får ett enkelt svar av Anna: Man kan uppmuntra anställdas barn att utbilda sig inom tekniksektorn genom att ge företräden till praktikplatser om de väljer den utbildningsbanan. I andra hand ska andra högskolestudenter erbjudas plats. I sista hand anställdas barn som inte satsar på en yrkesbana som kan leda till arbete inom skogsindustrin, tycker hon. ökad kompetens är nödvändig En ökad kompetens har ett positivt värde ute i verksamheten, det är alla tre eniga om. Björn Hägglund har sett hur effektivt det team av unga akademiker varit som rest runt som internkonsulter inom företaget. Det är en riktad kompetenssatsning som för över kunskap från ett bruk till ett annat, man bygger in en motor, analyserar verksamheten, - processen - tillsammans med personalen som finns lokalt. Man utgår från ett angreppssätt där man med gruppens samlade erfarenheter ställer sig frågan: Vad kan göras för att förbättra? Beprövad erfarenhet ute på bruken kombinerades med akademisk kunskap. En korsbefruktning som innebar en stimulans för båda parter och som inte minst utvecklade arbetsinnehållet för befintlig personal. I början var gruppen ifrågasatt. Så småningom vände trenden i takt med att produk- tiviteten steg och gruppen visade resultat. Vi lever i en brytningstid mellan brukssamhället och det globala, säger han. Och det finns mycket positivt i båda världarna. Björn Hägglund är noga med att visa respekt för den kunskap som finns ute på bruken. Och han ser vikten av att ständigt utveckla den befintliga personal som finns på företagen idag. Jag sätter givetvis stort värde på den praktiska erfarenhet som idag finns ute i verksamheten. fler akademiker i kina I sammanhanget kan nämnas att det finns exempel på bruk i andra länder som har betydligt högre andel akademiker. Stora Enso har högst procentuell andel i sin anläggning i Kina. I enheten i gamla Östtyskland är andelen akademiker väsentligt högre än genomsnittet i Sverige. Vi lever i en instabil värld som kräver stor flexibilitet av alla. Vi behöver allt mer språkkunskaper, färdigheter, management, tekniska kunskaper för att möta kundernas förväntningar. Vi ser en industriell utveckling, vi behöver allt mer produktutveckling och måste effektivisera tillverkning och leveranser. Det förutsätter personal med allt högre kompetens. möjlighet för nyrekrytering Just nu har skogsindustrin en åldersstruktur som innebär stora avgångar inom kort. Där finns möjligheter för nyrekrytering, samtidigt som konkurrensen om de unga och välutbildade är stor. Vi måste se till att vi kan rekrytera de bästa studenterna. De som både har bra social kompetens, goda teoretiska kunskaper och förutsättningar för att utveckla sina praktiska färdigheter, konstaterar Björn Hägglund.