Hjärnkraft Systematisk tillsyn förebygger problem inom Billerud Gruvön. en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté

Transkript

1 Hjärnkraft 2015 en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté År 2007 Tema: Förebyggande underhåll Systematisk tillsyn förebygger problem inom Billerud Gruvön

2 Kompetens och kommunikation Brukets effektivitet är direkt beroende av medarbetarnas kompetens och motivation. Ett gott ledarskap och bra värderingar lägger grunden för en förändringsinriktad organisation. Detta behövs för att möta allt högre krav från kunderna, men också för att möta pågående teknikutveckling. Färre ska producera mer, med högre kvalitet och till lägre kostnad. För att kunna tillhöra de bästa krävs en ständigt pågående verksamhetsutveckling. Oftast handlar dessa förändringsarbeten mer om att utveckla människor än teknik. Det handlar om att stärka samtliga medarbetares kompetens, och om att skapa bästa förutsättningar för en god kommunikation och delaktighet i skiftgående organisationer. I praktiken krävs ett helhetsgrepp för att utveckla brukets arbetssätt och förbättra produktiviteten. I detta Hjärnkraft har vi dock valt att sätta fokus på integrationen mellan drift och underhåll. Bra förebyggande underhåll som ökar maskinernas tillgänglighet, och därmed brukets konkurrenskraft. Billerud Gruvöns förändringsarbete vilar på ökad kompetens och förbättrad kommunikation. Medarbetarnas kompetens utvecklas när operatörerna utför en mer kvalificerad daglig tillsyn, samtidigt som underhållspersonalen fokuserar på mer avancerade underhållsinsatser. Men minst lika viktigt är att stimulera kommunikationen; mellan drift och underhåll och mellan olika skiftlag. Vi och dom ska ersättas av ett systematiskt samarbete mot en gemensam målbild. Detta nummer av Hjärnkraft är skrivet inför årets partsgemensamma Ledarkonferenser; Ledarskap för ökad kompetens och bättre hälsa i pappersindustrin. Här kommer Billerud Gruvön att berätta mera om sitt utvecklingsarbete på hemmaplan. Detta gör man på vår konferens i Karlstad. Men även SCA Packaging Obbola, Stora Enso Skutskär-Norrsundet, Södra Cell Mörrum och Holmen Paper Braviken kommer var och en för sig att berätta om sina insatser för att öka kompetensen bland sina medarbetare. Ett praktikfall på varje konferens som genomförs på fem olika orter i landet. Men här kan vi ändå bara visa upp några av alla de bruk som målmedvetet strävar på i sitt arbete mot att öka den samlade kompetensen. Insikten om de mjuka frågornas betydelse för att stärka konkurrenskraften har slagit igenom på bred front inom massa- och pappersindustrin. Att utveckla brukets kommunikation och kompetens handlar om att lägga grunden för en högeffektiv och konkurrenskraftig produktion. Mårten Ericsson Skogsindustrierna Vill du veta mer? Kontakta Mårten Ericsson, Skogsindustrierna, tel marten.ericsson@skogsindustrierna.org som också tar emot beställningar på fler exemplar av HJÄRNKRAFT 2015 Du kan också kontakta Peo Filipson på Billerud Gruvön peo.filipsson@billerud.com Medlemsföretag kan lägga ut tidningen som pdf på det egna intranätet. Den finns att hämta på adressen: via länkar: publikationer/tidningar Box Stockholm Tel Hjärnkraft 2015 ges ut av Skogsindustriernas Kompetensförsörjningskommitté och vänder sig till personer på ledande befattningar inom den egna branschen text & foto där inget annat anges Sven Magnusson

3 Thomas Nilsson chef för förebyggande underhåll, samt Jörgen Pettersson och Ulf Johansson som båda ska arbeta som driftsäkerhetstekniker i den nya organisationen, hoppas kunna se en delvis annorlunda kultur växa fram inom bruket. En kultur som allt mer bygger på samarbete mellan operatörer och underhållspersonal och där operatörerna tar över en del av underhållspersonalens vardagstillsyn. Nya arbetsmönster för ett ökat samarbete mellan drift och underhåll Handdatorn är ett viktigt redskap i arbetet. Inom Billerud Gruvöns Bruk har personalen börjat arbeta enligt ett nytt sätt som skapar dagliga möten mellan driftspersonal och underhållspersonal. Samtidigt har företaget skapat nya rutiner för operatörerna, som under varje skift lämnar sina manöverum och går förutbestämda ronder. De kontrollerar systematiskt pumpar, motorer, remmar, vattennivåer och mycket annat som kan skapa problem. Allt protokollförs med hjälp av handdatorer. Fel repareras, återkommande fel analyseras. Tradition Av gammal tradition finns ofta ett arbetsmönster på många arbetsplatser där drift och underhåll har byggt upp mentala väggar. Om det finns väggar rivs de nu, tror Thomas Nilsson, ansvarig för det förebyggande underhållet på Billerud Gruvöns Bruk.

4 Operatör med ansvar för förebyggande tillsyn Systematisk daglig tillsyn förebygger problem på Gruvön En läckande slang, en smutsig motor som riskerar att gå varm, ett lager till en pump som låter konstigt. Små fel kan leda till haverier och stora kostnader. Billerud AB Gruvöns Bruk testar just nu ett nytt system för daglig tillsyn - att bättre förebygga problem i produktionen och därmed öka tillgängligheten. Genom en utvecklad systematik med större ansvar för operatörerna och en rutinmässig kommunikation mellan operatörer och mekaniker ska de små felen upptäckas innan de hinner skapa stora problem. Det är ett nytt arbetssätt som ska skapa ett bättre samarbete mellan underhåll och drift. Går ronder Samtidigt möter operatören sin egen verklighet, bilden på datorskärmarna kompletteras med intryck från andra sinnen; ljud, dofter och synintryck ute från maskinen. Vi går ronder enligt ett fast schema varje skift, berättar Lars Frykman, som tillsammans med Sam Eriksson, båda operatörer på renseriet, arbetat fram rondlistorna som används. Totalt kollar vi och prickar av varje plats två gånger i veckan, berättar Sam Eriksson, som själv jobbade som mekaniker i verkstaden under femton år innan han började på driften. Handdator Med hjälp av en handdator protokollförs kontroller av motorer, kilremmar, olje- och vattenrör m.m. som operatörerna undersöker. Varje runda tar minuter. De nya rutinerna handlar mycket om att systematisera gamla invanda rutiner. Thomas Nilsson är chef för förebyggande underhåll och menar att den visuella delen av operatörernas jobb var väl utvecklad innan manöverrummen och övervakningen datoriserades. Kanske litar vi för mycket på utrustningen idag, tror Thomas som vill ha tillbaka mer av det visuella, men i kombination med en fast struktur som innebär att inga delar glöms bort. Systematiken kommer med hjälp av listor som ska följas, varje kontroll prickas av. Målet är att identifiera bristfälligheter i ett tidigt skede. Smutsiga motorer ska blåsas rena för bättre kylning, droppande olja och läckande vatten ska inte få utvecklas till stora skador. Daglig kontakt Operatörernas ronder är en viktig del av projektet. Att vara uppmärksam och rapportera är grunderna. Men mekanikerna och elektrikerna på bruket ska också bli mer aktiva genom att ha dagliga kontakter med operatörerna. Målet är att de ska titta in till operatörerna i manöverrummen varje skift, säger Thomas. Kontakterna ska inte gå via cheferna, operatörerna och mekanikerna ska kunna prata och diskutera problem ansikte mot ansikte. Ett tredje steg Ett tredje steg i kedjan är att inspektörer och smörjare ska utvecklas till mer avancerade analytiker som ska lokalisera fel, bl.a. genom att se mönster i de data som kommer in från från olika typer av mätningar. Fortfarande är Gruvöns Bruk i ett tidigt skede av projektet. De första ronderingarna kom igång efter semestern, fortfarande saknar vissa avdelningar de listor som ska följas. Och fortfarande är det arbete kvar med handdatorerna, både utbildning av operatörer samt anpassningar av systemet. Peter Larsson är linjechef på renseriet inom Billerud Gruvöns Bruk AB. Vi gör ingen stor eller drastisk förändring, säger han. Men vi ska jobba mer systematiskt, dokumentera vad vi gör och lösa problem innan Ödmjuka skadorna blir för stora. Juha Parviainen är arbetsledare på mek inom bl a kokeri och renseri. Hans personal ska utvecklas och gå djupare i felsökning när operatörerna får ett större vardagsansvar. Samtidigt ska Vi måste vara ödmjuka och inse att vi har underhållspersonal dagligen ha kontakt med manöverrummen. lång väg att gå och att vi fortfarande bara

5 är i ett inledningsskede, poängterar Thomas Nilsson, som också understryker vikten av återkoppling. Problem som upptäcks ska snabbt åtgärdas och den statistik som blir följden ska utvärderas. Vi måste visa att vi använder ronderna. Anläggnings- och underhållschefen, Inge Karlsson håller med: Med hjälp av de grundfakta vi får in ska vi kunna identifiera och undanröja surdegar, menar han. Pilotprojekt Inför projektet testade man systemet genom ett begränsat pilotprojekt för ett år sedan. Ulf Johanson, som är driftsäkerhetstekniker, var med då och insåg snabbt vikten av engagerade linjechefer och risken av alltför stor styrning utifrån. Nu har operatörerna själva fått ta fram listor för ronderna. Samtidigt har respektive linjechef markerat att det här arbetet är prioriterat. På renseriet är Peter Larsson linjechef. Han tror på systematiken. Det är ingen stor förändring mot tidigare arbetssätt, rondering har ingått i operatörsbefattningen tidigare. Det som blir nytt är att vi kommer få en bättre dokumentation samt uppföljning av ronderna, vilket förhoppningsvis kommer innebära att vi kan åtgärda eller förebygga fel i ett tidigare skede. Utvecklingsmöjligheter Sam Eriksson och Lars Frykman, som lagt upp rondvägarna på renseriet, ser utvecklingsmöjligheter i förlängningen. Båda har ett förflutet som mekaniker på Gruvöns Bruk innan de blev operatörer: Vi har en kultur här på renseriet att försöka avhjälpa fel när vi ser dem. Om kompetensen finns på skiftlaget fixar vi t ex slangklämmor, byter kilremmar mm själva istället för att larma och vänta på en mekaniker. Sam Eriksson kontrollerar en utsugningsfläkt och rapporterar in resultatet på sin handdator. Utsugningsfläkten ingår i det schema av kontrollpunkter som operatörerna kontrollerar varje skift.

6 Utblick mot en annan bransch Ambitionen är att utveckla samarbetet mellan underhålls- och tryckeripersonal. Ansvar fördelas, vissa tryckare har utbildats för att aktivt arbeta med förebyggande underhåll, deras kunnande har breddats. Tidningsbuden i Malmö väntar tidigt på morgonen och distributionen av tidningar ut till tusentals försäljningsställen och utdelare är uträknat på minuten. Det innebär att vi måste hålla våra tider exakt. Inget får gå fel, tidningarna ska tryckas enligt plan, berättar tidigare tekniske chefen på Bold Printing Group i Malmö, Olov Hellberg, som idag arbetar på konsultbasis. Varje kvarts extra försening i tryckeriet kostar dryga böter. Han knappar in ett diagram på datorn och visar: För fem år sedan hade vi 30 miljoner i böter, förra året var vi nere i tre miljoner. I år är summan ännu lägre. Differensen, 27 miljoner per år - förutom nöjdare kunder - kan förklaras med ett strukturerat förebyggande underhåll, där samarbetet mellan tryckeripersonalen och underhållspersonalen förbättrats. Tryckarna har fått tydliga uppgifter i det förebyggande underhållet, berättar Olov Hellberg. När de inte sysslar med direkta tryckeriuppgifter har de en lista att följa med daglig tillsyn och veckotillsyn enligt en operatörsunderhållslista. De sitter aldrig bara still och övervakar processen. När det finns tid över handlar det ofta om rengöring, men också byten av t ex fuktverk och gummidukar. På Bold Printing Group i Malmö trycks varje år tidningar på ton svenskproducerat tidningspapper. Mest används 45 grams papper, men man trycker även på 52 grams och 60 grams papper. De största kunderna är Sydsvenskan, Kvällsposten och Metro. Kvällsposten kommer ut årets alla dagar. Pressen står alltså aldrig stilla ett helt dygn i sträck för service. Servicelaget Samtidigt arbetar en grupp tryckare, Servicelaget, med ett mer avancerat underhåll, där deras specialkunskaper är särskilt värdefulla. Gruppen består av rutinerade tryckare, som fortfarande arbetar som tryckare procent av tiden, men som övrig tid arbetar med underhåll och byten av växellådor, valspaket och liknande. Egentligen ska vi inte byta storvalsarna, men vi har jobbat tillsammans med reparatörerna och lärt oss, säger Mikael Warnestam, förman för Servicelaget. Vi utvecklar vårt kunnande hela tiden. Deras kunskaper - både som tryckare och som underhållspersonal - innebär att de snabbt kan se problem som kan bli större - i god tid, säger Olov Hellberg som också betonar vikten av den dagliga tillsynen av pressen som det ordinarie tryckarskiftet gör. En tryckpress kan ha problem av många olika orsaker, säger han. Pappersrullarna kan

7 Varje kvarts försening innebär böter Här får pressen aldrig stanna Tidigare tekniske chefen Olov Hellberg pekar på diagram som visar hur antalet oplanerade stopp gått ner markant sedan det förebyggande underhållet intensifierats - inte minst på operatörsnivå. vara dåliga när de kommer hit med defekta skarvar, dålig upprullning, hål och fuktskador som vi måste försöka hitta innan rullen går in i pressen. Sedan måste vi arbeta med ökad noggrannhet när vi skarvar - vi har flygande klistring - med pappersspänningen, vattenläckage och ordentligt skarpa knivar. Totalt sett innebär det ett ständigt arbete, inte särskilt glamoröst, men idogt. Här menar Olov Hellberg att tryckeripersonalens rutinmässiga underhåll har stor betydelse. Driftsäkerheten har ökat, vi har halverat våra stopp i år jämfört med Det inträffar naturligtvis stopp ändå, den mänskliga faktorn finns, tekniken har fortfarande brister. Men varje morgon sätter vi oss och analyserar nattens tryckning. Vi jobbar med varje problem som inträffat och försöker skapa ett system som eliminerar fortsatta driftstörningar. Dagtid trycks mindre tidningar med annan periodicitet än de stora dagliga. Det är ont om tid för planerat, tillståndsbaserat underhåll. Det mesta sker genom ständiga små insatser under de korta tider pressen står stilla. Allt underhåll är analyserat och fördelat på en tidsaxel från dagligt underhåll till en insats per år. Det handlar framför allt om driften, men också säkerhetssystemen kontrolleras med vissa intervaller, oftast dagligen. Christer Mauritsson är ansvarig för fastighet, inköp och drift, och ingår i en teknisk avdelning som består av elektriker, mekaniker, systemtekniker och fastighetstekniker, totalt ett 20-tal personer som jobbar i skift. Han upplever att de murar som tidigare fanns mellan operatörer och underhållspersonal idag är betydligt lägre. Samarbetet fungerar och alla ser ett gemensamt mål. Också Christer har sett hur antalet oplanerade stopp har blivit färre de sista åren. Det utbyggda förebyggande underhållet och tillsynen som alla jobbar med på ett strukturerat sätt är en viktig orsak. Men han ser också en annan förklaring som haft viss betydelse: Vi har bytt leveratör, en period importerade vi papper, nu använder vi svenskt papper och det har visat sig vara betydligt bättre. Mikael Warnestam tillhör servicelaget, här tillsammans med f d tekniske chefen Olov Hellberg vid tryckpressen. Servicelaget består av tryckare, som idag jobbar mer med förebyggande underhåll än tryckning. Men vi trycker procent av vår tid, berättar Mikael.

8 Vi och dom ska ersättas av ett systematiskt samarbete Anders Snell, brukschef på Billerud Gruvöns Bruk, talar varmt om förändringsarbetet på bruket. När vi dessutom bantar personalen med nästan 25 procent blir det än viktigare med ett förebyggande underhåll, menar han. Anders Snell, brukschef på Billerud Gruvöns Bruk AB, talar varmt om kedjan inom det förebyggande underhållet: Produktionspersonalen, som vi kallar FU1, gör en vardaglig och systematisk rondering, FU2, med framför allt mekaniker och elektriker, har ett avdelningsansvar där man ronderar men också avhjälper fel, medan den tredje länken i kedjan, FU3, fungerar som experter. Alla har sina tydliga ansvarsområden, men alla ska också uppmuntras att ha en ständig dialog över gränserna. Det som ofta varit vi och dom ska ersättas av ett systematiskt samarbete, inte minst mellan FU1 och FU2-grupperna. Alla på fabriken berörs på något sätt. Jag brinner för det här, säger Anders Snell. Vi lever på en global marknad och ska vi ha konkurrenskraft måste vi bli bättre än våra konkurrenter, som är väldigt duktiga idag. Färre oplanerade stopp ger lägre kostnader och högre tillgänglighet. Lånar ut driftspersonal Inom Billerud Gruvön har man länge praktiserat långa stoppintervall. Under stora stopp, som under senare tid kommit med 18 månaders intervall, lånas driftspersonal ut till underhåll som ett komplement till egen och inhyrd personal. Vi har händig personal som kan utvecklas ytterligare under sådana perioder, menar Anders Snell. Men i det nya projektet är driftspersonalens primära uppgift att rondera och titta till allt som kan skapa problem. Kontrollera och rapportera t ex via handdatorer så att fel åtgärdas och återkommande problem förebyggs i ett tidigt skede. Samtidigt inför man ett strukturerat sätt att hålla ordning och reda med väl städade och rena maskiner och maskindelar. Det är spännande, vi är i ett tidigt skede av projektet, jobbar med implementering och är bra på rull nu, säger Anders Snell.