Framgång genom människan

Transkript

1 Framgång genom människan Utvecklingen i skogsindustrin med en allt mer standardiserad och för alla tillgänglig teknik innebär att konkurrenskraften än mer än tidigare är beroende av vår förmåga att bättre än konkurrenterna utnyttja de resurser vi har. Globaliseringen innebär vidare att Sverige som skogsindustriland möter allt hårdare konkurrens, inte bara om kunder utan också om investeringar. För att stå högst på prispallen i skogindustrin gäller att vara bäst och bäst blir man bara om man har de rätta medarbetarna samt förmår att skapa rätt förutsättningar för dessa att göra riktigt bra arbetsinsatser. Svensk skogsindustri har fortfarande en relativt låg andel högskoleutbildade bland medarbetarna och ett sätt att utveckla vår konkurrenskraft är därför att målmedvetet öka andelen när vi anställer nya medarbetare. Konkurrensen om välutbildade högskolestudenter är dock hård. Därför är det viktigt för oss inom skogsindustrin att stimulera intresset för branschen och att tidigt fånga upp och ta tillvara de ungdomar som visar ett aktivt intresse. En konkurrensfördel vi har som bransch har är det stora antal praktikplatser vi kan erbjuda. Detta är rätt utnyttjat en positiv faktor för att stimulera ungdomar att både välja utbildningslinjer riktade mot skogsindustrin samt att konkurrera med andra branscher när det är dags att välja sin första arbetsgivare. Vi måste dock se till att rimlig andel av tillgängliga praktikplatser går till studenter. Våra koncerner bör därför ge uttryck för en tydlig uppfattning avseende hur vi tillsätter praktikplatser och skapar balans mellan anställdas barn och studenter med krav på praktiktjänstgöring. I första hand ska vi givetvis försöka knyta de duktigaste förmågorna till oss, men det har ett värde att ha intresserade och kunniga ambassadörer för vår verksamhet även på andra håll i vår omvärld. Långsiktig konkurrenskraft bygger också på att vi redan idag förmår att lyfta blicken från de vardagsfrågor som vi alla dagligen brottas med på våra arbetsplatser. Det kan handla om att bygga upp ett aktivt kontaktnät med berörda högskolor och att våga fatta lokala beslut som är nödvändiga för att bereda plats för de studenter som behöver göra examensarbete eller få praktikplats i sin utbildning. Som vägledning för våra lokala enheter är en tydlig koncernpolicy ett bra stöd. Här ska den högsta ledningen på ett kraftfullt sätt ange riktlinjer som ska stödja bruken i sitt arbete. Utan tvekan måste den samlade utbildningsnivån inom skogsindustrin höjas om hög kompetens ska vara ett av våra viktigaste konkurrensmedel i framtiden. Många och bra praktikplatser åt bl a blivande civilingenjörer är kanske vårt effektivaste verktyg att stärka branschens attraktionskraft. Använd det verktyget redan i sommar. Det kommer att löna sig på sikt! Christer Ågren Personaldirektör Stora Enso Ordförande i Skogsindustriernas Kompetensförsörjningskommitté Vill du veta mer? Kontakta Malin Nordberg oo malin.nordberg@storaenso.com eller Mårten Ericsson, Skogsindustrierna, tel , marten.ericsson@skogsindustrierna.org som också tar emot beställningar på fler exemplar av Hjärnkraft Södra Blasieholmsgatan 4A Box Stockholm Tel Hjärnkraft 2005 ges ut av Skogsindustriernas Kompetensförsörjningskommitté text Sven Magnusson foto Christer Höglund & Magnus Sjöqvist.

2 Det är ett bra sätt för studenterna att lära känna oss och för oss att känna studenterna oavsett om de ska bli anställda eller möta oss senare som kunder eller beslutsfattare Kemiföretaget som medvetet satsar på praktikplatser Kemikoncernen Akzo Nobel har satsat på många praktikplatser i förhållande till sin storlek. Det är ett bra sätt för studenterna att lära känna oss och för oss att känna studenterna oavsett om de ska bli anställda eller möta oss senare som kunder eller beslutsf a t t a re, säger Karin Rappmann som är ansvarig för kompetensfrågor inom Eka Chemicals i Bohus. Inom koncernen har man valt att se studenterna som b l i vande ambassadörer oavsett om de blir anställda eller inte. medveten strategi Akzo Nobel har en medveten strategi mot högskolestudenter där en koordinator finns anställd centralt i holdingbolaget i Nacka. En re p resentant för varje enskilt bolag finns med i den centrala gruppen. En gemensam hemsida visar ex.jobb och praktikplatser och gemensamma satsningar där man visar ett gemensamt ansikte utåt. Inom koncernen finns också två specialprogram som högskolestudenter kan söka, en internationell praktik i USA, Holland, Tyskland och Sverige och en som leder till praktik på huvudkontoret i Arnhem. Inom varje enskilt företag finns starka knytningar till en enskild högskola, för Eka Chemicals handlar det naturligt om Chalmers. Vi har en tät dialog med eleverna där, berättar Karin Rappmann. Inom företaget har man också en fastställd policy för praktikplatser. Karin berättar: I första hand tar vi in anställdas barn som behöver praktik. I andra hand tar vi emot studenter som behöver praktik. I tredje hand erbjuder vi praktik för anställdas barn som inte är beroende av praktik i sin utbildning. Karin Rappmann på Eka Chemicals ser examensjobb och praktikplatser dels som en rekryteringsåtgärd men också som en möjlighet att presentera företaget för välutbildade ungdomar.

3 tema: Pra k t i k p l atser och ex. j o bb HJÄRNKRAFT 2005 en tidning från skog s i n d u s t ri e rnas ko m p e t e n s f ö rs ö r j n i n g s kommitté nummer 2 år 2001 Linda Johansson kom i kontakt med skogsindustrin redan som 18-åring när hon gick på tekniskt gymnasium. Via praktikjobb och ex.jobb är hon idag utvecklingsingenjör på Stora Enso i Skoghall. Sommarjobb och ex.jobb blev Lindas väg in i Skogsindustrin Svensk skogsindustri har fortfarande en relativt låg andel högskoleutbildade bland medarbetarna. Konkurrensen om välutbildade högskolestudenter är hård. Därför är det viktigt att stimulera intresset för branschen och att tidigt fånga upp och ta tillvara de ungdomar som visar ett aktivt intresse. Många och bra praktikplatser åt bl a blivande civilingenjörer är ett effektivt verktyg att stärka branschens attraktionskraft. Använd det verktyget redan i sommar. Det kommer att löna sig på sikt! skriver personaldirektör Christer Ågren. Hela hans inlägg finns på sidan 2 På Stora Enso i Skoghall har man tagit en policy hur företaget ska agera när det gäller praktikplatser och sommarjobb i relation till sökande studenter och barn till anställda.

4 Presentera industrin för välutbildade ungdomar Hon har nyss kommit hem från Spanien och ett besök på Tetrapak i Madrid. Nu är hon tillbaka på Stora Enso i Skoghall. Jag gjorde en uppföljning av en provkörning därnere, berättar Linda Jo h a n s s o n, u t vecklingsingenjör på kart o n g t i l l ve rkningen. Linda har varit anställd i drygt två år men har redan, trots sin ungdom, många års erf a re n h e t från skogsindustrin. Hon kom i kontakt med branschen redan som 18-åring när hon gick på tekniskt gymnasium och sommarjobbade på laboratoriet på Assi- Domän Kraftliner hemma i Piteå. Jag tog driftsprove r, minns hon. Sommarjobbet blev senare också vikariat och praktikplats. sett möjligheterna Hon hade sett möjligheterna och under utbildningen Kemiteknik på Luleå Tekniska Högskola var det naturligt att hon läste Stora Ensos katalog över ex.jobb. Ett förslag från Skoghall om optimering av limning, lukt och smak blev hennes examensarbete. Jag fick ett bra intryck med bra intro d u k t i o n och två handledare som tog sig tid, säger Linda som sett andra exempel på arbetsplatser som inte haft tid för studenterna som lätt blivit utlämnade. Samtidigt noterade Linda att företaget tog tillvara resultatet av hennes arbete: Det var också viktigt, säger hon. Linda Johansson jobbar som utvecklingsingenjör iskoghall. Hennes väg in i branschen har gått via sommarjobb, praktikplats exjobb och trainee. Jag fick snabbt se bilden av ett högteknologiskt företag med komplexa maskiner och produkter, säger hon. via traineeprogrammet Hennes fortsatta väg in i skogsindustrin gick via Stora Ensos internationella traineepro g r a m som hon fortfarande har stor nytta av: Det gav mig ett fantastiskt kontaktnät som jag använder när det dyker upp specifika problem på jobbet. Jag ser hur de löser problem på andra håll. Idag känner Linda hur hon på ett bra sätt lotsats in på utve c k l i n g s a vdelningen där hon idag har sin tjänst. Hon lärde känna branschen genom sommarjobb och praktikplats och fick en möjlighet att presentera sig och lära företaget genom ex.jobb och tranieeprogrammet. Men även välutbildade studiekompisar som

5 inte fortsätter att jobba inom industrin har nytta av ex.jobb och praktikplatser, tror Linda: Det är viktigt att göra reklam för företaget och branschen, att bryta bilden av skogsindustrin som en gammal traditionell bransch. Jag fick snabbt se bilden av ett högteknologiskt företag med komplexa maskiner och produkter. Inte minst unga akademiker borde plockas in i större omfattning. Har de rätt intentioner och rätt personlighet blir de en tillgång. Vi behöver kompetent folk. Fredrik Turzik, Sektionschef på KM 7 i Skoghall avancerat snabbt Fre d rik Tu rz i kär 29 år och redan sektionschef på kartongmaskin 7 i Skoghall. Han har snabbt ava n- cerat via utvecklingsingenjör och driftsingenjör och har på så sätt fått inblick i såväl marknad, kunder, och kvalitet som underhåll och inve s t e r i n g a r. Idag har Fredrik ett personal- och budgetansvar för maskinen som sysselsätter ett 65-tal personer i sex skiftlag. När jag gick på gymnasiet hade jag en bild av skogsindustrin som tråkig och utan utvecklingsmöjligheter, säger han. annan bild Idag är bilden en helt annan, lokalen är ren, den väldiga maskinen är tyst och Fredrik är själv ett bevis på utvecklingsmöjligheterna för den som har förutsättningar och vill satsa. Själv kom han första gången i kontakt med industrin som sommarjobbare efter naturve t e n- skaplig linje på gymnasiet. Han pluggade sedan på Karlstad Universitet och läste bl a cellulosa- och pappersteknik men också bl a pedagogik eftersom han en gång tänkte bli lärare. Han ser hur viktigt det är att presentera verksamheten för välutbildade ungdomar. Visa den öppna atmosfär och trevliga organisation han upplever runt sig i Skoghall: Inte minst unga akademiker borde plockas in i större omfattning, säger han. Har de rätt intentioner och rätt personlighet blir de en tillgång. Vi behöver kompetent folk inom skogsbranschen. Fredrik Turzik kom första gången i kontakt med Skoghall via sommarjobb efter gymnasiet. Sedan läste han bl a celluslosa- och pappersteknik på Karlstad Universitet och år idag tillbaka som sektionschef. Skoghall prioriterar högskolestudenter Ett mycket bra sätt att möjliggöra för studenter att lära känna vår verksamhet är att erbjuda dem möjligheten att skriva sina examensarbeten hos oss. Det skriver Stora Enso Packaging Boards Sk o g h a l l s Bruk i sin policy om praktik och examensarbete. I policyn markerar företag att man ska ve rka för att erbjuda högskole- och unive r s i t e t s s t u d e r a n d e praktik och/eller arbetslivserf a renhet under sommarmånaderna. Vi samarbetar med vissa gymnasieskolor, högs k o l o r / u n i versitet och bör därför erbjuda möjlighet till praktik för deras studenter, skriver man vidare. Även studenter från andra högskolor/universitet är en prioriterad grupp. stora ensos högskolegrupp Vi har som alla andra en diskussion om sommarjobb för anställdas barn. För vår ve rksamhets fortsatta utveckling anser vi att det är viktigt att kunna erbjuda praktikplatser för högskole- och universitetsstuderande. Dessa är därför en prioriterad grupp när vi tar in folk under sommarmånaderna, säger Per Bengtsson som är kompetensförsörjningschef på Stora Enso i Skoghall och som dessutom sitter med i Stora En s o s högskolegrupp.

6 Stora Enso Fine Paper i Mölndal har utvecklat ett när samarbete med Chalmers. Examensarbeten uppmuntras och tid sätts av för handledning. Förutom tanken på re k rytering har vi ofta nytta av det jobb studenterna lägger ner, de är exempelvis otroligt duktiga på data, säger u t vecklings- och miljöchefen Thomas Er i c s s o n när vi träffas på Chalmers för att följa sista steget under ett examensjobb - redovisningen. Under 20 veckor gjorde Erik Axe l s s o n, som studerar på Chalmers, en energianalys av torkpartiet på PM5 på Stora Enso Fine Paper i Mölndal. Han mätte, kartlade och omsatte ett program till verkligheten i produktionen och såg möjligheter till energieffektivisering. Stora möjligheter Fört o rken avlägsnar en procent av va t t n e t men förbrukar 2/3 av energin, säger han. Där finns stora möjligheter. När han föreslog projektet som ett ex.jobb tog utvecklingschefen på Stora Enso i Mölndal, Thomas Ericsson tacksamt emot: Dels har vi sedan länge ett bra samarbete med Chalmers och vi ser det som viktigt att locka till oss högteknologisk kompetens för att behålla konkurrensförmågan framgent, säger han. Dessutom gjorde vi för två år sedan en mots varande kartering av en kartongmaskin ur energisynpunkt. Nu får vi en bra bild av nuläget i PM5, vi kommer att ha nytta av Eriks arbete. Redovisar sitt arbete Vi träffas en tisdagseftermiddag på Chalmers där Erik strax ska redovisa sitt examensarbete. Thomas har åkt in från Mölndal för att lyssna och för att också träffa folk från institutionen. Han är mån om fungerande handledare för studenterna ute på företaget men också mån om ett nära samarbete med pro f e s s o rer och övrig personal på Chalmers. Erik Axelsson och Thomas Ericsson strax före redovisningen på Chalmers av Eriks ex.jobb om möjlig energieffektivisering på Stora Enso paper mill i Mölndal. Foto. Magnus Sjöqvist) Examensarbetet på Stora Enso i Mölndal har varit lärorikt för mig som person Eriks ex.jobb skapade intresse för branschen En unik ställning Vi har en unik ställning inom St o r a Enso, tror Thomas, som har en regelbunden information för fjärde årskursen på Chalmers. Professor Lennart Persson Elmeroth från Chalmers har lång erf a renhet av kontakter med Skogsindustrin. Möjliga förbättringar Framför allt inom Värö och Stora Enso i Mölndal är man väl införstådda med vad vi kan när det gäller energieffektivisering, säger han. Samtidigt ser han stora möjligheter till förbättringar: Jag skulle gärna se fler förslag till examensarbete, gärna med en diskussion med oss innan de läggs ut i katalogerna, säger han. D ä remot ser han en klar förbättring av praktikplatserna: De har gått till anhörigas barn men idag verkar det inte vara ett problem längre, säger Lennart Persson Elmeroth. Det var genom sommararbete i Skoghall som Erik Axelsson på allvar blev intresserad av skogsindustrin. Han valde själv att jobba inom ett energiprojekt på ett pappersbru k. Nu står han inför sina kurskamrater och berättar om sin energianalys av tork p a rtiet på pappersmaskin 5 och ser fram emot en framtid inom skogsnäringen, närmast som energikonsult inom Jakko Pöyry-gruppen. Visst har ex.jobbet varit tungt emellanåt, erkänner Erik. Men jag hade ett väldigt bra stöd från företaget hela tiden, jag fick eget rum, telefon och dator direkt och fick sedan en grundläggande introduktion av vem som gör vad. Det funkade väldigt bra hela tiden och har varit lärorikt för mig som person.