Program på Gymnasiet

Transkript

1 Program på Gymnasiet Finansieringen av gymnasieprogram Det är viktigt att förstå hur utbildningen på våra gymnasieprogram finansieras. Idag finns en program-peng för varje elev. Beroende på hur många elever vi tar in på ett program så styr det hur mycket pengar skolan får för att genomföra utbildningen. Därför vill vi förstås ha så många elever som möjligt på varje program och vi vill att alla klasser är fulla. Matcha platser med sökande I praktiken blir det ju sällan precis så många sökande på ett program som vi tänkte ta in. Antingen så blir det kö på ett program så vissa ungdomar inte får studera på sitt förstahandsval. Eller så blir det så få sökande så att programmet dränerar skolans andra program på pengar. Eller så startar vi inte något program det året. Fritt skolval ger en osäkerhet Men - det är ju fritt att välja vilken skola man vill som elev. Så en skola vet inte förrän påvåren hur många som sökt till höstens program. I februari gör eleverna ett första val så då måste vi ha berättat vilka program vi har. Sedan kan vi ändra vårt "erbjudande" innan eleverna gör ett eventuellt omval i maj. KSL Om en elev söker till en skola i en annan kommun eller en friskola så måste de få samma ersättning. Fördelen med det är att eleven har samma möjlighet till bra utbildning oavsett vilken skola han eller hon väljer. Eller "HEN väljer" som vi säger i Miljöpartiet. Förut kunde det vara rätt mycket administration för förvaltningen att hantera ersättningskrav från alla olika program i alla kommuner och friskolor. Idag går bara ungefär 75% av våra ungdomar i våra kommunala skolor. För att minska administrationen så har de flesta Stockholmskommuner genom KSL, Kommunförbundet Stockholms Län, beslutat att införa en gemensam gymnasieregion. Alla elever som söker plats på ett gymnasieprogram från dessa kommuner skall vara likvärdiga. Det gäller kostnaden för gymnasieprogrammet. Det har alla kommunerna kommit överrens om så det blir likvärdigt i en prislista. Den prislistan är en max-prislista. Så vi får inte ge våra egna gymnasieskolor mer pengar än så. Men i utbyte så får va denna summa från andra kommuner. En lika viktig fråga är förstahandssökande. Om en elev söker ett progam i en annan kommun som finns i Haninge så kommer man bara in på programmet om alla andra sökande från hemkommunen fått plats och det finns plats över. I och med

2 samverkanavtalet så har vi säkrat upp att alla våra ungdomar kan utbilda sig på vilken gymnasieskola de vill i hela storstockholm. För övrigt ser vi i statistiken att de elever som inte kommer in på sitt förstahandsval utan bara på sitt andrahandsval lyckas sämre i skolan. Idrottsakademierna Samma sak gäller idrottsakademieleverna. Dels de ungdomar i Haninge som vill satsa på en elitidrottskarriär men ändå inte vill försumma sina gymnasiestudier. Haninge har en av sveriges bredaste Idrottsakademier påfredrika och övriga skolor. VI vill att så många elever som möjligt väljer att studera där. Även om en av våra ungdomar vill elitsatsa i en idrott som vi inte har i vår Idrottsakademi så vill vi stötta det. Därför tar vi i veckan ett nämndbeslut att godkänna ett samverkanavtal med Vansta kommun som har en cykelakademi p åsin gymnasieskola. Och det tänker vi göra med alla kommuner i sverige där våra ungdomar vill studera och elitsatsa på sin idrott samtidigt. Branschernas behov Jag träffade en elev i botkyrka... Nej - men när vi hade möte härom veckan med Plåtslageribranschen så tyckte dom att vi tänker fel. De framhärdar att det behövs 300 plåtslagare per år i stockholmsområdet. Och bara 9 stycken blir utexaminerade i år. I Kista. Det finns bara två skolor som har Plåtslageriprogrammet. Dom ligger norr om stan. Söder om stan så finns det två kommuner som erbjuder Plåtslageriprogrammet men bara som lärlingsutbildning. De flesta branschföreningar anser att lärlingsutbildningar har för stora kvalitetsproblem. Företaget ska tillhandahålla en handledare och en plats på företaget och skolans lärare blir bara en mentor till handledaren. I haninge har vi haft noll sökanden två år i rad. Vilka gymnasieprogram ska vi ha? Vi har med 15 av 18 nationella program en av de bredaste gymnasieutbuden i sverige. Vi har en av de bredaste yrkesgymnasieskolorna i storstockholm. Vi har en av sveriges bredaste Idrottsakademier. Så, vilka gymnasieprogram ska vi ha här i Haninge? Det är en fråga som jag tycker att ni i Kommunfullmäktige borde lägga lite tid på att fundera över. Det har aldrig diskuterats politiskt i Haninge vad vi ska ha för gymnasieprofil. Man kan ju tycka att det är självklart...

3 Om en bransch meddelar att de behöver arbetskraft så borde vi ha den utbildningen och se till att eleverna väljer den utbildningen. Dom får ju jobb direkt! Hur självklart som helst! Eller hur? Vad är SYVarnas roll? Vem ska i så fall se till att eleverna väljer "rätt" program? Kanske Studie- och Yrkesvägledarna? Ska dom se till att eleverna väljer ett program som ger jobb? För vilka elever? Dom som annars går ut Tekniska programmet och går vidare till KTH? Nej. För dom som inte vet vad dom vill? Ja kanske? Eller? MEN - då får vi professionen emot oss. Studie- och Yrkesvägledarna vet att om en elev gör ett felaktigt val till Gymnasiet så ökar risken för avhopp. Och oavsett om avhoppet är efter en termin eller när man redan börjat arbeta i yrket, så går det inte lika bra för dom eleverna. Och där har dom stöd i statistiken. Alltså ska Studie- och Yrkesvägledarna göra sitt jobb och hjälpa eleverna att hitta det studieval som är rätt för dom. Vad är Branschernas roll? Vad är branschernas roll? Ska dom locka eleverna till ett yrkesprogram med hjälp av häftiga bilar, kända personer som "arga snickarn", eller kanske en gratis ipad under studietiden om du signar ett kontrakt i förväg? Nej - av samma skäl som jag nämnde tidigare så är det nog att kasta pengarna i sjön. Och att lura ungdomarna. Nej, branschernas roll är nog en annan: - De ska informera om alla fördelar och nackdelar i sitt yrke. Kanske på separata gymnasiemässor i Haninge? - De kan ju erbjuda sommarjobb så ungdomarna får en känsla för vad yrket innebär. - De ska absolut hjälpa oss med statistik och information om vad branschen har för behov av arbetskraft i framtiden. Gärna i antal jobb per år i stockholm som Plåtslageribranschen gör. Det är bra info. Plåtslageribranschen planerar nu en roadshow genom sverige och att besöka alla årskurs 9-elever på de orter som har plåtslageriutbildningen. Nu är det för sent för intaget hösten 2013 men Fredriks rektor har fått ett uppdrag att försöka hitta lösning för att öppna intaget igen hösten Så vad är kommunens uppgift? Idag har förvaltningen och skolorna till uppgift att tillgodose de val som eleverna gör. Vi hade 2012 över 150 elever som gjorde sitt förstahandsval till program i Haninge som de inte kom in på. För att tilgodose behovet från eleverna kanske vi måste minska platserna på ett program, eller lägga ned ett program, för att kunna öka antalet platser på ett annat program som eleverna söker till.

4 Vi ska givetvis inte lägga oss platt för marknaden. Vi sk informera, logga och arbeta tillsammans med branschföreningar och arbetsförmedling för att informera så mycket det bara går. Vi diskuterar till exempel just nu om vi ska utöka sommarjobbsmässan, som är otroligt populär i Fredrika Bremerskolan, eller om vi ska starta en separat gymnasiemässa bara för Haninge. Vi utreder just nu hur organisationen för Studieoch Yrkesvägledarna ska se. Vi har nu satsat extra pengar på och utreder hur vi bättre kan ta hand om de ungdomar under 20 år som hoppat av Gymnasiet eller inte en börjat på ett Gymnasieprogram De nedläggnings-aktuella programmen Plåslageri Om vi tittar på de program som hotades av nedläggning förra året så kan vi börja med Plåtslageri som är en inriktning i Bygg- och anläggningsprogrammet 2011 så hade vi noll sökanden den 15 februari till Plåtslageriprogrammet men vi höll ändå programmet öppet och fick fortfarande noll sökanden den 15 maj. Så det startades ingen klass hösten så fick vi åter igen noll sökanden den 15 februari och valde då att stänga antagningen inför omvalet. Därför föreslog förvaltningen att vi skulle lägga ned det programmet. El- och teknikprogrammet Ett annat program som läggs ned är El- och teknikprogrammets lärlingsutbildning sökte fyra elever och vi valde att inte starta det programmet så därför föreslog förvaltningen att vi skulle lägga ned det programmet. Lastbil- och mobila maskiner I Fordons- och transportprogrammet finns en inriktning som heter Lastbil och mobila maskiner. Det här är en typiskt dyr utbildning förståss eftersom man pratar om stora fordon och stora motorer. Efter att informationen kom ut att programmet var i farozonen förra året - bland annat i tidningen - så hade vi dialog med Branschföreningar och även flera lokala företag. Dom var beredda att samarbeta för att rädda kvar utbildningen i Haninge och vi kom överrens om att den blir en lärlingsutbildning. Den läggs därför inte ned. Och det är kul. Karosseri och lackering Det finns också en inriktning Karosseri och lackering som var nedläggningshotad. Där fick vi t.ex brev från IF Metall som var mycket oroade och påpekade att Haninge hade Storstockholms enda skola med det programmet. Men där kom det ett stort antal sökande på sommaren så den blev faktiskt full. Även här har vi lokala företag som är mycket angelägna om att samarbeta för att bevara utbildningen lokalt. Vi tror att anledningen till sena anmälningar till denna linje beror på att eleverna hade blivit antagna på program utanför Haninge men efter att ha funderat på vad de långa resorna skulle innebära ångrade sig och sökte till Haninge istället.

5 Produkt- och maskinteknik Hela det Industritekniska programmet är svårt att få elever till och vi har tvingats lägga nedprodukt- och maskinteknik Allmän statistik: Svetsteknik Även Svetsteknik var i farozonen men nu ser det faktiskt ljusare ut. Vi har det enda Svetsteknik-programmet i sitt slag i Storstockholm. Vi har nämligen fått en internationell certifiering från Svetskommissionen och vi har gott hopp om att kunna bli riksrekryterande utbildning. Blir vi riksrekryterande så kan vi vara säkra på att få fulla klasser.

6 Statistik från Svetsprogrammet: Energiteknik i El- och energiprogrammet hade st förstahandssökande så vi startade inte någon klass då Godshantering i Fordons- och transportprogrammet (antagning till inriktning) Hantverksprogrammet Hela Hantverksprogrammet med inriktningarna Finsnickeri, endast lärlingsutbildning Textil design, endast lärlingsutbildning Övriga hantverk, endast lärlingsutbildning Lärlingsutbildning Humanistiska programmet Språk hade 2011 noll sökanden Hotell & Turism hade 2011 svagt intressen. Synd eftersom vi vill satsa på turistnäringen i Haninge. Inte minst på grund av skärgården... De nya programmen NY: Färskvaror, delikatess och catering Lärlingsutbildning i Restaurang- och livsmedelsprogrammet

7 Subtopic NY: Simning Ansökan NIU: Cheerleading Ansökan NIU -> RIG Boxning Eventuell ansökan NIU Orientering