tema: Högskolekontakter/sågverk

Transkript

1 HJÄRNKRAFT tema: Högskolekontakter/sågverk 2005 en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté nummer 3 år 2003 Ny kompetens ger sågverket framtidstro Mattias Forslund är civilingenjör och anställdes när Kopparfors insåg att den nya tekniken också kräver högre teknisk kompetens inom företaget.

2 Kompetens i sågverksbranschen - svensk tillväxtpotential Sågverksbranschen har en nyckelroll både i det svenska träets förädlingskedja och som leverantör av högkvalitativ flis till massa- och pappersprodukter. Men sågverkens framtida betydelse måste hela tiden utvecklas. För att bibehålla och stärka den nuvarande positionen krävs mycket och hårt arbete. Bland annat måste träets potential utnyttjas ännu bättre och branschens kompetens utvecklas. En viktig uppgift är att hålla träanvändningen högt i byggnations- och konstruktionssammanhang. Att öka träanvändningen i Sverige är en tuff utmaning som kräver både uthållighet och nytänkande. Men potentialen finns; som jämförelse kan nämnas att träkonsumtionen i Finland är dubbelt så hög per person och år som i Sverige. Ännu större utvecklingsmöjligheter finns i övriga Europa där träkonsumtionen per person bara uppgår till en femtedel av den finska. Vi har kunnat se positiva tendenser i Sverige på senare år såsom byggande av höghus i trä, ökad förädling och nya konstruktioner med trä som bärande inslag inom olika områden. Men mycket mer kan och måste göras för att stärka Sveriges position som träland. En av de viktigaste åtgärderna är att höja kompetensnivån i branschen. I en verksamhet där satsningar på ökad kvalitet, vidareförädling och nytänkande är nödvändiga så borde det vara en självklarhet att allt fler medarbetare har civilingenjörsexamen och andra högskoleutbildningar. Kontakterna med högskolor och universitet i allt från forskning till examensarbeten ska vara en daglig och naturlig del av verksamheten. De svenska sågverkens enskilda kompetens är ett annat viktigt målområde. Här måste ett krav på minst gymnasieutbildning slå igenom till fullo vid all rekrytering. För dagens medarbetare måste fortbildningsinsatser genomföras kontinuerligt. Branschen har många som kan ge support i denna kompetensprocess, inte minst det svenska skolväsendet som sedan decennier erbjuder utbildningsvägar som väl passar den här industrin. Det gäller även på högre nivå, där ett utökat samarbete mellan landets träinriktade högskolor kan bidra till att den svenska spetskompetensen utnyttjas ännu effektivare. I sågverkens egen fortbildning finns redan många aktiviteter som bidrar till ökad kompetens, en del drivs i egna utbildningsinstitutioner och andra sker i samarbete med leverantörer eller köps in i form av hela fortbildningsprogram. Det ger en god grund. Men för att framtiden ska se ljus ut krävs ett nytänkande som bara öppenhet mot övriga samhället och dess resurser kan ge. Slutligen kan konstateras att en råvara som är förnyelsebar, formbar och finns i unika former i just vår del av världen borde ha de bästa förutsättningar att stå sig i konkurrensen även i framtiden. Låt oss ta vara på den möjligheten. Jan Moritz Personaldirektör Stora Enso Sverige Vill du veta mer? Kontakta Mårten Ericsson, Skogsindustrierna, tel , marten.ericsson@skogsindustrierna.org som också tar emot beställningar på fler exemplar av Hjärnkraft Det går också bra att kontakta nils.bergstrom@storaenso.com Box Stockholm Tel Hjärnkraft 2005 ges ut av Skogsindustriernas Kompetensförsörjningskommitté text/foto Sven Magnusson.

3 Råd från Mattias, snart civilingenjör i träteknik: Rekrytera efter behov som ni anar ska komma Sågverksbranchen blir allt mer spännande för tekniker. Den tekniska utvecklingen i industrin ökar och därmed möjligheterna, både för företagen, kunderna och för personalen inom den. För att tillvarata dessa möjligheter ställs höga krav på både utvecklings-, produktions- och marknadsföringskompetens. Mina förhoppningar är att hela sågverksnäringen inser detta och därmed rekryterar personal utifrån de behov som man kanske ännu inte sett men börjar ana i fjärran. Detta gäller i högsta grad mindre företag som köpsågverk. Min erfarenhet från min praktik är att vi redan från start kan göra ett bra jobb i näringen, även utan handledning av personal med högre utbildning. Det är klart att om det finns handledning som har vana av att arbeta med ingenjörsmässiga verktyg kan man nå ännu längre, både den enskilde individen och företaget som sådant. När jag nu går ut kan jag konstatera att företagens intresse för oss civilingenjörer inte varit särskilt tydligt under utbildningen. Det är främst vid studiebesök som vi har kunnat märka av intresset överhuvudtaget. Jag vet att ett ökat intresse under utbildningen skulle kunna ge mycket effekt för en senare rekrytering samtidigt som man därmed skulle kunna påverka utbildningen utefter de behov som ert företag har eller kommer att ha. Exempel på framgång Exempel på framgångsrika sätt att visa sig för studenter är tex att bidra med kunniga föreläsare under vissa kurser. En av leverantörerna av virkestorkar har upptäckt detta och har haft lätt att rekrytera personal från vår utbildning. De har även bidragit mycket till delar av forskningen som utförs på skolan, bland annat genom att anställa två industridoktorander. För skolan, företaget och studenterna innebär detta en vinna-vinna situation. Andra bra sätt är att engagera studenter i olika utvärderingsprojekt, att upplåta praktikplatser och examensjobb. Den möjligheten står öppen för alla företag, för sågverk och snickerier såväl som för leverantörer till branschen. För studenten innebär detta att man lär känna företaget, dess värderingar och delar av dess personal. Fördelen för företaget är att man på detta sätt kan testa eventuella blivande kollegors kunskaper och egenskaper och samtidigt få kvalificerat arbete utfört. Jag vill även påpeka att annonseringen av examensarbeten på sågverksföretagens hemsidor inte är särskilt bra, jämför gärna med pappers och massaproducenternas ex.jobbsidor på nätet. Mängden projekt borde inte vara färre. Mattias Brännström studerande till civilingenjör i träteknik vid Luleå tekniska universitet. 6 Jag vet att ett ökat intresse under utbildningen skulle kunna ge mycket effekt för en senare rekrytering, säger Mattias Brännström Ett sätt är att bidra med kunniga föreläsare

4 Med tätare högskolekontakter läggs grunden för framgång Vi måste skapa en kritisk massa av akademiker för att kunna ha en intern dialog och för att kunna kommunicera med högskolorna och på det sättet få hit praktikanter och ex.jobbare som tillför oss ny kunskap. Nils Bergström är sågverkschef i Norrsundet där Kopparfors sågverk ligger i anslutning till Stora Ensos massafabrik. Han ser att man idag lagt en plattform för en lönsam produktion. Det var stämningen på sågen och de avancerade uppgifterna som fick Lars Isaksson, blivande civilingenjör på KTH, att söka sig till Kopparfors sågverk i Norrsundet. Det finns en spännande bredd inom ett modernt sågverk, säger han. En uppsjö av intressanta uppgifter. Men för mig var det också viktigt att Mattias Forslund redan fanns här. Här fanns en akademisk grund, han vet vad vi kan göra, vi pratar samma språk. Lars Isaksson gör tillsammans med Erik Tham just nu ett projektarbete på Kopparfors sågverk ett par mil norr om Gävle. De gör en stopptidsanalys, tar reda på hur mycket stopptid det finns på vidareförädlingen och hur den uppstår. Mattias Forslund, som har läst maskinteknik med träinriktning på KTH, är produktionsledare för justerverk och vidareförädling 2 på sågverket. Han rekryterades som processingenjör strax efter de stora investeringar som Kopparfors gjorde runt år Sågverket ingår i Stora Enso-koncernen, och fick en egen nisch - man skulle satsa på specialiserade produkter med högre förädlingsvärde till definierade marknader, framför allt Japan och USA. Företaget investerade i nya såglinjer, datorstyrning och avancerad styr- och reglerteknik för att klara av ett tydligare produktfokus. Det innebar nya krav på produktionen, säger Mattias. Men det innebar också helt nya krav på Kopparfors - en beställarkompetens man tidigare saknade. Maskinleverantörerna har samma utbildning som jag. När t.ex. styrsystemet i råsorteringen behövde ny programmering för att klara kapning i nya längder kunde jag definiera vårt behov så att programmeraren hos leverantören förstod vad vi ville ha. Nils Bergström är platschef för Kopparfors och ser idag att den kompetens som Mattias besitter måste finnas redan när en nysatsning planeras. Vi hade ett enormt träkunnande. Men det fanns för få som kunde ställa rätt krav på leverantörerna och underhålla den nya tekniken. När leverantörerna packade ihop hade vi inte tillräcklig kompetens inom varken el eller data. Utmaningen var betydligt större än vi anade, säger Nils Bergström idag. Komplexiteten är stor och för att kunna ta tillvara alla möjligheter måste vi ha hög egen kompetens. Kritisk massa Han insåg snabbt att det behövdes tekniskt välutbildad personal - snabbt.

5 Lars Isaksson och Erik Tham pluggar på KTH men gör just nu praktikjobb på Kopparfors Sågverk i Norrsundet. Ett sågverk som idag satsar systematiskt på rekrytering av högutbildad personal. Men inte bara en enstaka civilingenjör. Vi måste skapa en kritisk massa för att kunna ha en intern dialog, ett bollplank, och för att kunna kommunicera med högskolorna och på det sättet få hit praktikanter och ex.jobbare som tillför oss ny kunskap. Idag finns en handfull akademiker på Kopparfors. De arbetar som produktionsledare, processingenjörer, produktchef, underhållschef etc. Man har tagit in tretton olika praktikanter, examenseller projektjobbare från KTH och Högskolan i Gävle under åren 2002 och Vi har en anläggning som blir oerhört mycket effektivare med rätt bemanning. Med mer kunskap i hela värdekedjan och högre kompetens hos hela personalen. Utvecklar industrin Idag sågar man kubikmeter i tvåskift med en grovtimmerlinje och en klentimmerlinje. Anläggningen har en kapacitet på kubikmeter om man dessutom kör treskift. Man har 139 anställda i sågen, 18 tjänstemän och 16 fasta entreprenörer. 3 Nils Bergström vet idag att det krävs förstärkning av unga människor med hög utbildningsnivå för att utveckla industrin och hjälpa till att navigera genom strukturomvandligen, De kan på sikt komplettera med erfarenhet och då bli en verklig resursförstärkning. Satsningen på välutbildade ingenjörer i Norrsundet är en del av ett systematiskt arbetssätt, en förändrad strategi när man nu gått från bulk till ett tydligt produktfokus. Från klassiska fallande längder till meterproduktion. Med hög kompetens inom företaget finns också den kultur som gör företa-

6 En civilingenjör kanske inte kan tekniken fullt ut. Men vi har lärt oss ett systematiskt problemlösningssätt. i rätt prioriteringsordning. Inte minst examensarbeten och praktikjobb har betydelse. Sågverk är spännande. Här finns många alternativa uppgifter för oss, menar Erik Tham och Lars Isaksson, högskolestudenterna från KTH: Optimering av volymutbyte, ekonomiskt utbyte, investeringsanalyser etc. Kontakterna med högskolorna används allt mer. Ett examensjobb gjordes nyligen på styrsystemet i den nya PLC-programmeringen. Vem höll reda på ändringar? Var sparades back-up etc. En civilingenjör kanske inte kan tekniken fullt ut. Men vi har ett systematiskt problemlösningssätt, säger Mattias Forslund. Vi har inte alltid en spetskunskap men vi har en verktygslåda för att kunna räkna fram lösningar på problem som vi möter i vardagen. get attraktivt för nyutbildade ingenjörer. Och det är väldigt viktigt för oss, säger Nils. Vi vill framstå som expansivt och attraktivt för unga välutbildade människor. Vi måste ha in ny kompetens. Tricket är att få in akademiker för att kunna ta emot nya. Han är optimist idag: Vi har lagt en plattform och har potential att bli riktigt lönsamma. Konceptet är lysande. Råvaran finns. Marknaden finns. Men produktionen har ännu inte nått upp i rätt volymer. Sakta börjar man angripa problem på rätt sätt, med förstudier och analyser för att sedan lösa Attrahålla Katarina Palm är kompetensutvecklingsansvarig inom Stora Enso Timber och jobbar med rekryteringsfrågor för alla sågverk inom Stora Enso i Sverige. Hon ser ett långsiktigt problem om antalet akademiker blir för få på en plats. Vi brukar prata om att attrahålla. Att göra arbetet attraktivt för att kunna behålla välutbildade människor. Och det gör vi bland annat genom att anställa fler på samma ställe. Då skapar vi långsiktigt att bättre klimat för utveckling av både företaget och den enskilde. För Katarina är det viktigt att ständigt hålla högskolekontakterna öppna. Det kan handla om rekrytering av sommarjobbare, få in ex.jobb och praktikanter från högskolorna etc. Vi måste hela tiden synas på högskolorna och visa vad vi vill och vilken miljö vi kan erbjuda, menar hon. Och vi märker redan nu att allt fler kontaktar oss. Katarina Palm vill se rekryteringen av välutbildade akademiker som en del i ett systematiskt arbetssätt. För att skapa en effektiv men också attrakttiv arbetsplats måste det finnas utrymme för flera akademiker på samma arbetsplats. 4