PERSONALENS KUNSKAP VÄGEN TILL FRAMGÅNG

Transkript

1 Tema: Kompetens- och utbildningsfrågor Nr Nyheter från Sirius finns också på Branschens utbildningsbehov samordnas Sveriges befolkning koncentreras alltmer PERSONALENS KUNSKAP VÄGEN TILL FRAMGÅNG 1

2 KRÖNIKA: Ökad kompetens lönar sig Egna kompetensen betyder allt i dag 3 Lagets kompetens lägger grunden för en effektiv produktion. I laget behövs både kvinnor och män, nyanställda och erfarna, allt i en medveten blandning. Det är mångfalden som gör att samma fråga kan betraktas med nya perspektiv. Den samlade kompetensen ökar. Detta skapar bättre förutsättningar att jobba med ständiga förbättringar i syfte att öka produktiviteten och skapa tryggare jobb. För att utveckla lagets kompetens finns två huvudvägar- rekrytering av nya medarbetare och kompetensutveckling av befintlig personal. Rekrytering av nya medarbetare med bra, relevant utbildning är ett självklart sätt att fylla på med ny kompetens. Eftersom antalet rekryteringstillfällen i en mogen bransch är få, är det viktigt att varje tillfälle utnyttjas väl. Det blir enklare om: Företaget har en genomtänkt rekryteringspolicy. Det finns många med rätt kompetens på arbetsmarknaden. Företaget har en stark attraktionskraft. Som framgick på Kompetensforum så har Sverige en stark urbaniseringsgrad. Ungdomar, i synnerhet unga kvinnor, lämnar mindre orter för att skaffa sig utbildning och jobb i stora städer. Många blir kvar där och blir då svåråtkomliga för våra företag - rekryteringsbasen krymper. För att kompensera en begränsad rekryteringsbas måste vi jobba aktivt med att stärka branschens attraktionskraft. Kompetensutveckling av befintlig personal är den andra självklara metoden för att öka kompetensen. Systematisk kompetenskartläggning, individuella utvecklingssamtal och riktade insatser för att täppa till kompetensgap är beprövade åtgärder i sammanhanget. Massa- och pappersindustrin är relativt bra på detta. Men det hindrar inte att vi kan bli ännu bättre. Ett område där flera företag efterlyser en gemensam nystart handlar om branschens befattningsutbildningar. Därför har Sirius tagit initiativ till ett nytt Utbildningscentrum ett nätbaserat kommunikationsnav för samordning av utbildningsbehov. Här ska ett bruk med ett visst utbildningsbehov kunna upptäcka andra bruk med liknande behov. Flera fabriker kan samordna sina intressen och tillsammans hitta en utbildningsleverantör som kan matcha behoven. Sirius Kompetensforum som samlade drygt 100 deltagare från hela landet. Samordnande befattningsutbildningar utreds 4-5 Ojämn fördelning av utbildad arbetskraft 6 De yngre kvinnorna flyttar till storstäderna 7 Se upp med det luriga svavelvätet! 8 Förhoppningen är att detta möjliggör att fler utbildningar genomförs. Detta ökar kompetensnivån hos de medarbetare som deltar. Och när en utbildning väl är genomförd tillämpas standardiserade utvärderingsrutiner. Det blir enklare att se vad som var bra och vad som behöver förbättras. På så sätt blir verktyget kvalitetsdrivande. Deltagarna på Kompetensforum var eniga: Utveckla Sirius Utbildningscentrum så snart som möjligt och säkerställ att det kommer till användning i praktiken. Mårten Ericsson Ordförande Sirius 2

3 Pappers ordförande Matts Jutterström och vvd för BillerudKorsnäs Christer Simrén är eniga om vikten av ständigt förbättrad kompetens på de svenska massaoch pappersbruken för att stå emot den allt tuffare globala konkurrensen. Christer Simrén, BillerudKorsnäs, om sin bild av framtidens operatörer: Vår egen kompetens gör skillnaden på en allt tuffare global marknad Det är medarbetarnas kompetens som gör svensk skogsindustri konkurrenskraftig. Christer Simrén, vice VD och operativ direktör BillerudKorsnäs, var tydlig när han berättade om sin bild av framtidens operatörer: Den globala marknaden blir tuffare och tuffare. Då måste vi styra maskiner och verksamhet så effektivt som möjligt. Och det är bara genom teamarbete och multikompetens bland medarbetarna, en bred kompetens, som vi kan bygga verksamheten. Christer Simrén har studerat konkurrenter över hela vår värld, sett hur pappersbruk, inte minst i asiatiska länder, investerar i nya och högeffektiva pappersmaskiner. Men vi är inte rädda för konkurrensen eller utvecklingen, slår han fast. Vi kan utveckla alltfler applikationer, bygga in fler lösningar i produkterna, göra dem starkare, miljövänligare få bort plasthavet ni alla sett flyta omkring därute. Det handlar om nya material, nya lösningar för att skruva upp verksamheten. Men det krävs bred och djup kompetens, betonar han. Och ett platt tänkesätt som involverar alla. Medarbetarna är de starkaste fibrerna Medarbetarna är de starkaste fibrerna i vår produktion i vår produktion. Och begripliga mål ska styra tanken och arbetet så att vi vågar göra annorlunda, vågar tänka nytt, säger Christer Simrén. Kan vi rekrytera de bästa? Idag finns det kunnandet på många håll. Men hur ser framtiden ut kan den samlade skogsindustrin rekrytera de bästa till branschen? Kan branschen utveckla personalen att ständigt bli bättre? Sveriges befolkning koncentreras alltmer till Stockholm, Göteborg och Malmö. De som blir kvar utanför storstäderna blir allt äldre andelen yrkesverksamma koncentreras till storstäderna. I övriga landet väntas däremot folkmängden minska. Glesbygden har också andra tydliga trender: lägre skolresultat, en lägre utbildningsnivå nationellt sett, samt en förhållandevis stor andel utflyttning av välutbildade framför allt kvinnor - från regionen. Viktigt se möjligheterna Frågorna lyftes under Sirius Kompetensforum. Matts Jutterström, ordförande för Pappers, poängterar det livslånga lärandet, att utveckla den befintliga personalen. Men också att se möjligheten att ta till vara inflyttningen av flyktingar, ofta med bra teknisk utbildning, till glesbygden som en stor potential. Men vi har en stor utmaning framför oss, säger Matts Jutterström. 3

4 Befattningsutbildningar som är specifika för massa- och pappersindustrin ska samordnas av den egna branschen. Idén lanserades under Sirius Kompetensforum och fick klartecken för en fortsatt utveckling. Dags att samordna branschens befattningsutbildningar nu? Jan Björklund, HR-specialist på Stora Enso Fors, är med i gruppen som tar fram underlag för de branschgemensamma utbildningarna: Vi är duktiga på måste-utbildningar internt på de enskilda bruken, men är sämre på att ordna befattningsutbildningar. Om vi har haft en sådan kurs internt på bruket kan det dröja många år innan vi får en tillräckligt stor grupp för att köra en ny kurs. Är man då anställd i skarven kan det bli flera års väntan för den nyanställde. Gemensam portal Torbjörn Höglund, kompetensutvecklare inom SCA Graphic, Sundsvall, presenterade tankarna inför Sirius Kompetensforum som samlade drygt hundra deltagare från Torbjörn Höglund, kompetensutvecklare inom SCA Graphic, Sundsvall presenterade tankarna om branschsamordnande befattningsutbildningar. Vi är duktiga på måste-utbildningar internt på de enskilda bruken men är sämre på att ordna befattningsutbildningar. hela landet. Det handlar om en portal på Sirius hemsida där varje enskilt bruk kan registrera sitt behov av specifika utbildningar på en offentlig anslagstavla med en deadline när man vill ha utbildningen genomförd. Behoven ska sedan samordnas, utbildningsleverantörer får lämna offerter och utbildningarna genomförs och utvärderas. Allt ska ske synligt och publiceras på nätet. Ska vara enkelt att administrera Det ska vara administrativt enkelt och kan till exempel handla om utbildning för torkare, maskinförare, operatörer i sodapanna och så vidare, säger Torbjörn Höglund. Bruk med likartade processer kan samordna utbildningen, och något bruk kanske har en egen kursgård för att hålla nere kostnaderna. Tanken bygger på förutsättningen att det ute på bruken finns engagerade medarbetare som håller igång systemet. Vad tar du med dig hem efter Kompetensforum? Minus Jonsson, ansvarig för skolkontakter StoraEnso Skoghalls Bruk. Konferensen har infriat alla förväntningar med bra föreläsningar. Vi måste uppenbart jobba ännu mer aktivt för att rekrytera de unga, att befolkningsstatistiken ser så illa ut visste jag inte. Jag tror på idén om ett Utbildningscentrum, utbildningarna är ofta så nischade och gemensamma satsningar är ett sätt att få saker att hända. Men det krävs en samordnare på varje bruk för att det inte ska flyta ut. Anders Thorén, produktionsansvarig PM 12 Holmen Paper Hallsta pappersbruk Det är verkligen bra att mötas så här, träffa kollegor från andra bruk och ventilera frågor. Man är så uppfylld av vardagen annars. Statistiken som visade åldersstrukturen var mest förvånande vi står inför stora utmaningar väldigt snart. Och Utbildningscenrtrum tror jag på - samordnade utbildningar för bruk med gemensamma förutsättningar. Vi har helt andra problem än tissueeller kartongtillverkare. Här kan vi hitta bruk som behöver samma utbildningar som vi. Charlotta Engman, fabriksdirektör Billerud Korsnäs Karlsborgs Bruk Det har varit jätteintressant att ta del av hur befolkningsstrukturen ser ut och hur de unga tänker idag. Det finns en stor demografisk utmaning och det vi hört bekräftar den bild jag har fått tidigare. Vi har börjat en generationsväxling och jag ser stora möjligheter för oss att attrahera och 1990-talister. Vi har blivit bättra på att kommunicera. Att jobba tillsammans i ett gemensamt Utbildningscentrum ser jag som en stor möjlighet. Marie Olsén, ordförande Pappers BillerusKorsnäs Skärblacka bruk Det har varit jätteintressant och 4

5 Ett nätbaserat kommunikationsnav för samordning av utbildningsbehov kan bli verklighet om branschen väljer att satsa tillsammans. Idén diskuterades i grupper under Kompetensforum och efteråt fanns bara positiva reaktioner. Det innebär att arbetet med Sirius utbildningscentrum nu fortsätter. En bra idé som branschen behöver, sammanfattade Marie Olsén, ordförande för Papppers BillerudKorsnäs, Skärblacka. En klok tanke att samla utbildningsbehovet, tycker Maria Sundvall, HR-partner SCA Graphic, Sundsvall. Det kan bli ett bra komplement till de utbildningar vi har internt. jag fått kunskaper som jag inte hade - jag kände inte till att det var så stor skillnad mellan storstadsregionerna och övriga landet när det gäller den förvärvsarbetande befolkningen framöver. Ett utbildningscentrum som kan utveckla vår egna är riktigt bra. Vi kan inte bara bygga på att ta in spetskompetens från högskolorna, vi ska blanda med våra operatörer och låta dem utvecklas. Thomas Westerlund, underhållschef SCA Munksund Det har varit bra och intressanta föreläsningar med bra statistik om hur befolkningen ser ut på ett regionalt plan. Det är dessutom bra om branschen kan ta kontroll över utbildningsfrågorna igen med hjälp av ett gemensamt utbildningscentrum. Jan Persson, Sveriges Ingenjörer Arctic Paper Grycksbo Det här ett bra sätt att mötas med intressanta föreläsningar. Jag trodde inte förändringarna och omflyttningarna inom landet vi står inför skulle vara så dramatiska som vi nu fick se. Ett Utbildningscentrum kan säkert vara bra, men berör nog operatörer mer än oss ingenjörer. Kenneth Johansson, ordförande Pappers Holmen/Braviken Det har varit en intressant dag, inte minst är det spännande att höra hur ungdomar tänker och att se hur åldersstrukturen skiljer sig så mycket över landet. Tankarna på ett Utbildningscentrum är bra, det borde varit genomfört för länge sedan. Gunilla Ekstam, HR chef Södra Cell Mönsterås Vi tänker ibland lite smalt i vardagen - nu vidgar vi perspektiven och det är bra. Vi ska åka hem och analysera vår egen region och se hur åldersfördelningen ser ut idag och framöver. Det ska bli intressant. Vi har absolut ett behov av ett utbildningscentrum för att samordna oss i branschen och bli starkare och på så sätt kunna styra utbildningarna. 5

6 Nästan alla län utanför storstadslänen håller på att förgubbas och förgummas Sveriges befolkning koncentreras alltmer till Stockholm, Göteborg och Malmö. I glesbygdskommunerna väntas däremot folkmängden minska och det är ofta unga med bra utbildning i arbetsför ålder som försvinner. Kvar blir de äldre regionala befolkningskurvor visar tydliga trender storstäderna befolkas av unga människor. Det är först när vi granskar de olika regionerna var för sig som vi upptäcker oroande tendenser; så gott som samtliga län utanför storstadslänen håller på att förgubbas och förgummas, säger Jan Sundqvist, statistiker som arbetar med prognosfrågor på Arbetsförmedlingen. Mycket av dagens forskning när det gäller tillväxt bygger på uppfattningen att Sveriges befolkningsfördelning ser ut som den gjorde för hundra år sedan. Det är mycket riskabelt, eftersom teorierna stämmer endast i de tre storstadsområdena, säger Jan Sundqvist. Där finns den klassiska kurvan som Jan Sundqvist presenterar oroväckande siffror. ser ut som en julgran, där de unga dominerar. När han bryter ner siffrorna på regioner ser det helt annorlunda ut de arbetsföra blir snabbt färre, de äldre dominerar. Obalansen är stor. Stora delar av Sverige imploderar, säger Jan Sundqvist. Minskar dramatiskt Om man betraktar Sverige som helhet ur ett demografiskt perspektiv ser det inte så illa ut. Men det är lika förrädiskt som om man frågar en man som står med ena foten i kokande vatten och den andra i is. Statistiskt sett är medeltalet ganska normalt. I några av våra viktigaste industrilän kommer befolkningen i arbetsför ålder att minska dramatiskt under de kommande tio till femton åren. En stor utmaning ligger redan i att ersätta befintlig personal. Det kommer att bli svårt, säger Jan Sundqvist. Bara i ett län som Dalarna behövs tusen nya ingenjörer varje femårsperiod så långt vi ser framåt. Inom skogsindustrin i landet försvinner personer inom fem år, ni behöver anställa nya medarbetare bara för att ersätta pensionsavgångarna, konstaterade Jan Sundqvist med stöd från sin statistik. Samtidigt noterar han att skolorna inte alltid är lyhörda för behovet: I Dalarna utbildas i år 200 stylister. Tvåhundra Nya generationer nya värderingar Ungdomar som är födda på 1980-talet och 1990-talet är inte som tidigare generationer. Thomas Fürth, framtidsanalytiker på Kairos Future, visade deltagarna på Kompetens- 6

7 Käthy Holstensson från Billerud Korsnäs Skärblacka Bruk diskuterar ungas attityd och förväntningar med Thomas Fürth forskningsledare från Kairos Future. forum en bild av framtidens arbetskraft som mer traditionella än tidigare generationer; det är Volvo, villa och vovve som gäller: Värderingarna har svängt, de har tröttnat på plastfamiljer och vill ha stabilitet och meningsfulla och handfasta jobb. Inte lika mycket erkänsla som självkänsla och det där med resor och utlandsupplevelser har de redan fått nog av. De är lojala, vill vara vuxna och gå på Allsång på Skansen. De ser sig som vuxna när de är 26 år och gammal det är man efter 52 år Kvinnorna försvinner till storstäderna Var tredje högskoleutbildad som går sin utbildning i Norrland försvinner från landsändan efter utbildningen. Framför allt är det kvinnorna som försvinner och då till de tre storstadsregionerna. Detta trots att Umeå växer, säger Anders Olofsson, professor i pedagogik vid Mittuniversitetet och vetenskaplig ledare för ett forskningsprojekt som bland annat ska utreda varför så många lämnar Mittregionen som är den region som tappar mest. Han är också involverad i en annan 51% 36% Andel kvinnor (51 procent) respektive män (36 procent) födda i Sverige 1989 som börjat en högskoleutbildning. (Källa: UKÄ) forskning där man följer alla inom området som är födda och som läst på universitet för att se vart de tar vägen efter sina studier. Går till storstadsregionerna Vi har ingen statistik klar ännu, men strömmarna går väldigt tydligt till storstadsregionerna; Uppsala/Stockholm, Lund/Malmö och Göteborg, säger han. Han ser en sund trend att ungdomar flyttar och att de också utbildar sig. Men problemet är att de inte kommer tillbaka i trettioårsåldern på samma sätt som förr. Mittregionen har konstaterat tre allvarliga trender; låga skolresultat, en lägre utbildningsnivå nationellt sett, samt en förhållandevis stor andel utflyttning av välutbildade från regionen. Vi måste kunna behålla fler Universitet och högskolor har idag en större nationell intagning som innebär att det kommer fler studenter från andra håll i landet och som flyttar efter examen. Det är naturligt. Men vi måste kunna behålla fler välutbildade i regionen, säger professor Anders Olofsson. Arbetskraftsbrist tydligast i Dalarna I Dalarnas län, där generationsskiftet inträffar först, kommer 40 procent av dagens sysselsatta ha gått i pension om tio år. Antalet personer i arbetsför ålder beräknas då vara personer färre än i dag samtidigtsom de äldre ökar kraftigt. Arbetskraftsbrist riskerar att slå hårt mot såväl kommuner som företag. Redan i dag är arbetslösheten i Dalarna den fjärde lägsta i landet samtidigt som hälften av företagen planerar att växa. I Dalarna har arbetsförmedlingen problem med att rekrytera till jobb. Stora pensionsavgångar gör behovet av ny personal stort. 7

8 Sverige porto betalt B Se upp med det luriga svavelvätet! Kampanjen Smart & Säkert är Sirius satsning för säkrare arbetsplatser inom massa- och pappersindustrin. Syftet med Sirius tema blad är att väcka intresse och samverkan kring arbetsmiljöfrågorna på bruken. Det nionde temabladet tar upp en lurig fara svavelväte. Luktsinnet bedövas snabbt av gasen så att lukten inte längre varnar. Detta gör att man kan utsättas för höga halter utan att märka det. Svavelväte kan ge både akuta och kroniska hälsobesvär. Om du känner lukten av ruttna ägg backa tillbaka samma väg du kom. Om arbete måste utföras i området, följ era instruktioner för arbetet och använd personlig skyddsutrustning. Sirius tema kring svavelväte består att ett temablad och en mer detaljerad checklista. Materialet finns på Där finns även de övriga temabladen. Här hittar du Sirius nya hemsida Via adressen hittar du Sirius hemsida. Här finns kampanjen Smart&Säkert, Skifthandboken, tidningen Sirius med mera. Tidningen Sirius ges ut av Sirius, Skogsindustrins råd för Industriell Utveckling i samverkan. Ansvarig utgivare: Mårten Ericsson Sirius på nätet: Text: Där ingen annan anges, Sven Magnusson Foto: Där ingen annan anges, Mårten Ericsson och Sven Magnusson 8 Vill du ha ett personligt utskick av Sirius via mejl? Gå in på vår hemsida och fyll i dina uppgifter: