Tilläggskallelse till Kommunstyrelsen

Transkript

1 KOMMUNSTYRELSEN TILLÄGGSKALLELSE SIDA 1 (3) Tilläggskallelse till Kommunstyrelsen Tid Onsdag den 16 december 2015, klockan 13:00 Plats A-salen, kommunalhuset, Kommunalvägen 28 Ärenden Diarienummer 7 Ramavtal mellan Huddinge kommun och Huge Fastigheter AB, Twara Fastigheter AB och Akelius Lägenheter AB rörande Låset 1 m.fl. inom kommundelen Skogås (KF) Via KS SBU 2/12 KS-2015/ Mark- och exploateringsavtal mellan Huddinge kommun och Fredrik Peter Wahlgren rörande Vargen 14 inom kommundelen Stuvsta (KF) Via KS SBU 2/12 KS-2015/ Bygg en ny gymnasieskola i Flemingsberg svar på motion väckt av Sara Heelge Vikmång (S), Michaela Lööf (S) och Göran Hallberg (S) (KF) Via KS SBU 2/12 KS-2015/ Budgetuppföljning för kommunstyrelsen perioden januari - november 2015 KS-2015/ Månadsuppföljning per den 30 november 2015 för Huddinge kommun KS-2015/

2 KOMMUNSTYRELSEN TILLÄGGSKALLELSE SIDA 2 (3) 15 Huddinge kommuns ombud på 2016 års bolagsstämmor i Stockholmsregionens Försäkring AB, AB Vårljus samt Stockholm Vatten AB innefattande direktiv till ombuden KS-2015/ Huddinge kommuns ombud på 2016 års bolagsstämmor i Huge Fastigheter AB innefattande direktiv till ombudet KS-2015/ Huddinge kommuns ombud på 2016 års bolagsstämmor i SRV Återvinning AB innefattande direktiv till ombudet KS-2015/ Huddinge kommuns ombud på 2016 års bolagsstämmor i Södertörns Energi AB innefattande direktiv till ombudet KS-2015/ Huddinge kommuns ombud på 2016 års föreningsstämmor i Föreningen Arena Huddinge innefattande direktiv till ombudet KS-2015/ Detaljplan för nybyggnad av bostäder, verksamheter och förskola på Låset 1 m.fl. i Skogås, utökat planförfarande - beslut om planuppdrag Via KS SBU 2/12 KS-2015/ Återrapportering av revisionsrekommendationer: samhällsbyggnadsnämndens åtgärdsplan från 9 december 2013 samt revisionsrekommendation om att eliminera de generella förvaltningsbristerna Via KS SBU 2/12 KS-2015/ Upphandling av entreprenör för byggande av allmänna anläggningar i anslutning till detaljplan för kvarteret Gulsparven 4 m.fl. Via KS SBU 2/12 KS-2015/

3 KOMMUNSTYRELSEN TILLÄGGSKALLELSE SIDA 3 (3) 23 Plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholms stad svar på remiss från Stockholm stad Via KS SBU 2/12 KS-2015/ Lantmäteriets rapport Förslag till normaltaxa för kommunala gatuavgifter svar på remiss från Näringsdepartementet Via KS SBU 2/12 KS-2015/ NYTT ÄRENDE 30 Upphandling av entreprenör för byggande av allmänna anläggningar i anslutning till detaljplan Glömsta 2:60, Glömstaskolan Via KS SBU 2/12 KS-2015/2345 Huddinge den 8 december 2015 Daniel Dronjak Ordförande Eva Kaaman Modig Sekreterare

4 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2 december Paragraf Diarienummer KS-2015/ Ramavtal mellan Huddinge kommun och Huge Fastigheter AB, Twara Fastigheter AB och Akelius Lägenheter AB rörande Låset 1 m.fl. inom kommundelen Skogås (detaljplan, se ärende 7) Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet överlämnar ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande. Sammanfattning Projektet Låset 1 m.fl. är lokaliserat inom kommundelen Skogås och ett programförslag har tagits fram och godkänts av Samhällsbyggnadsnämnden i mars Inriktningen för ny detaljplan är ett bostadsområde med ca bostäder med blandade bostadstyper och med olika upplåtelseformer samt med lokaler/service i bottenplan. Programförslaget föreslår byggnation i flerbostadshus i upp till sju våningar samt radhus i upp till tre våningar. Antal våningar och lägenheter ska studeras vidare i kommande detaljplanearbete. Programmet föreslår också bebyggelse av ny förskola i 6 avdelningar, cirka 120 barn, att Sjötorpsparken rustas upp, samt ombyggnad/utbyggnad av två gator. Ett förbindelsetråk mellan Länna och Skogås med ett intilliggande utegym samt en mötesplats eller annan allmän anläggning planeras. Området för stråket samt mötesplatsen ligger dock utanför denna detaljplan. Med anledning av programmet och planuppdraget har mark- och exploateringssektionen upprättat förslag till ramavtal mellan kommunen och respektive exploatör inom programområdet; Huge Fastigheter AB, nedan kallat Huge, Twara Fastigheter AB, nedan kallat Twara samt Akelius Lägenheter AB, nedan kallat Akelius. Avtalen reglerar bl.a. inriktning och kostnader för ny detaljplan, kommande marköverlåtelser, exploaterings-förutsättningar och exploateringskostnader. Avtalsförslagen biläggs, se bilaga 1-3. I Skogås finns det ett befintligt behov av skola i årskurserna F-6. Någon ny skola planeras dock inte att byggas inom detta programområde, utan planeras genom annan detaljplan. Skolan ska täcka det behov som finns idag i Skogås, samt det ökade behovet som uppstår genom denna detaljplan. Utredning som visar vilka platser som kan vara möjliga att bebygga med skola i Skogås med omnejd pågår. Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2 december Paragraf Diarienummer KS-2015/

5 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Kommunen bedöms göra ett positivt ekonomiskt netto för projektet. De kommunala intäkterna baseras på försäljning av del av fastigheterna Västra Skogås 1:10 och Västra Skogås 1:11. Exploatörerna bekostar utbyggnaden av allmänna anläggningar som ska byggas ut för detaljplanens genomförande, samt delfinansierar upprustningen av Sjötorpsparken med kr. Intäkten för marken som ska överlåtas till Huge, se figur 3 nedan, regleras i framtida exploateringsavtal, efter värdering från auktoriserad värderare. Upplåtelseform är inte bestämt, utan dialog mellan Huge och kommunen ska föras i kommande planarbete, där möjligheten att bygga bostadsrätter ska ses över. Inom Delområde 1, se figur 5 nedan, överlåter kommunen mark till Twara för flerbostadshus för en köpeskilling om 2400 kr/kvm ljus BTA, och mark för parhus för en köpeskilling om kr/tomt. Inom Delområde 2, se figur 5 nedan, överlåter kommunen mark till Twara för flerbostadshus för en köpeskilling om 2100 kr/kvm ljus BTA. Upplåtelseform inom de båda delområdena är bostadsrätt. Inom mark som ägs av Akelius planeras upplåtelseform i kommande flerbostadshus vara hyresrätt. Överläggning I ärendet yttrar sig Malin Danielsson (L), Emil Högberg (S), Heléne Hill, samhällsbyggnadsdirektör, Katharina Wallenborg (DP), Charlotta Thureson Giberg, mark- och exploateringschef, Ann-Marie Högberg (S) och Daniel Dronjak (M). Härefter förklaras överläggningen avslutad. Beslutet delges Huge Fastigheter AB Twara fastigheter AB Akelius Lägenheter AB

6 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ KS-2015/ KS-2015/ (9) HANDLÄGGARE Pettersson, Jonas Jonas.Pettersson@huddinge.se Kommunstyrelsen Ramavtal mellan Huddinge kommun och Huge Fastigheter AB, Twara Fastigheter AB och Akelius Lägenheter AB rörande Låset 1 m.fl. inom kommundelen Skogås Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Ramavtal mellan Huddinge kommun och Huge Fastigheter AB rörande del av fastigheterna Västra Skogås 1:10, Västra Skogås 1:11 och Alkoven 2 inom kommundelen Skogås i Huddinge godkänns i enlighet med bilaga 1 till kommunstyrelens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 9 november Ramavtal mellan Huddinge kommun och Twara Fastigheter AB rörande del av fastigheten Västra Skogås 1:10 inom kommundelen Skogås i Huddinge godkänns i enlighet med bilaga 2 till kommunstyrelens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 9 november Ramavtal mellan Huddinge kommun och Akelius Lägenheter AB rörande fastigheten Låset 1 inom kommundelen Skogås godkänns i enlighet med bilaga 3 till kommunstyrelens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 9 november 2015 Kommunstyrelsens beslutar för egen del 1. Kommunstyrelsens förvaltning ges i uppdrag att under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar enligt punkterna 1-3 ovan, att tillsammans med Huge Fastigheter AB utreda förutsättningarna för att möjliggöra bostadsrätter på mark som Huge Fastigheter AB ska exploatera enligt bilaga 1 till kommunstyrelens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 9 november 2015 Sammanfattning Projektet Låset 1 m.fl. är lokaliserat inom kommundelen Skogås och ett programförslag har tagits fram och godkänts av Samhällsbyggnadsnämnden i mars Inriktningen för ny detaljplan är ett bostadsområde med ca bostäder med blandade bostadstyper och med olika upplåtelseformer samt med lokaler/service i bottenplan. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

7 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ KS-2015/ KS-2015/ (9) Programförslaget föreslår byggnation i flerbostadshus i upp till sju våningar samt radhus i upp till tre våningar. Antal våningar och lägenheter ska studeras vidare i kommande detaljplanearbete. Programmet föreslår också bebyggelse av ny förskola i 6 avdelningar, cirka 120 barn, att Sjötorpsparken rustas upp, samt ombyggnad/utbyggnad av två gator. Ett förbindelsetråk mellan Länna och Skogås med ett intilliggande utegym samt en mötesplats eller annan allmän anläggning planeras. Området för stråket samt mötesplatsen ligger dock utanför denna detaljplan. Med anledning av programmet och planuppdraget har mark- och exploateringssektionen upprättat förslag till ramavtal mellan kommunen och respektive exploatör inom programområdet; Huge Fastigheter AB, nedan kallat Huge, Twara Fastigheter AB, nedan kallat Twara samt Akelius Lägenheter AB, nedan kallat Akelius. Avtalen reglerar bl.a. inriktning och kostnader för ny detaljplan, kommande marköverlåtelser, exploateringsförutsättningar och exploateringskostnader. Avtalsförslagen biläggs, se bilaga 1-3. I Skogås finns det ett befintligt behov av skola i årskurserna F-6. Någon ny skola planeras dock inte att byggas inom detta programområde, utan planeras genom annan detaljplan. Skolan ska täcka det behov som finns idag i Skogås, samt det ökade behovet som uppstår genom denna detaljplan. Utredning som visar vilka platser som kan vara möjliga att bebygga med skola i Skogås med omnejd pågår. Kommunen bedöms göra ett positivt ekonomiskt netto för projektet. De kommunala intäkterna baseras på försäljning av del av fastigheterna Västra Skogås 1:10 och Västra Skogås 1:11. Exploatörerna bekostar utbyggnaden av allmänna anläggningar som ska byggas ut för detaljplanens genomförande, samt delfinansierar upprustningen av Sjötorpsparken med kr. Intäkten för marken som ska överlåtas till Huge, se figur 3 nedan, regleras i framtida exploateringsavtal, efter värdering från auktoriserad värderare. Upplåtelseform är inte bestämt, utan dialog mellan Huge och kommunen ska föras i kommande planarbete, där möjligheten att bygga bostadsrätter ska ses över. Inom Delområde 1, se figur 5 nedan, överlåter kommunen mark till Twara för flerbostadshus för en köpeskilling om 2400 kr/kvm ljus BTA, och mark för parhus för en köpeskilling om kr/tomt. Inom Delområde 2, se figur 5 nedan, överlåter kommunen mark till Twara för flerbostadshus för en köpeskilling om 2100 kr/kvm ljus BTA. Upplåtelseform inom de båda delområdena är bostadsrätt.

8 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ KS-2015/ KS-2015/ (9) Inom mark som ägs av Akelius planeras upplåtelseform i kommande flerbostadshus vara hyresrätt. Beskrivning av ärendet Bakgrund Projektet initierades första gången i projektplanen för samhällsbyggnadsprojekt , där förslaget var att bebygga fastigheten Låset 1 med två stycken punkthus med cirka 50 lägenheter. I Översiktsplanen 2030 föreslås en tätare bebyggelsestruktur inom det område som utgör programområdet. Det ursprungliga förslaget i projektplanen har därför utökats till ett större geografiskt område i det programförslag som har godkänts i Samhällsbyggnadsnämnden i mars Programmet och begäran om planuppdrag redovisas i ett separat ärende till kommunstyrelsen. Nuvarande förhållanden Programområdet omfattas av fastigheterna Västra Skogås 1:10 och Västra Skogås 1:11, som ägs av kommunen, fastigheten Alkoven 2 som ägs av Huge, samt fastigheten Låset 1, som ägs av Akelius. Programområdet är beläget cirka 250 meter söder om Skogås centrum. Fastigheten Alkoven 2 är bebyggd med en förskola med plats för 4 avdelningar, cirka 80 barn, samt med en föreningslokal. Resten av marken inom programområdet är obebyggd och består till största delen av skogsbeväxt berg samt parkmark. Programområdet omfattar cirka 6 hektar.

9 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ KS-2015/ KS-2015/ (9) Figur 1. Programområdet markerat med röd streckad linje. Akelius äger det grönstreckade området (fastigheten Låset 1) och Huge äger det gulstreckade området (fastigheten Alkoven 2). Övrig mark inom planområdet ägs av kommunen, där Twara fastigheter föreslås bebygga det orangestreckade området, och där Huge föreslås bebygga det turkostreckade området. Områdenas linjer är ungefärligt markerade. Inriktning för ny detaljplan Inriktningen för ny detaljplan är ett bostadsområde med ca bostäder med blandade bostadstyper och med olika upplåtelseformer samt med lokaler/service i bottenplan. Antal våningar och lägenheter ska studeras vidare i kommande detaljplanearbete med det godkända programförslaget som grund. Programförslaget föreslår byggnation i flerbostadshus i upp till sju våningar samt radhus i upp till tre våningar. Programmet föreslår också bebyggelse av ny förskola med plats för 6 avdelningar, cirka 120 barn, att Sjötorpsparken rustas upp, samt ombyggnad/utbyggnad av två gator. Ett förbindelsetråk mellan Länna och Skogås med ett intilliggande utegym samt en mötesplats eller annan allmän anläggning planeras också att byggas på mark som idag delvis ägs av Twara. Området för stråket samt mötesplatsen/utegymet ligger dock utanför denna detaljplan och planeras att hanteras som ett kommande investeringsprojekt. I Skogås finns det ett befintligt behov av skola i årskurserna F-6. Behovet av skolplatser ska tillgodoses genom särskilt detaljplaneprojekt. Skolan ska täcka det behov som finns idag i Skogås, samt det ökade behovet som uppstår genom denna detaljplan. Utredning som visar vilka platser som kan vara möjliga att bebygga med skola i Skogås med omnejd pågår. Ramavtal Med anledning av förslag till detaljplan har mark- och exploateringssektionen upprättat förslag till ramavtal mellan kommunen och respektive exploatör inom programområdet; Huge, Twara samt Akelius. Avtalen reglerar bl.a. inriktning och kostnader för ny detaljplan, kommande marköverlåtelser, exploateringsförutsättningar och exploateringskostnader. Avtalsförslagen biläggs, se bilaga 1-3. Enligt avtalsförslagen ska exploatörerna bekosta utbyggnaden av allmänna anläggningar som behövs för genomförandet av detaljplanen. De faktiska kostnaderna för utbyggnation erforderliga gator ska fördelas ut mellan exploatörerna efter det område där gatan ska byggas ut, och där kommande byggrätt ska utgöra fördelningsgrund. Gatornas sträckning ska studeras vidare i kommande detaljplanearbete. Exploatörerna ska också avstå mark för allmänna anläggningar inom exploateringsområdet utan ersättning.

10 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ KS-2015/ KS-2015/ (9) Figur 2. Planerad ungefärlig gatuutbyggnad markerad med röd kantfärg. Exploatörerna ska även bidra ekonomiskt till upprustning av Sjötorpsparken med ett belopp om kronor, som ska fördelas ut mellan exploatörerna med kommande byggrätt som fördelningsgrund. Upprustningen av parken regleras i Parkprogrammet, vilket beslutades i Kommunfullmäktige januari 2015, och kommer att genomföras när detaljplanen för Låset 1 m.fl. vunnit laga kraft. Västra Skogås 1:11, Alkoven 2, Huge På fastigheten Alkoven 2, som ägs av Huge finns idag förskolan Svalan, samt en föreningslokal. Förskolan föreslås flyttas till del av kommunens fastighet Västra Skogås 1:11, se gul markering i figur 3 nedan, där förskolan föreslås kombineras med flerbostadshus, företrädesvis i bottenplan. Den kommande hyressättningen av förskolan ska ses över i ett senare skede när förutsättningarna för förskolan är kända. Om det visar sig att förskolan inte kan flyttas, ska den istället byggas inom nuvarande fastighet för förskolan, se röd markering i figur 3 nedan. Förskolan ska inrymma cirka 120 barn mot dagens cirka 80, vilket ska täcka det befintliga samt det utökade behovet av förskoleplatser som uppstår genom denna detaljplan. I samband med detaljplanens antagande ska Huge förvärva del av fastigheten Västra Skogås 1:11. Köpeskillingen ska baseras på vad kommande bedömda marknadsvärde visar. På fastigheten Alkoven 2 är inriktningen flerbostadshus med handel/service i bottenplan. Upplåtelseform inom de båda områdena är inte bestämt, utan dialog mellan Huge och kommunen ska föras i kommande planarbete, där möjligheten att bygga

11 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ KS-2015/ KS-2015/ (9) bostadsrätter ska ses över. All parkering ska i första hand ske i garage under jord, och i andra hand i garage ovan jord. Parkering inom fastigheten Alkoven 2 kan i andra hand också ske som markparkering, om det inte visar sig tekniskt och/eller ekonomiskt genomförbart att anlägga parkeringsgarage. Figur 3. Fastigheten Alkoven 2 ägs av Huge och är markerad med röd kantfärg. Del av fastigheten Västra Skogås 1:11 markerad med gul kantfärg ska överlåtas till Huge. Västra Skogås 1:10, Twara Kommunen planerar att direktanvisa delar av fastigheten Västra Skogås 1:10 till Twara. Direktanvisningen motiveras av att Twara äger en fastighet, Västra Skogås 1:15, i direkt anslutning till programområdet, vilken är intressant ur kommunal synpunkt då sambandet mellan Skogås och Länna enligt översiktsplanens strukturplaner behöver stärkas. Kommunen får enligt ramavtalet en rättighet att anlägga ett förbindelsetråk samt mötesplats/utegym på fastigheten Västra Skogås 1:15. De delar av Twaras fastighet som blir aktuella att anlägga mötesplats/utegym på ska överlåtas till kommunen utan ersättning. För att säkerställa att kommunens planerade mötesplats/utegym på Twaras fastighet inte riskeras, så kommer Twara att lämna en skriftlig garanti på att den del av fastigheten som är aktuell för mötesplats/utegym inte kommer att säljas innan dess att anläggningarnas utformning och lokalisering är utredd och bestämd. Skulle Twara ändå överlåta eller upplåta del av fastigheten, upphör ramavtalet att gälla i sin helhet. En uppskattad längd för stråket är cirka 250 meter, varav cirka 100 meter går över Twaras fastighet. Twara ska delfinansiera utbyggnaden av stråket med

12 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ KS-2015/ KS-2015/ (9) kr. Mötesplatsens/utegymmets utbredning och utformning, samt förbindelsestråkets längd, sträckning och utformning ska studeras vidare, och regleras i kommande exploateringsavtal. Stråket samt mötesplats/utegym ligger dock utanför programorådet och kommer att behandlas separat, men parallellt med kommande detaljplanearbete. Figur 4. Utklipp från strukturplan för Skogås. Översiktligt förslag till sträckning av förbindelsestråk mellan Skogås och Länna inringat med lila kantfärg. Mötesplats och utegym planeras i direkt anslutning till stråket. För de båda markområdena som kommunen planerar att överlåta till Twara, har kommunen beställt ett värderingsutlåtande från en auktoriserad värderare, som ligger till grund för det överenskomna markpriset. Figur 5. De två olika delområdena markerade med röd kantfärg, mark som ska överlåtas till Twara. Fastigheten Låset 1 är markerad med blå kantfärg och ägs av Akelius.

13 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ KS-2015/ KS-2015/ (9) Inom Delområde 1 planeras det att byggas både flerbostadshus, som planeras att byggas i bergets slänt, samt radhus. Marken inom Delområde 1 ska överlåtas för en köpeskilling om 2400 kr/kvm ljus BTA för flerbostadshus och marken för radhus ska överlåtas för en köpeskilling om kr/tomt. Parkering ska ske på parkeringsyta inom norra delen av Delområde 1. Inom Delområde 2 planeras det att byggas flerbostadshus. Marken inom Delområde 2 ska överlåtas till Twara för 2100 kr/kvm ljus BTA. Parkering ska ske i garage under marken. Upplåtelseform inom de båda delområdena är bostadsrätt. Låset 1, Akelius På fastigheten Låset 1, som ägs av Akelius, planerar exploatören att bygga flerbostadshus. Se blå kantfärg i figuren ovan. Parkering till fastigheten kan om möjligt ske på fastigheten Porten 13, som ligger utanför detaljplaneområdet, som ägs av Akelius. Om parkering visar sig möjlig på fastigheten Porten 13 ska parkeringen långsiktigt tryggas med avtalsservitut. Fastigheten Porten 13 är belägen cirka 100 meter nordöst om fastigheten Låset 1. Upplåtelseform inom Låset 1 planeras vara hyresrätt. Ekonomiska konsekvenser Intäkten från markförsäljningar till Twara förväntas uppgå till cirka 19 miljoner kr. Intäkten för marken som ska överlåtas till Huge regleras i framtida exploateringsavtal, efter värdering från auktoriserad värderare. De utgifter som belastar kommunen är framtida kostnader för anläggande av förbindelsestråket och mötesplats/utegym, vilket dock planeras att hanteras som ett kommande investeringsprojekt. Kommunen förväntas göra ett ekonomiskt överskott på projektet, beroende på köpeskillingen för marken som ska överlåtas till Huge. I samband med att ny detaljplan antas ska ett köpe- och exploateringsavtal upprättas mellan kommunen och respektive exploatör för att närmare reglera kostnaderna för de allmänna anläggningarna och övriga frågor för genomförandet av detaljplanen. Ett antagande av kommande detaljplan beräknas kunna föreligga under kvartal Huge, Twara och Akelius har underhand godkänt avtalsförslagen och ett underskrivet ramavtal med respektive exploatör avses föreligga vid kommunstyrelsens sammanträde.

14 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ KS-2015/ KS-2015/ (9) Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning bedömer att upprättade avtalsvillkor är rimliga och föreslår att ramavtalen med respektive exploatör godkänns. Kommunstyrelsens förvaltning gör bedömningen att de upprättade förslagen till ramavtal med exploatörerna överensstämmer med kommunens övergripande mål att bygga fler bostäder i kollektivtrafiknära läge, ett varierat utbud av upplåtelseformer och bostadstyper, samt en ny förskola som möjliggör att barn kan erbjudas förskoleplatser i sitt närområde. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Jonas Pettersson Exploateringsingenjör Bilagor 1. Ramavtal mellan Huddinge kommun och Huge Fastigheter AB 2. Ramavtal mellan Huddinge kommun och Twara fastigheter AB 3. Ramavtal mellan Huddinge kommun och Akelius Lägenheter AB 4. Twara Fastighets AB - Presentation 2015 Beslutet delges Huge Fastigheter AB Twara fastigheter AB Akelius Lägenheter AB

15 1 (8) Ramavtal Västra Skogås 1:10, Västra Skogås 1:11 samt Alkoven 2 inom kommundelen Skogås Följande avtal om exploatering för bostäder inom delar av fastigheterna Västra Skogås 1:10, Västra Skogås 1:11 samt inom fastigheten Alkoven 2, nedan kallat Överlåtelseområdet respektive Området, inom kommundelen Skogås i Huddinge kommun har ingåtts mellan kommunen och exploatören: Kommunen Huddinge kommun Huddinge Org nr Nedan kallad Kommunen. Exploatören Huge Fastigheter AB Box 1073 Org nr Nedan kallad Exploatören. Områdets preliminära avgränsning har markerats med röd begränsningslinje på bifogad karta, bilaga 1 och avser det område som ägs av Exploatören. Överlåtelseområdet preliminära avgränsning har markerats med gul begränsningslinje på bifogad karta, bilaga 1 och avser de delar av Kommunens fastigheter som ska överlåtas till Exploatören. Hela det preliminära Exploateringsområdet är markerat med svart begränsningslinje på bifogad karta, bilaga 1. INLEDANDE BESTÄMMELSER 1. Bakgrund Projektet Låset 1 m.fl. är lokaliserat inom kommundelen Skogås och finns med i projektplanen för samhällsbyggnadsprojekt Ett programförslag har tagits fram och godkänts av Samhällsbyggnadsnämnden i mars Inriktningen för ny detaljplan är ett bostadsområde med ca bostäder med blandade bostadstyper och med olika upplåtelseformer samt med lokaler/service i bottenplan och med en ny byggnad för förskola. Förslaget innebär bland annat att inriktningen för kommande detaljplanearbete ska vara att pröva om delar av Kommunens fastigheter Västra Skogås 1:10 och Västra Skogås 1:11 kan planläggas för flerbostadshus med förskola i bottenplan, och om Exploatörens fastighet Alkoven 2 kan planläggas för radhus och/eller flerbostadshus med förskola/skola och/eller med lokaler i bottenplan.

16 2 (8) Eftersom Kommunens avsikt är att pröva om Exploateringsområdet även i övriga delar kan planläggas för bostäder, tecknas samtidigt med detta avtal även ett avtal mellan kommunen och Twara Fastigheter AB och ett avtal mellan kommunen och Akelius Lägenheter AB. Syftet med detta avtal är att reglera förutsättningarna för framtagandet av en ny detaljplan för Exploateringsområdet, samt för att reglera förutsättningarna för genomförandet av detaljplanen. 2. Giltighet Detta avtal blir för parterna bindande endast under förutsättning - att Huddinge kommunfullmäktige godkänner detsamma senast Skulle ovanstående inte uppfyllas är avtalet förfallet i sin helhet utan ersättningsskyldighet för någondera parten. Undanröjs kommunfullmäktiges beslut att godkänna detta avtal efter överklagande och har avtalet dessförinnan helt eller delvis verkställts ska verkställigheten rättas i den utsträckning detta är möjligt. Oberoende av om rättelse kan ske har ingendera parten rätt till skadestånd av den andra parten med anledning av det inträffade. 3. Detaljplan För Överlåtelseområdet (delar av fastigheterna Västra Skogås 1:10 och Västra Skogås 1:11) gäller detaljplan för Skogås V, Dp 20-F-5, antagen För Överlåtelseområdet medger planen användningen allmän platsmark, park. För Området gäller detaljplan för Skogås XX, Dp 20-F-24, fastställd För Området medger planen användningen allmänt ändamål i två våningar. Fastigheten är idag bebyggd med en förskola samt med en föreningslokal. Parterna är överens om att inriktningen för kommande detaljplanearbete är att pröva om Överlåtelseområdet kan planläggas för flerbostadshus med förskola/skola i bottenplan, eller förskola/skola, samt att pröva om Området kan planläggas för flerbostadshus med eventuellt inslag av kommersiell service i bottenplan och eventuellt inklusive förskola/skola och/eller radhus. Antal våningar ska studeras vidare i kommande detaljplanearbete, med det godkända programförslaget som grund. Upplåtelseformen för flerbostadshusen är ännu inte bestämd, utan diskussion ska föras mellan Exploatören och Kommunen där möjligheten över att bygga bostadsrätter ska ses över. Parkering ska i första hand ske i garage under jord, i andra hand i garage ovan jord. Parkering inom Området kan i andra hand också ske ovan jord med öppen parkering, om det inte visar sig tekniskt och/eller ekonomiskt genomförbart att anlägga parkeringsgarage. Kommunen ska vidare rusta upp Sjötorpsparken, och Exploatören ska bidra ekonomiskt till upprustningen av parken. Om frågan om Österledens höjdläge blir aktuell att ta med i kommande detaljplanearbete ska Kommunen informera Exploatören om det.

17 3 (8) Kommunen ombesörjer framtagandet av ny detaljplan för Området/Överlåtelseområdet. Exploatören ska tillsammans med övriga exploatörer inom Exploateringsområdet ersätta kommunen för dess samtliga kostnader för framtagande av detaljplan för Området/Överlåtelseområdet. Exploatörens betalningsskyldighet ska regleras i ett särskilt plankostnadsavtal som Exploatören förbinder sig att teckna med Kommunen. Plankostnadsavtalet ska därvid reglera ersättning för detaljplanekostnader inklusive kostnader för detaljplanearbetets erforderliga utredningar. MARKÖVERLÅTELSER 4. Marköverlåtelser Exploatören ska i samband med att ny detaljplan antages erbjudas förvärva del av kommunens mark, som i den nya detaljplanen utlägges som kvartersmark bostäder samt förskola, markerat med gul kantfärg på bilaga 1. Parterna är överens om att Kommunen beställer värdering avseende blivande byggrätter av bostäder samt förskola med parkering i underjordsgarage för Överlåtelseområdet enligt detaljplaneförslaget, och att köpeskillingen för Överlåtelseområdet ska beräknas efter det av värderingen bedömda marknadsvärdet. Exploatören ska utan ersättning överlåta till kommunen all mark inom Området som enligt den kommande detaljplanen utlägges som allmän plats, gata. 5. Fastighetsbildning Kommunen ansöker om och bekostar erforderlig fastighetsbildning för genomförandet av detta avtal avseende marköverlåtelserna enligt 4. Exploatören ska ansöka om och bekosta eventuella övriga fastighetsbildningsåtgärder (ledningsrätter, gemensamhetsanläggningar mm) som kan erfordras för genomförandet av exploateringen inom Området/Överlåtelseområdet. AVGIFTER 6. Bygglovavgift Exploatören ska i samband med erhållande av bygglov erlägga bygglovavgift enligt kommunens bygglovtaxa. 7. Anslutningsavgifter Samtliga avgifter för anslutning av vatten, avlopp, fjärrvärme, el och tele etc. inom Området/Överlåtelseområdet betalas av exploatören. Det åligger Exploatören att hos respektive ledningsägare, i god tid förvissa sig om eventuella befintliga ledningars läge och kapacitet samt informera sig om eventuella flyttningskostnader.

18 4 (8) Exploatören ska bekosta eventuell flyttning av ledningar till följd av utbyggnad inom Området/Överlåtelseområdet. ANLÄGGNINGAR 8. Allmänna anläggningar Exploatören ska vara med och bekosta de faktiska kostnaderna för allmänna anläggningar, inkl. ledningar, inom Exploateringsområdet som erfordras för genomförandet av detaljplanen. I närheten till Området och Överlåtelseområdet beräknas det behöva anläggas ny gata av kommunal L1-standard. Kostnaden för detta ska fördelas ut mellan exploatörerna inom respektive område där kommande byggrätter utgör fördelningsgrund. Exploatören ska även vara med och bekosta en upprustning av Sjötorpsparken. En kostnad om 1,5 miljoner kronor för upprustningen av parken ska fördelas ut mellan exploatörerna inom Exploateringsområdet där kommande byggrätter utgör fördelningsgrund. Övriga åtgärder som kan behövas för genomförandet av detaljplanen och kostnader och fördelning av dessa mellan exploatörerna och Kommunen inom Exploateringsområdet ska regleras vidare i kommande exploateringsavtal. MILJÖ- OCH ENERGI 9. Agenda 21 Kommunfullmäktige har fastställt en lokal Agenda 21 som ska vara vägledande för alla verksamheter och aktiviteter som bedrivs inom Huddinge kommun av enskilda, företag och föreningar. Exploatören har tagit del av denna gällande Agenda 21 och ska beakta denna vid verksamhet och aktiviteter inom Området/Överlåtelseområdet. 10. Avfallsplan Exploatören ska tillse att avfallshanteringen inom området/överlåtelseområdet under byggtiden och under anläggningarnas drift i sin helhet anpassas till källsortering och återvinning i enlighet med då gällande avfallsplan för kommunen. 11. Dagvattenstrategi Exploatören har tagit del av kommunens gällande dagvattenstrategi och ska beakta denna vid planering och utbyggnad av området/överlåtelseområdet. Dokumentet ger vägledning i arbetet med dagvattenfrågor i samhällsbyggandet inom kommunen. 12. Miljöanpassat byggande Nedanstående gäller för Överlåtelseområdet Energieffektivitet Varma utrymmen ska vara energieffektiva. Om värmekälla erfordras för bostadens/lokalens uppvärmning bör fjärrvärme eller annan förnyelsebar energi väljas. Hälsoaspekter och byggmaterialens miljöbelastning

19 5 (8) Exploatören ska säkerställa en god inomhusmiljö och att materialval och kemikalier som byggs in är bra miljöval och inte riskerar att negativt påverka människors hälsa eller miljön. Inbyggda material ska dokumenteras. Byggprocessen Byggprocessens miljöbelastning ska minimeras. Exploatören ska till Kommunen (mark- och exploateringssektionen), i god tid innan byggnadsarbetena påbörjas, redovisa åtgärder för att begränsa negativ miljöpåverkan från byggprocessen, exempelvis transporter och hantering av schakt- och fyllnadsmassor. Uppföljning och kvalitet Exploatören ska miljöklassa projektet. Miljöcertifieringssystem och nivå för miljöklassning beslutas vid projektbeställning genom Barn- och ungdomsförvaltningen (BUF) för de delar som omfattas av förskolan. I övriga delar ska Exploatören miljöklassa projektet enligt det certifieringssystem som parterna kommer överens om i kommande exploateringsavtal. Exploatören svarar för samtliga kostnader för certifiering samt svarar för uppföljning och redovisning gentemot kommunen. Nedanstående gäller för Området Energieffektivitet Varma utrymmen ska vara energieffektiva. Om värmekälla erfordras för bostadens/lokalens uppvärmning bör fjärrvärme eller annan förnyelsebar energi väljas. Hälsoaspekter, byggmaterialens miljöbelastning och kvalitetskontroll Byggherren ska säkerställa en god inomhusmiljö och att materialval och kemikalier som byggs in är bra miljöval och inte riskerar att negativt påverka människors hälsa eller miljön. Företrädesvis sker detta genom certifiering enligt något av de system som finns på marknaden. Alternativt kan eget miljöprogram i kombination med redovisning av energideklarationer tillämpas. Byggprocessen Byggprocessens miljöbelastning ska minimeras. Byggherren ska till Kommunen (mark- och exploateringsavdelningen), i god tid innan byggnadsarbetena påbörjas, redovisa åtgärder för att begränsa negativ miljöpåverkan från byggprocessen, exempelvis transporter och hantering av schakt- och fyllnadsmassor. GENOMFÖRANDE 13. Vegetation Vid planering och projektering av bebyggelse i anslutning till Överlåtelseområdet ska hänsyn tas till befintliga träd och vegetation. 14. Exploateringsavtal I samband med antagandet av ny detaljplan för Området/Överlåtelseområdet ska ett exploateringsavtal tecknas mellan parterna. I detta avtal ska marköverlåtelser enligt 4 och genomförandet av detaljplanen i övrigt regleras. Avtalet ska godkännas och undertecknas av

20 6 (8) Exploatören innan avtalet behandlas av kommunstyrelsen. Då exploateringsavtalet för Området/Överlåtelseområdet är giltigt upphör detta ramavtal att gälla i sin helhet. ALLMÄNNA AVTALSBESTÄMMELSER 15. Avtalets upphörande Detta avtal upphör att gälla i sin helhet om - Kommunen inte fattar beslut om antagande om detaljplan senast Beslut om antagande av detaljplan inte vinner laga kraft - Exploateringsavtal enligt 14 inte tecknas senast Överlåtelse Detta avtal får inte överlåtas på annan utan skriftligt godkännande av kommunen. Vid överlåtelse av fastighet eller del därav som omfattas av detta avtal ska exploatören förbinda den nye ägaren att iaktta vad som åvilar Exploatören enligt detta avtal, så att detta blir gällande mot varje kommande ägare av området/överlåtelseområdet. 17. Tvist Tvist rörande tolkning eller tillämpning av detta avtal ska avgöras av svensk allmän domstol. Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt. Huddinge För Huddinge kommun.. den För Huge Fastigheter AB.. Charlotta Thureson Mark- och exploateringschef......

21 7 (8) Jonas Pettersson Exploateringsingenjör KS Diarienummer 2015/ Bilaga 1

22 Områdets preliminära avgränsning har markerats med röd begränsningslinje, fastigheten Alkoven 2 som ägs av Exploatören. Överlåtelseområdet preliminära avgränsning har markerats med gul begränsningslinje och avser del av kommunens fastighet. 8 (8)

23 1 (10) Ramavtal Västra Skogås 1:10 inom kommundelen Skogås Följande avtal om exploatering för bostäder inom del av fastigheten Västra Skogås 1:10, nedan kallat Området, inom kommundelen Skogås i Huddinge kommun har ingåtts mellan Kommunen och Exploatören: Kommunen Huddinge kommun Huddinge Org nr Nedan kallad Kommunen. Exploatören Twara Fastigheter AB Huddingevägen Tullinge Org nr Nedan kallad Exploatören. Områdets preliminära avgränsning består av två stycken delområden och har markerats med röd begränsningslinje på bifogad karta, bilaga 1. De två delområdena är Södra Låset (delområde 1) och Norra Låset (delområde 2). Hela det preliminära Exploateringsområdet är markerat med svart begränsningslinje på bifogad karta, bilaga 1. INLEDANDE BESTÄMMELSER 1. Bakgrund Projektet Låset 1 m.fl. är lokaliserat inom kommundelen Skogås och finns med i projektplanen för samhällsbyggnadsprojekt Ett programförslag har tagits fram och godkänts av Samhällsbyggnadsnämnden i mars Inriktningen för ny detaljplan är ett bostadsområde med ca bostäder med blandade bostadstyper och med olika upplåtelseformer samt med lokaler/service i bottenplan och med en ny byggnad för förskola. Förslaget innebär blanda annat att inriktningen för kommande detaljplanearbete ska vara att pröva om delar av Kommunens fastighet Västra Skogås 1:10 kan planläggas för radhus upp till tre våningar och/eller flerbostadshus upp till sju våningar. Eftersom Kommunens avsikt är att pröva om Exploateringsområdet även i övriga delar kan planläggas för bostäder, förskola/skola samt kommersiell service, tecknas samtidigt med detta avtal även ett avtal mellan Kommunen och exploatören av fastigheterna Låset 1 och Lamellen 1, Akelius Lägenheter AB, och ett avtal mellan Kommunen och exploatören av fastigheten Alkoven 2 och delar av Kommunens fastigheter Västra Skogås 1:10 och Västra Skogås 1:11, Huge Fastigheter AB.

24 2 (10) Syftet med detta avtal är att reglera förutsättningarna för framtagandet av en ny detaljplan för Området, samt för att reglera förutsättningarna för genomförandet av detaljplanen. 2. Giltighet Detta avtal blir för parterna bindande endast under förutsättning - att Huddinge kommunfullmäktige godkänner detsamma senast Skulle ovanstående inte uppfyllas är avtalet förfallet i sin helhet utan ersättningsskyldighet för någondera parten. Undanröjs kommunfullmäktiges beslut att godkänna detta avtal efter överklagande och har avtalet dessförinnan helt eller delvis verkställts ska verkställigheten rättas i den utsträckning detta är möjligt. Oberoende av om rättelse kan ske har ingendera parten rätt till skadestånd av den andra parten med anledning av det inträffade. 3. Detaljplan För Området gäller detaljplan för Skogås V, Dp 20-F-5, antagen För Området medger planen användningen allmän platsmark, park. Parterna är överens om att inriktningen för kommande detaljplanearbete är att pröva om Området kan planläggas för radhus och/eller flerbostadshus. Antal våningar ska studeras vidare i kommande detaljplanearbete, med det godkända programförslaget som grund, och där parkering för delområde 2 ska ske i garage under marknivå. Kommunen ska vidare rusta upp Sjötorpsparken, samt anlägga förbindelsestråk på Exploatörens mark. Exploatören ska bidra ekonomiskt till upprustningen av parken samt anläggandet av förbindelsetråk. Parterna är också överens om att Sjötorpsparken behöver rustas upp, och att Kommunen ska anlägga förbindelsestråk på Exploatörens mark. Kommunen ombesörjer framtagande av ny detaljplan för Exploateringsområdet. Exploatören ersätter kommunen för dess kostnader och ska teckna ett särskilt plankostnadsavtal med Kommunen om ersättning för detaljplanekostnader. Exploatören svarar för erforderliga utredningar som underlag för detaljplanearbetet. MARKÖVERLÅTELSER 4. Marköverlåtelser Exploatören ska i samband med att ny detaljplan antages erbjudas förvärva Kommunens mark, som i den nya detaljplanen utlägges som kvartersmark. Köpeskillingen för överlåtelseområdet inom Södra Låset (delområde 1) ska beräknas efter 2400 kr/kvm ljus BTA för flerbostadshus och efter kr/tomt för radhus enligt ny detaljplan.

25 3 (10) Köpeskillingen för Norra Låset (delområde 2) ska beräknas efter 2100 kr/kvm ljus BTA för flerbostadshus enligt ny detaljplan. Parkering för delområde 2 ska ske i garage under mark. Köpeskillingen ska omräknas med konsumentprisindex (totalindex) från till köpeskillingens erläggande. Köpeskillingen ska dock lägst uppgå till det belopp som anges ovan. 5. Fastighetsbildning Kommunen ansöker om och bekostar erforderlig fastighetsbildning för genomförandet av detta avtal avseende marköverlåtelserna enligt 4. Exploatören ska ansöka om och bekosta eventuella övriga fastighetsbildningsåtgärder (ledningsrätter, gemensamhetsanläggningar mm) som kan erfordras för genomförandet av exploateringen inom Området. AVGIFTER 6. Planavgift Kostnaderna för framtagandet av detaljplanen och Exploatörens betalningsskyldighet ska regleras i ett särskilt plankostnadsavtal som Exploatören förbinder sig att teckna med Kommunen. Plankostnadsavtalet ska därvid reglera ersättning för detaljplanekostnader inklusive kostnader för detaljplanearbetets erforderliga utredningar. 7. Bygglovavgift Exploatören ska i samband med erhållande av bygglov erlägga bygglovavgift enligt Kommunens bygglovtaxa. 8. Anslutningsavgifter Samtliga avgifter för anslutning av vatten, avlopp, fjärrvärme, el och tele etc. inom Området betalas av Exploatören. ANLÄGGNINGAR 9. Allmänna anläggningar Exploatören ska vara med och bekosta de faktiska kostnaderna för allmänna anläggningar, inkl. ledningar, inom Exploateringsområdet som erfordras för genomförandet av detaljplanen. I närheten till delområde 1 och delområde 2 beräknas det behöva anläggas ny gata av kommunal L1-standard. Kostnaderna för detta ska fördelas ut mellan exploatörerna inom respektive delområde där kommande byggrätter utgör fördelningsgrund. Exploatören ska även vara med och bekosta en upprustning av Sjötorpsparken. En kostnad om 1,5 miljoner kronor för upprustningen av parken ska fördelas ut mellan exploatörerna inom Exploateringsområdet där kommande byggrätter utgör fördelningsgrund.

26 4 (10) Övriga åtgärder som kan behövas för genomförandet av detaljplanen och kostnader och fördelning av dessa mellan exploatörerna och Kommunen inom Exploateringsområdet ska regleras vidare i kommande exploateringsavtal enligt Förbindelsetråk och park/allmän anläggning De delar av Exploatörens fastighet Västra Skogås 1:15, som på bilaga 3 till detta avtal är markerade med gul kantfärg, planeras av kommunen ingå i ett område (nedan benämnt Parkområdet) avsett som mötesplats/park och förbindelsestråk. Parkområdets utbredning och utformning ska studeras vidare parallellt med kommande detaljplaneläggningen enligt 3 sista stycket. De delar av Västra Skogås 1:15 som enligt den färdiga studien ska ingå i Parkområdet förbinder sig Exploatören att utan ersättning överlåta till Kommunen alternativt upplåta med erforderlig nyttjanderätt. Exploatören ska vara med och finansiera förbindelsestråket med ett belopp om (FYRAHUNDRATJUGOTUSEN) KRONOR. Aktuell sträckning och överlåtelse/rättighetsform ska regleras vidare i kommande exploateringsavtal enligt 17. För den översiktliga sträckningen av förbindelsestråk mellan Skogås och Länna som presenteras i strukturplanen för Skogås, se bilaga 2. MILJÖ- OCH ENERGI 11. Agenda 21 Kommunfullmäktige har fastställt en lokal Agenda 21 som ska vara vägledande för alla verksamheter och aktiviteter som bedrivs inom Huddinge kommun av enskilda, företag och föreningar. Exploatören har tagit del av denna gällande Agenda 21 och ska beakta denna vid verksamhet och aktiviteter inom Området. 12. Avfallsplan Exploatören ska tillse att avfallshanteringen inom Området under byggtiden och under anläggningarnas drift i sin helhet anpassas till källsortering och återvinning i enlighet med då gällande avfallsplan för Kommunen. 13. Dagvattenstrategi Exploatören har tagit del av Kommunens gällande dagvattenstrategi och ska beakta denna vid planering och utbyggnad av Området. Dokumentet ger vägledning i arbetet med dagvattenfrågor i samhällsbyggandet inom Kommunen. 14. Miljöanpassat byggande Energieffektivitet Varma utrymmen ska vara energieffektiva. Om värmekälla erfordras för bostadens/lokalens

27 5 (10) uppvärmning bör fjärrvärme eller annan förnyelsebar energi väljas. Hälsoaspekter och byggmaterialens miljöbelastning Exploatören ska säkerställa en god inomhusmiljö och att materialval och kemikalier som byggs in är bra miljöval och inte riskerar att negativt påverka människors hälsa eller miljön. Inbyggda material ska dokumenteras. Byggprocessen Byggprocessens miljöbelastning ska minimeras. Exploatören ska till Kommunen (mark- och exploateringsavdelningen), i god tid innan byggnadsarbetena påbörjas, redovisa åtgärder för att begränsa negativ miljöpåverkan från byggprocessen, exempelvis transporter och hantering av schakt- och fyllnadsmassor. Uppföljning och kvalitet Exploatören ska miljöklassa projektet enligt det certifieringssystem som parterna kommer överens om i kommande exploateringsavtal. Exploatören svarar för samtliga kostnader för certifiering samt svarar för uppföljning och redovisning gentemot Kommunen. 15. Markföroreningar Det finns inga av Kommunen kända markföroreningar inom Området. Exploatören ansvarar för arbeten och kostnader för att sanera marken inom Området i den omfattning som krävs för att marken ska kunna användas i enlighet med detaljplanens bestämmelser. GENOMFÖRANDE 16. Vegetation Vid planering och projektering av bebyggelse ska hänsyn tas till befintliga träd och vegetation. 17. Exploateringsavtal I samband med antagandet av ny detaljplan för Området ska ett exploateringsavtal tecknas mellan parterna. I detta avtal ska marköverlåtelser enligt 4 och genomförandet av detaljplanen i övrigt regleras. Avtalet ska godkännas och undertecknas av Exploatören innan avtalet behandlas av kommunstyrelsen. Då exploateringsavtalet för Området är giltigt upphör detta ramavtal att gälla i sin helhet. ALLMÄNNA AVTALSBESTÄMMELSER 18. Avtalets upphörande Detta avtal upphör att gälla i sin helhet om - Kommunen inte fattar beslut om antagande om detaljplan senast Beslut om antagande av detaljplan inte vinner laga kraft - Exploateringsavtal enligt 17 inte tecknas senast Exploatören inte fullföljer sitt åtagande gentemot Kommunen enligt 10 Därvid ska Exploatören svara för samtliga kostnader enligt 3 samt även för andra av Exploatören nedlagda kostnader i projektet.

28 6 (10) 19. Överlåtelse Detta avtal får inte överlåtas på annan utan skriftligt godkännande av Kommunen. 20. Säkerhet Exploatören förbinder sig att vid avtals undertecknande lämna en skriftlig garanti om att inte överlåta eller upplåta del av fastigheten Västra Skogås 1:15 som omfattas av 10 i detta avtal. Garantin ska biläggas detta avtal, bilaga Tvist Tvist rörande tolkning eller tillämpning av detta avtal ska avgöras av svensk allmän domstol. Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt. Huddinge För Huddinge kommun För Twara Fastigheter AB.. Charlotta Thureson Mark- och exploateringschef.. Ara Abrahamyan.. Jonas Pettersson Exploateringsingenjör.. KS Diarienummer 2015/

29 7 (10) Bilaga 1 Området (Södra Låset, delområde 1, Norra Låset, delområde 2) inom den kommunala fastigheten Västra Skogås 1:10, ungefärligt markerad med röd begränsningslinje. Exploateringsområdet är markerat med svart begränsningslinje.

30 8 (10) Bilaga 2 Utklipp från strukturplan för Skogås. Översiktligt förslag till sträckning av förbindelsestråk mellan Skogås och Länna inringat med lila kantfärg.

31 9 (10) Bilaga 3 Område inom exploatörens fastighet Västra Skogås 1:15 aktuellt för kommunen att anlägga mötesplats/park eller annan allmän anläggning på, ungefärligt markerat med gul kantfärg.

32 Bilaga 4 10 (10)

33 1 (6) Ramavtal Låset 1 inom kommundelen Skogås Följande avtal om exploatering för bostäder inom fastigheterna och Låset 1, nedan kallat Området, inom kommundelen Skogås i Huddinge kommun har ingåtts mellan Kommunen och Exploatören: Kommunen Huddinge kommun Huddinge Org nr Nedan kallad kommunen. Exploatören Akelius Lägenheter AB Box Rosenlundsgatan Stockholm Org nr Nedan kallad exploatören. Områdets preliminära avgränsning består av har markerats med röd begränsningslinje på bifogad karta, bilaga 1. Området består av fastigheten Låset 1 och ägs av exploatören. Hela det preliminära Exploateringsområdet är markerat med svart begränsningslinje på bifogad karta, bilaga 1. INLEDANDE BESTÄMMELSER 1. Bakgrund Projektet Låset 1 m.fl. är lokaliserat inom kommundelen Skogås och finns med i projektplanen för samhällsbyggnadsprojekt Ett programförslag har tagits fram och godkänts av Samhällsbyggnadsnämnden i mars Inriktningen för ny detaljplan är ett bostadsområde med ca bostäder med blandade bostadstyper och med olika upplåtelseformer samt med lokaler/service i bottenplan och med en ny byggnad för förskola. Förslaget innebär blanda annat att inriktningen för kommande detaljplanearbete ska vara att pröva om Området kan planläggas för flerbostadshus upp till sju våningar. Eftersom Kommunens avsikt är att pröva om Exploateringsområdet även i övriga delar kan planläggas för bostäder, förskola/skola samt kommersiell service, tecknas samtidigt med detta avtal även ett avtal mellan Kommunen och exploatören av fastigheten Västra Skogås 1:10, Twara Fastigheter AB, och ett avtal mellan Kommunen och exploatören av fastigheten Alkoven 2 och delar av Kommunens fastigheter Västra Skogås 1:10 och Västra Skogås 1:11, Huge Fastigheter AB.

34 2 (6) Syftet med detta avtal är att reglera förutsättningarna för framtagandet av en ny detaljplan för Området, samt för att reglera förutsättningarna för genomförandet av detaljplanen. 2. Giltighet Detta avtal blir för parterna bindande endast under förutsättning - att Huddinge kommunfullmäktige godkänner detsamma senast Skulle ovanstående inte uppfyllas är avtalet förfallet i sin helhet utan ersättningsskyldighet för någondera parten. Undanröjs kommunfullmäktiges beslut att godkänna detta avtal efter överklagande och har avtalet dessförinnan helt eller delvis verkställts ska verkställigheten rättas i den utsträckning detta är möjligt. Oberoende av om rättelse kan ske har ingendera parten rätt till skadestånd av den andra parten med anledning av det inträffade. Detta avtal är inte bindande för de kommunala organen, med undantag för kommunstyrelsen, vid prövning av det planförslag som ska framläggas. 3. Detaljplan För Området gäller detaljplan för Skogås V, Dp 20-F-5, antagen För Området medger planen handel. Parterna är överens om att inriktningen för kommande detaljplanearbete är att pröva om Området kan planläggas för flerbostadshus. Antal våningar och lägenheter ska studeras vidare i kommande detaljplanearbete, med det godkända programförslaget som grund. Parkering till Området kan eventuellt ske inom den av Exploatören ägda fastigheten Porten 13. Frågan ska utredas vidare i kommande detaljplanearbete. Om parkeringslösningen visar sig vara möjlig inom fastigheten Porten 13, ska parkeringen tryggas långsiktigt med servitutsavtal som skrivs in i fastighetsregistret. Om parkering inte kan ske inom fastigheten Porten 13 ska parkering istället ske inom Området. Kommunen ska vidare rusta upp Sjötorpsparken, och Exploatören ska bidra ekonomiskt till upprustningen av parken. Kommunen ombesörjer framtagandet av ny detaljplan för Området. Exploatören ska tillsammans med övriga exploatörer inom Exploateringsområdet ersätta kommunen för dess samtliga kostnader för framtagande av detaljplan för Exploateringsområdet. Exploatörens betalningsskyldighet ska regleras i ett särskilt plankostnadsavtal som Exploatören förbinder sig att teckna med Kommunen. Plankostnadsavtalet ska därvid reglera ersättning för detaljplanekostnader inklusive kostnader för detaljplanearbetets erforderliga utredningar. MARKÖVERLÅTELSER 4. Marköverlåtelser

35 3 (6) Exploatören ska utan ersättning överlåta till kommunen all mark inom området som i den kommande detaljplanen läggs ut som allmän plats, gata eller gång- och cykelväg. 5. Fastighetsbildning Kommunen ansöker om erforderlig fastighetsbildning för genomförande av detta avtal avseende allmän platsmark. Exploatören ska ansöka om och bekosta eventuella övriga fastighetsbildningsåtgärder (ledningsrätter, gemensamhetsanläggningar mm) som kan erfordras för genomförandet av exploateringen inom Området. AVGIFTER 6. Bygglovavgift Exploatören ska i samband med erhållande av bygglov erlägga bygglovavgift enligt kommunens bygglovtaxa. 7. Anslutningsavgifter Samtliga avgifter för anslutning av vatten, avlopp, fjärrvärme, el och tele etc. inom Området betalas av exploatören. ANLÄGGNINGAR 8. Allmänna anläggningar Exploatören ska vara med och bekosta de faktiska kostnaderna för allmänna anläggningar, inkl. ledningar, inom Exploateringsområdet som erfordras för genomförandet av detaljplanen. I närheten till Området beräknas det behöva anläggas ny gata av kommunal L1-standard. Kostnaderna för detta ska fördelas ut mellan exploatörerna inom respektive delområde där kommande byggrätter utgör fördelningsgrund. Exploatören ska även vara med och bekosta en upprustning av Sjötorpsparken. En kostnad om 1,5 miljoner kronor för upprustningen av parken ska fördelas ut mellan exploatörerna inom Exploateringsområdet där kommande byggrätter utgör fördelningsgrund. Övriga åtgärder som kan behövas för genomförandet av detaljplanen och kostnader och fördelning av dessa mellan exploatörerna och Kommunen inom Exploateringsområdet ska regleras vidare i kommande exploateringsavtal. MILJÖ- OCH ENERGI 9. Agenda 21 Kommunfullmäktige har fastställt en lokal Agenda 21 som ska vara vägledande för alla verksamheter och aktiviteter som bedrivs inom Huddinge kommun av enskilda, företag och föreningar. Exploatören har tagit del av denna gällande Agenda 21 och ska beakta denna vid verksamhet och aktiviteter inom Området. 10. Avfallsplan

36 4 (6) Exploatören ska tillse att avfallshanteringen inom Området under byggtiden och under anläggningarnas drift i sin helhet anpassas till källsortering och återvinning i enlighet med då gällande avfallsplan för kommunen. 11. Dagvattenstrategi Exploatören har tagit del av kommunens gällande dagvattenstrategi och ska beakta denna vid planering och utbyggnad av Området. Dokumentet ger vägledning i arbetet med dagvattenfrågor i samhällsbyggandet inom kommunen. 12. Miljöanpassat byggande Energieffektivitet Varma utrymmen ska vara energieffektiva. Om värmekälla erfordras för bostadens/lokalens uppvärmning bör fjärrvärme eller annan förnyelsebar energi väljas. Hälsoaspekter, byggmaterialens miljöbelastning och kvalitetskontroll Byggherren ska säkerställa en god inomhusmiljö och att materialval och kemikalier som byggs in är bra miljöval och inte riskerar att negativt påverka människors hälsa eller miljön. Företrädesvis sker detta genom certifiering enligt något av de system som finns på marknaden. Alternativt kan eget miljöprogram i kombination med redovisning av energideklarationer tillämpas. Byggprocessen Byggprocessens miljöbelastning ska minimeras. Byggherren ska till Kommunen i god tid innan byggnadsarbetena påbörjas, redovisa åtgärder för att begränsa negativ miljöpåverkan från byggprocessen, exempelvis transporter och hantering av schakt- och fyllnadsmassor. GENOMFÖRANDE 13. Exploateringsavtal I samband med antagandet av ny detaljplan för Området ska ett exploateringsavtal tecknas mellan parterna. I detta avtal ska genomförandet av detaljplanen i övrigt regleras. Avtalet ska godkännas och undertecknas av Exploatören innan avtalet behandlas av kommunstyrelsen. Då exploateringsavtalet för Området är giltigt upphör detta ramavtal att gälla i sin helhet. ALLMÄNNA AVTALSBESTÄMMELSER 14. Avtalets upphörande Detta avtal upphör att gälla i sin helhet om - Kommunen inte fattar beslut om antagande om detaljplan senast Beslut om antagande av detaljplan inte vinner laga kraft - Exploateringsavtal enligt 13 inte tecknas senast Skulle ovanstående förutsättningar inte uppfyllas är avtalet förfallet i sin helhet utan ersättningsskyldighet för någondera parten. 15. Överlåtelse

37 5 (6) Detta avtal får inte överlåtas på annan utan skriftligt godkännande av kommunen. 16. Tvist Tvist rörande tolkning eller tillämpning av detta avtal ska avgöras av svensk allmän domstol. Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt. Huddinge För Huddinge kommun.. den För Akelius Fastigheter AB.. Charlotta Thureson Mark- och exploateringschef.... Jonas Pettersson Exploateringsingenjör.. KS Diarienummer 2015/

38 6 (6) Bilaga 1 Området (fastigheten Låset 1) ungefärligt markerat med röd begränsningslinje. Exploateringsområdet är markerad med svart begränsningslinje.

39 Fastighets AB

40 affärsidé Twara Fastighets AB skall förvärva, projektera och utveckla mark i syfte att skapa prisvärt och hållbart boende tillsammans med välkända samhällsbyggare.

41 marknad De senaste tio åren har priset per kvm i Stockholm ökat med 100%. Att förvärva, projektera och utveckla fastigheter för boende är en långsiktig investering med många mervärden - för många parter. Många kommuner är dessutom i behov av både bostads- och hyresrätter för att möta en stadigt ökande efterfrågan.

42 strategi Twara Fastighets AB ska i första hand rikta sig till kommuner för exploatering av mark avsedd för samhällsbyggnadsprojekt. Vi projekterar för närvarande bostadsrätter, men vill långsiktigt även uppföra och förvalta hyresrätter.

43 partners Twara Fastighets AB ska samarbeta med kända aktörer på den svenska marknaden som PEAB, Moälven, Handelsbanken och Skandiamäklarna.

44 styrelse Twara Fastighets AB s styrelse har betydande erfarenhet av affärsutveckling med spetskompetens inom fastighetsbranschen. Mikael Eskils VD, Wallfast AB Göran Lönnborg Förvaltare, Kungsleden Philip Edner VD, Plotagon AB Ara Abrahamian Företagare, Entreprenör

45 verksamma Twara Fastighets AB har idag fyra personer verksamma i bolaget. Ara som VD, Joakim som arkitekt, Anna som ekonomiansvarig- och adminstratör samt Tobias som projektsamordnare. Ara Abrahamian VD Joakim Häggström Chefsarkitekt Anna Margaryan Ekonomiansvarig Tobias Fagerström Projektledare, Samordnare

46 Fastighets AB

47 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2 december Paragraf Diarienummer KS-2015/ Mark- och exploateringsavtal mellan Huddinge kommun och Fredrik Peter Wahlgren rörande Vargen 14 inom kommundelen Stuvsta Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med föreliggande förslag till beslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Mark- och exploateringsavtal mellan Huddinge kommun och Fredrik Peter Wahlgren rörande Vargen 14 i kommundelen Stuvsta godkänns i enlighet med bilaga till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 11 november Kommunstyrelsen ges i uppdrag att vidta erforderliga åtgärder för att genomföra förslag till detaljplan (Dp SBN PL ) för Vargen 14. Projektet innebär ingen investering för kommunen. Kommunstyrelsen beslutar för egen del Kommundirektören bemyndigas att besluta och godkänna överlåtelse av exploateringsavtalet på annan part. Bemyndigandet innefattar rätt att god-känna nya säkerheter för fullföljande av åtaganden enligt mark- och exploate-ringsavtalet Sammanfattning Ett förslag till ny detaljplan för Vargen 14 (aktbeteckning; Dp SBN PL ) har efter positivt planbesked tagits fram genom ett enkelt planförfarande. Syftet med detaljplanen är att pröva lämpligheten i att planlägga fastigheten Vargen 14 för flerbostadshus samt lokal för handel och hantverk. Planområdet är beläget längs med Stationsvägen ca 250 meter från Stuvsta centrum. Området ägs av exploatören och enligt förslaget är byggrätterna tänkt att fördelas på cirka elva lägenheter och en lokal för kommersiell handel med icke störande verksamhet. Inom fastigheten, längs dess norra sida, föreslås en angöringsväg med möjlighet till kantparkering för åtta bilar samt en vändplan. För besökare till verksamheten ska även parkering anordnas längs Stationsvägen. En ca 67 m2 smal remsa av fastigheten längs med Stationsvägen är idag planlagd som allmän plats, gatumark. I och med genomförandet av detaljplanen regleras den delen över till kommunen.

48 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2 december Paragraf Diarienummer KS-2015/ Överläggning I ärendet yttrar sig Malin Danielsson (L), Gunilla Helmerson (M), Christina Gortcheva, planchef och Emil Högberg (S). Härefter förklaras överläggningen avslutad. Beslutet delges Fredrik Peter Wahlgren

49 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Tjänsteutlåtande DATUM DIARIENUMMER Dnr KS-2015/ SIDA 1 (4) HANDLÄGGARE Cecilia Rogvall Cecilia.Rogvall@huddinge.se Kommunstyrelsen Mark- och exploateringsavtal mellan Huddinge kommun och Fredrik Peter Wahlgren rörande Vargen 14 inom kommundelen Stuvsta Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Mark- och exploateringsavtal mellan Huddinge kommun och Fredrik Peter Wahlgren rörande Vargen 14 i kommundelen Stuvsta godkänns i enlighet med bilaga till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 11 november Kommunstyrelsen ges i uppdrag att vidta erforderliga åtgärder för att genomföra förslag till detaljplan (Dp SBN PL ) för Vargen 14. Projektet innebär ingen investering för kommunen. Kommunstyrelsen beslutar för egen del Kommundirektören bemyndigas att besluta och godkänna överlåtelse av exploateringsavtalet på annan part. Bemyndigandet innefattar rätt att godkänna nya säkerheter för fullföljande av åtaganden enligt mark- och exploateringsavtalet. Sammanfattning Ett förslag till ny detaljplan för Vargen 14 (aktbeteckning; Dp SBN PL ) har efter positivt planbesked tagits fram genom ett enkelt planförfarande. Syftet med detaljplanen är att pröva lämpligheten i att planlägga fastigheten Vargen 14 för flerbostadshus samt lokal för handel och hantverk. Planområdet är beläget längs med Stationsvägen ca 250 meter från Stuvsta centrum. Området ägs av exploatören och enligt förslaget är byggrätterna tänkt att fördelas på cirka elva lägenheter och en lokal för kommersiell handel med icke störande verksamhet. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Mark- och exploateringssektionen Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

50 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Tjänsteutlåtande DATUM DIARIENUMMER Dnr KS-2015/ SIDA 2 (4) Inom fastigheten, längs dess norra sida, föreslås en angöringsväg med möjlighet till kantparkering för åtta bilar samt en vändplan. För besökare till verksamheten ska även parkering anordnas längs Stationsvägen. En ca 67 m 2 smal remsa av fastigheten längs med Stationsvägen är idag planlagd som allmän plats, gatumark. I och med genomförandet av detaljplanen regleras den delen över till kommunen. Bakgrund Exploateringsområdet sammanfaller med planområdet enligt bilagt förslag till detaljplan för Vargen 14 (Dp SBN PL ) och utgörs av fastigheten Vargen 14. Fastigheten är m 2 och är bebyggd med fyra byggnader varav en huvudbyggnad på 93 m 2 BYA, två mindre komplementbyggnader och en låg byggnad för verksamheter på ca 117 m 2. Vargen 14 är privatägd och det är fastighetsägaren som begärt planbesked. Ett förslag till ny detaljplan för Vargen 14 (aktbeteckning; Dp SBN PL ) har efter positivt planbesked tagits fram genom ett enkelt planförfarande. För genomförandet av detaljplanen har mark- och exploateringssektionen upprättat ett förslag till mark- och exploateringsavtal med Fredrik Peter Wahlgren. Förslaget bilägges, bilaga 1. Förslag till detaljplan för Vargen 14 (aktbeteckning; Dp SBN PL ) finns även med som bilaga till avtalsförslaget. Detaljplanen redovisas i ett separat ärende till natur- och byggnadsnämnden som getts delegation att anta denna. Antagande av detaljplanen kommer att behandlas efter att mark- och exploateringsavtalet antagits i kommunfullmäktige. Fastighetsägaren planerar att efter detaljplanen vunnit laga kraft överlåta fastigheten Vargen 14 till annan part som ska genomföra tänkt exploatering. Den tilltänkta parten är bolaget Koncepthus AB som bland annat genomfört projekt i Segeltorp. Beskrivning av ärendet Detaljplan Syftet med detaljplanen är att pröva lämpligheten i att planlägga fastigheten Vargen 14 för flerbostadshus samt lokal för handel och hantverk. Detaljplaneförslaget medger en byggrätt för bostadsändamål och en för handelsverksamhet. Detta är enligt förslaget tänkt att fördelas på cirka elva lägenheter och en lokal för kommersiell handel med icke störande verksamhet.

51 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Tjänsteutlåtande DATUM DIARIENUMMER Dnr KS-2015/ SIDA 3 (4) Inom fastigheten, längs dess norra sida, föreslås en angöringsväg med möjlighet till kantparkering för åtta bilar samt en vändplan. För besökare till verksamheten ska även tre parkeringsplatser anordnas längs Stationsvägen. En ca 67 m 2 smal remsa av fastigheten längs med Stationsvägen är idag planlagd som allmän plats, gatumark. I och med den föreslagna detaljplanen regleras den delen över till kommunen. Mark- och exploateringsavtal Förslaget till mark- och exploateringsavtal innebär att en ca 67 m 2 smal remsa av fastigheten längs med Stationsvägen regleras över till kommunen. Som ersättning för markområdet ska kommunen erlägga kronor. Exploatören svarar för samtliga förrättningskostnader. Kommunen projekterar och utför de tre parkeringsplatserna för besökare längs med Stationsvägen, exploatören ersätter kommunen för den faktiska kostnaden för utförandet. Samtliga anläggningar inom kvartersmark projekteras, utförs och bekostas av exploatören. Exploatören svarar även, inom kvartersmark, för åtgärder för dagvatten samt bullerskydd. Exploatören ersätter kommunen för dess kostnader i samband med framtagande av detaljplan enligt ett särskilt plankostnadsavtal. Samtliga avgifter för anslutning av vatten, avlopp, fjärrvärme, el och tele etc. inom exploateringsområdet betalas av exploatören. För det rätta fullgörandet av exploatörens skyldigheter enligt detta avtal skall exploatören vid avtalets undertecknande ställa säkerhet till ett värde av kronor. I avtalet regleras vidare bl a frågor om inriktning och utformning, vegetation och trädplantering, etableringsplan och miljöanpassat byggande. I övrigt innehåller avtalet sedvanliga villkor. Fredrik Peter Wahlgren har underhand godkänt avtalsförslaget och ett underskrivet avtal avses föreligga vid kommunstyrelsens sammanträde. Ekonomi Som ersättning för det markområde som ska regleras över till kommunen ska kommunen erlägga kr. Exploatören ska ersätta kommunen för de faktiska kostnaderna för besöksparkeringarna längs med Stationsvägen. Kostnaden är uppskattad till kronor, vilket motsvarar den säkerhet exploatören ska ställa vid avtalets undertecknande.

52 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Tjänsteutlåtande DATUM DIARIENUMMER Dnr KS-2015/ SIDA 4 (4) Tidsplan Byggnationen inom kvartersmark är planerad att påbörjas under kvartal och byggtiden är beräknad till ca 18 månader. Detta innebär att första inflyttning tidigast kommer ske under kvartal Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning gör bedömningen att föreslaget mark- och exploateringsavtal innehåller rimliga villkor. Projektet innebär ett tillskott av bostäder i ett kollektivtrafiknära läge. Projektet bidrar till kommunens övergripande mål om att Huddinge ska vara en bra kommun att leva och bo samt delmålet om ökat bostadsbyggande. Planen anses inte innebära ytterligare behov av förskola eller skola. I planhandlingarna framgår det att fyra förskolor samt en grundskola finns inom 500 meters radie. Förvaltningen föreslår därmed att föreliggande förslag till mark- och exploateringsavtal med Fredrik Peter Wahlgren godkänns. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Cecilia Rogvall Exploateringsingenjör Bilagor 1. Mark- och exploateringsavtal mellan Huddinge kommun och Fredrik Peter Wahlgren med tillhörande bilagor Delges Fredrik Peter Wahlgren

53 Reviderat (9) Mark- och exploateringsavtal Fastighet Vargen 14 Följande avtal om exploatering av Vargen 14 i Huddinge kommun har ingåtts mellan kommunen och exploatören: Kommunen Huddinge kommun Huddinge Org nr Nedan kallad kommunen. Exploatören Fredrik Peter Wahlgren Nedan kallad exploatören. Detta avtal avser exploateringsområdet som sammanfaller med planområdet enligt bifogat förslag till detaljplan för Vargen 14 (SBN PL ), bilaga 1. Med överlåtelseområde avses i detta avtal markområde som ska överlåtas till kommunen från exploatören och är markerat med grön begränsningslinje på bifogad karta, bilaga 2. INLEDANDE BESTÄMMELSER 1 Bakgrund Till grund för detta avtal ligger förslag till detaljplan för Vargen 14, (SBN PL ). 2 Giltighet Detta avtal blir för parterna bindande endast under förutsättning - att Huddinge kommunfullmäktige godkänner detsamma senast ( ) - att förslag till detaljplan för Vargen 14, (SBN PL ), blir antagen i huvudsaklig överensstämmelse med bilagt förslag, bilaga 1, andra kvartalet 2016 och att beslutet vinner laga kraft. Skulle ovanstående förutsättningar inte uppfyllas är avtalet förfallet i sin helhet utan ersättningsskyldighet för någondera parten. Undanröjs kommunfullmäktiges beslut att godkänna detta avtal efter överklagande och har avtalet dessförinnan helt eller delvis verkställts skall verkställigheten rättas i den utsträckning detta är möjligt. Oberoende av om rättelse kan ske har ingendera parten rätt till skadestånd av den andra parten med anledning av det inträffade.

54 Reviderat (9) 3 Projektets utformning Syftet med detaljplanen är att pröva lämpligheten i att planlägga fastigheten Vargen 14 för flerbostadshus samt lokal för handel och hantverk. Planområdet är beläget längs med Stationsvägen ca 250 meter från Stuvsta centrum. Detaljplaneförslaget medger en byggrätt för bostadsändamål och en för handelsverksamhet. Detta är enligt förslaget tänkt att fördelas på cirka elva lägenheter och en lokal för kommersiell handel av icke störande verksamhet. En angöringsväg med möjlighet till kantparkering för åtta bilar och en vändplan föreslås längs fastighetens norra sida. För besökare till verksamheten ska även tre besöksparkeringar anordnas längs Stationsvägen. En ca 67 m 2 smal remsa av fastigheten längs med Stationsvägen är idag planlagd som allmän plats, gatumark. I och med den föreslagna detaljplanen regleras det området över till kommunen. Exploatören förbinder sig att bebygga kvartersmarken inom exploateringsområdet i enlighet med bilagd detaljplan och detta avtal. MARKÖVERLÅTELSER 4 Marköverlåtelser För genomförandet av detaljplanen är parterna överens om att följande fastighetsreglering ska ske. Exploatören överlåter till kommunen ett område om ca 67 m 2 av fastigheten Vargen 14, nedan kallat överlåtelseområdet. Överlåtelseområdet ska överföras till fastigheten Stuvsta Gård 1:1. Överlåtelseområdet är utlagt som allmän plats i detaljplanen och är markerat med grön begränsningslinje på bifogad karta, bilaga 2. Marköverlåtelsen gäller med de smärre justeringar av gränsen för överlåtelseområdet som eventuellt kan komma att vidtas i samband med lantmäterimyndighetens beslut om fastighetsreglering. 5 Ersättning Som ersättning för området skall kommunen erlägga FJORTONTUSENSJUHUNDRA (14 700) KRONOR till exploatören. Vid avvikelse från den markareal som angivits skall ersättningen justeras med 220 kr/m 2. Ersättningen ska omräknas med konsumentprisindex (totalindex) från juni Den ska justeras så att den följer indexändringarna fram till den tidpunkt då den förfaller till betalning. Den ska dock lägst uppgå till det belopp som anges ovan. 6 Fastighetsbildning mm Kommunen ansöker om fastighetsbildning för genomförandet av marköverlåtelser enligt detta avtal. Exploatören biträder i och med detta avtal ansökan och svarar för samtliga förrättningskostnader för genomförandet av detta avtal. Exploatören ansöker om och bekostar övriga erforderliga fastighetsbildningsåtgärder.

55 Reviderat (9) 7 Tillträde Tillträde till överlåtelseområdet sker två veckor efter det att erforderlig fastighetsbildning vunnit laga kraft. 8 Inteckningar och övriga belastningar Exploatören garanterar att överlåtelseområdet inte besväras av inteckningar eller andra belastningar som kan inskränka rådigheten förutom nedanstående: - Ledningsrätt, 0126K Servitut och ledningsrätt etc Exploatören ska i samband med den exploatering som detaljplanen medger utan ersättning upplåta eventuella utrymmen som krävs för befintliga och tillkommande ledningar inom exploateringsområdet till förmån för respektive ledningshavare. Exploatören medger att ovanstående rättigheter får säkerställas genom servitutsavtal som får skrivas in eller genom fastighetsbildningsåtgärd. 10 Skick Överlåtelseområdet har besiktigats av kommunen. Kommunen godkänner dess skick samt förklarar sig med bindande verkan avstå från samtliga anspråk på fel eller brister i den förvärvade egendomen som kommunen upptäckt eller bort upptäcka vid besiktning. Kommunen äger kännedom om rådande mark- och grundförhållanden. ANLÄGGNINGAR 11 Anläggningars utförande A. Allmänna anläggningar A.1. Kommunen projekterar och utför de tre parkeringsplatserna för besökare längs med Stationsvägen i anslutning med exploateringsområdet. Exploatören bekostar utförandet av parkeringen. Kommunen fakturerar exploatören den faktiska kostnaden efter godkänd slutbesiktning. Kostnaden ska falla till betalning trettio (30) dagar efter fakturadatum. B. Anläggningar inom kvartersmark. Exploatören projekterar, utför och bekostar: B.1. Alla anläggningar inom kvartersmark. B.2. Eventuella åtgärder på grund av fornlämningar. B.3. Flyttning eller annan erforderlig åtgärd av eventuella befintliga anläggningar inom exploateringsområdet. B.4. Alla erforderliga åtgärder för bullerskydd.

56 Reviderat (9) C. Omgivande vägnät/naturmark Gemensam besiktning av omgivande vägnät/naturmark ska göras före byggstart. Exploatören bekostar återställande av eventuella skador som förorsakas av exploateringen inom exploateringsområdet. Exploatörens ansvar gentemot kommunen får ej överföras på av exploatören anlitad entreprenör. AVGIFTER 12 Skatter mm För överlåtelseområdets utgående skatter och avgifter betalas av exploatören i den mån de avser och belöper på tiden intill tillträdesdagen och för tiden därefter av kommunen. 13 Detaljplanekostnader Kommunen ombesörjer framtagande av ny detaljplan för exploateringsområdet. Exploatören ersätter kommunen för dess kostnader enligt särskilt plankostnadsavtal med kommunens plansektion om ersättning för detaljplanekostnader. Maximala ersättningen exploatören kommer att erlägga till kommunen för dess plankostnader uppgår till SJUTTIOTUSEN (70 000) kr. Då exploatören bekostar områdets detaljplaneläggning genom särskilt plankostnadsavtal ska exploatören inte erlägga någon planavgift enligt kommunens bygglovtaxa i samband med bygglovprövning. 14 Gatukostnadsersättning Har exploatören till alla delar fullgjort sina förpliktelser enligt detta avtal, skall ägare till fastighet inom exploateringsområdet anses ha erlagt på fastigheten belöpande gatukostnader enligt den i 2 angivna detaljplanen. Vad som sägs i föregående stycke gäller inte kostnader för framtida förbättringar eller utbyggnader av nya områdesanläggningar eller områdesanknutna anläggningar avseende gator och allmänna platser vilka regleras enligt vid aktuell tidpunkt gällande lagar och regler. 15 Anslutningsavgifter Samtliga avgifter för anslutning av vatten, avlopp, fjärrvärme, el och tele etc. inom exploateringsområdet betalas av exploatören. Det åligger exploatören att hos respektive ledningsägare, i god tid förvissa sig om eventuella befintliga ledningars läge samt informera sig om eventuella flyttningskostnader. Exploatören skall bekosta eventuell flyttning av ledningar till följd av utbyggnad inom exploateringsområdet.

57 Reviderat (9) MILJÖ- OCH ENERGI 16 Agenda 21 Kommunen har antagit en lokal Agenda 21 som skall vara vägledande för alla verksamheter och aktiviteter som bedrivs inom Huddinge kommun av enskilda, företag och föreningar. Exploatören har tagit del av denna lokala Agenda 21 och skall beakta denna vid verksamhet och aktiviteter inom exploateringsområdet. 17 Miljöanpassat byggande Energieffektivitet Varma utrymmen ska vara energieffektiva. Om värmekälla erfordras för bostadens/lokalens uppvärmning bör fjärrvärme eller annan förnyelsebar energi väljas. Hälsoaspekter, byggmaterialens miljöbelastning och kvalitetskontroll Byggherren ska säkerställa en god inomhusmiljö och att materialval och kemikalier som byggs in är bra miljöval och inte riskerar att negativt påverka människors hälsa eller miljön. Företrädesvis sker detta genom certifiering enligt något av de system som finns på marknaden. Alternativt kan eget miljöprogram tillämpas. Byggprocessen Byggprocessens miljöbelastning ska minimeras. Byggherren ska till kommunen (mark- och exploateringssektionen), i god tid innan byggnadsarbetena påbörjas, redovisa åtgärder för att begränsa negativ miljöpåverkan från byggprocessen, exempelvis transporter och hantering av schakt- och fyllnadsmassor. 18 Dagvatten Kommunens dagvattenstrategi skall följas. Dagvatten ska så långt som möjligt omhändertas på den egna fastigheten. I andra hand skall fördröjning ske på den egna fastigheten innan avledning sker till det allmänna nätet eller till angränsande område, där dagvattnet kan omhändertas. Belastningen på nedströms liggande vattenområden ska vid exploatering, så långt det är möjligt, inte öka. Fastigheten ligger inom Stockholm Vatten AB:s verksamhetsområde för dagvatten. Exploatören ska beakta den geohydrologiska utredning som har gjorts för exploateringsområdet, Geohydrologisk utredning En exploatering kommer enligt utredningen att leda till ökade flöden som kräver fördröjningsåtgärder. I och med detta har exploatören planerat vidta en rad åtgärder, bland annat ska en grön gård anläggas. Alla stuprör som leds ned till denna gröna gård förses med ränndalsplattor för att förbättra infiltrationen av vattnet ned i jorden. Alla hårdbelagda ytor föreslås stenbeläggas med genomsläppliga fogar för bättre hantering av dagvattnet. Exploatören avser även att anlägga gröna tak på delar av de föreslagna byggnaderna för att minska den totala mängden dagvatten. Inom planområdet finns även en stenkista föreslagen för att ta hand om dagvattnet. Dit kan takdagvattnet ledas via gårdsmark eller direkt via stuprör.

58 Reviderat (9) Handlingar vilka redovisar omhändertagande av dagvatten ska redovisas i samband med tekniskt samråd för bygglov. Samtliga anläggningar för omhändertagande av dagvatten ska utföras och bekostas av exploatören liksom skötsel av dessa. 19 Bulleråtgärder Bullerutredning, rapport 14230B (Åkerlöf Hallin Akustikkonsult, ), har tagits fram och ska följas av exploatören. Åtgärderna som ska vidtas enligt utredningen är följande: - Byggnader ska utformas så att samtliga bostadsrum i varje lägenhet får högst 55 db(a)ekvivalent ljudnivå vid fasad. Där så inte är möjligt ska minst hälften av bostadsrummen i varje lägenhet, i första hand sovrum, ha högst 55 db(a) ekvivalent ljudnivå utanför minst ett fönster. Där så inte är möjligt tillåts undantagsvis 55 db(a) ekvivalent ljudnivå utanför minst ett fönster för minst hälften av bostadsrummen, i första hand sovrum. - Varje lägenhet ska ha tillgång till minst en uteplats eller balkong om högst 55 db(a) ekvivalent ljudnivå samt 70 db(a) maximal ljudnivå. Handlingar vilka redovisar bulleråtgärder ska redovisas i samband med tekniskt samråd för bygglov. Samtliga anläggningar för buller ska utföras och bekostas av exploatören liksom skötsel av dessa. 20 Avfallshantering Exploatören skall tillse att avfallshanteringen inom exploateringsområdet under byggtiden och under anläggningarnas drift i sin helhet anpassas till långtgående källsortering och återvinning i enlighet med gällande avfallsplan och renhållningsföreskrifter för Huddinge kommun. GENOMFÖRANDE 21 Samordning Exploatören ska svara för samordning mellan kommunen och de ledningsdragande bolagen så att erforderliga arbeten inom och intill exploateringsområdet kan bedrivas utan inbördes hinder och kan vara färdigställda senast vid inflyttning. Exploatören skall till kommunen och de ledningsdragande bolagen tillhandahålla erforderliga plankartor, ritningar och tidsplan för ledningsnätens utbyggnad. 22 Mätningstekniska arbeten I god tid före exploateringsarbetenas igångsättande skall samråd ske med kommunens lantmäteriavdelning om utförandet av de mätningstekniska arbetsuppgifter som hör samman med exploateringen. Samhällsbyggnadsnämnden har tagit beslut om krav på kompetens för utförande av mätningstekniska åtgärder. Kraven hänvisar till de rekommendationer för bedömning av Grundläggande mätningsteknisk färdighet som finns i nya HMK-Juridik.

59 Reviderat (9) Exploatören bekostar återställandet av stomnätspunkter och gränsmarkeringar som raseras vid exploateringen. 23 Vegetation Vid projektering av bebyggelsen skall hänsyn tas till befintliga träd och vegetation. I samband med att exploatören upprättar situationsplan för exploateringsområdet skall förslag till bevarande av vegetation och kompletterande planteringar redovisas (vegetationsplan). Detaljplanens intentioner om bevarande av värdefulla träd och vegetationspartier ska beaktas. Vegetationsplanen skall godkännas av kommunens mark- och exploateringssektion före bygglovprövning. 24 Etableringsplan Innan byggnadsarbeten påbörjas skall exploatören upprätta en etableringsplan, som skriftligen ska godkännas av kommunen (mark- och exploateringssektion). Denna skall behandla eventuellt nyttjande av natur- eller gatumark för uppställning av arbetsbodar, upplag eller dylikt, återställningsarbeten efter nyttjandet, skyddande av träd och natur samt stängsel runt byggarbetsplatsen. Uppställning av bodar, upplag och dylikt ska i första hand ske på exploatörens kvartersmark. Eventuellt nyttjande av kommunens mark kräver kommunens medgivande och regleras genom särskilt avtal. Nyttjande av allmän platsmark kräver även polistillstånd. 25 Trafikanordningsplan I god tid innan etablering och byggnadsarbeten påbörjas ska exploatören upprätta en trafikanordningsplan, som skriftligen ska godkännas av kommunen (gatu- och parkdriftsavdelningen). Denna ska bl a redovisa placering av stängsel runt byggarbetsplatsen, in- och utfartsvägar från arbetsplatsen, byggtrafikvägar till och från arbetsplatsen samt var och hur avlastning av gods kommer att ske. Planen ska även redovisa åtgärder för framkomlighet och säkerhet för fordons-, gång- och cykeltrafik. Parterna ska före byggstart gemensamt besiktiga vägnätet runt exploateringsområdet. Över besiktningen ska upprättas ett protokoll. Exploatören bekostar återställande av eventuella skador på omgivande vägnät som förorsakats av exploateringen inom exploateringsområdet. Parterna bör verka för samordning av skyltar för projektet och dess genomförande. 26 Störningar Exploatören skall tillse att utbyggnad av exploateringsområdet sker med minsta möjliga störningar för boende och övriga intilliggande verksamheter. För buller gäller de riktvärden som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2004:15) om buller från byggarbetsplatser.

60 Reviderat (9) ALLMÄNNA AVTALSBESTÄMMELSER 27 Säkerhet För det rätta fullgörandet av exploatörens skyldigheter enligt detta avtal skall exploatören vid avtalets undertecknande ställa säkerhet motsvarande kostnaden för anläggande av allmänna anläggningar, som i detta fall kommer utgöra anläggandet av de tre besöksparkeringarna som ska anordnas längs med Stationsvägen, till ett värde av FEMHUNDRATUSEN ( ) kr i form av pantbrev med bästa rätt i fastigheten. Säkerheten om ( ) kr ska kvarstå till dess att parterna är överens om att exploatören slutfört sina åtaganden enligt detta avtal. 28 Skadeståndsansvar Exploatören är gentemot kommunen ansvarig för åtgärder som med avseende på detta avtal vidtages eller underlåtes av exploatören, anställda hos exploatören samt av exploatörens anlitade entreprenörer och leverantörer. 29 Dröjsmålsränta Erläggs inte kapitalskuld på bestämd förfallodag skall dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen utgå för tiden från förfallodagen på fordringen tills full betalning sker. 30 Överlåtelse Detta avtal får inte överlåtas på annan utan kommunens skriftliga godkännande. Vid överlåtelse av fastighet eller del därav som omfattas av detta avtal förbinder sig exploatören att förbinda den nye ägaren att iakttaga vad som åvilar exploatören enligt detta avtal så att detta blir gällande mot varje kommande ägare av området eller del därav. Mark- och exploateringsavtalet ska bifogas i avskrift. Den nya ägaren ska därvid förbindas att ställa godtagbar säkerhet till kommunen för åtagandena enligt detta avtal. Innan överlåtelse sker ska exploatören skriftligen underrätta kommunen (mark- och exploateringssektionen). 31 Tvist Tvist rörande tolkningen eller tillämpningen av detta avtal skall avgöras av svensk allmän domstol.

61 Reviderat (9) Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. Huddinge För Huddinge kommun För Fredrik Peter Wahlgren. Charlotta Thuresson Giberg. Fredrik Peter Wahlgren. Cecilia Rogvall Bilaga 1 Bilaga 2 Förslag till detaljplan. Karta med överlåtelseområdet markerad. Dnr (KS-2015/ ) (CR)

62 keppsm PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela planområdet. GRÄNSER Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser B n 14 8 VARGEN b b1 Lr LOKALGATA Stationsvägen LOKALGATA Kvartersmark B HB1 Lokaltrafik Flerbostadshus i två volymer. Utöver det får uthus uppföras. BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE MARKENS ANORDNANDE (utformning av kvartersmark) Mark och vegetation n Vegetationsbeklätt insynsskydd ska anordnas längs med minst 80% av fastighetsgränsen. Insynsskyddet får högst vara 1,5 m ovan mark och bör ha viss genomsläpplighet för ljus som exempelvis en spalje med klätterväxt. Ej plank. Uteplats och friyta Uteplats och friyta ska anordnas. PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE Utformning 8.5 Högsta byggnadshöjd i meter Utseende Byggnadsteknik b1 Handel/hantverk/kontor och bostadsändamål. Handel/hantverk/kontor av icke störande karaktär ska finnas på entréplan. Bostadsändamål så som avfallsrum och cykelgarage får anordnas på entréplan. Bostäder får anordnas på våningsplan ovan entréplan. Balkonger över allmän plats medges ej. Byggnad får ej uppföras. Marken får bebyggas under med exemeplvis ett utjämningsmagasin för dagvattenhantering. Marken får endast bebyggas med uthus och garage till en total byggnadsarea om 45 m 2. Uthus får placeras vid tomtgräns med grannes tillstånd, annars 1 m från fastighetsgräns. Marken får bebyggas under med exempelvis ett utjämningsmagasin för dagvattenhantering. Högsta nockhöjd i meter Balkonger får ej byggas ut över denna gräns. Endast källarlösa hus 6 Grundkarta över Vargen 14, del av inom kommundelen i Huddinge kommun Stuvsta upprättad av MSB/Lantmäteriavdelningen Kartan framställd genom utdrag ur digital kartdatabas och kontrollerad inom planområdet. Koordinatsystem PLAN Sweref HÖJD RH Beteckningar Skala 1:400 (orginalformat A3) Gällande kvarterstraktgräns eller användningsgräns Fastighetsgräns Gällande användningsgräns ej sammanfallande med fastighetsgräns Gällande egenskapsgräns Gällande rättighetsgräns Avvägd höjd Fastställd höjd Bef. huvudbyggnad, geodetisk resp. fotogrammetrisk Bef. uthus eller garage geodetisk resp. fotogrammetriskt 50 m Höjdkurva Slänt Staket, bullerplank Häck Stödmur, mur Dike Väg STÖRNINGSSKYDD m1 ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är fem år från den dag planen vinner laga kraft Upplysning Bullerutredning ska redovisas i bygglovet. HUDDINGE KOMMUN Detaljplan för Vargen 14 Huddinge kommun Maria Springman Kjell Planarkitekt Byggnader ska utformas så att samtliga bostadsrum i varje lägenhet får högst 55 db(a)ekvivalent ljudnivå vid fasad. Där så inte är möjligt ska minst hälften av bostadsrummen i varje lägenhet, i första hand sovrum, ha högst 55 db(a) ekvivalent ljudnivå utanför minst ett fönster. Varje lägenhet ska ha tillgång till minst en uteplats eller balkong om högst 55 db(a) ekvivalent ljudnivå samt 70 db(a) maximal ljudnivå. Plankarta med bestämmelser Granskning, PBL 2010:900 Enkelt planförfarande Till planen hör: Beslutsdatum Upprättad Rev Laga kraft Kommunstyrelsens förvaltning Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Miljöbeskrivning Antagande SBN PL NBN-2015/428 Instans NBN

63 Bilaga 2 Överlåtelseområde markerad med grön begränsningslinje. Datum KSF Mark och exploateringsavdelning Koordinatsystem: PLAN Sweref HÖJD RH Huddinge kommun. 37

64 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2 december Paragraf Diarienummer KS-2015/ Bygg en ny gymnasieskola i Flemingsberg - svar på motion väckt av Sara Heelge Vikmång (S), Michaela Lööf (S) och Göran Hallberg (S) Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet överlämnar ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande. Sammanfattning Sara Heelge Vikmång, Michaela Lööf och Göran Hallberg (samtliga S) inkom den 11 maj 2015 med en motion om att skyndsamt utreda förutsättningarna för att bygga en kommunal gymnasieskola i Flemingsberg och att den ska ha som mål att bidra till områdesutveckling och jämlika villkor. Motionärerna motiverar förslaget med att det finns ett behov av en ny gymnasieskola i kommunen eftersom antalet ungdomar i gymnasieåldern förväntas öka och att Flemingsberg med sin närhet till kollektivtrafik, akademier, näringsliv och universitetssjukhus är en naturlig plats att bygga en ny gymnasieskola på. En ny kommunal gymnasieskola i området skulle kunna bidra till att utveckla området. Motionen har remitterats till gymnasienämnden och demokratiberedningen vilka ser positivt på möjligheten att planera för en gymnasieskola i Flemingsberg. Remissinstanserna framhåller att det i dagsläget förs en dialog kring behov och möjligheter mellan barn- och utbildningsförvaltningens gymnasieavdelning och lokalenhet med flera och att satsningar på en ny gymnasieskola måste föregås av noggranna utredningar och samråd med omkringliggande kommuner för att undvika överetablering. Kommunstyrelsens förvaltning understryker att det ligger inom ramen för gymnasienämndens uppdrag att planera för behovet av anpassning av verksamheten till ändrade befolkningsförutsättningar. Detta sker också i den lokalförsörjningsplan som barn- och utbildningsförvaltningen årligen upprättar. Där utpekas Flemingsberg som ett lämpligt område för etablering av en ny gymnasieskola. Mot bakgrund av att det pågår arbete i linje med motionens förslag anser kommunstyrelsens förvaltning att motionen ska anses vara besvarad. Överläggning I ärendet yttrar sig Malin Danielsson (L) och Emil Högberg (S).

65 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2 december Paragraf Diarienummer KS-2015/ Härefter förklaras överläggnigen avslutad. Beslutet delges Remissinstanserna

66 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) HANDLÄGGARE Hedman, Malin Malin.Hedman@huddinge.se Kommunstyrelsen Bygg en ny gymnasieskola i Flemingsberg svar på motion väckt av Sara Heelge Vikmång (S), Michaela Lööf (S) och Göran Hallberg (S) Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 4 november 2015, anses motionen besvarad. Sammanfattning Sara Heelge Vikmång, Michaela Lööf och Göran Hallberg (samtliga S) inkom den 11 maj 2015 med en motion om att skyndsamt utreda förutsättningarna för att bygga en kommunal gymnasieskola i Flemingsberg och att den ska ha som mål att bidra till områdesutveckling och jämlika villkor. Motionärerna motiverar förslaget med att det finns ett behov av en ny gymnasieskola i kommunen eftersom antalet ungdomar i gymnasieåldern förväntas öka och att Flemingsberg med sin närhet till kollektivtrafik, akademier, näringsliv och universitetssjukhus är en naturlig plats att bygga en ny gymnasieskola på. En ny kommunal gymnasieskola i området skulle kunna bidra till att utveckla området. Motionen har remitterats till gymnasienämnden och demokratiberedningen vilka ser positivt på möjligheten att planera för en gymnasieskola i Flemingsberg. Remissinstanserna framhåller att det i dagsläget förs en dialog kring behov och möjligheter mellan barn- och utbildningsförvaltningens gymnasieavdelning och lokalenhet med flera och att satsningar på en ny gymnasieskola måste föregås av noggranna utredningar och samråd med omkringliggande kommuner för att undvika överetablering. Kommunstyrelsens förvaltning understryker att det ligger inom ramen för gymnasienämndens uppdrag att planera för behovet av anpassning av verksamheten till ändrade befolkningsförutsättningar. Detta sker också i den lokalförsörjningsplan som barn- och utbildningsförvaltningen årligen upprättar. Där utpekas Flemingsberg som ett lämpligt område för etablering av en ny gymnasieskola. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

67 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) Mot bakgrund av att det pågår arbete i linje med motionens förslag anser kommunstyrelsens förvaltning att motionen ska anses vara besvarad. Beskrivning av ärendet Sara Heelge Vikmång, Michaela Lööf och Göran Hallberg (samtliga S) inkom den 11 maj 2015 med en motion om att utreda förutsättningarna för att bygga en kommunal gymnasieskola i Flemingsberg (bilaga 1). Motionärerna motiverar förslaget med att det finns ett behov av en ny gymnasieskola i kommunen eftersom antalet ungdomar i gymnasieåldern förväntas öka med stycken under de närmaste tio åren. Motionärerna anser att Flemingsberg med sin närhet till kollektivtrafik, akademier, näringsliv och universitetssjukhus är en naturlig plats att bygga en ny gymnasieskola på. En ny kommunal gymnasieskola i området skulle kunna bidra till att utveckla området till ett kunskapscentrum i Huddinge kommun. Motionärerna framhåller att det i samband med planeringen av Östra gymnasiet uttalades en ambition om att gymnasieskolan skulle bidra till områdesutveckling i den östra kommundelen. I likhet med det anser motionärerna att gymnasieskolan i Flemingsberg ska ha som mål att bidra till områdesutveckling och jämlika villkor. Slutligen anser motionärerna att en kommunal gymnasieskola också ska möjliggöra en bred samverkan mellan kultur-, idrotts- och föreningsliv i området och på så sätt bli en viktig del av lokalsamhället. Med hänvisning till ovanstående föreslår motionärerna att Huddinge kommun skyndsamt utreder förutsättningarna för att bygga en kommunal gymnasieskola i Flemingsberg och att den ska ha som mål att bidra till områdesutveckling och jämlika villkor. Gymnasieskolor i Huddinge kommun I Huddinge kommun finns det fyra kommunala gymnasieskolor med sammanlagt cirka elever. Dessa är Huddingegymnasiet, Sjödalsgymnasiet och Sågbäcksgymnasiet i närheten av Huddinge centrum och Östra Gymnasiet i Trångsund/Skogås. I kommunen finns även två fristående gymnasieskolor, IT-gymnasiet och Yrkesgymnasiet, belägna i Flemingsberg. Pågående planeringsarbete Gymnasienämnden har ett löpande uppdrag att planera för behovet av anpassning av verksamheten till ändrade befolkningsförutsättningar. Planeringen för nya utbildningslokaler i takt med befolkningsökningen sker i den lokalförsörjningsplan som förvaltningen upprättar årligen.

68 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) I lokalförsörjningsplanen anges att det finns ett behov av fler gymnasieplatser i kommunen. Utifrån detta behov undersöks förutsättningarna för en ny gymnasieskola i Flemingsberg som bedöms vara ett lämpligt område för en ny gymnasieskola med hänsyn tagen till de goda kommunikationerna och möjligheten till samarbete med till exempel Södertörns högskola. I detta planeringsarbete samarbetar barn- och utbildningsförvaltningens gymnasieavdelning och lokalenhet med kommunstyrelsens förvaltnings samhällsbyggnadsavdelning. För närvarande utreds dels markbehovet för en ny gymnasieskola i Flemingsberg och dels förutsättningarna för att samlokalisera gymnasieskolan med verksamheter inom handel, kultur, kontor m.m. i ett större byggnadskomplex nära resecentrum. Remissvar Medborgarförslaget har remitterats till gymnasienämnden och demokratiberedningen. Gymnasienämnden Gymnasienämnden ser positivt på möjligheten att planera för en gymnasieskola i Flemingsberg (bilaga 2). Diskussioner kring behov och möjligheter förs i dagsläget mellan barn- och utbildningsförvaltningens gymnasieavdelning och lokalenhet med flera. Gymnasienämnden framhåller dock att satsningar på en ny gymnasieskola måste föregås av noggranna utredningar och samråd med omkringliggande kommuner för att undvika överetablering eftersom många ungdomar väljer såväl privata alternativ som andra kommunala skolor än de som är belägna i hemkommunen. Demokratiberedningen Demokratiberedningen ser positivt på möjligheten att planera för en gymnasieskola i Flemingsberg ur såväl ett demokratiperspektiv som ett områdesperspektiv (bilaga 3). Området behöver stärkas då statistik för området visar på bland annat lägre utbildningsnivåer, medelinkomster, tillit och valdeltagande. Etablering av en gymnasieskola skulle kunna bidra till att öka områdets attraktivitet och vara en del av den positiva spiralen av utveckling i Flemingsberg. En gymnasieskola skulle även kunna bidra till att stärka det sociala kapitalet genom att samverka med kultur-, idrotts-, och föreningsliv i området. Liksom gymnasienämnden framhåller demokratiberedningen att det i dagsläget förs en dialog kring behov och möjligheter mellan barn- och utbildningsförvaltningens gymnasieavdelning och lokalenhet med flera. Men att en satsning på en ny gymnasieskola i Flemingsberg måste föregås av noggranna utredningar och samråd med omkringliggande kommuner för att

69 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) undvika överetablering. En misslyckad etablering, oavsett utförare, skulle kunna påverka områdets utveckling negativt. Förvaltningens synpunkter Flemingsberg klassificeras som en regional stadskärna, vilket innebär att det är ett prioriterat utvecklingsområde i Huddinge kommun. Flemingsberg utgör dessutom en central punkt för kollektivtrafiken i södra Stockholm. Etablering av en gymnasieskola kan förväntas ha positiva effekter för området. Kommunstyrelsens förvaltning instämmer därför i motionärernas mening att Flemingsberg är ett lämpligt område för en eventuell etablering av en ny gymnasieskola i Huddinge kommun. Att bygga en gymnasieskola innebär stora investeringskostnader, i en tid där kommunen redan har ett mycket stort investeringsbehov. Planeringsarbete för stora nyinvesteringar bör påbörjas först efter en noggrann analys. Med tanke på elevernas fria skolval kan en gymnasieskoleetablering vara en osäker investering. Det ligger inom ramen för gymnasienämndens uppdrag att planera för behovet av anpassning av verksamheten till ändrade befolkningsförutsättningar. Detta sker också i den lokalförsörjningsplan som barn- och utbildningsförvaltningen upprättar. Där utpekas Flemingsberg som ett lämpligt område för etablering av en ny gymnasieskola. Avslutningsvis anser kommunstyrelsens förvaltning att huruvida en ny gymnasieskola ska drivas i kommunal eller privat regi bör bedömas separat. Mot bakgrund av att det pågår arbete i linje med motionens förslag anser kommunstyrelsens förvaltning att motionen ska anses vara besvarad. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Malin Hedman Utredare

70 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) Bilagor Bilaga 1: Bygg en ny gymnasieskola i Flemingsberg svar på motion väckt av Sara Heelge Vikmång (S), Michaela Lööf (S) och Göran Hallberg (S) Bilaga 2: Remissvar från gymnasienämnden Bilaga 3: Remissvar från demokratiberedningen Beslutet delges Remissinstanserna

71 41fa, 1!1f Socialdemokraterna ~ FRAMfiDSPARTIET Oiarienr HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen l Oiarleplanbeteckn. Kommunfullmäktige i Huddinge 11 maj 2015 MOTION Bygg en ny gymnasieskola i Flemingsberg Fler och fler väljer att bo i Huddinge kommun. Det är glädjande att Huddinge växer samtidigt som det ställer höga krav på att kommunen bygger de förskolor och skolor som behövs. På grund av den ökade inflyttningen och de växande elevkullarna väntas antalet ungdomar i gyronasieåldern öka med över 1000 stycken de kommande tio åren. Det finns därför ett behov av en ny gymnasieskola i kommunen. Utbildning är nyckeln till framtidens jobb och konkurrenskraft. stockholmsregionen och Huddinge ska konkurrera med kunskap och kompetens. Det är oroande att så många unga i Huddinge inte går klart gymnasiet och har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Eftersom dagens arbetsmarknad ställer krav på en gymnasieutbildning riskerar dessa ungdomar att tappa tron på framtiden. Arbetslösheten för unga som inte har en slutförd gymnasieutbildning är mer än dubbelt så hög som för dem som har en gymnasieexamen. Det är därför viktigt att vi investerar i våra ungdomars möjlighet till god utbildning. Med sitt centrala läge och närheten till akademier, forskning och näringsliv är Kunskapsstaden Flemingsberg den naturliga platsen att bygga en ny gymnasieskola på. Flemingsberg är den kommundel som väntas växa mest de kommande åren och det finns redan i dag fyra högskolor, ett universitetssjukhus och ett juridiskt centrum. Det ger unika möjligheter för samarbete. Kollektivtrafikförbindelserna till Flemingsberg är goda, vilket är en förutsättning för att elever i en ny gymnasieskola lätt ska kunna ta sig dit. Den gemensamma gyronasieregionen i Stockholms län har gjort det möjligt för elever att söka sig till gymnasier i andra kommuner. En konsekvens av detta är att ungefär 45 procent av eleverna i Huddinges gymnasier i dag är mantalsskrivna i Huddinge medan de resterande 55 procenten kommer från andra kommuner. Det är därför viktigt att en ny gymnasieskola är strategiskt placerad i närheten av

72 kollektivtrafikförbindelser. Flemingsberg är en regional knutpunkt och det är lätt att ta sig till Flemingsberg från olika delar av kommunen och av länet. En ny kommunal gymnasieskola i Flemingsberg skulle kunna bidra till att utveckla området till ett kunskapscentrum i Huddinge kommun. I samband med att planeringen av Östra gymnasiet påbörjades för drygt 17 år sedan uttalades en ambition att gymnasieskolan skulle bidra till områdesutveckling i den östra kommundelen, vara en del av samhället och att den inte skulle förstärka de sociala strukturerna i området. Östra gymnasiet är i dag den gymnasieskolan i kommunen som har högst söktryck Förra läsåret tog Östra gymnasiet in 240 elever och då stod fortfarande 250 stycken i kö på reservlistan. En ny kommunal gymnasieskola i Flemingsberg menar vi ska ha som mål att bidra till områdesutveckling och jämlika villkor. En förutsättning för att det ska realiseras är att den nya gymnasieskolan i Flemingsberg är en gymnasieskola i toppklass där alla elever får möjlighet att utvecklas och nå sin fulla potential. En kommunal gymnasieskola skulle samtidigt också kunna möjliggöra en bred samverkan mellan kultur-, idrotts- och föreningsliv i området och på så sätt bli en viktig del av lokalsamhället. Mot bakgrund av det ovan föreslår vi: att Huddinge kommun skyndsamt utreder förutsättningar för att bygga en kommunal gymnasieskola i Flemingsberg. att en kommunal gymnasieskola i Flemingsberg ska ha som mål att bidra till områdesutveckling och jämlika villkor Michaela Lööf Socialdemokraterna ~~:~ Socialdemokraterna

73 GYMNASIENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Gymnasienämnden 7 oktober Paragraf Diarienummer GN-2015/ Bygg en ny gymnasieskola i Flemingsberg - Motion väckt av Sara Heelge Vikmång (S), Michaela Lööf (S) och Göran Hallberg (S) Gymnasienämndens beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till Kommunstyrelsen. Sammanfattning En motion angående nybyggnation av en ny kommunal gymnasieskola har inkommit. Förvaltningen ser positivt på möjligheten att planera för en gymnasieskola i Flemingsberg. Diskussioner kring behov och möjligheter förs mellan Barn- och utbildningsförvaltningens lokal- och gymnasieavdelning med flera. Överläggning I ärendet yttrar sig Christina Eklund (M), Michaela Lööf (S), Annika Lundström (M), Göran Hallberg (S), Sara Holmgren (S), Henrik Boltenstål (M), Anders Lönroth (MP), Jolanta Szutkiewicz (DP) och Eva-Karin Brauer (FP). Yrkanden Christina Eklund(M): Nämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag. Michaela Lööf (S) och Anders Lönroth (MP) : Nämnden beslutar att tillstyrka motionen. Propositioner Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att nämnden beslutar i enlighet med Christina Eklunds yrkande. Reservationer Michaela Lööf (S), Göran Hallberg (S), Lena Berg (S), Sara Holmgren (S) och Anders Lönroth (MP) reserverar sig till förmån för eget yrkande, Bilaga GN 8:1 Bilaga Reservation från Socialdemokraterna Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

74 GYMNASIENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG

75 if~ k Socialdemokraterna ' F R AM T I DSPA R T I ET Huddinge kommun Gymnasienämnden 7 oktober 2015 RESERVATION Ärende 8 - Bygg en ny gymnasieskola i Flemingsberg- Motion väckt av Sara Heelge Vikmång (S), Michael a Lööf (S) och Göran Hallberg (S) På Gymnasienämndens sammanträde den 7 oktober 2015 föreslog vi nämnden att biträda motionen om att Huddinge kommun skyndsamt utreder förutsättningar för att bygga en ny kommunal gymnasieskola i Flemingsberg och att en sådan kommunal gymnasieskola ska ha som mål att bidra till områdesutveckling och jämlika villkor. Då vårt förslag inte antogs av en majoritet i nämnden valde vi att reservera oss. Motivering Eftersom Huddinge växer och det på sikt finns ett behov av en ny gymnasieskola i kommunen är det bra att kommunen utreder förutsättningarna för att bygga en så dan. Det är glädjande att allt fler väljer att bo i Huddinge men det ställer också höga krav på att kommunen bygger de skolor som behövs. Flemingsberg är en naturlig plats för en ny gymnasieskol a eftersom det där finns en närhet till både akademier, forskning och näringsliv. Samtidigt är det en kommundel med bra kommunikationer. Eftersom mer än hälften av eleverna i Huddinges gymn asieskolor i dag är folkbokförda i andra kommuner är det viktigt att en ny gymnasieskola är strategiskt placerad i närheten av kollektivtrafikförbindelser. Vi menar att det är av stor vikt att en ny gymnasieskola i kommunen är i kommunal regi. Det ger unika möjligheter inte bara att utveckla Flemingsberg utan det möjliggör även att skolan kan planeras så att miljön och lärandet utgår från vissa kärnvärden i likhet med framgångssagan Östra gymnasiet. En kommunal gymnasieskol a skulle också kunna bidra till en bred samverkan mellan kultur-, idrotts- och föreningsliv och på så sätt lyfta området och bli en del av lokalsamhället. För Socialdemokraterna ~v~ Michaela Lööf

76 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2015/ (1) HANDLÄGGARE Lundin, Tina Tina.Lundin@huddinge.se Gymnasienämnden Bygg en ny gymnasieskola i Flemingsberg motion väckt av Sara Heelge Vikmång (S), Michaela Lööf (S) och Göran Hallberg (S) Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till Kommunstyrelsen. Sammanfattning En motion angående nybyggnation av en ny kommunal gymnasieskola har inkommit. Förvaltningen ser positivt på möjligheten att planera för en gymnasieskola i Flemingsberg. Diskussioner kring behov och möjligheter förs mellan Barn- och utbildningsförvaltningens lokal- och gymnasieavdelning med flera. Beskrivning av ärendet Huddinge kommun växer och enligt författarna till motionen finns ett behov av ny kommunal gymnasieskola i Flemingsberg med närhet till kollektivtrafik, högskolor, universitetssjukhus med mera. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ser positivt på möjligheten att planera för en gymnasieskola i Flemingsberg. Diskussioner kring behov och möjligheter förs mellan barnoch utbildningsförvaltningens lokal- och gymnasieavdelning med flera. Innan satsningar på en ny gymnasieskola görs krävs noggranna utredningar och samråd med omkringliggande kommuner för att undvika överetablering då många ungdomar väljer såväl privata alternativ som andra kommunala skolor än de som är belägna i hemkommunen. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Mia Bergström Lokalplaneringschef Bilagor Motion, bygg en ny gymnasieskola i Flemingsberg. Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

77 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Demokratiberedningens sammanträde 16 oktober Paragraf Diarienummer KS-2015/ Bygg en ny gymnasieskola i Flemingsberg - Demokratiberedningens svar på motion väckt av Sara Heelge Vikmång (S), Michaela Lööf (S) och Göran Hallberg (S) Demokratiberedningens beslut Kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 24 september 2015, överlämnas till kommunstyrelsen som demokratiberedningens yttrande över motionen Bygg en ny gymnasieskola i Flemingsberg. Sammanfattning En motion angående nybyggnation av en ny kommunal gymnasieskola har inkommit av Sara Heelge Vikmång (S), Michaela Lööf (S) och Göran Hallberg (S). Demokratiberedningen har fått ärendet på remiss. Ur ett demokratiperspektiv ser förvaltningen positivt på möjligheten att planera för en gymnasieskola i Flemingsberg. Ur ett områdesperspektiv vore det gynnsamt med etablering av en framgångsrik gymnasieskola i Flemingsberg. Området behöver stärkas då statistik för området visar på lägre utbildningsnivåer, medelinkomster och valdeltagande med mera. En gymnasieskola skulle kunna bidra till att öka områdets attraktivitet, stärka det sociala kapitalet och vara del av den nu positiva utvecklingsspiralen för Flemingsberg. Överläggning Tomas Henriksson (S) och Nujin Alacabek Darwich (V) yrkar bifall till motionen. Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att demokratiberedningen bifaller förvaltningens förslag till beslut. Votering begärs och verkställs enligt följande voteringsordning: Ja-röst för bifall till förvaltningens förslag till beslut och Nej-röst för bifall till motionen. Voteringsresultat: Med sju Ja-röster, fyra Nej-röster och en som avstår beslutar demokratiberedningen bifalla förvaltningens förslag till beslut. Sammanträdesdatum Demokratiberedningens sammanträde 16 oktober Paragraf Diarienummer KS-2015/

78 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Ledamot/Tjänstgörande ersättare Katharina Wallenborg (DP) Ja-röst Nej-röst Avstår från att rösta X Jennifer Lind (M) Nujin Alacabek Darwich (V) Amir Seyfeddini (M) Leif Britsmar (M) Kaija Jansson (KD) Henrik Juhlin (C) Birgitta du Rées (SD) Tomas Henriksson (S) Pran Malhorta (S) Shewen Nysmed (S) Johan Wibäck (MP) X X X X X X X X X X X I övrigt yttrar sig Katharina Wallenborg (DP), Tomas Henriksson (S), Shewen Nysmed (S), Jennifer Lind (M), Johan Wibäck (MP), Henrik Juhlin (C) och Nujin Alacabeck Darwich (V). Härefter förklaras överläggningen avslutad. Reservationer S anmäler muntlig reservation. Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning

79 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (3) HANDLÄGGARE Moritz, Marcel Marcel.Moritz@huddinge.se Demokratiberedningen Demokratiberedningens svar på motion väckt av Sara Heelge Vikmång (S), Michaela Lööf (S) och Göran Hallberg (S) - Bygg en ny gymnasieskola i Flemingsberg Förslag till beslut Demokrati- och mångfaldsberedningen beslutar Kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 24 september 2015, överlämnas till kommunstyrelsen som demokratiberedningens yttrande över motionen Bygg en ny gymnasieskola i Flemingsberg. Sammanfattning En motion angående nybyggnation av en ny kommunal gymnasieskola har inkommit av Sara Heelge Vikmång (S), Michaela Lööf (S) och Göran Hallberg (S). Demokratiberedningen har fått ärendet på remiss. Ur ett demokratiperspektiv ser förvaltningen positivt på möjligheten att planera för en gymnasieskola i Flemingsberg. Ur ett områdesperspektiv vore det gynnsamt med etablering av en framgångsrik gymnasieskola i Flemingsberg. Området behöver stärkas då statistik för området visar på lägre utbildningsnivåer, medelinkomster och valdeltagande med mera. En gymnasieskola skulle kunna bidra till att öka områdets attraktivitet, stärka det sociala kapitalet och vara del av den nu positiva utvecklingsspiralen för Flemingsberg. Beskrivning av ärendet Huddinge kommun växer och enligt författarna till motionen finns ett behov av ny kommunal gymnasieskola i Flemingsberg med närhet till kollektivtrafik, högskolor, universitetssjukhus med mera. Det skulle kunna bidra till att utveckla området till ett kunskapscentrum i Huddinge kommun. Motionärerna menar vidare att en gymnasieskola i Flemingsberg med toppklass precis som Östra gymnasiet skulle kunna bli en del av samhället och förstärka positiva sociala strukturer och bidra till områdesutveckling. Med bakgrund av ovanstående föreslår motionärerna: POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

80 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (3) - att Huddinge kommun skyndsamt utreder förutsättningarna för att bygga en kommunal gymnasieskola i Flemingsberg. - att en kommunal gymnasieskola i Flemingsberg ska ha som mål att bidra till områdesutveckling och jämlika villkor. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen har i sitt svar begränsat sig till att belysa frågan ur ett demokratiperspektiv och ser med detta i beaktande positivt på möjligheten att planera för en gymnasieskola i Flemingsberg. Ur ett områdesperspektiv är det gynnsamt med etablering av en gymnasieskola i Flemingsberg. Området behöver stärkas då statistik för området visar på lägre utbildningsnivåer, medelinkomster, tillit och valdeltagande mm. En gymnasieskola skulle kunna bidra till att öka områdets attraktivitet och vara del av den nu positiva spiralen av utveckling i Flemingsberg. En gymnasieskola skulle kunna bidra till att stärka det sociala kapitalet genom att samverka med kultur-, idrotts-, och föreningsliv i området, som motionärerna beskriver. Det förs redan en dialog kring behov och möjligheter mellan barn- och utbildningsförvaltningens lokal- och gymnasieavdelningen med flera. Innan satsning på en ny gymnasieskola i Flemingsberg krävs noggranna utredningar och samråd med omkringliggande kommuner för att undvika överetablering. Många ungdomar väljer såväl privata alternativ som andra kommunala skolor än de som finns i hemkommunen. En misslyckad etablering av gymnasieskola oavsett utförare skulle kunna påverka områdets utveckling negativt. Hanna Lundborg Kvalitetschef Marcel Moritz Utvecklingsledare Bilagor Bygg en ny gymnasieskola i Flemingsberg. Motion väckt av Sara Heelge Vikmång (S) och Michaela Lööf (s) och Göran Hallberg (S)

81 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (3) Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning

82 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) HANDLÄGGARE Askerud, Carina Carina.Askerud@huddinge.se Kommunstyrelsen Budgetuppföljning för kommunstyrelsen 2015 Förslag till beslut Budgetuppföljningen för kommunstyrelsen perioden november 2015 godkänns i enlighet med kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 08 december Sammanfattning För perioden januari-november visar kommunstyrelsen ett överskott på 13,8 mnkr. Differensen beror till största delen på vakanser, lägre kostnader för datakommunikation och administrativa tjänster samt högre intäkter än budgeterat. Tillkommande kostnader i samband med årets omorganisation har belastat resultatet. Förvaltningens bedömning är att kommunstyrelsen sammantaget kommer att redovisa ett större överskott för året än de 2,6 mnkr som prognosticerades i samband med delårsbokslutet per augusti. Beskrivning av ärendet Budgetuppföljning och kommentarer till utfallet för perioden Personalkostnaderna ligger 9,0 mnkr under budget, främst beroende på ej tillsatta vakanser. Kostnader för konsulter och inhyrd personal ligger 5,0 mnkr över budget. Varor och tjänster ligger 5,9 mnkr under budget främst beroende på lägre kostnader för datakommunikation och administrativa tjänster. Kapitalkostnaderna ligger 9,0 mnkr över föregående års utfall och 0,7 mnkr lägre än budget för perioden. Intäkterna ligger 6,8 mnkr över budget. Kommundirektören redovisar ett överskott på 2,4 mnkr jämfört med budget och utfallet ligger 0,8 mnkr högre än föregående års period. I kommundirektörens budget ligger ofördelade medel som kan användas av avdelningarna efter godkännande i förvaltningens ledningsgrupp. Budgeten flyttas inte utan ligger kvar hos kommundirektören som därmed kommer att redovisa ett överskott på helåret. I motsvarande omfattning kommer de avdelningar som använder sig av dessa budgetmedel att redovisa ett POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se HUDDINGE

83 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) underskott. Hittills under året har kommunikationsavdelningen fått godkännande om att använda sig av dessa budgetmedel. Kommunikationsavdelningen redovisar ett underskott på 5,4 mnkr jämfört med budgeten på 20,7 mnkr och prognostiserar ett underskott på 4,8 mnkr för helåret. Underskottet beror bland annat på ett flertal tillkommande aktiviteter, till exempel arbetet med ny grafisk profil, samt ökade personal- och lokalkostnader i och med omorganisationen. Samhällsbyggnadsavdelningen redovisar ett överskott på 1,3 mnkr och prognostiserar ett underskott på 2,3 mnkr för helåret. Underskottet är ett resultat av tillkommande kostnader i samband med flytt och anpassning av lokaler i och med omorganisationen då delar av miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen lyftes över till kommunstyrelsens förvaltning. Ekonomiavdelningen redovisar ett överskott på 2,0 mnkr jämfört med budgeten på 43,0 mnkr. Avdelningen prognostiserar ett överskott på 0,3 mnkr för helåret. Överskottet beror till stor del på lägre personalkostnader på upphandlingsenheten som ett resultat av vakanser. Personalavdelningen redovisar ett överskott på 3,3 mnkr jämfört med budget. Överskottet beror främst på att personalförsörjningsmedel rekvireras i efterhand samt på lägre kostnader för personal på grund av bland annat vakanser. Överskottet vid motsvarande period föregående år var 3,0 mnkr. För helåret prognostiserar avdelningen ett överskott på 0,3 mnkr. Administrativa avdelningen redovisar sammantaget ett överskott på 10,2 mnkr. Överskottet beror främst på lägre kostnader för personal, konsulter, datakommunikation och administrativa tjänster. Avdelningen prognostiserar ett överskott på 7,4 mnkr för helåret. IT-sektionen redovisar ett överskott på 7,5 mnkr mot periodens budget. Överskottet beror på lägre personalkostnader som ett resultat av senarelagda rekryteringar samt minskade kostnader för datakommunikation. Lägre kapitaltjänstkostnader för senarelagda projekt samt ej budgeterade intäkter bidrar också till överskottet. IT-sektionen prognostiserar ett överskott på 6,1 mnkr för helåret. KS kansli redovisar ett överskott på 0,3 mnkr jämfört med budget. En mindre omorganisation har gjorts och säkerhetsfrågorna hör numera till den nybildade trygghets- och säkerhetssektionen. Sektionen prognostiserar ett överskott på 0,1 mnkr för helåret beroende på senarelagda IT projekt.

84 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) Kvalitet och projekt redovisar ett överskott på 1,2 mnkr. Avvikelsen mot budget beror främst på lägre kostnader för administrativa tjänster. Sektionen prognostiserar ett överskott på 0,5 mnkr för helåret. Trygghets- och säkerhetssektionen redovisar ett överskott på 0,2 mnkr jämfört med budget. Kommunens arbete med trygghets- och säkerhetsfrågor har centraliserats inom den nya sektionen och verksamhet har flyttats från kansliet, kvalitet och projekt samt social- och äldreomsorgsförvaltningen. Sektionen förväntas inte redovisa någon avvikelse på helåret. Överförmyndarverksamheten har ett utfall på 5,3 mnkr för perioden som är detsamma som budgeten. För helåret prognostiserar verksamheten ett nollresultat. Brandförsvaret redovisar ett utfall i nivå med budgeten på 56,4 mnkr för perioden. Prognosen för helåret är att budgeten kommer att hållas. Förvaltningens synpunkter Tillkommande kostnader i samband med årets omorganisation har belastat resultatet. Förvaltningens bedömning är dock att kommunstyrelsen sammantaget kommer att lämna ett överskott för året, främst på grund av vakanser, lägre kostnader för datakommunikation och administrativa tjänster, senareläggning av IT-investeringar samt högre intäkter än budgeterat. Investeringsbudget Under årets första elva månader har 181,8 mnkr av investeringsbudgeten på totalt 392,7 mnkr förbrukats. Investeringarna förväntas redovisa ett överskott på 169,2 mnkr för helåret. Avvikelsen beror främst på tidsförskjutningar inom samhällsbyggnadsprojekten. De största avvikelserna rör Vidjavägen då inget avtal har kunnat träffas, gång- och cykelbro Kungens kurva, Tangentvägen, Kommunalvägen etapp 2, Huddinge Resort, Högmora etapp 2, Förbifart Stockholm (Trafikverket försenat) och norra Länna industriområde. I och med omorganisationen lyftes investeringar avseende gata, park, lekplats mm samt samhällsbyggnadsprojekt över till kommunstyrelsens förvaltning. Dessa är inkluderade i ovanstående belopp. En mer detaljerad sammanställning av investeringarna redovisas i bilaga 2.

85 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) Vesna Jovic Kommundirektör Mats Öberg Ekonomidirektör Carina Askerud Controller Bilagor 1. Tabell nov 2015 utfall-budget-prognos 2. Investeringar

86 Bilaga 1 Utfall Budget Avvikelse Avvikelse Budget Prognos nov-15 nov-15 nov-15 okt-15 helår DÅ2 helår Kommundirektör 9,1 11,5 2,4 1,2 13,8 1,7 Kommunikation 26,1 20,7-5,4-4,0 22,5-4,8 Samhällsbyggnad 121,0 122,3 1,3-1,1 133,4-2,3 Ekonomi 41,0 43,0 2,0 1,4 47,0 0,3 Personal 32,5 35,9 3,3 3,4 40,1 0,3 Administrativ (inkl Adm Dir) 129,5 139,7 10,2 9,0 153,1 7,4 IT 60,2 67,7 7,5 5,9 73,9 6,1 Kansli 51,7 52,0 0,3 0,0 56,8 0,1 Kvalitet o projekt 13,5 14,7 1,2 2,1 16,5 0,5 Trygghet o säkerhet 2,8 3,0 0,2 0,0 3,2 0,0 Överförmyndare 5,3 5,4 0,0 0,0 5,9 0,0 Brandförsvar 56,4 56,4-0,1-0,1 61,5 0,0 TOTAL 421,0 434,8 13,8 10,0 477,3 2,6 11 Nov 2015 utfall-budget-prognos - Bilaga 1.xlsx

87 RR-okt Utfall Budget Avvikelse Avvikelse Budget Prognos nov-15 nov-15 nov-15 okt-15 helår DÅ2 helår Taxor och avgifter 11,3 0,2 11,1 9,1 0,2 7,3 Försäljning av verksamhet 6,3 3,8 2,4 2,4 2,4 2,3 Bidrag 4,6 5,3-0,7-1,0 5,7-1,7 Övriga intäkter 22,3 28,2-5,9-6,4 30,8-5,1 INTÄKTER Total 44,4 37,6 6,8 4,1 40,9 2,9 Personal -168,9-177,9 9,0 8,6-194,2 9,0 Lokaler -22,4-17,6-4,8-4,6-19,2-4,6 Bidrag kostnader -6,5-7,4 0,8 0,8-8,1 0,4 Köp av verksamhet -61,8-62,3 0,5 0,5-68,0 0,6 Konsulter och inhyrd personal -32,4-27,4-5,0-3,2-31,5-11,1 Varor och tjänster -64,2-70,0 5,9 3,8-77,4 5,1 Övriga kostnader -0,1 0,0-0,1-0,1 0,0-0,1 Kapitalkostnad -109,1-109,7 0,7 0,1-119,8 0,3 KOSTNADER Total -465,4-472,4 7,0 5,9-518,1-0,3 TOTAL -421,0-434,8 13,8 10,0-477,3 2,6 11 Nov 2015 utfall-budget-prognos - Bilaga 1.xlsx

88 Bilaga 2 Investeringar mnkr Samhällsbyggnadsprojekt Budget Utfall Prognos Inkl. saldo per nov helår överf Genomförandeprojekt 218,1 114,2 126,6 Planeringsprojekt 75,4 10,1 12,9 Övrigt 6,5 10,1 10,5 Summa Samhällsbyggnadsprojekt 300,0 134,4 150,0 Övriga investeringar Gata, park, lekplats mm 67,2 32,2 56,7 Trafiksäkerhet/framkomlighet 6,0 2,8 5,9 Gång- och cykelvägar 23,2 15,9 23,6 Kollektivtrafik 1,5 0,9 2,5 Tillgänglighet 3,5 1,8 3,5 Buller 7,0 0,2 1,0 Parker och lekplatser 22,8 10,4 19,4 Vägvisningsplan 2,6 0,0 0,0 Åtg. enl. önskelista och medborgarförslag 0,5 0,2 0,8 Ekosystem i balans 6,7 0,8 2,5 Åtgärdsprogram för sjöar 6,7 0,8 2,5 IT mm 18,8 14,4 14,3 IT investeringar 18,0 11,6 12,2 Övrigt 0,8 2,8 2,2 Summa övriga investeringar 92,7 47,4 73,5 Summa 392,7 181,8 223,5 11 Investeringar 2015 nov - Bilaga 2.xlsx

89 Bilaga 2 Investeringar Nov 2015 Budget Utfall Prognos Inkl. saldo överf. per nov helår KOMMENTAR Gata- & Trafik Trafiksäkerhet/Framkomlighet Trafiksäkerhetsåtgärder Prioritering enligt trafiknätsanalysen och hastighetsplanen 30-Zon Hastighetsdämpande åtgärder i 30-zonerna Huddingevägen trafiksäkerhet Inte aktuellt projekt Förstudie gemensam trafik- och vägdatabas Budgeten ligger hos NBF vad jag vet Gång- och cykelvägar Lönnvägen gc-bana Gc mellan Jon Torpares väg och Häradsvägen, proj senareläggs GC-bana Solfagravägen Upprustning av vägen ingår därför större omfattning än tidigare planerat GC-väg Storvretsvägen Återstående del på utbyggnad som huvudsakligen gjordes 2014 Häradsvägen upprustning Utredningsarbete för senare åtgärder Gc-väg Röntgenv-Katrinebergsv Restarbeten från projekt som utförts 2014 Gamla Södertäljevägen gc-bana Projekteringen senareläggs Gamla Södertäljevägen gc-bana Belysning GC-väg Sundby Gård GC-väg Tullinge villastad Huddinge sjukhus GC-väg Hammartorpsvägen Garantibesiktning Strategiska cykelåtgärder Strategi cykelåtgärder och parkering Byggande av cykelparkeringar i Stuvsta och Trångsund, skulle gjorts förra året men upphandlingen överklagades Cykelvägvisning Kollektivtrafik Kollektrafikåtgärder Tillgänglighet Tillgänglighet Buller Bullerdämp Åtgärder Utredning av åtgärder, som kan genomföras först när bulleråtgärdsprogrammet är antaget Parker och lekplatser Lekplatsupprustning, Rådsparken Fördyringar på grund av mycket dålig kvalitet på befintlig utrustning som också måste bytas ut Långsjöparken Lekplatsupprustning Tranparken Upprustning badplatser Nytorps Mosse skatepark etapp Utredning om ny placering av skatepark i annan del av kommunen Lekplatsupprustning, Solgård Lekplatsutbyggnad enligt parkprogrammet som genomförs 2016 istället för 2015 Grönsläpp Enligt tidigare beslut i samhällsbyggnadsnämnden, tidplanen förskjuten Skeppsmyreparken, MSB Toalett Skeppsmyreparken Upphandlingen överklagad, genomförs under 2016 istället Lekplatsupprustning Vårbyparken Lekplatsupprustningen är klar Upprustning badplatser Vårbyparken parkupprustning Lekplatsupprustning Kurirparken Denna lekplatsupprustning genomförs i år istället för lekplatsen i Solgård 11 Investeringar 2015 nov - Bilaga 2.xlsx

90 Bilaga 2 Ljusdesign Ljusgestaltningsförslag Rickardsviksparken Lekplatsupprustning Lötparken Färdigbyggd, åtgärdande av brister Parkprogrammet Inget eget projekt Infartsparkeringar Vägvisningsplan Resurser för genomförande har inte funnits 2015 Uppsättning geografiska entreér Arbete för genomförande inom ramen för offentlig miljö i Kungens kurva Medborgarförslag Utbyggnad av gångbana utmed en sträcka av Stationsvägen Summa gata, park, lekplats mm Ekosystem i balans Budget Utfall Prognos per nov helår KOMMENTAR Balingsholmsdalgången Följer åtgärdsplanen, äskandet skedde före planen Utredningar vattenåtgärder Solfagradiket, Ebbadalsdiket Tyresåprojektet MSB Felbudgeterat Summa ekosystem i balans IT mm Single sign on - konsern-sso lösning HSM:er samt kostnad för Projektledaren. Single sign on - webb-sso/federering/behörighetsko Byte externa brandväggar Byte av e-postsytem ITIL-stödjande mjukvaror/system Beräknad kostnad för TRIM PST-lagring och utbyggnad Disaster recovery/kontinuitetsplanering Certezza och D/R aktiviteter Byte backupsystem Aktiviteten flyttas till 2016 Övervakning Server/tjänster Aktiviteten flyttas till 2016 Utveckling serverhallarna Aktiviteten flyttas till 2016 Servrar, som faller för garanti Klar att stängas i Oktober Byte switchar Arbete enligt plan Utbyggnad nät och övrig utrustning Arbete enligt plan Byte manageswitchar pga ålder Arbete enligt plan Byte interna brandväggar Arbete enligt plan Byte lastbalansering Arbete enligt plan Investeringsprojekt KSF, datorer och övrig utrustning Summa IT mm SUMMA Investeringar Investeringar 2015 nov - Bilaga 2.xlsx

91 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 8 december 2015 KS-2015/ (12) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 30 november 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Månadsuppföljning per den 30 november 2015 godkänns i enlighet med kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 8 december Sammanfattning Kommunens utfall per november 2015 är positivt med 103 mnkr, exklusive exploateringsverksamhet är utfallet minus 23 mnkr. Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer att förskolenämnden och gymnasienämnden inte klarar årets budget och att åtgärder krävs inom alla utbildningsnämnderna. Social- och äldreomsorgsförvaltningen bedömer att underskotten för socialnämnden och äldreomsorgsnämnden blir större än prognoserna i delårsrapporten per augusti. Socialnämnden har ytterligare ökade kostnader inom individ- och familjeomsorgen och inom funktionshinderområdet. Kostnaderna för köp av platser inom äldreomsorgen har blivit högre än planerat. Kultur- och fritidsnämnden har tillkommande kostnader för flytt till nya lokaler och för ny rackethall i Skogås som startat tidigare än planerat och förvaltningen bedömer att nämnden inte klarar sin budget. Höga kostnader för vinterservice innebär att natur- och byggnadsnämnden bedöms att inte klara sin budget, men med ett bättre resultat än prognosen i delårsrapporten per augusti. Kommunstyrelsen och tillsynsnämnden bedöms få överskott. Regeringen föreslår i en extra ändringsbudget att ge kommunerna 8,3 miljarder kronor i form av ett tillfälligt stöd för att minska trycket på den kommunala ekonomin när kostnaderna för arbetet med den rådande flyktingsituationen och etableringen av nyanlända ökar. Enligt regeringens beräkning kan Huddinge få ett bidrag på 37,1 mnkr att nyttja under 2015 och Kommunstyrelsens förvaltnings samlade bedömning, utifrån ackumulerat resultat, förvaltningarnas kommentarer, SKL:s skatteprognos i oktober, återbetalning av AFA-premier och aktuellt ränteläge är att balanskravet kommer att uppnås, men att årets budgeterade resultatmål på +30,0 mnkr inte klaras. I bedömningen är inte ett eventuellt nyttjande i år av det tillfälliga statsbidraget medräknat. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomiavdelningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

92 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM 8 december 2015 DIARIENR SIDA KS-2015/ (12) Beskrivning av ärendet Månadsuppföljningen omfattar månatlig uppföljning (per januari-maj och juli-november) till kommunstyrelsen av det ekonomiska utfallet, totalt för kommunen och för respektive nämnd. Förvaltningarnas kommentarer till nämndens utfall och bedömning av helårsprognos ska vara av mer övergripande karaktär. Förvaltningens synpunkter Kommunens utfall per november 2015 är positivt med 103 mnkr. När exploateringsverksamheten exkluderas är utfallet ett minus med 23 mnkr. Budget Utfall % Utfall 2015 nov-15 nov-14 Verksamhetens kostnader/intäkter , ,8 92,0% ,0 Exploateringsverksamhet 170,0 125,7 73,9% 73,3 Avskrivningar -114,7-90,9 79,2% -82,6 Verksamhetens nettokostnader , ,0 92,4% ,2 Skatteintäkter 4 343, ,7 90,9% 3 752,7 Generella statsbidrag / utjämning 803,6 733,7 91,3% 766,0 Skatt, statsbidrag, utjämning 5 147, ,4 91,0% 4 518,7 Finansiella intäkter 260,4 194,7 74,8% 283,2 Finansiella kostnader -199,5-149,2 74,8% -210,0 Resultat 200,0 102,9 260,7 Resultat, ekonomiskt mål 30,0-22,7 187,3 Skatt, utjämning, bidrag Utfallet för skatt, utjämning och bidrag är minus 35,1 mnkr jämfört med periodens budget. Det definitiva taxeringsutfallet för 2014 visar att skatteunderlaget ökade med 3,16 procent, vilket stämmer väl med Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) senaste prognos på 3,2 procent. I övrigt bedömer SKL i sin oktoberprognos att skatteunderlaget ökar ytterligare något mindre under 2015 jämfört med prognosen i augusti. Helårsprognosen för skatteintäkter är ett minus med 35 mnkr jämfört med budget. Övriga delar i den kommunala utjämningen för 2015 beräknas ge ett minus med 2,4 mnkr. Sammantaget är helårsprognosen för skatt, utjämning och bidrag ett minus mot budget på 37,4 mnkr, cirka 8 mnkr sämre än i delårsrapporten per augusti.

93 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM 8 december 2015 DIARIENR SIDA KS-2015/ (12) Verksamhetens nettokostnader Budget Utfall Avvik Utfall nov-15 nov-15 nov-15 nov-14 Kommunstyrelse -434,8-421,0 13,8-379,4 Förskolenämnd -711,8-712,9-1,1-664,4 Grundskolenämnd , ,8 3, ,3 Gymnasienämnd -450,2-456,3-6,1-417,9 Socialnämnd -836,9-878,2-41,3-799,6 Äldreomsorgsnämnd -593,2-603,9-10,7-549,6 Kultur- och fritidsnämnd -175,9-176,3-0,4-164,9 Natur- och byggnadsnämnd -129,4-132,2-2,7-110,1 Tillsynsnämnd -6,3-4,3 2,0-6,7 Revision -2,9-1,7 1,2-1,7 Summa nämnder , ,8-41, ,7 Reserverade medel -5,6 0,0 5,6 0,0 Pensioner, kapitaltjänstintäkter 83,8 98,8 15,0 65,2 Avskrivningar -105,1-90,9 14,3-82,6 Exploateringsverksamhet 155,8 125,7-30,2 73,3 Nämndernas finansiella kostnader 0,0 0,2 0,2 0,5 S:a verksamhetens nettokostnader , ,0-37, ,2 Nämndernas nettokostnader är totalt 372 mnkr (8,5 %) högre jämfört med per november Nämndernas totala budgetram för året är 297 mnkr (6 %) högre jämfört med utfallet i bokslut Nämndernas samlade utfall är minus 42 mnkr jämfört med periodens budget. Per november 2014 var nämndernas utfall plus 112 mnkr. Sex nämnder, förskolenämnden, gymnasienämnden, socialnämnden, äldreomsorgsnämnden, kultur- och fritidsnämnden och natur- och byggnadsnämnden redovisar minus. Övriga nämnder redovisar plusresultat. Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer att förskolenämnden och gymnasienämnden inte klarar årets budget och att åtgärder krävs inom alla utbildningsnämnderna. Social- och äldreomsorgsförvaltningen bedömer att underskotten för socialnämnden och äldreomsorgsnämnden blir större än prognoserna i delårsrapporten per augusti. Socialnämnden har ytterligare ökade kostnader inom individ- och familjeomsorgen och inom funktionshinderområdet. Kostnaderna för köp av platser inom äldreomsorgen har blivit högre än planerat. Kultur- och fritidsnämnden har tillkommande kostnader för flytt till nya lokaler och för ny rackethall i Skogås som startat tidigare än planerat och förvaltningen bedömer att nämnden inte klarar sin budget. Höga kostnader för vinterservice innebär att natur- och byggnadsnämnden bedöms att inte klara sin budget, men med ett bättre resultat än prognosen i delårsrapporten per augusti. Kommunstyrelsen och tillsynsnämnden bedöms få överskott.

94 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 8 december 2015 KS-2015/ (12) AFA Försäkring återbetalar i år 2004 års inbetalda premier och för Huddinge motsvarar återbetalningen 29,1 mnkr. Kommunernas pensionsskuld beräknas med den så kallade RIPS-räntan. Kommittén som beslutar om nivån på RIPS-räntan sammanträdde i september och beslutade att inte ändra räntan då den bedöms vara på en rimlig nivå, trots att den så kallade RIPS-indikatorn ligger under toleransintervallet. De låga räntenivåerna påverkar också kommunens finansnetto. Lägre ränteintäkter vid vidareutlåning och placering av kommunens likviditetsöverskott gör att finansnettot bedöms att sammantaget inte nå budgeterad nivå. Regeringen föreslår i en extra ändringsbudget att ge kommunerna 8,3 miljarder kronor i form av ett tillfälligt stöd. Bidraget ska minska trycket på den kommunala ekonomin när kostnaderna för arbetet med den rådande flyktingsituationen och etableringen av nyanlända ökar. Bidraget föreslås att betalas ut 2015 och får nyttjas även under Vid fördelningen av bidraget mellan kommunerna beaktas antalet asylsökande och nyanlända i en kommun samt fördelningen mellan barn och vuxna i relation till kommunens befolkningstal. Enligt regeringens beräkning kan Huddinge få ett bidrag på 37,1 mnkr. Kommunstyrelsens förvaltnings samlade bedömning, utifrån ackumulerat resultat, förvaltningarnas kommentarer, SKL:s skatteprognos i oktober, återbetalning av AFA-premier och aktuellt ränteläge är att balanskravet kommer att uppnås, men att årets budgeterade resultatmål på +30,0 mnkr inte klaras. I bedömningen är inte ett eventuellt nyttjande i år av det tillfälliga statsbidraget medräknat.

95 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM 8 december 2015 DIARIENR SIDA KS-2015/ (12) Nämndernas utfall med förvaltningarnas kommentarer (Siffrorna i tabellerna är avrundade) Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning anger att resultatet (+14 mnkr) i huvudsak är rättvisande för perioden. Det positiva resultatet per november kan i stort härledas till högre intäkter, ett större överskott inom IT-sektionen på grund av vakanser och förseningar i investeringsprojekt, personalförsörjningsmedel som inte tagits i anspråk, samt vakanser inom ekonomiavdelningen. Kommunstyrelsens förvaltning bedömer att kommunstyrelsen klarar årets budget med ett visst överskott (+2,6 mnkr i delårsrapport 2/2015). Förskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen anger att resultatet (-1 mnkr) är rättvisande för perioden. Förvaltningen redovisar att det finns barn i förskolekön och att förvaltningen arbetar för att matcha barn och förskola samt att det pågår nybyggnation av förskolor. Förvaltningen bedömer att

96 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 8 december 2015 KS-2015/ (12) förskolenämnden inte kommer att klara årets budget (-4,5 mnkr i delårsrapport 2/2015). Orsaker som lyfts fram är tillkommande lokalkostnader för garantiförskola, Vistagårds förskola samt tillgång till Kästa förskola tidigare än planerat. Samtidigt är det färre inskrivna barn i förskolan jämfört med budget. Förvaltningen beskriver också att man arbetar aktivt med planerade åtgärder. Ökade lokalkostnader framöver är en problematik som barn- och utbildningsförvaltningen särskilt lyfter fram. Dels tillkommer fler förskolor och dels till en högre hyreskostnad som i sin tur påverkar förskolepengen till fristående förskolor, eftersom lokalbidraget i pengen är ett genomsnitt på kommunens hyreskostnad. Grundskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen anger att resultatet (+4 mnkr) är rättvisande för perioden. För lokalkostnader redovisas ett överskott bland annat till följd av försenade lokalåtgärder. Höstterminens prognos för skolorna är negativ, likaså kostnaderna för lokaler, skolstöd och modersmål. Samtidigt är antalet elever i grundskolan färre än budget. Förvaltningen bedömer att grundskolenämnden klarar årets budget (0 mnkr i delårsrapport 2/2015). Osäkerhet finns avseende ersättningar för elever hos andra anordnare och nyrekrytering av lärare. Flera skolor har höga kostnader på grund av löneglidning vid rekrytering av nya lärare. Förutom svårigheten att hitta behöriga lärare innebär det stora svårigheter att klara ekonomin inom ram. De skolor som har underskott har planerade åtgärder och arbetar aktivt med att få sin budget i balans.

97 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM 8 december 2015 DIARIENR SIDA KS-2015/ (12) Gymnasienämnden Barn- och utbildningsförvaltningen anger att resultatet (-6 mnkr) är rättvisande för perioden. Förvaltningen bedömer att gymnasienämnden får ett underskott för året (-5,5 mnkr i delårsrapport 2/2015). Huddingegymnasiet och Sjödalsgymnasiet har aviserat att åtgärder behöver genomföras för att minska skolornas kostnader. Huddingegymnasiet befinner sig i ett omställningsarbete och åtgärderna kommer att få effekt först till årets slut vilket göra att skolan inte kommer att uppnå en ekonomi i balans under En hyresskuld på 1,8 mnkr till Huge Fastigheter för ombyggnationen av Sågbäcksgymnasiet bedöms inte rymmas inom årets ram. I månadsuppföljningen beskriver förvaltningen att särskolan har betydligt fler elever med stora behov vilket leder till en ökad snittkostnad per elev. Även fler elever i ungdomsgymnasiet jämfört med budget och att allt fler går kvar en längre tid på introduktionsprogrammen gör att nämndens kostnader stiger. Socialnämnden

98 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 8 december 2015 KS-2015/ (12) Social- och äldreomsorgsförvaltningen anger att resultatet (-41 mnkr) inte är rättvisande för perioden. Främst är det uppbokningar av intäkter från Migrationsverket som inte är fullt periodiserade, varför det negativa resultatet är för stort. Förvaltningen bedömer att cirka 17 mnkr ska bokas upp som intäkter. Därutöver finns cirka 4 mnkr i bokförda kostnader som avser annan nämnd och som avser investeringsutgifter. Resultatet har ytterligare försämrats sedan föregående månad och underskottet och försämringen redovisas för individ- och familjeomsorgen och för funktionshinderområdet. Bedömningen är att decembers resultat blir bättre, då samtliga uppbokningar och korrigeringar ska var gjorda. Totalt sett beräknas nämnden få ett underskott med totalt -25 mnkr vid årets slut (-15,1 mnkr i delårsrapport 2/2015). Verksamheterna inom individ- och familjeomsorgen har en åtgärdsplan för att på sikt komma tillrätta med de obalanser som finns inom området. Förvaltningen beskriver att även övriga verksamheter snarast behöver ta fram förslag till förändringar för att få ned kostnaderna. Verksamheterna kommer tillsammas med ekonomifunktionen att följa resultatet noga och ta fram metoder för att tydligare kunna se vad som påverkar kostnaderna. Detta ska också leda till att underlagen för möjliga åtgärder kommer att bli bättre. Äldreomsorgsnämnden Social- och äldreomsorgsförvaltningen anger att resultatet (-11 mnkr) är rättvisande för perioden. Resultatet är 2,8 mnkr sämre sedan föregående månad och förvaltningen bedömer att nämnden inte klarar årets budget. Prognosen beräknas till -9 mnkr (-5,9 mnkr i delårsrapport 2/2015) och försämringen avser utförarverksamheten, medan biståndskansliet bedöms klara den prognos som lämnades per augusti. Under 2015 har ett boende startats och kostnaderna har varit höga då inflyttning inte kunde ske enligt planering beroende på svårigheter att rekrytera sjuksköterskor. Under våren ändrade vissa boenden inriktning, vilket påverkade antalet belagda dagar.

99 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM 8 december 2015 DIARIENR SIDA KS-2015/ (12) Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsförvaltningen anger att resultatet (0 mnkr) i huvudsak är rättvisande för perioden. Ökade kostnader till följd av flytt till nya lokaler och tidigare start av ny rackethall i Skogås gjorde att kultur- och fritidsnämnden beräknade ett underskott för året på -1,7 mnkr i delårsrapporten per augusti. Kultur- och fritidsförvaltningen bedömer att prognosen kvarstår, vilket innebär att man arbetar för att inte försämra utfallet jämfört med prognosen, trots ytterligare tillkommande kostnad för lösen av lån på 1,7 mnkr. Natur- och byggnadsnämnden Natur- och byggnadsförvaltningen anger att resultatet (-3 mnkr) inte är helt rättvisande för perioden. En del kostnader för investeringsprojekt har felaktigt belastat driftbudgeten. Vissa kostnader för lagring av material för sandning och saltning kan komma att periodiseras till nästa år om vädret är milt i december. Intäkterna är högre i år och balanserar delvis kostnaderna för vinterservice som ligger avsevärt högre i år jämfört med samma period 2014 och jämfört med årets budget. Omfördelning av budget inom nämnden

100 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 8 december 2015 KS-2015/ (12) kommer att göras senare under året. Förvaltningen bedömer att natur- och byggnadsnämnden, på grund av kostnaderna för vinterservice, får ett underskott för året på -3,9 mnkr (-5,1 mnkr i delårsrapport 2/2015). Tillsynsnämnden Natur- och byggnadsförvaltningen anger att resultatet (+2,0 mnkr) i huvudsak är rättvisande för perioden. På grund av att beslut inte har fattats om ändrad tillsynsavgift gällande miljöskydd har förvaltningen avvaktat med kundfakturering. Förvaltningen bedömer att tillsynsnämnden klarar årets budget med ett överskott (+0,5 mnkr i delårsrapport 2/2015). Finansförvaltningen Finansförvaltningens resultat per november är ett plus med 35 mnkr och avser reserverade medel, avskrivningar och pensioner. I resultatet ingår återbetalning av AFA-premier på 29 mnkr. Helårsprognosen i delårsrapport 2/2015 är beräknad till plus 44 mnkr. Kommunstyrelsens förvaltning bedömer att pensionskostnaderna blir högre jämfört med prognosen i delårsrapporten. Exploateringsverksamhet Exploateringsverksamhetens resultat per november är 126 mnkr, ett minus mot periodens budget med 28 mnkr. I delårsrapport 2/2015 beräknades resultatet för året till 145 mnkr, ett minus med 25 mnkr. Finansnetto Utfallet för finansnettot är ett minus med 10 mnkr jämfört med periodens budget. De låga räntenivåerna påverkar kommunens finansnetto. Lägre ränteintäkter för vidareutlåning och placering av kommunens likviditetsöverskott gör att finansnettot i delårsrapport 2/2015 bedöms till minus 10 mnkr jämfört med budget.

101 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM 8 december 2015 DIARIENR SIDA KS-2015/ (12) Personal Antalet anställda och årsarbetare 1 ökar Nämnderna har i november anställda (5 333 tjänstgörande årsarbetare). Jämfört med november föregående år har antalet anställda ökat med cirka 4 procent (cirka 270 anställda), bland annat med anledning av att nya verksamheter öppnat inom grundskolan, förskolan och äldreomsorgen samt inom funktionshinderområdet. Anställda /Årsarbetare November 2015: 6 472/5 333 November 2014: 6 198/5 194 Personalstatistiken uppdateras innevarande månad vilket innebär att exempelvis sjukfrånvaro som rapporteras efter månadens löneutbetalning kommer med först efter nästa månadsuppdatering. Det betyder även att antal tjänstgörande årsarbetare för perioden kan komma att förändras något. Även sjukfrånvaron ökar De senaste mätningarna av total sjukfrånvaro (genomsnitt för de senaste 12 månaderna) visar att sjukfrånvaron till och med november 2015 är 8,2 procent (7,5 procent vid motsvarande period föregående år). Kvinnornas sjukfrånvaro är 9,0 procent och männens 5,4 procent. Det är framför allt sjukskrivningarna som pågått mellan dagar som ökat jämfört med föregående år, och det både för kvinnor och för män. Sjukfrånvaron ökar i alla åldersgrupper. Sjukfrånvaron har ökat mest inom förskolenämnden och natur- och byggnadsnämnden. 1 Antalet anställda omvandlat till heltid, exkluderat frånvarande personal. Med frånvaro menas all frånvaro, exempelvis sjukfrånvaro och föräldraledighet, förutom semester.

102 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 8 december 2015 KS-2015/ (12) Den korta sjukfrånvaron, 0 till 14 dagar, är i princip oförändrad jämfört med motsvarande period förra året. Kvinnors korta sjukfrånvaro är 2,6 procent medan männens är 2,2 procent. I de nationella mätningarna från Försäkringskassan syns en generell ökning av sjukfrånvaron sedan föregående år. Under 2015 har det varit ett kraftigt inflöde av nya sjukfall. Försäkringskassan beskriver att sjukskrivningarna fortsätter att öka i oförändrad takt och att sjukskrivningarna blir allt längre. Fortsatt är det psykisk ohälsa, framför allt bland kvinnor, som ökar snabbast. Vesna Jovic Kommundirektör Mats Öberg Ekonomidirektör Bilagor Finansiell riskrapport november 2015 Ralph Strandqvist Budgetansvarig

103 FINANSIELL RISKRAPPORT INTERNBANKENS TILLGÅNGAR OCH SKULDER Tillgångar Skulder Reverser Söderenergi AB 396,1 Certifikat 100,0 Söderenergi egen likviditet 0,0 Lån Kommuninvest 250,0 Kommunens egen likviditet 46,1 Totalt Söderenergi AB 396,1 Totalt Söderenergi AB 396,1 Totalt Energi 396,1 Totalt Energi 396,1 Reverser Huge 7 400,0 Certifikat 1 200,0 Lån Kommuninvest 1 900,0 Lån andra kommuner 0,0 Obligationer 2 120,0 Banklån 300,0 Lån från pensionsportföljen 200,0 Kommunens egen likviditet 1 680,0 Totalt HUGE 7 400,0 Totalt HUGE 7 400,0 Reverser andra kommuner 0,0 Lån andra kommuner 0,0 Saldo i Nordea 446,7 Överskott likviditet 446,7 Totalt Huddinge kommun 446,7 Totalt Huddinge kommun 446,7 SUMMA TILLGÅNGAR 8 242,8 SUMMA SKULDER 8 242,8 Södertörns Energi AB lånar i egen balansräkning mnkr. Huddinge kommun går i borgen för halva beloppet, 625 mnkr. KOMMUNKONCERNENS RISK AVSEENDE EXTERN UPPLÅNING Kapitalbindning Finansieringsrisk, extern finansiering (mäts idag exkl. Steab) Kap.bindtid %-andel av Tillåtet Inom tillåtet intervall enl. mnkr total skuld intervall finansinstruktion? < 1 år 2 100,0 36% max 40% Ja 1 år 3 770,0 64% - - Totalt 5 870,0 100% Genomsnittlig Norm enl. Tillåtet Inom tillåtet intervall enl. kap.bindningstid finansinstruktion intervall finansinstruktion? 3,6 år 3 år 2-5 år Ja Kapitalbindning - förfalloprofil Mkr Rapportansvarig: Monika Engqvist 1

104 Finansieringsrisk, extern finansiering allt engagemang (dvs inkl. Steab) som information Kap.bindtid %-andel av mnkr total skuld Genomsnittlig kap.bindningstid < 1 år 2 125,0 33% 3,5 år 1 år 4 370,0 67% Totalt 6 495,0 100% Betalningskapacitet och likviditet, mnkr Betalningsberedskap Saldo i bank Checkräkningskredit Lånelöften Plac och övr back-up 0 Total bet.kapacitet LCR * Betalningskapacitet Låneförfall inom 1 år LCR-mått Inkl. Söderenergi % * LCR = Betalningskapacitet/Kapital som förfaller inom 12 månader Räntebindning Ränterisk, extern finansiering (mäts idag exkl. Söderenergi och Steab) Räntebindning %-andel av Antal år 0-1 år mnkr total skuld 68% Norm enligt finansinstruktion 70% Inom tillåtet intervall? Ja Genomsnittlig räntebindningstid (år) 2,0 Räntebindning - förfalloprofil Tillåtet intervall 1,5-3,5 år Inom tillåtet intervall enl. finansinstruktion? Ja Mkr år 1-3 år 3-5 år 5-10 år år Ränterisk, extern finansiering allt engagemang (dvs inkl. Söderenergi och Steab) som information Räntebindning %-andel av Antal år 0-1 år mnkr total skuld 62% Genomsnittlig räntebindningstid (år) 2,3 Rapportansvarig: Monika Engqvist 2

105 Extern finansiering i förhållande till utlåningen till HUGE Månad Utlåning Varav extern Huge finansiering Räntekostnad Extern skuld 1,41% 1,46% 1,48% 1,44% 1,37% 1,42% 1,46% 1,47% 1,48% 1,50% 1,57% 1,73% HUGEs ränte-kostnad inkl. marg 1,63% 1,69% 1,67% 1,66% 1,64% 1,60% 1,64% 1,72% 1,73% 1,74% 1,80% 1,84% Vid en ränteförändring på 1% idag beräknas kommunkoncernens externa räntekostnad på ett år från idag förändras med ca 33 mnkr. Beräkningen sker utifrån oförändrad skuld samt att samtliga räntor som förändras gör det till 1 % högre/lägre ränta än den marknadsränta (Stibor 3M) som idag förväntas gälla vid förändringen. Den totala räntekostnaden på ett år om alla förfallna räntor ersatts med den förväntade marknadsräntan jämförs med vad kostnaden hade blivit om den räntan var 1% högre/lägre än den förväntade marknadsräntan. HUGE FASTIGHETERS RISK AVSEENDE UPPLÅNING (INKL. LÅN FRÅN HUDDINGE KOMMUN) Finansieringsrisk Genomsnittlig kap.bindningstid 3,2 Ränterisk Kapitalbindningstid Genomsnittlig Räntebindning Antal år mnkr räntebindningstid (år) Antal år mnkr 1 år 2 780,0 1 år 5 011,3 1,9 > 1 år 4 620,0 > 1 år 2 388, , ,0 MARKNADSVÄRDEN, DERIVAT Portfölj Derivat Derivat via fasträntelån hos Kommuninvest Derivat Energi Totalt Marknadsvärde (tkr) Ratingkrav enl finansinstr. Ja Ja Ja Ja PENSIONSPORTFÖLJEN - HUDDINGE KOMMUN Placeringstyp Plac. Internbanken 2 år Plac. Internbanken 4 år Åters. löptid Avkastning Belopp mnkr % av total placering 1,7 år 2,57% ,0% 3,3 år 2,98% ,0% Totalt 2,5 år 2,78% ,0% Rapportansvarig: Monika Engqvist 3

106 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) HANDLÄGGARE Björkbacka, Per-Erik Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Kommunstyrelsen Huddinge kommuns ombud på 2016 års bolagsstämmor i Stockholmsregionens Försäkring AB, AB Vårljus samt Stockholm Vatten AB innefattande direktiv till ombuden Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Lars Björkman (HP) utses till ombud för Huddinge kommun vid Stockholmsregionens Försäkring AB:s bolagsstämmor under år Vid dennes förhinder utses till ombud Vesna Jovic. 2. Fredrik Kristoffersen (M) utses till ombud för Huddinge kommun vid AB Vårljus bolagsstämmor under år Vid dennes förhinder inträder i första hand Anneli Sjöberg (S) som kommunens ombud och i andra hand Vesna Jovic. 3. Leif Dyrvall (DP) ses till ombud för Huddinge kommun vid Stockholm Vatten AB:s bolagsstämmor under år Vid dennas förhinder inträder i första hand Ann-Marie Högberg (S) som kommunens ombud och i andra hand Vesna Jovic. 4. Kommunens ombud vid årsstämma i Stockholmsregionens Försäkring AB, AB Vårljus samt Stockholm Vatten AB år 2016 får i uppdrag att rösta i enlighet med av respektive bolags revisor tillstyrkt förslag beträffande fastställelse av resultat- och balansräkning och i förekommande fall fastställelse av koncernresultaträkning och koncernbalansräkning, om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören för 2015 års förvaltning. 5. Kommunens ombud vid Stockholmsregionens Försäkring AB:s årsstämma 2016 får i uppdrag att rösta för de förslag till val av styrelseledamöter m.fl. uppdrag i bolaget som föreslås av bolagets valberedning, att i förekommande fall rösta för att den revisor och revisorssuppleant väljs i bolaget, som efter vederbörligen genomförd upphandling tilldelats dessa uppdrag, samt att rösta för de arvoden till sysslomän i bolaget som föreslås av bolagets valberedning. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

107 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) 6. Kommunens ombud vid AB Vårljus årsstämma 2016 får i uppdrag att rösta för de förslag till val av styrelseledamöter och styrelsesuppleanter m.fl. uppdrag i bolaget som föreslås av bolagets valberedning, att i förekommande fall rösta för att den revisor och revisorssuppleant väljs i bolaget, som efter vederbörligen genomförd upphandling tilldelats dessa uppdrag, samt att rösta för de arvoden till sysslomän i bolaget som föreslås av bolagets valberedning. 7. Kommunens ombud vid Stockholm Vatten AB:s årsstämma 2016 får i uppdrag att i förekommande fall rösta för att den revisor och revisorssuppleant väljs i bolaget, som efter vederbörligen genomförd upphandling tilldelats dessa uppdrag, samt att rösta för de arvoden till sysslomän i Stockholm Vatten AB, vilka föreslås av Stockholms kommun alternativt av moderbolaget Stockholm Vatten Holding AB. Sammanfattning Aktieägares rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas vid bolagstämma. Som aktieägare i ett bolag måste kommunen företrädas av ett ombud. Ombudet har ingen egen beslutanderätt utan ska utöva rösträtten på det sätt som aktieägaren bestämt. Vilket organ i kommunen (kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen) som ska fylla fullmakten beror på frågans art. De beslut som ska förekomma på Stockholmsregionens Försäkring AB, AB Vårljus samt Stockholm Vatten AB:s årsstämmor framgår av respektive bolagsordning. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kommunstyrelsen på kommunens vägnar dels fattar beslut om vem som ska företräda Huddinge kommun som ombud vid respektive bolags ordinarie bolagsstämma och dels beslutar ge respektive ombud i uppdrag att på årsstämman rösta i enlighet med punkterna 4 7 i ovanstående förslag. Beskrivning av ärendet Huddinge kommun innehar 8,85 % av aktierna i Stockholmsregionens Försäkring AB (nedan benämnt SRF). I AB Vårljus äger kommunen 10,5 % av aktiekapitalet. Slutligen äger kommunen 2 % av aktierna i Stockholm Vatten AB. Vid årsstämma och andra bolagsstämmor under år 2016 måste kommunen ha ett ombud som företräder kommunen.

108 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) Årsstämma hålls i SRF och AB Vårljus inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. För Stockholm Vatten AB:s del hålls årsstämman senast i maj månad. I samtliga tre bolag ska beslut fattas om fastställelse av resultat- och balansräkningen, dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören, fastställande av arvoden åt styrelse och revisor, samt val av revisor och revisorssuppleant. När det gäller Stockholm Vatten AB och AB Vårljus ska även koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen omfattas av fastställelsen. Härutöver kan ombudet behöva rösta i övriga ärenden som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller enligt bolagsordningen. Förvaltningens synpunkter Val av ombud på en bolagsstämma i ett bolag, som kommunen äger aktier i, sker enligt kommunallagens regler. Ombudet har ingen egen beslutanderätt utan ska utöva rösträtten på det sätt som aktieägaren bestämt. Som ombud och ersättare för ombud i bolagsstämmor i följande bolag år 2016 föreslås följande förtroendevalda: Stockholmsregionens Försäkring AB: Ombud:. Ersättare för ombud: AB Vårljus: Ombud:.. Ersättare för ombud:... Stockholm Vatten AB: Ombud:... Ersättare för ombud:... När det gäller följande beslut får lämpligen det som respektive bolags revisor föreslår utgöra tillräckligt underlag för ombudets ställningstagande: beslut om fastställelse av resultat- och balansräkningen och i förekommande fall fastställelse av koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen,

109 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, samt beslut om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören. Förslag om styrelse m.fl. uppdrag i SRF och AB Vårljus tas fram av bolagens respektive valberedningar. När det gäller Stockholm Vatten AB så anges i bolagsordningen följande: Styrelsen skall bestå av lägst fem och högst tio ledamöter med lägst tre och högst tio suppleanter. Stockholms kommunfullmäktige väljer högst tio ledamöter och suppleanter samt bland dessa ordförande och vice ordförande. Huddinge kommunfullmäktige väljer två representanter till styrelsen. I samråd med kommunfullmäktige i Stockholm bestäms vilken av dessa representanter som skall vara ordinarie respektive suppleant. Samtliga utses för tiden från årsstämman som följer närmast efter det val till respektive kommunfullmäktige förrättas till tiden vid slutet av den bolagsstämma som följer efter nästa val till respektive kommunfullmäktige. Var, när och hur detta samråd ska ske anges ej. Ur aktiebolagens perspektiv förefaller bestämmelsen inte helt lyckad. Kommunfullmäktige i Huddinge har i vart fall den 8 december 2014 valt två personer till styrelsen i Stockholm Vatten AB. De valda är Ellinor Avsan (M) och Kjell Bertilsson (S). Samma personer är för övrigt valda till styrelsen i Stockholm Vatten VA AB. Revisorerna i de tre bolagen upphandlas enligt reglerna i LOU av respektive bolag. Kommunens ombud i bolagen föreslås få i uppdrag att i förekommande fall rösta för att de revisorer som vederbörligen upphandlats väljs till uppdraget som revisor alternativt som revisorssuppleant. Beträffande frågan om arvoden till styrelse, revisorer och i förekommande fall lekmannarevisorer med suppleanter har kommunfullmäktige i Huddinge inte fattat något beslut. Arvodena ska beslutas av bolagsstämman. När det gäller SRF och AB Vårljus AB är det respektive valberedning som lämnar förslag till arvoden. Ombuden i SRF och AB Vårljus AB föreslås få i uppdrag att rösta för de förslag som valberedningarna i angivna bolag föreslår. Stockholms kommun beslöt beträffande årsstämman för år 2015 i Stockholm Vatten AB om följande arvoden när det gäller styrelsen m.fl. sysslomän: Ordförande kr (inklusive ledamotsarvodet) Vice ordförande kr inklusive ledamotsarvodet) Övrig ledamot kr Suppleant kr

110 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) Lekmannarevisor kr Lekmannarevisorssuppleant kr Angivna arvoden förefaller vara kopplade till prisbasbeloppet. Härtill kommer sammanträdesarvoden (520 kr) och dagarvoden (580 kr respektive 980 kr), etc. enligt Stockholms stads regler. Något motsvarande beslut avseende årsstämman 2016 har kommunstyrelsens förvaltning inte hittat under beredningen av detta ärende. Förslaget är att kommunens ombud får i uppdrag att rösta för de arvoden till sysslomän i Stockholm Vatten AB, vilka föreslås av Stockholms kommun alternativt av Stockholm Vatten AB:s moderbolag Stockholm Vatten Holding AB. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Per-Erik Björkbacka Kommunjurist Beslutet delges Ombuden och ersättarna för ombuden i Stockholmsregionens Försäkring AB, AB Vårljus och Stockholm Vatten AB Stockholmsregionens Försäkring AB AB Vårljus Stockholm Vatten AB

111 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) HANDLÄGGARE Björkbacka, Per-Erik Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Kommunstyrelsen Huddinge kommuns ombud på 2016 års bolagsstämmor i Huge Fastigheter AB innefattande direktiv till ombudet Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Karl Henriksson (KD) utses till ombud för Huddinge kommun vid Huge Fastigheter AB:s bolagsstämmor under år Vid dennes förhinder inträder i första hand Sara Heelge Vikmång (S) som kommunens ombud och i andra hand Vesna Jovic. 2. Ombudet får i uppdrag att vid Huge Fastigheter AB:s årsstämma år 2016 rösta i enlighet med av bolagets revisor tillstyrkt förslag beträffande fastställelse av resultat- och balansräkning, disposition av bolagets fria kapital enligt fastställda balansräkning, ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören för 2015 års förvaltning. 3. Uppkommer fråga om ändring av Huge Fastigheter AB:s bolagsordning samt fråga om nya ägardirektiv till Huge Fastigheter AB får ombudet i uppdrag att vid bolagsstämma rösta i enlighet med av kommunfullmäktige fattat beslut i dessa delar. 4. Ombudet får i uppdrag att vid Huge Fastigheter AB:s årsstämma 2016 rösta för följande årsarvoden till följande sysslomän i Huge Fastigheter AB, varvid beloppen har räknats upp med den procentsats om 2,68 som kommunens anställda erhållit i genomsnittlig löneökning under år 2015: Styrelseordförande* kr Förste och andre vice ordförande* i styrelsen kr Övrig styrelseledamot kr Suppleant i styrelsen kr Lekmannarevisor kr *Om ordförande- eller vice ordförandeuppdraget tilldelas förtroendevald med heltidsuppdrag reduceras arvodet med 2/3- delar och med 1/3 om uppdraget tilldelas förtroendevald som har deltidsuppdrag. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

112 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) 5. I ärende om val av revisor vid årsstämma 2016 i Huge Fastigheter AB får ombudet i uppdrag att rösta för att den revisor och revisorssuppleant utses, som efter vederbörligen genomförd upphandling tilldelats dessa uppdrag av Huge Fastigheter AB. 6. När det gäller arvode till revisor och revisorssuppleant får ombudet i uppdrag att rösta för att arvode ska utgå i enlighet med det avtal som ingåtts mellan Huge Fastigheter AB och den revisor och revisorssuppleant vilken tilldelats nämnda uppdrag efter upphandling. Sammanfattning Aktieägares rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas vid bolagsstämma. Som aktieägare i ett bolag måste kommunen företrädas av ett ombud. Val av ombud sker enligt kommunallagens regler. Ombudet har ingen egen beslutanderätt utan ska utöva rösträtten på det sätt som aktieägaren bestämt. Vilket organ i kommunen (kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen) som ska fylla fullmakten beror på frågans art. De beslut som ska förekomma på Huge Fastigheter AB:s (nedan benämnt Huge) årsstämma framgår av bolagsordningen. Härutöver behöver ombudet rösta i övriga ärenden som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen eller av annat skäl. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kommunstyrelsen dels fattar beslut om vem som ska företräda Huddinge kommun som ombud vid bolagsstämma i Huge, dels beslutar ge ombudet uppdrag att på årsstämman rösta i enlighet med punkterna 2 6 i ovanstående förslag. Beskrivning av ärendet Huddinge kommun äger samtliga aktier i Huge (nedan benämnt bolaget). Inför ordinarie bolagsstämma måste kommunen ha ett ombud. Ordinarie bolagsstämma hålls en gång om året senast under juni månad. På ordinarie bolagsstämma i Huge ska enligt bolagsordningen för bolaget följande ärenden förekomma till behandling: Beslut om fastställelse av resultat- och balansräkningen, dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören, fastställande av arvoden åt styrelse och revisorn och lekmannarevisorerna med suppleanter, val av revisor och revisorssuppleant, samt

113 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) anteckning om Huddinge kommunfullmäktiges val av styrelseledamöter och lekmannarevisorer samt suppleanter. Utöver anteckning av kommunfullmäktiges val av styrelseledamöter och styrelsesuppleanter borde anteckning även ske av kommunfullmäktiges val av ordförande och vice ordförande. Härutöver behöver ombudet rösta i övriga ärenden som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen eller av annat skäl. Förvaltningens synpunkter Val av ombud på en bolagsstämma i ett bolag, som kommunen äger aktier i, sker enligt kommunallagens regler. Ombudet har ingen egen beslutanderätt utan ska utöva rösträtten på det sätt som aktieägaren bestämt. Vilket organ i kommunen (kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen) som ska fylla fullmakten beror på frågans art. Kommunfullmäktige ska enligt 3 kap. 9 kommunallagen fatta beslut av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. När det gäller följande beslut får lämpligen det som bolagets revisor föreslår utgöra tillräckligt underlag för ombudets ställningstagande: beslut om fastställelse av resultat- och balansräkningen, beslut om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, samt beslut om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören. Beträffande frågan om arvoden till styrelse och till lekmannarevisorerna med suppleanter har kommunfullmäktige fattat beslut i kommunens arvodesreglemente. Detta ska också beslutas av bolagsstämman. De i arvodesreglementet angivna begränsade årsarvodena gäller från och med den 1 januari För varje påföljande år räknas arvodet upp med den procentsats som kommunens anställda erhållit i genomsnittlig löneökning under året dessförinnan. Den genomsnittliga löneökningen för kommunens anställda har under innevarande år uppgått till 2,68 %. Enligt bolagsordningen förutsätts att även val av revisor och revisorssuppleant ska tas upp av årsstämman. Lars Olof Wallén och Jenny Erika Nobrand har efter upphandling tilldelats uppdraget som bolagets revisor respektive revisorssuppleant. Kommunens ombud bör få i uppdrag att rösta

114 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) för att den revisor och revisorssuppleant utses, som efter vederbörligen genomförd upphandling tilldelats dessa uppdrag av bolaget. När det gäller arvode till revisorn och revisorssuppleanten bör ombudet få i uppdrag att rösta för att arvode ska utgå i enlighet med det avtal som ingås mellan Huge och den revisor och revisorssuppleant vilken tilldelats nämnda uppdrag efter upphandling. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Per-Erik Björkbacka Kommunjurist Beslutet delges Kommunens ombud Huge Fastigheter AB

115 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) HANDLÄGGARE Björkbacka, Per-Erik Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Kommunstyrelsen Huddinge kommuns ombud på 2016 års bolagsstämmor i SRV Återvinning AB innefattande direktiv till ombudet Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Daniel Dronjak (M) utses till ombud för Huddinge kommun vid SRV återvinning AB:s bolagsstämmor under år Vid dennes förhinder inträder i första hand Emil Högberg (S) som kommunens ombud och i andra hand Vesna Jovic. 2. Ombudet får i uppdrag att vid SRV återvinning AB:s årsstämma år 2016 rösta i enlighet med av bolagets revisor tillstyrkt förslag beträffande fastställelse av resultat- och balansräkning, disposition av bolagets fria kapital enligt fastställd balansräkning, ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören för 2015 års förvaltning. 3. När det gäller förslag om ändring av SRV återvinning AB:s bolagsordning liksom förslag till ägardirektiv för bolaget får ombudet i uppdrag att vid bolagsstämma rösta i enlighet med av kommunfullmäktige den 9 juni 2014, 36, fattat beslut rörande innehållet i dessa handlingar. 4. Ombudet får i uppdrag att vid årsstämman 2016 rösta för de arvoden och sammanträdesersättningar till sysslomän i bolaget som föreslås av bolagets styrelse. 5. I ärende om val av revisor vid årsstämma 2016 i SRV återvinning AB får ombudet i uppdrag att rösta för att den revisor och revisorssuppleant alternativt registrerat revisionsbolag utses i bolaget, som efter vederbörligen genomförd upphandling tilldelats dessa uppdrag av SRV återvinning AB. 6. Beträffande utseende av ordförande och vice ordföranden i styrelsen för SRV återvinning AB för tiden från årsstämman år 2016 till och med ordinarie bolagsstämma år 2017 uppdras åt ombudet att rösta för att en representant i styrelsen för Haninge kommun utses som ordförande, att Bengt Säberg (M) utses som 1:e vice ordförande i sin egenskap av ledamot för Huddinge kommun och att en ledamot POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

116 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) representerande Botkyrka kommun ska utses som 2:e vice ordförande i styrelsen. Sammanfattning Aktieägares rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas vid bolagsstämma. Som aktieägare i ett bolag måste kommunen företrädas av ett ombud. Ombudet har ingen egen beslutanderätt utan ska utöva rösträtten på det sätt som aktieägaren bestämt. De beslut som ska förekomma på SRV återvinning AB:s årsstämma framgår av bolagsordningen. Härutöver behöver ombudet rösta i övriga ärenden som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen eller av annat skäl. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kommunstyrelsen dels fattar beslut om vem som ska företräda Huddinge kommun som ombud vid bolagsstämma i SRV återvinning AB, dels beslutar ge ombudet uppdrag att på årsstämman rösta i enlighet med punkterna 2 6 i ovanstående förslag. Beskrivning av ärendet Huddinge kommun äger 31,53 % av samtliga aktier i SRV återvinning AB (nedan benämnt SRV). Inför ordinarie bolagsstämma måste kommunen ha ett ombud. Ordinarie bolagsstämma hålls en gång om året senast under juni månad. På ordinarie bolagsstämma i SRV ska enligt bolagsordningen för bolaget följande ärenden förekomma till behandling: Beslut om a) fastställande av resultaträkning och balansräkning, b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, c) ansvarsfrihet åt styrelseledamöter och verkställande direktör, d) fastställande av arvoden åt styrelsen och revisorerna, e) redovisning av kommunfullmäktige valda styrelseledamöter och revisorer samt ersättare för dessa, f) val av revisor och revisorsersättare, g) val av ordförande och vice ordförande i styrelsen, h) annat ärende, som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (1975:1385) eller bolagsordningen. Förvaltningens synpunkter Val av ombud på en bolagsstämma i ett bolag, som kommunen äger aktier i, sker enligt kommunallagens regler. Ombudet har ingen egen beslutanderätt utan ska utöva rösträtten på det sätt som aktieägaren bestämt. Vilket organ i

117 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) kommunen (kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen) som ska fylla fullmakten beror på frågans art. Kommunfullmäktige ska enligt 3 kap. 9 kommunallagen fatta beslut av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. När det gäller följande beslut får lämpligen det som SRV:s revisor föreslår utgöra tillräckligt underlag för ombudets ställningstagande: beslut om fastställelse av resultat- och balansräkningen, beslut om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, samt beslut om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören. Beslut om gällande utformning av bolagsordningen för SRV togs av bolagsstämman den 11 november Kommunfullmäktige i Huddinge kommun beslöt dessförinnan den 9 juni 2014, 36, om dels ett nytt aktieägaravtal, dels en ny bolagsordning samt dels om ägardirektiv för SRV. Beslut om dessa handlingar togs aldrig av bolagsstämman mot bakgrund av invändningar som restes från några ägarkommuner. Kommunstyrelsens förvaltning bedömer det som nödvändigt att ändra nuvarande konsortialavtal (HKF 5600) eftersom mycket av det som sägs i avtalet inte stämmer med dagens verklighet. Även bolagsordningen måste ändras. Bedömningen görs mot bakgrund av förslaget till Nytt regelverk om upphandling som är på lagrådsremiss. Det remitterade förslaget innehåller bl.a. ett förslag till lag om upphandling av koncessioner. SRV:s uppdrag idag i förhållande till ägarkommunernas betraktas som en tjänstekoncession. Enligt gällande regler anses därmed ägarkommunerna inte vara skyldiga att upphandla de tjänster som SRV utför åt kommunerna. I det remitterade förslaget till Nytt regelverk om upphandling gäller undantag från skyldigheten att göra en upphandling för s.k. interna koncessioner; se 3 kap. 13 förslag till lag om upphandling av koncessioner. Kommunstyrelsens förvaltning bedömer det som tveksamt om SRV idag uppfyller villkoren för s.k. interna koncessioner. I gällande konsortialavtalet för SRV och gällande bolagsordning för SRV finns inget inskrivet om majoritetskrav vid beslut. Enligt 7 kap. 42 i aktiebolagslagen finns dock en sådan regel beträffande ändringar i bolagsordning. Denna regel innebär att ett sådant beslut är giltigt om det har biträtts av aktieägare med minst två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de aktier som är företrädda vid bolagsstämman, om inte annat följer av 7 kap aktiebolagslagen.

118 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) Kommunen ombud föreslås få i uppdrag att rösta för att bolagsordningen respektive ägardirektiven antas av bolagsstämman i enlighet med kommunfullmäktige beslut den 9 juni 2014, 36. Beträffande frågan om arvoden till styrelse, till revisor och till lekmannarevisorerna med suppleanter har kommunfullmäktige inte fattat något vägledande beslut i kommunens arvodesreglemente. SRV föreslår att för åren ska följande årsarvoden utgå: Ordförande kr 1:e vice ordförande kr 2:e vice ordförande kr Övrig ledamot kr Suppleant kr Lekmannarevisor kr. Dessutom beslöt bolagsstämman om följande sammanträdesersättningar till sysslomän i SRV: För de första 2 timmarna 700 kr Därefter påbörjad timme 275 kr Vid kurser och konferenser förlagda utanför kommunen kr per dag. Ledamot har rätt till ersättning motsvarande styrkt löneavdrag om det överstiger sammanträdes- och konferensersättningar ovan. Kommunens ombud vid SRV:s årsstämma bör få i uppdrag att rösta för ovan angivna arvoden. Val av revisor och revisorssuppleant till SRV ska beslutas på årsstämman. SRV gör nu en upphandling av revisionstjänster för räkenskapsåret 2016 med möjlighet till 2 års förlängning. Anbuden ska vara inne 4 december. Mot denna bakgrund föreslås kommunens ombud få i uppdrag att rösta för att den revisor och revisorssuppleant alternativt registrerat revisionsbolag utses i bolaget, som efter vederbörligen genomförd upphandling tilldelats dessa uppdrag av SRV. Uppdragen som ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande i styrelsen ska enligt gällande bolagsordning växla mellan Huddinge, Haninge och Botkyrka kommuner. För den kommande mandatperioden ska uppdragen som ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande utses bland ledamöter som representerar Haninge, Huddinge respektive Botkyrka i nu nämnd ordning.

119 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Per-Erik Björkbacka Kommunjurist Beslutet delges Huddinge kommuns ombud på SRV återvinning AB:s bolagsstämmor SRV återvinning AB Botkyrka kommun Haninge kommun Nynäshamns kommun Salems kommun

120 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) HANDLÄGGARE Björkbacka, Per-Erik Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Kommunstyrelsen Huddinge kommuns ombud på 2016 års bolagsstämmor i Södertörns Energi AB innefattande direktiv till ombudet Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Malin Danielsson (FP) utses till ombud för Huddinge kommun vid Södertörns Energi AB:s bolagsstämmor under år Vid dennas förhinder inträder i första hand Marica Lindblad (MP) som kommunens ombud och i andra hand Vesna Jovic. 2. Ombudet får i uppdrag att vid Södertörns Energi AB:s årsstämma år 2016 rösta i enlighet med bolagets revisor tillstyrkt förslag beträffande fastställelse av resultat- och balansräkning samt koncernresultaträkning och koncernbalansräkning, disposition av bolagets fria kapital enligt fastställda balansräkning, ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören för 2015 års förvaltning. 3. När det gäller eventuellt förslag om ändring av Södertörns Energi AB:s bolagsordning får ombudet i uppdrag att på bolagsstämman rösta i enlighet med av kommunfullmäktige fattat beslut rörande bolagsordningen. 4. Uppdrag ges till ombudet att rösta för att Daniel Dronjak Nordqvist (M) utses som ordförande och att en ledamot representerande Botkyrka kommun ska utses som vice ordförande i styrelsen för Södertörns Energi AB för tiden från årsstämman år 2016 intill dess årsstämma hållits år Ombudet får i uppdrag att vid årsstämman 2016 rösta för de arvoden till sysslomän i Södertörns Energi AB som föreslås av bolagets styrelse. 6. I förekommande fall får ombudet i uppdrag att vid årsstämman 2016 rösta för att den revisor och revisorssuppleant väljs i bolaget, som efter vederbörligen genomförd upphandling tilldelats dessa uppdrag. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

121 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) Sammanfattning Aktieägares rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas vid bolagsstämma. Som aktieägare i ett bolag måste kommunen företrädas av ett ombud. Kommunens val av ombud sker enligt kommunallagens regler. Ombudet har ingen egen beslutanderätt utan ska utöva rösträtten på det sätt som aktieägaren bestämt. De beslut som ska förekomma på Södertörn Energi AB:s årsstämma framgår av bolagsordningen. Härutöver behöver ombudet rösta i övriga ärenden som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen eller av annat skäl. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kommunstyrelsen dels fattar beslut om vem som ska företräda Huddinge kommun som ombud vid bolagsstämma i Södertörn Energi AB, dels beslutar ge ombudet uppdrag att på årsstämman rösta i enlighet med punkterna 2 6 i ovanstående förslag. Beskrivning av ärendet Huddinge kommun äger hälften av samtliga aktier i Södertörns Energi AB (nedan benämnt bolaget). Inför ordinarie bolagsstämma måste kommunen ha ett ombud. Årsstämma hålls en gång om året senast under juni månad. På årsstämman ska enligt bolagsordningen för bolaget följande ärenden förekomma till behandling: Beslut om a) fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i förekommande fall, koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse, b) disposition beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, c) ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktören, d) fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorn och lekmannarevisorerna, e) i förekommande fall val av revisor och revisorssuppleant, f) val av ordförande och vice ordförande i styrelsen, g) övriga ärenden, vilka i behörig ordning hänskjutits till stämman. Härutöver behöver ombudet rösta i övriga ärenden som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen eller av annat skäl. Förvaltningens synpunkter Val av ombud på en bolagsstämma i ett bolag, som kommunen äger aktier i, sker enligt kommunallagens regler. Ombudet har ingen egen beslutanderätt utan ska utöva rösträtten på det sätt som aktieägaren bestämt.

122 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) När det gäller följande beslut får lämpligen det som bolagets revisor föreslår utgöra tillräckligt underlag för ombudets ställningstagande: beslut om fastställelse av resultat- och balansräkningen samt koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen, beslut om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, samt beslut om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören. Det kan antecknas att bolaget är skyldigt att upprätta koncernredovisning och att det vid årsstämman ska finnas med ett ärende om fastställelse av koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen. Styrelsen väljs av kommunfullmäktige i respektive ägarkommun. Uppdragen som ordförande och vice ordförande i styrelsen ska enligt uppgift från bolaget växla mellan de två ägarkommunerna. För tiden från årsstämman år 2016 intill dess ordinarie årsstämma hållits år 2017 föreslås det att uppdrag ges åt ombudet att rösta för att Daniel Dronjak Nordqvist (M) utses som ordförande och att en ledamot i styrelsen representerande Botkyrka kommun ska utses som vice ordförande. Årsstämman väljer revisor och revisorssuppleant. Enligt bolagsordningen ska revisorns och suppleantens uppdrag gälla till slutet av den ordinarie bolagsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. Kommunens ombud föreslås få i uppdrag att rösta för att den revisor och revisorssuppleant som bolaget vederbörligen upphandlat väljs till uppdraget som revisor alternativt som revisorssuppleant i bolaget. Bolagsordningen för bolaget har inte varit föremål för någon översyn sedan år Kommunfullmäktige beslöt den 13 januari 2014 att ge kommunstyrelsen uppdrag att verka för att nödvändiga åtgärder vidtas för att bolagsordningarna för Södertörns Energi AB utformas så att de krav som ställs i 3 kap. 17 kommunallagen uppfylls. Kommunstyrelsens förvaltning har i samråd med företrädare för Botkyrka kommun upprättat ett förslag till ändrad bolagsordning. Förslaget, som godkänts av kommundirektörerna i Botkyrka och Huddinge kommuner har under hand remitterats till verkställande direktören för bolaget, varefter vissa justeringar gjorts i förslaget. Det justerade förslaget har översänts till Botkyrka kommun. Någon reaktion på det justerade förslaget har inte gått att få från Botkyrka kommun. Beträffande frågan om arvoden till styrelse, revisor och till lekmannarevisorerna med suppleanter har kommunfullmäktige inte fattat

123 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) något vägledande beslut i kommunens arvodesreglemente. Enligt uppgift från bolaget tillämpas vägledande regler som tagits fram av Botkyrka kommun i denna del. Huddinge kommun har accepterat denna ordning under en rad år. Kommunens ombud bör mot denna bakgrund få i uppdrag att rösta för de arvoden till sysslomän i bolaget som på angivet sätt tagits fram. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Per-Erik Björkbacka Kommunjurist Beslutet delges Kommunens ombud och ersättare för ombud Södertörns Energi AB Botkyrka kommun

124 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) HANDLÄGGARE Björkbacka, Per-Erik Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Kommunstyrelsen Huddinge kommuns ombud på 2016 års föreningsstämmor i Föreningen Arena Huddinge innefattande direktiv till ombudet Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Karl Henriksson (KD) utses till ombud för Huddinge kommun vid föreningsstämmor i Föreningen Arena Huddinge under år Vid dennas förhinder inträder i Marica Lindblad (MP) som kommunens ombud. 2. Ombudet får i uppdrag att vid Föreningen Arena Huddinges ordinarie föreningsstämma år 2016 rösta i enlighet med föreningens revisor tillstyrkt förslag beträffande fastställelse av resultat- och balansräkning, om dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter för 2015 års förvaltning. 3. På Föreningen Arena Huddinges ordinarie föreningsstämma år 2016 får ombudet i uppdrag att på förslag av föreningens styrelse rösta för medlemsavgifter till föreningen och - efter förslag från styrelsen i Arena Huddinge AB - serviceersättning till Arena Huddinge AB som ska gälla för år 2016, att för perioden från ordinarie föreningsstämma år 2016 till och med ordinarie föreningsstämma år 2017 rösta för att föreningen ska ha det antal ledamöter och suppleanter, som föreslagits av föreningens valberedning, att för perioden från ordinarie föreningsstämma år 2016 till och med ordinarie föreningsstämma år 2017 rösta för val av de styrelseledamöter och suppleanter från näringslivet, vilka nominerats av föreningens valberedning, att för perioden från ordinarie föreningsstämma år 2016 till och med ordinarie föreningsstämma år 2017 rösta för val av ordförande i föreningens styrelse, vilken nominerats av föreningens valberedning, POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

125 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) att i förekommande fall - rösta för val av den revisor och revisorsuppleant som nominerats av föreningens valberedning, samt att för perioden från ordinarie föreningsstämma år 2016 till och med ordinarie föreningsstämma år 2017 rösta för val av ledamöter i föreningens valberedning som nominerats av föreningens valberedning. Sammanfattning Föreningsmedlems rätt att besluta i föreningens angelägenheter utövas vid föreningsstämma. Som medlem i en förening måste kommunen företrädas av ett ombud. Kommunens val av ombud sker enligt kommunallagens regler. Ombudet har ingen egen beslutanderätt utan ska utöva rösträtten på det sätt som kommunen bestämt. De beslut som ska förekomma på Föreningen Arena Huddinges årsstämma framgår av föreningens stadgar. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kommunstyrelsen dels fattar beslut om vem som ska företräda Huddinge kommun som ombud vid föreningsstämman i Föreningen Arena Huddinge, dels beslutar ge ombudet uppdrag att på årsstämman rösta i enlighet med punkterna 2 och 3 i ovanstående förslag. Beskrivning av ärendet Föreningen Arena Huddinge är en ideell förening och kan enligt sina stadgar driva egna projekt, ge bidrag till externa projekt eller ge bidrag till olika aktiviteter som främjar Huddinges utveckling. Föreningen har cirka 55 medlemmar. Huddinge kommun är medlem i föreningen. Föreningen Arena Huddinge äger i sin tur samtliga aktier i Arena Huddinge AB (nedan servicebolaget) i vilket bolag själva verksamheten som framgår av föreningens stadgar bedrivs. Medlemmarna i föreningen åtar sig att betala en serviceavgift till bolaget, vilken ska finansiera verksamheten. Servicebolagets styrelse ska ha samma sammansättning som föreningens styrelse. Föreningens styrelse skall bestå av lägst sju och högst elva ledamöter. Suppleanterna ska vara lägst tre och högst sju. Av ledamöterna utses tre av kommunfullmäktige i Huddinge kommun varav en skall vara kommundirektören. Styrelsens sammansättning skall vara sådan att kommunens och eventuella styrelseledamöter som utsetts av kommunalt bolag aldrig skall ha egen majoritet. Ordföranden i styrelsen, vilken utses

126 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) inom styrelsen, skall väljas bland de styrelseledamöter som inte utsetts av kommunen eller kommunägda bolag. Ordföranden i styrelsen kan vara en extern ordförande. Huddinge kommun äger rätt att utse högst två styrelsesuppleanter. Vid ordinarie föreningsstämma ska följande beslut fattas: Beslut om balansräkningens fastställande och disposition av tillgängliga vinstmedel. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter för förvaltningen under det gångna räkenskapsåret. Beslut om avgifter till föreningen och - efter förslag från servicebolaget - serviceersättning till servicebolaget. Beslut om antalet ledamöter och suppleanter. Val av styrelseledamöter och suppleanter från näringslivet. Val av styrelseordförande. Anmälan av kommunen utsedda ledamöter och suppleanter. Val av ledamöter i valberedningen. Val av revisorer och revisorssuppleanter. Behandling av ärende som styrelsen hänskjutit till stämman eller enskild ledamot föreslagit till behandling. Annat ärende som enligt stadgarna kan förekomma på föreningsstämman. Förvaltningens synpunkter Val av ombud på en föreningsstämma i en förening i vilken kommunen är medlem sker enligt kommunallagens regler. Ombudet har ingen egen beslutanderätt utan ska utöva rösträtten på det sätt som kommunen bestämt. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kommunstyrelsen beslutar utse ombud och direktiv till ombudet i enlighet med det förslag till beslut som framgår av detta tjänsteutlåtande. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Per-Erik Björkbacka Kommunjurist

127 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) Beslutet delges Kommunens ombud och ersättare för ombud Föreningen Arena Huddinge

128 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2 december Paragraf Diarienummer KS-2015/ Detaljplan för nybyggnad av bostäder, verksamheter och förskola på Låset 1 m.fl. i Skogås, utökat planförfarande - beslut om planuppdrag Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet överlämnar ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande. Sammanfattning Ett planprogram har tagits fram av Miljö- och samhällsbyggnads-förvaltningen som tillstyrktes av Samhällsbyggnadsnämnden 27 mars Programmet syftar till att utveckla föreslagen bebyggelsestruktur i Översiktsplan Cirka lägenheter samt mindre lokaler för verksamheter samt en ersättande byggnad för förskola föreslås. Sjötorpsparken föreslås få en uppgradering med nya aktiviteter. Området nås antingen från en ny lokalgata från Österleden eller från Storvretsvägen. Ramavtalen med exploatörerna är nu lösta och förvaltningen är redo att påbörja ett planarbete. Detaljplanen syftar till att förtäta i ett centralt och kollektivtrafiknära läge. Planen ska bereda plats åt en tätare bebyggelse och en mer sammanhållen koppling till Skogås centrum. Planen ska ge förutsättningar för mindre verksamheter, en ersättande förskola samt bostäder huvudsakligen i flerbostadshus och radhus. Planarbetet kommer att ske med utökat planförfarande enligt 5 kap 7, PBL 2010:900 (SFS 2014:900). Förslaget stämmer överens med kommunens översiktsplan men anses vara av betydande intresse för allmänheten då allmän platsmark tas i anspråk. Överläggning I ärendet yttrar sig Malin Danielsson (L) och Emil Högberg (S). Härefter förklaras överläggningen avslutad.

129 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER KS-2015/266 KS-2015/ SIDA 1 (7) HANDLÄGGARE Maria Springman Kjell maria.springman-kjell@huddinge.se Kommunstyrelsen Detaljplan för nybyggnad av bostäder, verksamheter och förskola på Låset 1 m.fl. i Skogås, utökat planförfarande - beslut om planuppdrag Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Planprogrammet för Låset 1 m.fl. i Skogås, enligt kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat 11 november 2015, godkänns. 2. Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att ta fram förslag till detaljplan för nybyggnad av bostäder, verksamheter och förskola på Låset 1 m.fl. i Skogås enligt kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat 11 november Sammanfattning Ett planprogram har tagits fram av Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen som tillstyrktes av Samhällsbyggnadsnämnden 27 mars Programmet syftar till att utveckla föreslagen bebyggelsestruktur i Översiktsplan Cirka lägenheter samt mindre lokaler för verksamheter samt en ersättande byggnad för förskola föreslås. Sjötorpsparken föreslås få en uppgradering med nya aktiviteter. Området nås antingen från en ny lokalgata från Österleden eller från Storvretsvägen. Ramavtalen med exploatörerna är nu lösta och förvaltningen är redo att påbörja ett planarbete. Detaljplanen syftar till att förtäta i ett centralt och kollektivtrafiknära läge. Planen ska bereda plats åt en tätare bebyggelse och en mer sammanhållen koppling till Skogås centrum. Planen ska ge förutsättningar för mindre verksamheter, en ersättande förskola samt bostäder huvudsakligen i flerbostadshus och radhus. Planarbetet kommer att ske med utökat planförfarande enligt 5 kap 7, PBL 2010:900 (SFS 2014:900). Förslaget stämmer överens med kommunens översiktsplan men anses vara av betydande intresse för allmänheten då allmän platsmark tas i anspråk. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Samhällsbyggnadsavdelningen Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) E-POST OCH WEBB plan@huddinge.se

130 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER KS-2015/266 KS-2015/1273 SIDA 2 (7) Beskrivning av ärendet Bakgrund och syfte Ett planprogram har tagits fram av Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Programsamråd skedde mellan den 27 mars och 7 juni 2013 och planprogrammet tillstyrktes av Samhällsbyggnadsnämnden 27 mars Ramavtalen med exploatörerna är nu lösta och förvaltningen är redo att påbörja ett planarbete. Det föreslagna detaljplaneområdet inkluderar inte de två områdena i västra delen av programmet då fastighetsägaren Akelius lägenheter AB inte har för avsikt att bygga där i dagsläget. Figur 1 Rödmarkerade områden är inte med i detaljplanen.

131 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER KS-2015/266 KS-2015/1273 SIDA 3 (7) Projektet finns med i kommunens projektplan för samhällsbyggnadsprojekt där mindre lokaler för verksamheter samt en ersättande byggnad för förskola inom planområdet föreslås. Detaljplanen syftar till att förtäta i ett centralt och kollektivtrafiknära läge. Planen ska bereda plats åt en tätare bebyggelse och en mer sammanhållen koppling till Skogås centrum. Planen ska ge förutsättningar för bostäder huvudsakligen i flerbostadshus med lokaler/service i bottenplan och i radhus. Detaljplanen ska även möjliggöra för en ersättande förskola med sex avdelningar samt ombyggnad/utbyggnad av två gator. Sjötorpsparken som finns med i kommer i samband med planens genomförande att rustas upp, Planområdet ligger i södra delen av centrala Skogås och har en total areal om ca 6 hektar. Marken ägs till största del av Huddinge kommun. Fastigheten Alkoven 2, i områdets norra del, ägs av Huge fastigheter AB. Resterande mark är i enskild ägo. Det är Huge fastigheter AB, Akelius lägenheter AB och Twara fastigheter AB som avser att bygga i olika delar av planområdet. Planeringsförutsättningar Projektet kommer utveckla Skogås som kommundel genom att binda samman Skogås centrum med planområdet. Området ska dessutom kopplas ihop bättre med det pågående projektet Österhagen där fler bostäder planeras genom en förlängning av gång- och cykelvägen som går längs med den västra sidan av planområdet. Sett till antalet boende och arbetande i området finns det enligt Översiktplan 2030 förutsättningar för ytterligare kommersiell service. Tillkommande exploatering bör skapa förutsättningar för detta till exempel genom lokaler i bottenplan på bostadshus. Området har mestadels hyresrätter och det är positivt om området kan kompletteras med andra upplåtelseformer och ägandeformer.

132 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER KS-2015/266 KS-2015/1273 SIDA 4 (7) Planområdet Föreslaget planområde markerat med röd streckad linje. Akelius äger det grönstreckade Huddinge området (fastigheten kommun Låset är huvudman 1) och Huge för äger allmänna det gulstreckade platser området (gatumark, (fastigheten parkmark Alkoven och 2). Övrig naturmark). inom Ansvaret planområdet för ägs anläggande av kommunen, och där drift Twara inom fastigheter kvartersmark föreslås ligger bebygga på det fastighetsägaren. orangestreckade området, samt där Huge föreslås bebygga det turkostreckade området. Områdenas linjer är ungefärligt markerade. Gällande planer anger allmän platsmark park för stora delar av området, fastigheten Låset 1 har användingen handelsändamål och Alkoven 2 allmänt ändamål. Exploateringsgraden i gällande planer är för låg i jämförelse med kommunens ambitioner för området. Planområdet består till stora delar av mycket kuperad natur- och parkmark som delvis tas i anspråk. Husen ska i planarbetet anpassas till terrängen och placeras med hänsyn till landskapets läsbarhet. Drygt hälften av programområdets grönyta planeras vara kvar efter exploateringen. Planförslag Detaljplanen ska bidra med en tätare bebyggelse och en mer sammanhållen koppling till Skogås centrum. Programmet angav nya bostäder men har med tiden ökat och nu planerar exploatörerna för sammanlagt nya bostäder. Bostäderna är planerade i flerbostadshus och radhus i en skala från två till sju våningar.

133 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER KS-2015/266 KS-2015/1273 SIDA 5 (7) Förskolan ska inrymma cirka 120 barn mot dagens cirka 80, vilket ska täcka det befintliga samt det utökade behovet av förskoleplatser som uppstår genom denna detaljplan. Husen ska anpassas till terrängen och placeras med hänsyn till landskapets läsbarhet. Mindre lokaler för service och verksamheter samt en upprustad eller ersättande byggnad för förskola föreslås. Parkering ska ske på kvartersmark som markparkering eller i garage eller p-däck. Sjötorpsparken föreslås få en uppgradering med nya aktiviteter och sittplatser. Tillgänglighet till och genom området förbättras med bland annat nya gångvägar. Området kommer att nås antingen från en ny lokalgata från Österleden eller från Storvretsvägen. Exploateringsförslag Låset 1, Akelius På fastigheten Låset 1 (grön markering i kartan ovan), som ägs av Akelius, planeras flerbostadshus i upp till sju våningar. Antal våningar och lägenheter ska studeras vidare i kommande detaljplanearbete. Parkering till fastigheten kan om möjligt ske på fastigheten Porten 13, även den ägd av Akelius. Om parkering visar sig möjlig på fastigheten Porten 13 ska parkeringen långsiktigt tryggas med avtalsservitut. Fastigheten Porten 13 är belägen cirka 100 meter nordöst om fastigheten Låset 1. Västra Skogås 1:10, Twara Kommunen planerar att direktanvisa delar av fastigheten Västra Skogås 1:10 (det norra orangemarkerade området på kartan) till Twara fastigheter AB där det planeras att byggas flerbostadshus i upp till sju våningar. Parkering ska ske i garage under marken. Även på det södra orange området planeras det att byggas flerbostadshus i bergets slänt, samt radhus. Parkering kommer troligtvis ske på parkeringsyta, direkt norr om området. Västra Skogås 1:11, Alkoven 2, Huge På fastigheten Alkoven 2 (se gul markering i kartan ovan) som ägs av Huge finns idag förskolan Svalan samt en föreningslokal. Förskolan föreslås flytta till del av kommunens fastighet Västra Skogås 1:11 (turkos markering i kartan) där förskolan föreslås kombineras med flerbostadshus. Förskolan ska finnas i bottenplan och inrymma sex avdelningar. Parkering ska i första hand ske i garage under mark och i andra hand i garage ovan mark. På fastigheten Alkoven 2 är inriktningen flerbostadshus med handel/service i bottenplan och parkering ska även här i första hand ske i garage under mark.

134 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER KS-2015/266 KS-2015/1273 SIDA 6 (7) Planarbetet Planarbetet kommer att ske med utökat planförfarande enligt 5 kap 7, PBL 2010:900 (SFS 2014:900). Förslaget stämmer överens med kommunens översiktsplan men anses vara av betydande intresse för allmänheten då allmän platsmark tas i anspråk. Ett program har upprättats. Under planarbetet behöver nedanstående utredningar göras: - Bullerutredning - Dagvattenutredning - Riskutredning Projektgruppen består av: Jonas Petersson, Mark- och exploateringssektionen (KSF SBA) Maria Springman Kjell, Plansektionen (KSF SBA) Siiri Öhman, Gatu- och trafiksektionen (KSF SBA) Camilla Fransson, landskapsarkitekt Gatu- och trafiksektionen (KSF SBA) Plankostnadsavtal ska upprättas och undertecknas av samtliga exploatörer och kommunen. Den beräknade tidplanen för planarbetet är följande: Samråd 2-3 kv Granskning 1 kv Antagande & laga kraft 3 kv Förvaltningens övervägande och förslag Förvaltningen ser positivt på förtätningen i ett kollektivtrafiknära läge med en blandning av funktioner. Det är viktigt att i planarbetet jobba med Österledens roll som blivande stadsgata varför byggnaderna som placeras längs med denna ska stödja och rama in gaturummet. I planarbetet kommer en stor del av den mark som exploateras vara park- eller naturmark. Sjötorpsparken kommer emellertid få en uppgradering med nya aktiviteter och sittplatser i samband med föreslagen exploatering. Tillgänglighet till och genom området ska förbättras med bland annat nya gångvägar vilket anses öka parkens kvalitet. Genomförandet av planförslaget har i planprogrammet bedömts inte innebära någon betydande miljöpåverkan enligt Plan- och bygglagens 5 kap 18 och Miljöbalken 6 kap 11 med beaktande av förordningen 1998:905, bilaga 2 och 4. En miljöbedömning enligt miljöbalken bedöms därför inte behövas.

135 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER KS-2015/266 KS-2015/1273 SIDA 7 (7) Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till detaljplan för nybyggnad av bostäder, verksamheter och förskola på Låset 1 m.fl. i Skogås. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Maria Springman Kjell Planarkitekt Bilagor Bilaga 1. Programhandling Bilaga 2. Programkarta Bilaga 3. Programsamrådsredogörelse

136 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN Planprogram Program för Låset 1 m.fl. Skogås Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, februari 2013 Reviderat februari 2014

137 - 2 -

138 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Vad är ett program?... 5 PLANPROGRAM... 6 Syfte och huvuddrag... 6 Plandata... 6 Tidigare ställningstaganden... 8 Planens förenlighet med miljöbalken... 9 Behovsbedömning... 9 Förutsättningar, förändringar och konsekvenser Natur Bebyggelse Gator och trafik Störningar Teknisk försörjning GENOMFÖRANDE Organisatoriska frågor Planförfarande Tidplan Ansvarsfördelning, huvudmannaskap Ekonomiska frågor Kommunalekonomiska konsekvenser Administrativa frågor Tidplan och organisation BILAGA: ILLUSTRATIONSKARTA - 3 -

139 Sammanfattning Programmets syfte och huvuddrag Programförslaget syftar till att utveckla föreslagen bebyggelsestruktur i Översiktsplan Cirka lägenheter samt mindre lokaler för verksamheter samt en ersättande byggnad för förskola föreslås. Sjötorpsparken föreslås få en uppgradering med nya aktiviteter. Området nås antingen från en ny lokalgata från Österleden eller från Storvretsvägen. Behov av miljöbedömning Det finns inte behov av att göra en miljöbedömning enligt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar eftersom betydande miljöpåverkan inte bedöms bli följden av planens genomförande. Genomförande Planarbetet sker med normalt förfarande. Huddinge kommun är huvudman för allmänna platser. Ansvaret för anläggande och drift inom kvartersmark ligger på fastighetsägaren

140 Vad är ett program? En detaljplan kan grundas på ett program om kommunen bedömer att det behövs för att underlätta detaljplanearbetet. I programmet ska kommunen ange planens utgångspunkter och mål enligt 5 kap 10 Plan- och bygglag (2010:900), PBL. Syftet är bland annat att kommunens beslutsunderlag i ett tidigt skede ska kunna breddas med berördas erfarenheter och synpunkter. Berörda parter bör ges möjlighet till insyn och påverkan innan kommunens ställningstaganden är låsta. Samråd ska ske med länsstyrelse och lantmäterimyndighet. Sakägare och boende som berörs av förslaget ska beredas tillfälle till samråd. Det gäller även de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av programmet. Normalt planförfarande Programmet och senare detaljplaner för Låset 1 m.fl. handläggs med normalt planförfarande enligt Plan- och bygglag (2010:900), PBL. Häri ingår momenten programsamråd, plansamråd, granskning och antagande. Vid samråd och granskning beaktas och bemöts synpunkter från berörda i samrådsredogörelser och utlåtanden som vidarebefordras till samhällsbyggnadsnämndens politiker

141 Planprogram Syfte och huvuddrag I projektplanen för Samhällsbyggnadsprojekt föreslås en bebyggelse av två stycken punkthus med cirka 50 lägenheter på fastigheten Låset 1. Större delen av programområdet och fastigheten Låset 1 är idag obebyggt. I granskningsförslaget för ny översiktsplan för Huddinge kommun, ÖP 2030, föreslås en tätare bebyggelsestruktur inom programområdet. Programförslaget syftar till att utveckla strukturen i ÖP Låset 1 ingår som en del i detta. Förslaget ger en tätare bebyggelse och en mer sammanhållen koppling till Skogås centrum. Det innebär ett tillskott av ca lägenheter huvudsakligen förlagda i flerbostadshus och radhus i en skala från två till sju våningar. Mindre lokaler för service och verksamheter samt en upprustad eller ersättande byggnad för förskola föreslås. Förslaget utformas så att utrymme för att riva eller bevara den befintliga förskolan finns. Parkering ska ske på kvartersmark som markparkering eller i garage eller p- däck. Programområdet omfattar Sjötorpsparken som sträcker sig från Österleden i norr och söderut mot Sjötorpsskolan. Parken föreslås få en uppgradering med nya aktiviteter och sittplatser. Tillgänglighet till och genom området förbättras med bland annat nya gångvägar. Förslaget till trafiklösning bygger på att det nya området kommer att nås antingen från en ny lokalgata från Österleden eller från Storvretsvägen som ansluter till Österleden. Hastigheten på denna har nyligen sänkts från 50 km/h till 40 km/h. Övriga gator får en hastighet på 30 km/h. Huddinge kommun är huvudman för allmänna platser (gatumark, parkmark och naturmark). Ansvaret för anläggande och drift inom kvartersmark ligger på fastighetsägaren. Plandata Lägesbestämning, areal och markägoförhållanden Programområdet ligger i södra delen av centrala Skogås och har en total areal om ca 6 hektar. Gränsen dras i norr av Österleden och i öster av ett befintligt gc-stråk strax väster om Storvretsvägen och följer detta upp till fastigheten Låset 1 som också omfattas av programmet. Del av den södra gränsen dras norr om befintlig parkering inom fastigheten Cylindern. En befintlig gång- och cykelväg utgör områdets västra gräns. Denna sträcker sig mot norr och omringar ett större grönområde innan gränsen åter når Österleden. Området - 6 -

142 har efter programsamrådet utökats med två delar av fastigheten Lamellen 1, strax väster om gång- och cykelvägen i områdets västra del. Fastigheten Låset 1 ligger precis norr om befintlig parkering i programområdets sydöstra del. Ungefärlig avgränsning av programområde med vit kontur. Marken ägs till största delen av Huddinge kommun. Fastigheten Alkoven 2, i områdets norra del, ägs av Huge fastigheter AB. Resterande mark är i enskild ägo. Kommunens mark = grön, Huges mark = blå, enskild mark =vit

143 Tidigare ställningstaganden Regionplan Gällande regionplan (Regional utvecklingsplan RUFS 2010) utpekar området som regional stadsbygd med utvecklingspotential. Programmet stämmer överens med RUFS 2010 då det i likhet med denna föreslår en ökad täthet i nära anslutning till redan bebyggda områden med god kollektivtrafikförsörjning. Översiktsplan Kommunens gällande översiktsplan redovisar marken som Bostäder högt markutnyttjande samt Pågående markanvändning, det senare motsvarar park eller naturliknande park. Programmet stämmer till större delen med gällande översiktsplan. I de fall det avviker så år det för att kunna åstadkomma en tätare och mer stadslik struktur i anslutning till befintlig service och spårbundna kommunikationer. I granskningsförslaget för ny översiktsplan, ÖP 2030, föreslås en förstärkt struktur inom programområdet. Området redovisas som Exploateringsområde, Förtätningsområde respektive Park. Streckat, prickat respektive grönt i bildens mitt (nedan). Programförslaget tar fasta och bygger vidare på ÖP Utdrag ur granskningsförslaget för ÖP

144 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden För området gäller flera detaljplaner. I väster ligger stadsplanen för Skogås XII. Denna reglerar berörd del av området som allmän plats Park och bostäder. Planen vann laga kraft 1966 och genomförandetiden har gått ut. Öster om denna ligger stadsplanen för Skogås V, laga kraftvunnen Genomförandetiden har gått ut. Större delen av området regleras om allmän plats, Park men det finns även inslag av Garage, Handel och Bostäder. Ytterligare nordöst om denna finns stadsplan för Skogås XX, laga kraftvunnen Genomförandetiden har gått ut. Planen reglerar marken som Område för allmänt ändamål. På platsen för denna ligger en förskola. Kommunala beslut i övrigt Projektet finns med i projektplanen Planens förenlighet med miljöbalken Markanvändningen i planen är förenlig med bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden enligt miljöbalken 3 och 4 kap. Vid planering skall kommuner och myndigheter iaktta miljökvalitetsnormer enligt miljöbalkens 5 kap 3. Miljökvalitetsnormerna enligt 5 kap miljöbalken kommer inte att överskridas med föreslaget ändamål. Miljökvalitetsnormer finns för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bly, bensen, kolmonoxid, ozon och partiklar i utomhusluft. Behovsbedömning Enligt 5 kap.18 plan- och bygglagen ska en miljökonsekvensbeskrivning för en detaljplan upprättas om den kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Planen Syftet med programmet är att medge uppförande om totalt cirka lägenheter vilket ger en tätare bebyggelse och en mer sammanhållen koppling till Skogås centrum. Vidare föreslås mindre lokaler för service och verksamheter samt en ersättande byggnad för förskola. Programmet ger upphov till fler trafikrörelser till och från bostadsområdet i och med ökningen av bostäder vilket kan leda till risk för störningar till bostäder. Andra miljöfrågor i samband med programmet är ianspråktagande av grönområde samt dagvattenhantering. Platsen Området består i nuläget till stor del av naturmark och i övrig del av bebyggelse och infrastruktur. Marken bedöms inte vara känslig och det bedöms heller inte finnas risk för eventuella markföroreningar. Påverkan Planen bedöms inte medföra några risker för människors hälsa eller miljön. Omgivande områden bedöms inte påverkas negativt av föreslagen markanvändning. Intilliggande bostadsområden kan antas påverkas av - 9 -

145 genomförandet av planen då trafiken till och från området kommer att öka. Störningar kommer att uppstå under byggtiden. De största miljöeffekterna är trafikbuller från Österleden och järnvägen. Den ekvivalenta ljudnivån inom planområdet kan komma att bli högre än 55 dba. Vidare utredning ska göras för att definiera hur planläggningen ska ske så att rådande riktvärden klaras. Planens påverkan på befintlig miljö bedöms som relativt liten. Planen berör inte områden skyddade enligt 3, 4 och 7 kap. miljöbalken eller andra skyddsområden. Tillgängligt grönområde kommer att minska. Befintliga naturvärden bedöms vara relativt små och är framför allt kopplade till hällmarken och områdets relativa storlek samt områdets frukt- och bärande träd. Områdets rekreationsvärden bedöms till största delen finnas kvar även efter föreslagen markanvändning i planen. Planen berör inte riksintressen och förmodas inte medföra risk för överskridande av miljökvalitetsnormer. Den medför heller inte risker för människors hälsa eller miljön. Programmet innefattar inte verksamhet eller åtgärd som kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a miljöbalken. Den anger inte heller förutsättningar för kommande sådana verksamheter eller åtgärder som anges i bilaga 1 eller 3 till förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Sammanfattning och motiverat ställningstagande Planområdet är ett område som till stor del är obebyggt, dock är vissa delar redan ianspråktagna till parkering, återvinningsstation m.m. Områdets naturkaraktär försvinner gradvis då delar av området kommer att bebyggas och parkkaraktären utvecklas. Bebyggelsen koncentreras till Österleden och de delar som redan idag är hårdgjorda. Lokaliseringen enligt planförslaget är lämplig då den bedöms följa kommunens översiktsplan. Enligt översiktsplanen ska byggandet främst koncentreras till områden där infrastrukturen är utbyggd. Förslaget innebär en förtätning och utveckling i anslutning till kringliggande bebyggelseområden. Planens betydelse för en hållbar utveckling är främst kopplad till ett effektivt nyttjande av tätortens markresurser samt närheten till service och infrastruktur. Genomförandet av planförslaget bedöms inte innebära någon betydande miljöpåverkan enligt Plan- och bygglagens 5 kap 18 och Miljöbalken 6 kap 11 med beaktande av förordningen 1998:905, bilaga 2 och 4. En miljöbedömning enligt miljöbalken bedöms därför inte behövas. Förutsättningar, förändringar och konsekvenser Natur Mark och vegetation Planområdet har stora höjdskillnader. En stor bergknalle dominerar mot Österleden. Här växer en hällmarkstallskog som är ganska gles och

146 högstammig. Sluttningarna utgörs av blandskog med inslag av ek, lönn, fågelbär och gran. Få lågor men flera döda stående träd. Naturvärden Inga särskilda naturvärden är påträffade inom planområdet. Planområdet är inte heller utpekat av Skogsstyrelsen (Skogens pärlor) eller i kommunens översiktsplan. Befintliga naturvärden är framför allt kopplade till hällmarken med brynzon och områdets relativa storlek samt områdets fruktoch bärande träd. Det är viktigt att programområdet vid ett genomförande har en fortsatt koppling till omgivande grönstrukturen framför allt sydost mot Drevviken med de höga naturvärden som finns där. Rekreation och friluftsliv Då området är relativt stort och mångformigt finns det många användningsområden. Området används mycket och framför allt av barn i närområdet. De öppna gräsytorna kan användas för picknic, lek och spontanidrott. Det finns även en grusad plan som kan användas för till exempel bollsport. Vintertid kan sluttningen användas som pulkabacke. Geologiska förhållanden Större delen av området utgörs av kuperad terräng och berg (rött i bilden nedan). I de lägre delarna och områdets centrala slänter mot öst utgörs marken av morän (grått). Lera (gult) förekommer mest i de flackare delarna i områdets utkanter men även i den norra delen direkt angränsande Österleden. Geologiska förhållanden i området. Programområde med vit kontur. Hydrologiska förhållanden Området är kuperat och har förhållandevis goda avrinningsförhållanden. Planområdet avvattnas till sjön Magelungen som ingår i Tyresåns sjösystem. Tyresån är ett stort sammanhängande system av sjöar och vattendrag. Magelungen är den största sjön i Tyresåns avrinningsområde och delas av Stockholm och Huddinge kommuner. Tillrinningsområdet runt Magelungen är ganska litet. Miljökvalitetsnormer för vatten EU:s vattendirektiv är i Sverige implementerat främst i Vattenförvaltningsförordningen och i Miljöbalkens femte kapitel. Det

147 övergripande målet för vattenförvaltningen är god ekologisk och kemisk status för alla sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten. Större sjöar och längre vattendragssträckor benämns vattenförekomster. Miljökvalitetsnormerna innebär att god ekologisk status ska uppnås till år 2021 och god kemisk status år Magelungen är en vattenförekomst enligt vattendirektivet och ska uppnå en god ekologisk status till Magelungens nuvarande status är "Måttlig". Magelungen har en positiv trend sedan länge, men näringshalterna är fortfarande höga och minskningstakten har stabiliserats. Bebyggelse Landskapsbild/stadsbild Landskapet inom planområdet är huvudsakligen obebyggt och utgörs dels av kuperade eller bergiga områden eller slänter med skogskaraktär och dels av något flackare platåer med mindre inslag av bebyggelse, bollplan eller parkeringsytor. Den kuperade och skogslika karaktären dominerar intrycket. Större delen av programområdet kommer att lämnas obebyggt men utvecklas som park och för rekreativa syften. En förskjutning från skogskaraktär till parkkaraktär kommer därför bli tydlig. Tillkommande bebyggelse ska anpassas till terrängen och placeras med hänsyn till landskapets läsbarhet. De nya husen syftar till att skapa en stark struktur i landskapet och länka samman den befintliga bebyggelsen i södra delen av Storvretsvägen med Österleden. De bebyggda delarna kommer därför att genomgå en förändring från hus i park till ett mer urbant och sammanhängande bebyggelsestråk. Ljusförhållanden och lokalklimat Befintlig och ny bebyggelse kommer att kunna orienteras relativt fritt i förhållande till varandra, markhöjder kommer också att kunna ge ett spel i byggnaders höjd. Möjligheter att ordna fördelaktiga ljusförhållanden bedöms därför goda. Genom att bebyggelsen delvis föreslås ligga i sekvenser av kringbyggda naturrum skapas vindskyddade lokala miljöer. Bebyggelsen ska eftersträva en orientering mot söder för att exponera sig mot värmeinstrålning och eftermiddagssol. I områdets södra del föreslås en något tätare struktur med mer direkt förhållande till gata. Bebyggelsens höjd föreslås inte överstiga sju våningar. Möjligheter att ordna fördelaktiga ljusförhållanden bedöms goda även i denna del. Bostäder, arbetsplatser, övrig bebyggelse Inom programområdet finns inga bostäder men en förskola och en föreningslokal. Angränsande flerbostadshus öster om området varierar i höjd mellan fyra till åtta våningar. Angränsande söder om området finns ytterligare flerbostadshus i tre till fyra våningar och väster om området finns punkthus i sex våningar. Den omgivande bostadsbebyggelsen är inpassad med omsorg om naturmarken och med anpassning till terrängen. Större

148 delen av bebyggelsen är lamellhus placerade längsmed höjdkurvorna i större bågformationer men även punkthus förekommer. Ny bebyggelse ska placeras i terrängen längs med befintliga gång- och cykelstråk och nya gator. Huvudsakligen bostäder och inslag av mindre verksamheter kommer att prägla den annars naturliga miljön. En tät och intim struktur med olika former av flerbostadshus och radhus länkar samman Österleden i norr med Storvretsvägens södra del. Den föreslagna strukturen bygger på att ett offentligt stråk leds över hela området genom släpp i bebyggelsen till nya rumsligheter av olika karaktär. Exempel på mindre släpp eller passage. Strukturen och markanpassningen är av större betydelse än vilken typ av hus som byggs och det kan därför tänkas att en variation med punkthusbebyggelse, stadsvillor och stadsradhus, lägre lamellhus, terrasshus eller stjärnhus kan byggas. Hustyperna ska följa och betona marknivåerna och ta upp höjder med till exempel souterränglösningar. Skalan kan variera från två till sju våningar. Bebyggelsen ska vara tät med starka rumsbildningar

149 Exempel på markanpassning av bebyggelse, souterränglösningar för flerbostadshus/radhus Foto: Derome Mark & Bostad Foto: norrahallsas.se Exempel på terränganpassad bebyggelse som bildar rum mellan ytterväggarna och ger en nära kontakt med utsparad naturmark. Nere th: stjärnhusbebyggelse med gröna gårdar formade runt höjdpartier och berghällar. Inom området finns en förskola och i en byggnad bedrivs föreningsverksamhet. Med programmet föreslås att nytillkommande bebyggelse ska kunna innehålla lokaler för service och verksamheter i delar

150 av bottenvåningarna. Verksamheterna är av typen kommunal eller kommersiell service och kan därför komma att innehålla förskola, närservicebutik, mindre hantverkstad, föreningslokal eller kontor. Ingen av verksamheterna ska vara av störande slag utan ska kunna integreras med bostäder. Se vidare rubrikerna Offentlig och Kommersiell service, nedan. Illustrationen nedan visar en möjlig tolkning av de förutsättningar som ställts upp. Förslaget orienterar bebyggelsen i tre delar, norra, västra och södra området. Det ger ett totalt tillskott av mellan lägenheter. Illustration i större format biläggs sist i dokumentet. Schematisk illustration över föreslagen bebyggelse inom programområdet. Bebyggelsen inom norra delen av området ligger huvudsakligen norr om höjden och med en ny anslutande gata mot Österleden. Bebyggelsen inom västra området ligger väster om befintlig gång- och cykelväg och i nära anslutning till befintliga flerbostadshus. Bebyggelsen inom södra området ligger söder om höjden och i direkt anslutning till Storvretsvägens södra ände

151 I norra delen av området föreslås flerbostadshus eventuellt i kombination med förskola i upp till sju våningar eller/och radhus upp till tre våningar. Sammanlagt ca bostäder skulle kunna inrymmas i denna del. Mindre ytor för service och verksamheter, t.ex. ersättning för den befintliga föreningslokalen föreslås samt en ny byggnad för förskola. Även denna som ersättning för befintlig förskola. Servicelokaler i bottenvåning på bostadsbebyggelse ska vända sig mot Österleden för att stödja denna som en framtida stadsgata. I den västra delen av området föreslås två grupper radhus upp till tre våningar, alternativt mindre flerbostadshus i fyra våningar, kunna komplettera de befintliga flerbostadshusen. Ca 7-10 bostäder skulle kunna rymmas i denna del. I södra delen av området föreslås en blandning av flerbostadshus och radhus. De högsta byggnaderna föreslås vara sju våningar. Sammanlagt ca bostäder. Även mindre inslag av service och verksamheter skulle kunna inrymmas här. Tillgänglighet Marken är delvis kuperad och otillgänglig i de mer beskogade delarna av området. Med nya sträckningar av gång- och cykelvägar kan tillgängligheten öka. Tillgängligheten till föreslagen bebyggelse ska vara god och främja framkomlighet för personer med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga. Gestaltning De utgångspunkter för gestaltningen som anges i samrådsversionen till ny översiktsplan för Huddinge kommun (ÖP 2030) säger att programområdet har hög prioritet. Tillägg ska ske med en måttlig exploateringsgrad. Det ska vara god tillgänglighet i gatunätet och god parktillgång ska tillgodoses. Lokaler i gatuplan eftersträvas längs den utpekade stadsgatan Österleden. Gator och parker bör ha hög gestaltningsnivå. Programförslaget tar fasta på denna inriktning genom att ny bebyggelse orienteras mot Österleden och föreslås innehålla verksamheter. Bebyggelsen ska vara förhållandevis koncentrerad men med en måttlig exploateringsgrad. Förslaget syftar till att öka tillgängligheten i området och kvaliteten på parkmarken. Offentlig service Inom området finns förskolan Svalan. Skolan byggdes med fyra avdelningar år 1971, hela tomtytan är cirka kvadratmeter. Förskolan har under flera års tid haft återkommande problem med inomhusmiljön. Olika typer av mätningar och förbättringsåtgärder har genom åren vidtagits. Behovet av förskoleplatser förväntas öka i och med programmet. En ny tomtyta för anläggning av förskola inklusive lekgård, komplementbyggnader och parkering kan avsättas med cirka

152 kvadratmeter inom områdets norra del. Förskolan ska utformas med en kapacitet för ca 100 förskolebarn. För att etablera en stadsstruktur längs Österleden är det viktigt att kunna placera ny bebyggelse nära och längsmed vägen. Förskolan Svalan föreslås därför bli integrerad med ny bebyggelse eller ersättas med en helt ny byggnad. I den bilagda illustrationen är föreslaget läge för förskola i områdets norra del. Denna kan uppföras i en till tre våningar och får med den föreslagna placeringen en direkt koppling till parkmiljön i söder. En placering i bottenvåning på bostadshus ger en sämre gårdsmiljö för både bostäder och förskola. Det skulle också innebära begräsningar för möjligheten att etablera den täta struktur som eftersträvas inom programområdet. Programmet förordar därför förskolan Svalan omlokaliseras enligt illustrationen (nordväst i planområdet). För att ytterligare ansluta till intentionen om en stadsstruktur längs Österleden möjliggör programmet dock för att även på denna lokalisering bygga på förskolan med bostäder. Det nordöstra området medger flerbostadshus eventuellt inklusive förskola medan det nordvästra området medger förskola eventuellt inklusive bostäder. Intentionen är att säkerställa att det nordvästra området inte ska bli aktuellt att bebygga med enbart bostäder. Koplingen mellan Lötparken norr om Österleden och Sjötorpsparken ska stärkas och en verksamhet för allmänt ändamål (förskola) upplevs mindre slutet än bostäder. Då behovet av förskolan är stort kan bebyggelse av bostäder på den befintliga förskolemarken inte ske utan att en byggnation av ny förskola sker först. Hela områdets utveckling måste därför ses mot bakgrund av att förändringar sker etappvis och med stor hänsyn till en balans i den offentliga servicen. Kommersiell service Närheten till Skogås centrum innebär att behovet av lokal service inom programområdet inte är stort. Sett till antalet boende och arbetande i området borde det dock finnas förutsättningar för ytterligare kommersiell service

153 Tillkommande service är nödvändig för att etablera en tätare och mer blandad miljö och för att bidra till livlighet, trygghet och lokal identitet. Servicen ska vara ett komplement till befintlig service i Skogås centrum och avsikten är inte att ersätta denna. Lokalerna föreslås därför vara relativt små och få. Lek och rekreation Programområdet omfattar Sjötorpsparken som sträcker sig från Österleden i norr och söderut mot Sjötorpsskolan. Sjötorpsparken innehåller klassiska parkelement som kortklippta gräsmattor, grusad fotbollsplan och parkhus. Trots detta uppfattas inte området riktigt som en park utan mera som ett grönstråk som ligger vid en skog. En parklek med djur låg tidigare här och det finns fortfarande rester av den i form av hagar och byggnader. Förutom parkdelen innehåller området ett större blandskogsområde med ek, asp, gran, björk, och tall. Programförslaget innebär att Sjötorpsparken uppgraderas så att den mera känns som en park. Den övergivna parkleken skulle kunna rivas och ersättas av klippta gräsytor. Många personer bor och kommer att bo i området om programmet genomförs. Parken behöver därför både bra aktiviteter och fina sittplatser. Grusplanen kan upprustas, förslagsvis med konstgräs. Kompletterande bebyggelse i form av omklädningsrum, wc, mindre kiosk eller föreningshus skulle kunna ansluta till planen. Gränsen mellan park och natur kan suddas ut något genom siktröjning i brynzonen för att skapa ökad trygghetskänsla och öppenhet. För att lättare kunna nå genom området och för att skapa större tillgänglighet föreslås nya gångvägar. En i östvästlig riktning i parkens norra del och en som nordvästlig böj genom parkens östra del. Trappor eller svagt lutande branter kan leda vidare till en ny plats nära höjdens krön. Med sitt sydvända läge kan höjden vara en attraktiv plats med kvällssol och utblickar. Det är viktigt att hålla en fortsatt koppling till omgivande grönstrukturen framför allt sydost mot Drevviken med de höga naturvärden som finns där. Gator och trafik Gatustruktur Det nya området kommer att nås antingen från en ny lokalgata från Österleden eller från Storvretsvägen som ansluter till Österleden. Österleden ingår i kommunens huvudvägnät och ansluter till Skogås trafikplats på riksväg 73. Trafikmängden på Österleden är idag ca 7000 f/d och hastigheten är 40 km/h. Hastighet på övriga gator inom området är 30 km/h. Storvretsvägens vändslinga kommer att bibehållas och även i fortsättningen användas av som vändslinga för bussen

154 Vägnätet till och i området Gång- och cykeltrafik Längs med Österleden finns en separerad gång- och cykelväg som ingår i kommunens huvudcykelstråk, detta stråk ansluter till det regionala cykelstråket mellan Stockholm och Nynäshamn som går utmed Gamla Nynäsvägen. Längs med Storvretsvägen söder om Österleden finns en separat gångbana och på sträckan norr om Österleden har Storvretsvägen separerad gång- och cykelbana. Det finns också ett väl utbyggt separerat gång- och cykelvägnät inne i kvarteren mellan det aktuella området och Skogås Centrum. Kollektivtrafik Skogås station med pendeltåg mellan Bålsta och Nynäshamn via Stockholms central ligger på meters gångavstånd från området. Det finns också ett antal busslinjer till bland annat Farsta, Huddinge och Haninge med hållplatslägen på närmare avstånd från området. Enligt RIPLAN (Riktlinjer för planering av kollektivtrafik i Stockholms län) är riktvärdena för rimligt avstånd till kollektivtrafik för områden med flerbostadshus (fler än 3 våningar) 400 meter verkligt avstånd. Parkering, varumottagning, utfarter Närheten till kollektivtrafik (pendeltåg) gör att kommunens gällande parkeringsnorm kan reduceras, norm att tillämpa i denna plan ska vara 9 platser/1000 m 2 BTA för boende och besökande. Norm för cykelparkering ska vara 25 cpl/1000 m 2 BTA. All parkering ska anordnas på kvartersmark

155 Den tillkommande parkeringen kan t.ex. ordnas med fördel i garage eller i p-däck. Bebyggelsens lösningar och behov av parkeringsplatser kommer att utredas närmare i senare planskede. Störningar Buller Följande krav bör uppfyllas genom bebyggelsens placering och utformning samt med hjälp av skyddsåtgärder som bullervallar, trafikomläggningar, tyst asfalt etc. Planen bör säkerställa att den slutliga bebyggelsen genom yttre och inre åtgärder kan utformas så att kraven i Boverkets Byggregler uppfylls. Planen bör även säkerställa att bebyggelsen kan placeras och att yttre åtgärder kan utformas så att 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad och uteplats) kan erhållas med hänsyn till trafikbuller. Planen bör även säkerställa att bebyggelsen kan placeras och att yttre åtgärder kan utformas så att 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad uppfylls. Programmet bedöms inte medföra ökat buller till omgivningen. Enligt Huddinge kommuns översiktliga bullerkartläggning utsätts området för ekvivalent buller från vägtrafik på upp till 65 db(a). Det är markområdena i mer direkt närhet till Österleden och Storvretsvägen som är utsatta. Samma kartläggning redovisar att maximalnivåer, orsakade av tågtrafik, på upp till 60 db(a) kan förekomma i områdets utkant och högre partier. Med den bebyggelse och orientering av skärmande huskroppar som föreslås, förväntas området kunna klara både ekvivalenta och maximala nivåer. Bullerutredningar kommer att behöva genomföras vid framtida planläggning. Farligt gods Inom 150 meter från transportled för farligt gods ska risksituationen bedömas vid exploatering enligt Länsstyrelsen som anger följande rekommendationer för den fysiska utformningen kring vägar: Närmast transportleden bör 25 meter lämnas byggnadsfritt. Detta för att undvika risker förknippade med avåkning och olyckor med petroleumprodukter, vilket är det dominerande transportslaget av farligt gods. Längs vägar för farligt gods bör tät kontorsbebyggelse närmare än 40 meter från vägkant och sammanhållen bostadsbebyggelse inom 75 meter från den undvikas. Även om avstånden hålls kan ändå särskilda krav behöva ställas på bebyggelsens utformning. Längs de sekundära transportlederna för farligt gods där endast enstaka bensintransporter sker kan kortare avstånd tillämpas

156 Personintensiva verksamheter bör inte lokaliseras närmare än 75 meter från en transportled för farligt gods om de kommer att inrymma människor som kan ha svårt att snabbt genomföra en utrymning. Även om avstånden hålls kan ändå särskilda krav behöva ställas på bebyggelsens utformning. Nynäsbanan, knappt 150 m öster om programområdet, är led för transporter med farligt gods. Banan ligger på en lägre nivå än programområdet och har både skärmande höjder och bebyggelse mellan. Risker för ny bebyggelse framstår därför som obetydliga. Risksituationen kommer vid behov att kunna bedömas vidare i samband med framtida planläggning. Teknisk försörjning Dagvatten Planområdet ingår i verksamhetsområde för dagvatten och är anslutet till ledningsnätet för dagvatten. Dock finns förutsättningar för ökat lokalt omhändertagande av dagvatten. I det fortsatta detaljplanearbetet ska en dagvattenutredning göras för att utreda och ge förslag på om ytterligare dagvattenåtgärder kan genomföras inom programområdet. VA-försörjning För att försörja den planerade bebyggelsen med vatten och avlopp krävs delvis utbyggnad av det allmänna va-ledningssystemet i ny lokalgata och Storvretsvägen. Energiförsörjning Elanläggningar finns inom och i närheten av programområdet. Nätet behöver troligen behöver byggas ut för att genomföra programmet. Utbyggnad kommer att omfatta nya ledningar som förläggs i mark, både inom och utanför området. Uppvärmning kan ske med vattenburna system som kan ansluta till fjärrvärmenätet. Närmaste anslutning finns i närområdet. Räddningstjänst Södertörns brandförsvarsförbunds PM 608 och 609 angående framkomlighet och brandvattenförsörjning i nya planområden ska beaktas i projekteringen

157 Genomförande Organisatoriska frågor Planförfarande Planarbetet sker med normalt förfarande. ÖP PROGRAM- SAMRÅD PLAN- SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE PRÖVNING LAGA KRAFT Tidplan Nedan redovisas en tidplan för planprocessen. Den förutsätter att detaljplanen inte blir överklagad, eller att något oförutsett sker. Parallellt med programsamråd kommer lämplig exploatör för uppförande av bebyggelsen att sökas. Programsamråd 27 mars 7 juni 2013 Plansamråd 2-3 kv Granskning 1-2 kv Antagande av detaljplan 2-3 kv Detaljplaneringen kan komma att fördelas på flera planer och därmed få olika tidplaner. Ansvarsfördelning, huvudmannaskap Huddinge kommun är huvudman för allmänna platser (gatumark, parkmark och naturmark). Ansvaret för anläggande och drift inom kvartersmark ligger på fastighetsägaren. Stockholm Vatten AB ansvarar för VA-ledningar och dagvattenledningar/- anläggningar på allmän platsmark. På allmän plats och vid kommunalt huvudmannaskap ansvarar Huddinge kommun för dagvattenbrunnar och servisledningar från brunnarna till Stockholm Vattens huvudledning för dagvatten. Vattenfall Eldistribution AB ansvarar för elledningar på allmän platsmark och på kvartersmark fram till proppskåp i byggnad. Teliasonera AB ansvarar för teleledningar på allmän platsmark och på kvartersmark fram till första telefonjacket

158 Ekonomiska frågor Kommunalekonomiska konsekvenser Finansiering av kostnaden för ny- och ombyggnader av allmänna platser regleras i kommande ram- och exploateringsavtal. Markförsäljning innebär en ekonomisk inkomst för kommunen. Inkomsten är beroende av omfattningen av tillkommande bebyggelse. Administrativa frågor Tidplan och organisation Projektgruppen bakom detta program består av: Lotta Berggren, ingenjör, Fransson, Camilla, landskapsarkitekt, båda på MSB gatu- och trafikavdelningen, Jonas Pettersson, exploateringsingenjör, MSB mark- och exploateringsavdelningen, Nilla Nilsson, förrättningslantmätare, MSB lantmäteriavdelningen, Lisette Nilsson, bygglovshandläggare, MSB bygglovsavdelningen, Nicklas Johansson, miljöplanerare, MSB planavdelningen, Sofia Eriksson, planeringsarkitekt, MSB planavdelningen. Projektledare för program och detaljplan är Sofia Eriksson. För övriga faser i projektet ansvarar huvudprojektledaren Jonas Pettersson. Sofia Eriksson planeringsarkitekt

159 - 24 -

160 L öt ck ba en ILLUSTRATION den le ter 28.7 Ös vä ets TECKENFÖRKLARING rvr Sto ALKOVEN vä gk op HALLEN 33.7 pla r ti 36.1 n ge Ny 32.8 ll Ö ste 34.6 rle 1 de n LAMELLEN Grundkarta över Låset 1 mfl, del av inom kommundelen SKOGÅS i Huddinge kommun upprättad av MSB/Lantmäteriavdelningen 39.5 Kartan framställd genom utdrag ur digital kartdatabas och kontrollerad inom planområdet. 2 Koordinatsystem PLAN Sweref HÖJD RH Beteckningar 40.4 en Gällande kvarterstraktgräns eller användningsgräns 41.7 Gällande användningsgräns ej sammanfallande med fastighetsgräns Höjdkurva Slänt Staket, bullerplank Gällande rättighetsgräns Häck Avvägd höjd Stödmur, mur Fastställd höjd Bef. huvudbyggnad, geodetisk resp. fotogrammetrisk Bef. uthus eller garage geodetisk resp. fotogrammetriskt Gällande egenskapsgräns Fastighetsgräns 43.8 Sto rvr LÅSET 29.1 ets väg Dike Väg Illustration HUDDINGE KOMMUN Program för 42.3 Låset 1 mfl Beslutsdatum Huddinge kommun 55.7 KF/SBN Skala 1:1000 (orginalformat A2) Rev Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Laga kraft 47.9 SBN PL m Instans Antagande Planprogram Stefan Stare arkitekt

161 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Redogörelse efter programsamråd DATUM DIARIENR SIDA SBN (29) HANDLÄGGARE Sofia Eriksson sofia.eriksson@huddinge.se Planprogram för Låset 1 mfl. Sammanfattning Remissinstanser Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att bullerutredning, riskutredning och dagvattenutredning behöver tas fram i kommande detaljplanearbete. De delar även ställningstagandet att förslaget inte innebär betydande påverkan på miljön. De upplyser om att området kan beröras av ett torrläggningsföretag. Detta kommer att redas ut under kommande planering. Trafikförvaltningen (före detta SL) ger förslag till utformning av busshållplatser och upplyser om bussars bullerpåverkan. Hållplatser och hantering av buller ska göras efter önskemålen i yttrandet. Förskolenämnden är positiv till förslaget och informerar om nämndens krav på utformning av fastighet. Nybyggnation måste ske innan förskolan Svalan rivs. Programmet har uppdaterats med information från nämnden och ger möjlighet till uppförande av förskola enligt krav. Kultur- och fritidsnämnden anser att det är angeläget att möjlighet till rekreation och spontanidrott för barn bevaras och ser positivt på upprustning av miljön. Förslaget eftersträvar att behålla större delen av parkmarken obebyggd. Miljönämnden är positiv till att bostäder byggs där infrastrukturen är väl utbyggd. Utredningar angående buller och dagvatten krävs och det är viktigt att ta hänsyn till att tätortsnära grönområden. Buller och dagvatten kommer att redas ut under kommande planering. Ungefär lite drygt hälften av programområdets grönyta vara kvar samtidigt som en upprustning av parkmiljön planeras. Huddinge Naturskyddsförening anser att det är positiv att nya bostäder byggs i anslutning till allmänna kommunikationer, det är en viktig utgångspunkt för hållbar utveckling. Frågor som behöver belysas mer är natur, buller, energi, bilplatser och fågelliv/närnatur. Buller och dagvatten kommer att redas ut POSTADRESS Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Planavdelningen Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX (kundtjänst) E-POST OCH WEBB plan@huddinge.se

162 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SIDA SBN (29) under kommande planering. Förvaltningen bedömer att en särskild inventering av fågellivet inte är nödvändig. Trafikverket Region Stockholm ifrågasätter varför fastigheten Hallen 2 ingår i programområdet. De vill att bullerutredningar bör bedöma buller från vägtrafik och från järnvägstrafik. Hallen 2 utgår ur programområdet. Bullerutredningar kommer att ta upp både väg- och från järnvägstrafik. Huge Fastigheter önskar att bebyggelse med högre våningshöjder ska kunna uppföras för att möta omgivande hus. Det reviderade programmet tillåter högre våningshöjder. Förvaltningen har haft underhandssamråd med Huge och tillsammans förändrat programförslaget. Stockholm Vatten AB, Vattenfall Eldistribution AB, Södertörns fjärrvärme AB informerar om sina behov till följd av programmet och bedömer att utbyggnader kan behövas. Informationen tas med i fortsatt planering. Sakägare Brf Porten upplyser om sina servitut och parkeringsförhållanden. De framför synpunkter på trafik, bussförbindelser, parkeringslösning, gestaltning och ordningsfrågor. De förordar högre punkthus och har synpunkter på hur byggnadsarbetet ska skötas. Programförslaget har efter samrådet förändrats så att servitut inte ska beröras. Parkeringsfrågan kommer att utredas vidare och ordnas på annat sätt. Bussförbindelser bör inte påverkas av förslaget och varken byggnadsarbeten eller ordningsfrågor kan hanteras i detaljplan. Övriga Boende 1 Storvretsvägen önskar annan trafiklösning för buss och att byggnadsförslagen omarbetas. Programförslaget är delvis omarbetat efter synpunkter från Boende 1 Storvretsvägen. I senare planfaser kan projektering och detaljstudier visa vad som i är mest lämpligt att genomföra utifrån de principer programmet ställer upp. Boende 2, 3 och 4 Storvretsvägen samt Boende i Brf Porten, Storvretsvägen 31, 33 och 35 värnar naturen och närmiljön men vill att kommunen satsar på Skogås t.ex. genom upprustning av Sjötorpsparken. Mycket av det goda i området fruktar man ska försvinna genom att naturen förändras eller under det att byggnationen pågår. De ifrågasätter trafiklösningen för bussen och tycker man ska bygga någon annanstans. Programmet är omformat och delar av tidigare föreslagen exploatering har tagits bort. Sjötorpspaken föreslås kunna utvecklas. SL (numera Trafikförvaltningen) kommer att ha möjlighet att ta fram lämplig trafiklösning i samråd med kommunen.

163 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SIDA SBN (29) Ordförande, S-föreningen Trångsund-Skogås ställer sig bakom brf Portens yttrande och föreslår att konstgräsplaner placeras på Nytorps Mosse. Det är också viktigt att planera för skolor och förskolor och fritidsverksamhet. Se kommentar till Brf Porten och Förskolenämnden. Förändringar i programmet Två nya områden inom fastigheten Lamellen 1 har efter fastighetsägarens önskemål lagts till programområdet. Kartan anger radhus upp till tre våningar eller/och mindre flerbostadshus upp till fyra våningar. Cylindern 1, Porten och Hallen 2 har tagits ur programområdet efter önskemål från bostadsrättsföreningen och synpunkter från Trafikverket. Illustrationskartan visar inte längre illustrerade byggnader utan schematiska områden som anger bebyggelsetyp och våningsantal. För Huges mark i nordöstra området har kartan justerats till att ange bostäder med inslag av service och den föreslagna exploateringsgraden har höjts från flerbostadhus och radhus, inget högre än tre våningar till flerbostadshus upp till sju våningar eller/och radhus upp till tre våningar. Det föreslagna området för förskolan i kartans nordvästra del har ändrats från att ange enbart förskola till att ange förskola upp till tre våningar, eventuellt inklusive flerbostadshus upp till fem våningar. Området har även minskats mot väster för att säkerställa en öppen passage under Österleden. Det södra områdets förslagna våningshöjd för flerbostadshus har höjts från fem till sju våningar. Planprogrammet har kompletterats med önskemål från förskolenämnden på den föreslagna nya förskolan samt uppgifter från Vattenfall om behov av utbyggt elnät. Bakgrund Projektet finns med i projektplanen Programområdet ligger i södra delen av centrala Skogås och har en total areal om ca 7 hektar. Fastighetsägaren till Låset 1 vill bebygga fastigheten med två stycken punkthus för bostäder, vilket stämmer överens med den gällande översiktsplanen från I samrådsförslaget till den nya översiktsplanen (ÖP 2030) föreslås en tätare bebyggelsestruktur i området. Programförslaget syftar till att utveckla den struktur som föreslås i ÖP 2030.

164 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SIDA SBN (29) Programmet för Låset 1 mfl har tagits fram av en projektgrupp under ledning av planavdelningen på miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Hur har programsamrådet gått till? Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 21 mars 2013 att programsamråd för rubricerat planprogram får ske. Samråd har skett under tiden 27 mars 7 juni Materialet har sänts enligt remisslista till myndigheter, kommunala nämnder och organisationer enligt samt till fastighetsägare enligt fastighetsförteckning. Handlingarna har funnits tillgängliga i Tekniska nämndhuset samt på Huddinge kommuns hemsida. Flera enskilda möten med markägare och närboende ägde rum innan och under samrådet och ett informationsmöte hölls den 2 maj 2013, kl i Sjötorpsskolans matsal. Yttranden Följande remissinstanser har inte svarat Lantmäterimyndigheten, Grundskolenämnden, Socialnämnden, Äldreomsorgsnämnden, Hembygdsföreningen i Huddinge, Hembygdsföreningen Amarillis, Friluftsfrämjandet, Huddinge pensionärsråd, Huddinge handikappråd, Polisen, Södertörns polismästardistrikt, Skogås Företagarförening, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, SRV återvinning AB Följande remissinstanser har ingen erinran Kommunstyrelsen, Södertörns Brandförsvarsförbund, Hyresgästföreningen i Huddinge, Södertörns Fjärrvärme AB Remissinstanser Länsstyrelsen Förutsättningar Länsstyrelsen har i sin roll att samordna statens intressen tagit emot synpunkter från Trafikverket. De statliga ingripandegrunderna enligt 11 kap. PBL Av 11 kap. 11 PBL följer att Länsstyrelsen ska upphäva en kommuns beslut att anta en detaljplan i vissa fall, t.ex. om beslutet innebär att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs eller att en bebyggelse

165 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SIDA SBN (29) blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Nedan redovisas Länsstyrelsens syn på hur planförslaget förhåller sig till de statliga ingripandegrunderna. Miljökvalitetsnormer Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att en dagvattenutredning behöver tas fram i det kommande detaljplanearbete. Dagvattenutredningen bör utöver angivet innehåll även redovisa eventuell påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten och recipienter. Av planbeskrivningen behöver det framgå på vilket sätt miljökvalitetsnormer för vatten avses att följas. Hälsa och säkerhet m.m. Buller Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att en bullerutredning behöver genomföras. Länsstyrelsen delar även Trafikverkets bedömning att bullerutredningen bör beakta sammanvägt buller från väg- och järnvägstrafik. I programbeskrivningen anges ett antal krav som bör uppfyllas beträffande buller. Vid nyproduktion av bostäder ska kraven i Boverkets byggregler (BBR) uppfyllas. I de fall där kommunen avser tillämpa avstegsfall behöver detta regleras på plankartan. Farligt gods Kommunen har gjort en övergripande bedömning och redogjort för risksituationen med anledning av närheten till Nynäsbanan. Länsstyrelsen anser att riskfrågan har hanterats i tillräcklig omfattning i programskedet men att riskfrågan bör fördjupas i efterföljande detaljplanearbete. Övriga frågor av betydelse för planens genomförande Torrläggningsföretag Enligt Länsstyrelsens underlagsmaterial kan planområdet beröras av Länna- Aspgården torrläggningsföretag. Länsstyrelsen rekommenderar att kommunen tar kontakt med enheten för lantbruksfrågor på Länsstyrelsen för att begära ut akten för aktuellt torrläggningsföretag för att kunna klargöra huruvida planområdet berör torrläggningsföretaget eller ej.

166 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SIDA SBN (29) Fastighetsägare som ingår i torrläggningsföretag ska betraktas som sakägare i samband med detaljplaneprocessen och ska ges möjlighet att yttra sig över planförslaget och de eventuella konsekvenser ett genomförande av planen kan få för markavvattningsföretaget. Markavattningsföretag (eller torrläggningsföretag) har bildats genom förrättning och är juridiskt bindande. Detta innebär att de sträckningar, djup och vattennivåer som angivits för vattenanläggningar, diken och vattenområden i förrättningen gäller med samma rätt som en vattendom. Det innebär också att de fastigheter som ingår i torrläggningsföretaget har ett gemensamt ansvar för underhållet av de anläggningar som ingår i företaget, liksom ansvar för sådana skador som kan uppstå på grund av uteblivet underhåll. Ofta kan förutsättningarna ha ändrats sedan torrläggningsföretagen bildats. Företagen gäller dock som en vattendom fram till dess att en ny dom meddelas via mark- och miljödomstolen, eller att företaget upphör. I kommande detaljplanearbete bör det göras en bedömning om planens genomförande medför en eventuell påverkan på torrläggningsföretaget. Om det aktuella företaget inte längre fyller någon funktion rekommenderar Länsstyrelsen att företaget upphävs. Om samtliga deltagare till mark- och miljödomstolen lämnar in en gemensam överenskommelse om att man önskar att företaget ska upphöra, kan domstolen godkänna upphävandet utan någon ny miljöprövning. Det är även möjligt att hos mark- och miljödomstolen begära att ett torrläggningsföretag omprövas. Behovsbedömning Kommunen bedömer att förslaget inte innebär betydande påverkan på miljön. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning. Förhållanden på plats, projektets påverkan på omgivningen och det som kan påverka planens lämplighet, får behandlas och bedömas inom ramen för efterföljande planarbete. Kommentar Dagvattenutredningen ska redovisa recipientens status med avseende på miljökvalitetsnormer för vatten och planens eventuella påverkan på densamma. Vidare är utgångspunkten för dagvattenutredningen att föreslå åtgärder så att, så långt det är möjligt, ska flöden och föroreningsbelastning vara lika efter som före planens genomförande.

167 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SIDA SBN (29) Bullerutredningen kommer att kunna beakta sammanvägt buller från väg- och järnvägstrafik. Detta liksom riskfrågan kommer att fördjupas i efterföljande detaljplanearbete. Enligt den informationen som finns hos kommunen bedöms Markavvattningsföretaget (torrläggningsföretaget) ligga utanför planområdet och kommer i så fall inte beröras av planläggningen. I kommande detaljplanearbete kommer förvaltningen ändå att kontakta Länsstyrelsen för att kunna klargöra huruvida planområdet berör torrläggningsföretaget eller ej. Stockholms läns landsting - Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR), Trafikförvaltningen (före detta SL) Trafikförvaltningen föreslår att gena, trygga, tillgängliga och trafiksäkra gångförbindelser anordnas både till stationen och närliggande busshållplatser. Vi föreslår även att hållplatserna anpassas för funktionsnedsatta såvida det inte redan är genomfört. Kontakt bör tas med oss angående förslaget att se över nuvarande vändmöjlighet för busstrafiken på Storvretsvägen. Med tanke på busstrafiken på Storvretsvägen vill vi även framföra följande. Det är SLs erfarenhet, avseende busstrafik, att framförallt lågfrekvent buller vid starter och accelerationer kan upplevas som störande. Därför bör även störningar från tung trafik belysas i kommande bullerutredningar. För de bostäder som vetter mot gator som trafikeras av buss ska utformning av fastigheterna ske så att Socialstyrelsens riktvärden för lågfrekvent buller innehålls i sovrum. Kommentar Gångförbindelser och hållplatserna ska utformas efter önskemålen i yttrandet. Socialstyrelsens riktvärden ska hållas. I kommande planering kommer Stockholms läns landsting att vara samrådspart. Vändmöjlighet för busstrafiken på Storvretsvägen m.m. kommer att kunna hanteras då. Förskolenämnden Förskolenämndens beslut 12 juni Förskolenämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till samhällsbyggnadsnämnden. Överläggning I ärendet yttrar sig Jelena Drenjanin (M), lokalplaneringschef Bengt Hammarlund, Olof Olsson (MP) och Anneli Sjöberg (S).

168 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SIDA SBN (29) Protokollsanteckningar Anneli Sjöberg (S) och Olof Olsson (MP) lämnar till protokollet bifogade protokollsanteckning. Bilaga FSN 13:1 Suppleantyttrande Sonia Benavente (V) lämnar suppleantyttrande med hänvisning till Socialdemokraterna och Miljöpartiet de Grönas lämnade protokollsanteckning. TJÄNSTEUTLÅTANDE Förslag till beslut Förskolenämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till samhällsbyggnadsnämnden. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ställer sig positiv till att planförslaget om planerat bostadsbyggande inom Låset 1 m.fl. sker genom förtätning och att det därmed blir en mer sammanhållen koppling till Skogås centrum. Planförslaget innebär att förskolan Svalan rivs och ersätts med en ny byggnad på kommunalägd tomtmark strax väster om nuvarande markområde. Svalan ligger i dag på mark som ägs av Huge Fastigheter AB. Förvaltningen ställer sig positiv till förslaget markområde men vill tydligt framhålla vikten av tomtytan för anläggning av ny förskola inklusive lekgård, komplementbyggnader och parkering bör avsättas med cirka kvadratmeter. Förvaltningen bedömer att en förskola för cirka 100 förskolebarn som även medger skola i två plan och med en takhöjd på cirka 10 meter bör avsättas för nuvarande och det servicebehov som ökat bostadsbyggande kommer att medföra. Förvaltningen poängterar vikten av att byggnation av ny förskola måste ske innan förskolan Svalan rivs för att underlätta för verksamheten och för att slippa tillfälliga evakueringslösningar. Förskolan Svalan med fyra avdelningar byggdes år 1971, hela tomtytan är cirka kvadratmeter. Förskolan har under flera års tid haft återkommande problem med inomhusmiljön. Olika typer av mätningar och förbättringsåtgärder har genom åren vidtagits.

169 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SIDA SBN (29) Förvaltningen ser positivt på att Sjötorpsparken som sträcker sig från Österleden i norr och söderut mot Sjötorpsskolan föreslås få en uppgradering med nya aktiviteter och sittplatser. Tillgänglighet till och genom området förbättras med bland annat nya gångvägar. Protokollsanteckning Kommentar Programmet har uppdaterats med information från nämnden och ger möjlighet till uppförande av förskola enligt önskemålen. Byggnaders miljö eller energiklass kan behandlas vidare vid planuppdrag och avtalsskrivning. I de fall byggnation sker på kommunens eller Huges mark finns större möjligheter att säkra ett energieffektivt byggande. Kultur- och fritidsnämnden Tjänsteutlåtande Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens remissvar enligt tjänsteutlåtande daterat den 20 maj 2013 och skickar det till samhällsbyggnadsnämnden som sitt eget. Förvaltningens synpunkter Området används idag till viss del för rekreation och spontanidrott då främst av barn i närområdet. Förvaltningen ser det som angeläget att denna funktion även finns kvar efter den föreslagna markanvändningen. Det är även positivt att Sjötorpsparken som ligger inom planeringsområdet kommer att rustas upp

170 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SIDA SBN (29) i samband med exploateringen. I arbetet med upprustningen är det viktigt att förvaltningen från början deltar i utformningen av parken. För den befolkningsökning som planen generera bedömer förvaltningen att det finns utrymme i den service som nämnden ansvarar för i Skogås. Kommentar Programförslaget eftersträvar att behålla större delen av parkmarken obebyggd varför förutsättningar för rekreation och spontanidrott i närområdet bör vara goda. Miljönämnden Miljönämndens beslut 12 juni 2013 Miljönämnden beslutar att överlämna tjänsteutlåtande daterat som svar på remissen. Arbetsutskottets beslut Ärendet överlämnas till nämnden utan eget ställningstagande. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden har översänt en samrådsremiss till miljönämnden gällande planprogram för Låset 1 m fl i Skogås. Syftet med att upprätta ett program för området är att medge uppförande av ca 130 nya lägenheter. Även mindre lokaler för service och verksamheter samt en ersättande byggnad för den förskola som påverkas av programmet föreslås. Programmet anger också en uppgradering av Sjötorpsparken. Miljötillsynsavdelningen är i huvudsak positiv till att bostäder byggs där infrastrukturen är väl utbyggd. De synpunkter som framförs är att vidare utredningar angående buller och dagvatten krävs, vilket även nämns i samrådshandlingarna. En stor del av programområdet är idag obebyggt och består av natur i form av ett kuperat skogsparti och det är viktigt att ta hänsyn till att tätortsnära grönområden är en viktig del i miljömålet "God bebyggd miljö". Även synpunkter kring placering av förskola framförs. Tjänsteutlåtande Förslag till beslut Miljönämnden beslutar att lämna över tjänsteutlåtandet som svar på remissen.

171 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SIDA SBN (29) Miljötillsynsavdelningens synpunkter God bebyggd miljö En stor del av programområdet är idag obebyggt och består av natur i form av ett kuperat skogsparti. Exakt hur del av skogspartiet som berörs av kommande byggnation är svårt att avgöra. Miljötillsynsavdelningen vill påpeka att tätortsnära grönområden är mycket viktiga för människor som bor i området. I miljömålet "God bebyggd miljö" ingår tätortsnära grönområden som en viktig del att bevara för framtiden. Miljömålen utgör en vägledning vid bedömningen av vad en hållbar utveckling innebär. Miljötillsynsavdelningen anser därför att det är viktigt att spara så stor del av grönområdet som möjligt. Buller I handlingarna anges att trafikbuller från Österleden och järnvägen kan överskrida de riktvärden som riksdagen har angett 1 och vidare utredning ska ske för att definiera hur planläggningen ska utföras så att riktvärdena klaras. Miljötillsynsavdelningen ser positivt på att planläggning kommer att ske utan att avsteg från bullerriktvärdena görs. Dagvatten Vid planering av hur dagvattenhanteringen är tänkt att ske ska Huddinge kommuns dagvattenstrategi följas. Placering av förskola Förskolan som ska ersätta den förskola som vid genomförande av programmet kommer att rivas är placerad längs med Österleden. Buller Med tanke på närheten Österleden och järnvägen kräver den föreslagna placeringen av byggnaden att den utformas så att buller inomhus inte överstiger de riktvärden som anges i Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus. För den ekvivalenta bullernivån från trafik utomhus på gården gäller att det inte ska överstiga 55 db(a) enligt prejudicerande dom från Mark- och miljööverdomstolen". Luftföroreningar Runt trafikerade vägar förekommer olika typer av luftföroreningar. Barn är mer känsliga än vad vuxna är mot luftföroreningar och exempelvis partiklar påverkar deras luftvägar i hög grad negativt. Forskning har visat att förskolor

172 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SIDA SBN (29) och skolor inte ska byggas för nära tätt trafikerade vägar eftersom det bland annat ger för höga halter av partiklar (PM 10 och PM2,5) såväl inomhus som utomhus. Förskolan ska därför placeras på tillräckligt avstånd så att olägenhet för barnens hälsa inte uppstår. Kommentar God bebyggd miljö Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö med dess definition och preciseringar innehåller fler relevanta parametrar än enbart tätortsnära grönområden. Programförslaget innebär en kompromiss mellan preciseringarna om hållbar samhällsplanering, infrastruktur, kollektivtrafik-gång och cykel, natur- och grönområden, kulturvärden i bebyggd miljö, god vardagsmiljö, hälsa och säkerhet och hushållning med energi och naturresurser. Vidare kommer ungefär lite drygt hälften av programområdets grönyta vara kvar samtidigt som en upprustning av parkmiljön planeras. I sammanhanget kan det nämnas att Sjötorpsparken är utpekad som en viktig park och grönområdet söder om Sjötorpsvägen är bevarandeområde i utställningsförslaget till ny översiktsplan (2030). Grönområdet är beläget som närmast knappt 200 meter och som längst drygt 500 meter från planerad bebyggelse inom programområdet (mätt utefter befintlig gång- och cykelväg och inte fågelvägen). Dagvatten Se kommentar till Länsstyrelsens yttrande. Placering av förskola/buller En ny förskolebyggnad kommer att utformas så att buller inomhus inte överstiger de riktvärden som anges i Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus. Kommunen kommer att titta på byggnadens utformning och placering så ljudnivån utomhus på gården inte ska överstiga 55 db(a). Luftföroreningar Miljökvalitetsnormer för partiklar (PM10 och PM2,5) till skydd för människors hälsa ingår i Luftkvalitetsförordning (2010:477). Normerna för partiklar (PM10) är så kallade gränsvärdesnormer satta som dygnsmedelvärde respektive årsmedelvärde. Enligt luftföroreningskarta (2010) från SLB analys ligger partikelhalten för PM10 på μg/m3utmed Österleden. Dygnsmedelvärdet ligger på 50 μg/m3 och årsmedelvärdet på 40 μg/m3.

173 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SIDA SBN (29) Huddinge Naturskyddsförening Föreningen anser sammanfattningsvis att det föreslagna programmet kan utvecklas till ett positivt projekt. Att nya bostäder byggs i anslutning till befintliga goda allmänna kommunikationer är en viktig utgångspunkt för en hållbar utveckling. Planområdet är idag delvis extensivt utnyttjat med tämligen stora parkeringsytor. Kompletteringar, väl valda, kan tillföra området kvaliteter. Under det fortsatta arbetet med planen bör dock enligt vår mening nedanstående synpunkter ytterligare beaktas. Natur Programområdet består till stor del av naturmark i form av Sjötorpsparken och det intilliggande skogsområdet. Det senare utgörs av en stor bergknalle med hällmarkstallskog. Sluttningarna, som åt väster är mycket branta, är bevuxna av blandskog med inslag av ek, lönn, fågelbär och gran. Skogsområdet är stort i förhållande till omgivande bebyggelse och det centrala läget. Sannolikt är det mycket uppskattat för lek och rekreation, många stigar och spår av kojor på mark och i träden tyder på detta. Boende i området har också beskrivit sin skog som en del av områdets "själ". (Tyvärr är skogspartiet delvis också mycket nedskräpat, vilket dock ett par timmars städning kan råda bot på.) Enligt förslaget kommer detta skogsområde att minska. Illustrationen visar ca 17 lägenheter i flerbostadshus och radhus, som föreslås byggas på sluttningen mot nordost. Med planbeskrivningens egna ord: "Områdets naturkaraktär försvinner gradvis då delar av området kommer att bebyggas och parkkaraktären utvecklas." Enligt planen bedöms områdets rekreationsvärden till största delen finnas kvar även efter föreslagen markanvändning. En "uppgradering" av Sjötorpsparken med nya aktiviteter och sittplatser ser vi som positivt. Viktigt är att inte kontakten med angränsande grönområden söderut försvåras. En förutsättning är också, anser vi, att den beskrivna utvecklingen av parkkaraktären avser det plana området i programområdets västra del. Det bergiga skogsområdet har en helt annan karaktär, som bör skyddas och vidmakthållas. Naturskyddsföreningen vill varna för "de små stegens tyranni", som i längden allvarligt kan inskränka de kvaliteter, som ett rejält och centralt placerat naturområde kan ge. Vi motsätter oss således ny bostadsbebyggelse, som innebär ingrepp i befintligt skogsområde.

174 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SIDA SBN (29) Även förslaget till ny förskola i områdets nordvästra del, intill Österleden, innebär ingrepp i skogsområdet. Placeringen i anslutning till Sjötorpsparken känns naturlig, men den illustrerade utsträckningen kommer att kräva en hel del sprängning av bergpartiets nordligaste del. Andamålet och de nya byggnadernas möjligheter att fungera som bullerskydd mot leden kan ändå motivera dessa ingrepp. Föreningen förutsätter dock att sprängningar och andra ingrepp planeras omsorgsfullt så att negativa skadeeffekter på naturen kan minimeras. Buller Trafikbullret från Österleden och järnvägen är ett miljöproblem. Vi vill understryka vikten av att detta problem beaktas under det fortsatta planarbetet. Energi Programmet uttrycker inga särskilda ambitioner vad gäller energieffektivt byggande. Enligt föreningens mening bör allt nybyggande innebära energibehov "nära noll" eller passivhus. I det sammanhanget bör enligt föreningens mening också prövas olika sätt att fånga solenergi, t ex genom lämplig placering av solceller på de nya byggnaderna. Bilplatser Föreningen noterar med tillfredsställelse att kommunens gällande parkeringsnorm genom närheten till pendeltåg anses kunna reduceras. Samhället och klimatet har mycket att vinna på en successivt minskad bilflotta och alla möjligheter att bidra till detta måste tillvaratas I efterhand har en i området boende medlem, Hans Wilhelmsson, påtalat att det i området finns många häckande fåglar. Han pekar särskilt ut närnaturen kring Storvretsvägens södra parkering, där enligt programmet drygt hälften av lägenheterna föreslås byggas. Wilhelmsson menar att en bebyggelse där bl a skulle få katastrofala följder för fågellivet i områdets närmiljö. Hans Wilhelmsson har lämnat in ett eget yttrande. Om hans uppgifter stämmer kan det även påverka Naturskyddsföreningens inställning i programfrågan. Föreningen anser därför att i samband med den fortsatta processen en särskild inventering av fågellivet bör komma till stånd. Föreningen förutsätter också att de boendes synpunkter på lämpliga sätt inhämtas och beaktas i planarbetet.

175 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SIDA SBN (29) Kommentar Buller och energieffektivt byggande kommer att kunna hanteras i kommande planering. I de fall byggnation sker på kommunens eller Huges mark finns större möjligheter att säkra ett energieffektivt byggande. Natur Utvecklingen av Sjötorpsparken avser det plana området kring befintlig fotbollsplan och en del av sluttningen. Kvarvarande skogsområde kommer inte att utvecklas som park. Se även kommentar till Miljönämndens yttrande under God bebyggd miljö. Kommunen har tagit del av Hans Wilhelmssons yttrande som på ett mycket bra sätt kompletterar kommunens underlag och bedömer att en särskild inventering av fågellivet inte är nödvändig. Kontakten med angränsande grönområden söderut kommer inte att försvåras. För övrigt kan nämnas att detta område, söder om Sjötorpsvägen, har beteckningen pågående markanvändning i gällande översiktsplan (2000) och är utpekat som bevarandeområde i utställningsförslaget till ny översiktsplan (2030). Vidare finns det ett uppdrag att utreda och bilda naturreservat av de kvarvarande tätortsnära och strandnära naturområdena utmed Drevviken i Trångsund och Skogås. Trafikverket Region Stockholm Trafikverket har i uppdrag att med utgångspunkt i ett trafikslagsövergripande perspektiv ansvara för den långsiktiga infrastrukturplaneringen samt för byggande och drift av statliga vägar och järnvägar. Trafikverket ska med utgångspunkt i ett samhällsbyggnadsperspektiv skapa förutsättningar för ett samhällsekonomiskt effektivt, internationellt konkurrenskraftigt och långsiktigt hållbart transportsystem. Trafikverket Region Stockholm yttrar sig i egenskap av ägare av Nynäsbanan vilken är utpekad som riksintresse för kommunikationer. Enligt miljöbalken 3 kap 8 innebär detta att Nynäsbanan ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningen. Avståndet mellan närmaste befintligt spår och föreslagen programområdesgräns är enligt samrådsförslaget som minst ca 80 meter. Ett befintligt bostadshus inom Hallen 2 befinner sig ca 100 meter från Nynäsbanan. Trafikverket finner att det är oklart varför fastigheten Hallen 2 ingår i programområdet. Finner kommunen fortsättningsvis skäl för att Hallen 2 ska ingå i programområdet bör en riskanalys upprättas med tanke på att vissa transporter med farligt gods sker på Nynäsbanan.

176 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SIDA SBN (29) Trafikverket delar kommunens bedömning att bullerutredningar kommer att behöva genomföras i samband med den fortsatta planeringen. Trafikverket anser att det är värdefullt om en sammanvägd bedömning görs av buller från vägtrafik och från järnvägstrafik. Trafikverket kan vara behjälpliga med prognosuppgifter om framtida trafik. Kommentar Hallen 2 utgår ur programområdet efter samrådet. Bullerutredningar kommer att kunna hantera en sammanvägd bedömning av buller från vägtrafik och från järnvägstrafik. Huge Fastigheter AB Huge Fastigheter har en önskan att medverka till planprogrammets intentioner att söka skapa en intimare bebyggelse, varierad och anpassad till landskapet, men anser att dessa bör kunna uppfyllas även med bebyggelse med högre våningshöjder. I planområdets norra del finns fastigheten Alkoven 1 som ägs av Huge Fastigheter. Omgivande bebyggelse har varierade våningshöjder, men närmast angränsande är bebyggelsen österut med 7 våningar och västerut finns 12 flerbostadshus med punkthuskaraktär om 5-6 våningar höga. Med en tillkommande låg bebyggelse om 1-3 våningar, som inte alls tar upp skalan från omgivningen, finns risker att stora kontraster leder till en förstärkning av skillnader i social status mellan äldre och ny bebyggelse. En låg exploateringsgrad kommer även innebära stora svårigheter att nå ett ekonomiskt hållbart flerbostadsbyggande. En bebyggelse om 5 våningar kan mycket väl klara planprogrammets intentioner genom sin gestaltning och i utnyttjandet av landskapets variation för att åstadkomma varierad höjd och intim känsla i bostadsområdet. Det finns även en stark opinion att bygga fler bostäder och därför bör även exploateringsgraden tillåtas vara högre än föreslaget inom planprogrammet men fortfarande vara måttlig. Inom planområdet kan ytor för bebyggelse öka, främst inom planområdets nordvästra och sydvästra delar, utan att inkräkta på de naturvärden som finns. Huge ser positivt på att integrera förskolan i bostadshusen.

177 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SIDA SBN (29) Kommentar Programmet är efter samrådet omarbetat så att bebyggelse med högre våningshöjder ska vara möjligt. Förvaltningen har grundat sitt antagande om att en blandad bebyggelse är eftersträvansvärd på analyser från översiktsplaneprocessen. Analysen säger att kontraster, eller blandning, också leder till en blandad social sammansättning. Ytor för ny bebyggelse har också ökat till följd av samrådet. Förvaltningen har haft underhandssamråd med Huge och tillsammans förändrat programförslaget. Stockholm Vatten AB Va-försörjning För att försörja den planerade bebyggelsen med vatten och avlopp krävs delvis utbyggnad av det allmänna va-ledningssystemet i ny lokalgata och Storvretsvägen. Kommentar Kartor förvaras i ärendeakten. Programmet kompletteras med uppgifter från Stockholm Vatten. Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall har elanläggningar inom och i närheten av planområdet vilket visas av bifogad karta, turkos linje = 20 kv högspänningsledning, blå linje = 0,4 kv lågspänningsledning. Streckade linjer är markförlagda kablar och heldragna linjer är luftledningar. Ledningarnas/kablarnas läge i kartan är ungefärligt. Nätstationer visas som svart blixtförsedd kvadrat. Vattenfall bedömer att nuvarande eldistributionsnät är dimensionerat för nuvarande bebyggelse. Vattenfall bedömer därför att genomförande av planen medför att eldistributionsnätet behöver byggas ut. Utbyggnaden kommer att ske från Vattenfalls befintliga tre nätstationer med adresser, Skogåsplan, Porten/Storvretsvägen 2 och från Vallhornsvägen. Utbyggnad kommer att omfatta nya ledningar som förläggs i mark, både inom och utanför planområdet All eventuell flytt av befintliga elanläggningar utförs av Vattenfall men bekostas av exploatören.

178 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SIDA SBN (29) Övrigt Offert på eventuella el-serviser, både byggkraft och permanent servis, beställs via eller på tel: Vid eventuella schaktningsarbeten skall kabelutsättning begäras. Detta beställs via Post och telestyrelsens Om ärendet brådskar kontakta Vattenfalls kundtjänst på tfn: , kostnaden för utryckningen debiteras då beställaren. Befintliga elanläggningar måste hållas tillgängliga under alla skeden av plangenomförandet. Vattenfalls markförlagda kablar får inte byggas över och Vattenfalls anläggningar måste uppfylla det säkerhetsavstånd som framgår av Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter. Kontaktperson i tekniska frågor är Torbjörn Alverholm, tel Kontaktperson i planfrågor är Tobias Häggblom (kontaktuppgifter i sidhuvud) Kommentar Karta förvaras i ärendeakten. Programmet tillförs uppgifter om behov av utbyggt nät. Södertörns fjärrvärme AB Om kommunalmark överfors till kvartersmark, ska befintliga fjärrvärmeledningar skyddas genom införande av u-område på detaljplanen, samt att kommunen medverkar till upprättande av servituts- eller ledningsrätts- avtal, med ny fastighetsägare. Eventuell flytt av fjärrvärmeledning bekostas av beställaren. Vid projektering och byggstart ska byggaren ta kontakt med Södertörns Fjärrvärme AB for dokumentation och utsättning av fjärrvärmeledningar. Kartskiss över området se sida 2. Södertörns Fjärrvärme AB har ingen erinran. Teknisk försörjning Föreslår att uppvärmning sker med vattenburna system som kan ansluta till fjärrvärmenätet.

179 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SIDA SBN (29) Södertörns Fjärrvärme AB har fjärrvärme i området efter Storvretsvägen och Österleden där kv. Bänken 1, Porten 1 och 2, Hallen 2, Skåpet 6 och 8, Spisen 8 och 9 är ansluten till fjärrvärme. Kommentar Karta förvaras i ärendeakten. Södertörns Fjärrvärme AB upplysningar tas med inför fortsatt planarbete. Sakägare Brf Porten Representanter för Brf Portens styrelse närvarade vid er information i Sjötorpsskolan den 2 maj samt deltagit i det särskilda informationsmöte som hölls mellan kommunens planarkitekt och Brf Porten den 21 maj på kommunens plankontor. Efter dessa informationsmöten har Brf Porten haft föreningsstämma där frågan diskuterats med närvarande medlemmar samt haft ett styrelsemöte. På styrelsemötet beslöts att föreningen skulle yttra sig över planprogram Låset 1 m.fl. Nuvarande ägande, servitut och verksamhet i området Bostadsrättsföreningen Porten äger fastigheten Porten 15 och har bl.a. inskrivet servitut på boendeparkering på en stor del av Cylindern 1. Den mark där bebyggelse planerats på Porten 14 och Cylindern 1 ägs av Bostadsrättsföreningen Grannporten och används idag som boendeparkering. Idag finns 8 parkeringar per 10 lägenheter i området inklusive Akelius Fastighet på Storvretsvägen 92, då flera av deras boende hyr parkeringsplats av Porten eller Grannporten. I det befintliga parkeringsbeståndet ingår också 20 st gästparkering Då fastigheterna Porten 15, Porten 14, Porten 12 och Cylindern 1 idag är sammanlänkade avseende parkering genom servitut finns ett samarbetsavtal mellan de två bostadsrättsföreningarna Porten och Grannporten om parkering. Föreningarna har idag en gemensam kö med administration av parkeringsplatserna, men sköter i övrigt respektive parkeringsområde genom egen försorg. Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Porten har följande yttrande: 1 Planen skulle innebära mer trafik in i området på denna återvändsgata vilket gör att anslutande påfarter från de nya fastigheterna kring

180 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SIDA SBN (29) vändplanen måste begränsas betydligt mer än vad nuvarande planförslag utvisar 2 Föreningen betvivlar att SL kan ha kvar den service som ges idag då ledbussar troligen får svårt att vända på föreslagen vändplan framför den nya returstationen utan ständiga trafikstörningar. Att förlägga returhanteringen till byggnad Q skulle menligt påverka SLtrafiken då många använder bil för att transportera gods till returstationen och står då uppställda där för urlastning. Vi riskerar därför att på sikt förlora bussförbindelsen upp till vårt område. 3 Den parkeringslösning som presenterats kommer inte att klara behovet av parkeringsplatser i områdets södra del då man både måste ersätta befintliga förlorade platser och skapa nya till de nyproducerade bostäderna. Vår bedömning är att minst platser måste skapas i södra delen, vilket troligen innebär att hela nuvarande Cylindern 1 måste däckas över med parkeringsplatser i två plan. Bostadsrättsföreningens styrelse anser att ett sådant P-hus inte kommer att försköna området. 4 Med nuvarande förslag skulle bostadshusen T och X stå uppe på ett mindre snyggt p-däck (P-hus). Planerade radhus (P & S) skulle få direkt utfart på Storvretsvägen vilket skulle ge trafikstörningar till de befintliga bostadsrättsföreningarnas lägenheter. Dessa har access via Cylindern 1 för i och urlastning samt för infart till c:a 1/3-del av övriga befintliga parkeringar i området. Via Cylindern 1 fås också access till 70 % av befintliga gästparkeringar. 5 Nedskräpning (ordningsfråga likt idag) vid returstationen Q kan lätt göra att det blir nedskräpning även vid ingången till gångtunneln nedanför. Den lilla trädbevuxna bergknalle som idag finns vid planerad returstation och hållplats skulle i sort sett försvinna, utsikten från port 19, 31, 33 och 35 skulle bli mindre "grön" och ersättas av hus och synliga parkeringsplatser med bilar. De trafikproblem som idag finns vid befintlig returstation skulle bli betydligt besvärligare med den nya placeringen då returstation och busshållplats skall samsas om samma väg yta. Placeringen är mindre lyckad ur trafiksynpunkt samt att den lilla gröna oasen mellan gångvägen och utfarten från slingan försvinner. 6 Brf Portens styrelse anser därför att nuvarande förslag bör omarbetas så att bebyggelsen koncentreras till några högre punkthus i stället

181 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SIDA SBN (29) för att spridas ut på radhuslägenheter. På detta sätt kan mer av befintliga grönområden bevaras. Om parkering för de tillkommande lägenheterna ordnas under den nya bebyggelsen minskar behovet av ytor för markparkering vilket gör att mer grönområden bevaras. Dessutom måste busshållplats och returstation separeras på ett betydligt bättre sätt. 7 I framtida detaljplan bör också skrivas in att exploatören för att få byggnadstillstånd måste tillse att tiden per dygn för störande verksamhet och byggtidens totala längd starkt begränsas genom industriellt byggande (förtillverkning på annan plats). Kommunen bör också se till att byggnationen genomförs av en entreprenör/byggherre. Måndag - fredag bör störande verksamhet inte förekomma före kl 08:00 och inte efter kl 17:00 och med minst 2 tim paus mitt på dagen så att de hemmavarande, mest äldre och handikappade, i området får en lugn stund mitt på dagen. Likaså måste vid sprängning kraven på att minimera skakningar i mark vara lika exakta och krävande. Planeringen av byggplatsen måste göras så att tillgängligheten till befintliga fastigheter får inte under någon tid blockeras av byggverksamhet eller lossning av gods och inte heller får SL:s möjligheter att bedriva trafik i nuvarande form försämras. Om nuvarande parkeringsområde i och runt Cylindern 1 måste tas i anspråk skall kommunen i sin tillståndgivning se till att föreningarna erhåller godtagbara ersättningsplatser på detta område både under byggprocessen och efter att byggnationen färdigställts. Föreningarna skall ha rätt att själva administrera, uppbära hyror och sköta dessa platser. Vi kan acceptera något längre gångavstånd under byggtiden men inte därefter. Dagens hyra för parkeringsplatser på och invid Cylindern 1 får inte förändras utan föreningsstyrelsernas medgivande då dessa måste följa övriga parkeringshyror inom föreningarna. Kommentar Programförslaget har efter samrådet förändrats så att funktionen returhantering (Q på illustrationskartan) tas bort från den föreslagna platsen och ingen bebyggelse föreslås på platsen. Programförslaget justerats har så att ingen ny bebyggelse föreslås på Cylindern 1. Föreningen äger marken och har initiativet till ev framtida förändringar. Programmet skulle kunna förbereda för en icke bindande möjlighet för detta men kommer till följd av samrådet inte att stödja ny bebyggelse inom Cylindern 1. En detaljplan kan inte reglera störningar under byggtid eller byggtidens längd. Hur byggnation och tillfälliga lösningar ska ordnas kan t.ex. avtalas i ett skede då byggherre är beredd att åta sig genomföra en detaljplans intentioner

182 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SIDA SBN (29) eller vid överlåtelse av mark. SL:s tillgänglighet ska garanteras under hela genomförandet. Övriga Boende 1 Storvretsvägen Hej, som privat person skriver jag detta. Projja om, gör rätt! Varför? Slingan måste vara kvar annars försvinner bussen, denna kan omöjligt svänga på den yta som är tillgänglig ovan backen. Oavsett vilket proj system du använt, cadcam, micro station m.m. så kan man inte bara på en mark karta ta modullerna och godtycklikt släppa ner detta på markkartan, för att kolla om de får plats och därvid få in lämpligt antal lägenheter/hus. Gör så här! Skippa radhusen, bygg ett punkthus bakom återanvändnings containrarna, det kan bli sex våningar, ca 37 lägenheter. Bygg ett punkthus på befintlig fotbollsplan ca fem våningar, ca 31 lägenheter. Bygg ovanpå befintlig parkering (cylindern) nya p-platser för dessa nya bostädernas bilar, ca 80 platser. Skippa allt övrigt, det kommer inte funka på kullen och spara lillskogen som ungarna döpte träden (dungen) invid busshållplatse och trasformatorstationen, 19/23:an Man kan bygga ett punkthus där baracken invid dagiset utmed Österleden, spara dagiset. Två nya punkthus nedanför berget och mellan Österleden och bollplanen Sjötorp. Vi behåller härmed bussen och hållplatserna, du får nog in antalet lägenheter du vill ha med råge, husens höjd går ju att variera men samma som övriga som Hallen och Vallhornsvägen idag eller några plan till!

183 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SIDA SBN (29) Kommentar Förvaltningen har efter samrådet omarbetat programförslaget delvis efter synpunkter från Boende 1 Storvretsvägen. Samrådsversionen av programmet är en idéskiss som representerar en tät och sammanhållen bebyggelse. Där saknas mycket av de funktionsmått och t.ex. detaljerade sektionsstudier som måste tas fram om just den idén om trafikföring skulle kunna genomföras. Ännu finns inte heller någon exploatör som visat intresse för att vilja ta sig an helheten. Markägaren till Låset 1 samt Huge fastigheter AB är ännu de enda som kan tänkas ta del i ett genomförande. I senare planfaser kan projektering och detaljstudier visa vad som i är mest lämpligt att genomföra utifrån de principer programmet ställer upp. Boende 2 Storvretsvägen Hej, mitt namn är X och jag och min familj bor på Storvretsvägen X i Skogås. Jag hade inte möjlighet att närvara vid informationsmötet gällande projektplanen Låset 1, så jag vill väldigt gärna framföra mina synpunkter nu. Jag har fått information angående projektet dels på BRF Portens årsmöte 23 maj, dels via Stefan Stahre och dels via kommunens hemsida. När vi valde att bo kvar i Skogås (vi har bott i Skogås i 10 år) och nu även att köpa en bostad i området så var det mycket just pga. naturen och lugnet. Bostaden vi köpte, så sent som i augusti 2012, valde vi just pga. skogen och träden utanför köksfönstret (vi bor högst upp i huset med underbar utsikt). Känslan av att vakna upp med fågelkvitter varje morgon är obetalbar. Så jag är väldigt glad om jag och mina barn kan få behålla vår skog utanför, vår bergsknalle där barnen leker, träden, det gröna... Stockholm byggs sönder, snart finns inte en grön plätt kvar, det är bedrövligt. Politikerna jublar -men INTE JAG och jag tror att många i området håller med mig. Önskar att kommunpolitikerna i Huddinge kunde börja satsa även på oss i Skogås, Huddinges bortglömda fläck, men inte genom att klämma in fler bostäder tack. Upprustning av Sjötorpsparken låter dock trevligt.. Jag hoppas innerligt att även styrelsen i BRF Porten kommer att lägga fram sina åsikter, och även många fler boende i området. Kommentar Programmet är efter samrådet delvis omformat och delar av tidigare föreslagen exploatering har tagits bort. En av avsikterna med programmet för Låset 1 är att bevara så mycket grönska och naturligt formad mark som

184 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SIDA SBN (29) möjligt. I närområdet finns Sjötorpsparken som också föreslås upprustas och tillgängliggöras. Närheten till skogsmark, strax söder om området, är god och på några hundra meters avstånd ligger Drevviken. Den naturlika karaktären kommer också huvudsakligen att bestå medan mindre delar av området föreslås kunna bebyggas eller få en mer parklik karaktär. Boende 3 Storvretsvägen Naturen vid parkeringen och södra delen av Sjötorpsparken ligger nära husen som ligger längs Storvretsvägen. Detta område består av uppvuxen natur och innehåller mycket gröna träd, och här finns ett rikt fågelliv. Denna närnatur berikar miljön för alla boende i området och fungerar som en grön lunga vilket har stor betydelse för allas välbefinnande. Praktiskt taget under hela dagarna passerar eller flanerar människor genom området och tar del av den natur som finns. Allt detta kommer att försvinna vid en exploatering. Alla gröna träd och det rika fågellivet kommer att försvinna. Detta innebär en mycket stor försämring för alla som bor i området! Den mindre del av naturen som skulle bli kvar intill husen är för liten för att det rika fågellivet skall kunna leva vidare. Det blir mindre ytor för människorna att röra sig på, samtidigt som det blir fler människor som ska dela på dessa ytor. Det måste finnas bättre platser att bebygga än sådana, där nybebyggelse tar bort värdefull när-natur! Natur som har STOR betydelse för de boende. Förbättra i stället området, människor behöver grönområden intill sitt boende! Varför inte göra en trevlig park. Ps. Det finns en hel del fågelarter som håller till i området, vilket visar att det har ett stort värde för de boende. Skickar med en lista över arter observerade av undertecknad. Här följer ett citat som belyser frågan, från en ledare i tidskriften "Fåglar i Stockholmstrakten", nr , utgiven av Stockholms Ornitologiska Förening. "Exploateringstrycket på grönytorna massivt" "Trots att det finns beslut om att värna vissa utvalda naturområden, sk gröna kilar, vilka fungerar som viktiga refuger, så naggas det hela tiden i kanten av alla infrastrukturprojekt." - "I flera andra Stockholmsförorter förtätningsbyggs det på de sista små grönytor som finns sparade mellan den

185 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SIDA SBN (29) ursprungliga bebyggelsen. Dessa områden har kanske inte så höga naturvärden, men ett antal träd och buskar och lite ursprunglig flora kan locka till sig flera av våra vanliga fåglar. Tänk om vi åter skulle få uppleva en "tyst vår" beroende på att alla småbiotoper försvinner och ersätts med sten och betong så att bofink, talgoxe, lövsångare och andra vanligare fåglar trängs ut?" Förteckning över fågelarter som observerats i området vid och runt parkeringen - söder Sjötorpsparken - och som för sin förekomst är beroende av den naturtäthet som finns. Under häckningstid sjungande arter som regelbundet uppträder i området. Häckande eller troligen häckande. Ringduva Gröngöling Större hackspett Sädesärla Rödhake Rödstjärt Koltrast Björktrast Taltrast Rödvingetrast Ärtsångare Törnsångare Trädgårdssångare Svarthätta Lövsångare Svartvit flugsnappare Blåmes Talgoxe Nötväcka Nötskrika Skata Kråka Pilfink Bofink Grönfink Grönsiska Stenknäck. Fågelarter som regelbundet besöker området under olika årstider. Sparvhök Lärkfalk Tornseglare Spillkråka Mindre hackspett Sidensvans Stare Steglits Gråsiska Domherre. Kommentar Programförslaget kommer inte att föra med sig att allt det som beskrivs som positivt med närnaturen kommer att försvinna. De vanligaste fågelarterna, d.v.s. generalisterna utan särskilda habitatkrav, enligt listan kommer att finnas kvar vid ett genomförande av programförslaget. För övriga arter finns det lämpliga biotoper i närheten av programområdet. En karaktärsförändring är trolig om den bebyggelse som föreslogs i samrådsversionen av programmet skulle genomföras. Förslaget är efter samrådet reviderat och föreslagna byggrätter omdisponerade. Det finns också ur flera aspekter bättre platser att bygga på. Det är dock nödvändigt med utgångpunkt i det stora behovet av bostäder i Stockholmsregionen och riktlinjer i kommunens nya översiktsplan (ÖP 2030) att koncentrera bebyggelse till centralt belägna platser med god service och spårbunden kollektivtrafik. Låset ligger inom ett sådant utpekat område och är en av flera platser som undersöks för ny bebyggelse. Stora områden som är obebyggda ska enligt översiktsplanen sparas.

186 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SIDA SBN (29) Boende 4 Storvretsvägen Nu är det vår och alla träd har fått blad och jag slipper se parkeringen från min balkong. Jag har bott på Storvretsvägen 19 i Skogås sedan Jag tycker det är fint här uppe med mycket träd mellan husen. Jag förstår att man behöver bygga fler bostäder men måste man klämma in dem mellan redan befintliga? Finns det inte annan mark att bygga på, ängar och andra platser med färre träd? Måste folk prompt bo alldeles intill centrum? De flesta har ändå bil och dessutom behöver de flesta röra på sig lite mer. Jag har flera invändningar till detaljplanen Låset som jag skrivit ut och läst noga. För det första kan man i dagens läge inte bygga garage i nära anslutning till bostäder då det utgör en brandfara. Att bränna bilar tror jag tyvärr inte att det är ett övergående problem. Dessutom så består ytskiktet på våra balkonger av träpanel och insidan är bara gipsskiva. Skulle ett närliggande garage börja brinna så kan en gräsbrand sprida sig till punkt-husen. Då är särskilt nr 19 och 21 utsatta. Idag står bilarna omgärdade av en gatuslinga som skulle kunna fungera som en brandgata om det händer något på parkeringen. Sprängningsarbeten skulle påverka våra hus som redan idag har sprickor i de icke bärande väggarna. Dessa sprickor finns så gott som i samtliga lägenheter i punkthusen. Särskilt ovanför dörrposterna i hallarna. Risken finns att dessa sprickor förvärras eller att det tom rasar bitar ur väggarna. Runt parkeringsplatsen finns idag 9 stycken vackra träd som blommar fint just nu. Vid busshållplatsen finns flera vackra silvergranar som fått växa sedan mitten av 60-talet. Det vore förfärligt att såga ner dem! I skogsdungen bakom återvinningen brukar jag mata fåglarna på vintern. Jag har en koltrast som jag matat i 4 vintrar som är så gott som tam. Han kommer när jag visslar på honom. Dessa fåglar har bon nu i området. Jag ser inte bona men jag hör pipet. Vart ska de fåglarna ta vägen? Sen läste jag att man skulle bygga en hel del större lägenheter. Min erfarenhet (jag var styrelsemedlem i vår bostadsrättsförening tidigare) är att de som bor i stora lägenheter har en massa ungar som de inte kan hålla reda på utan de saboterar i området. Vi hade sönderslagna glasrutor i våra portar var och varannan vecka ett tag. Sen flyttade några och sen blev det lugnare. Är det inte smålägenheter som behövs så att ungdomarna kan flytta hemifrån? Bygg flera ettor i stället! Jag antar att jag inte kan påverka vad som kommer att ske på annans mark men jag kommer att se till att de rörs så lite som möjligt på den mark som Grannporten äger.

187 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SIDA SBN (29) Kommentar Se kommentarer till bla Brf Porten och Boende 1-3 Storvretsvägen. Storleken liksom upplåtelseformen på lägenheterna är inte klara och är upp till markägaren och byggherren att bestämma. Det kommer att ske efter eller under det att en eventuell detaljplan tas fram. Ordförande, S-föreningen Trångsund-Skogås Jag har fått planprogrammet och information i olika sammanhang och vill komma med följande kommentarer: - Jag ställer mig helt och hållet bakom brf Portens yttrande. Där påpekar man bl a att det måste finnas tillräckligt med parkeringsplatser samt att busstrafiken upp till området måste fungera. - Grusplanen i Sjötorpsparken planeras att förses med konstgräs. Idag används den planen till boulespel. Vid ett flertal tillfällen under spelsäsongen kan det vara så många som 144 spelare samtidigt på planen. Jag är medveten om att Skogås-Trångsunds FF behöver fler konstgräsplaner men eftersom Rackethallen inte kommer att placeras på Nytorps Mosse kanske det finns möjlighet att anlägga ytterligare en fotbollsplan där. - När man planerar att bygga fler bostäder i ett område innebär det ett större tryck på befintliga förskolor och skolor. Därför vill jag bara påpeka att det är viktigt att det också planeras för fler skolor och förskolor. Den nya planerade förskolan kanske blir större än befintlig och därigenom svarar den mot kommande behov men skolorna i området räcker inte till. Även fritidsverksamhet för ungdomar borde planeras in. Kommentar Programförslaget innebär att Sjötorpsparken ska uppgraderas så att den mera känns som en park och föreslår att grusplanen kan rustas, förslagsvis med konstgräs. Vad exakt parken kommer att få för innehåll kommer att studeras vidare under projekteringsfasen där förutsättningarna kommer att studeras mer ingående. Det programförslaget huvudsakligen vill visa på är att parken ska rustas upp och att den ska ges ett rikare innehåll som vänder sig till olika ålders- och målgrupper. Se kommentar till Brf Porten angående liknande synpunkter och Förskolenämnden angående förskolor.

188 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SIDA SBN (29) Boende i Brf Porten, Storvretsvägen 31, 33 och 35 Vi som bor på ovannämnda adresser är oroliga att idyllen, där byggnad Q skall byggas, kommer att försvinna helt och vad blir då kvar? Jo, hus med returstation, servicehus och busshållplats, som innebär många bilar, som har motorn igång medan de lämnar sina sopor. Sedan kommer sopbilen och ska tömma returstationen och även en buss som ska sammas om samma område. Hur trevligt är det! Idag har vi en bergknalle med gröna fina träd och vintertid är träden snö- och frostbeklädda. När vi går ut på balkongen kan vi idag njuta av denna fina bergknalle, som är vår enda uteplats från lägenheterna. Det är vikigt för oss som bor här att få ha några gröna träd och buskar i närheten. Många av oss har köpt lägenheten för att få uppleva detta och njuta av naturen. Förutom bergknallen kan vi höra många fåglar som kvittrar. Det finns andra områden som inte ligger så nära oss boende. Om bussen ska kunna vända där vid busshållplatsen, behövs det mycket plats och var kommer ni att ta mark till denna? Förutom att bussen ska vända så kommer det även bilar från "slingan", dvs vägen som går från Storvretsvägen 91 till 31 och den är enkelriktad. Vi anser att det finns flera områden runt och nära Skogås som lämpar sig bättre för nybebyggelse, områden som inte ligger inpå gammal etablerad bebyggelse. Äldre bebyggelser har uppvuxen natur, vilket betyder mycket för oss boende. Vi har även haft tillgång till yttrandet från Brf Portens styrelse och samtycker till 100% om deras synpunkter. Detta är yttrande från styrelsen i Brf Porten beträffande byggnad Q: 1 Nedskräpning (ordningsfråga likt idag) vid returstationen Q kan lätt göra att det blir nedskräpning även vid ingången till gångtunneln nedanför. Den lilla trädbevuxna bergknalle som idag finns vid planerad returstation och hållplats skulle i sort sett försvinna, utsikten från port 19, 31, 33 och 35 skulle bli mindre "grön" och ersättas av hus och synliga parkeringsplatser med bilar. De trafikproblem som idag finns vid befintlig returstation skulle bli betydligt besvärligare med den nya placeringen då returstation och busshållplats skall samsas om samma väg yta. Placeringen är mindre lyckad ur trafiksynpunkt samt att den lilla gröna oasen mellan gångvägen och utfarten från slingan försvinner.

189 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SIDA SBN (29) Kommentar Se kommentarer till bla Brf Porten och Boende 1-3 Storvretsvägen. SL (numera Trafikförvaltningen) är samrådspart i programsamrådet och kommer att vara det även när en eventuell detaljplan tas fram. De kommer då att ha möjlighet att ta fram lämplig trafiklösning i samråd med kommunen. Sent inkommit yttrande Akelius Fastigheter AB Svar avseende programförslag för Låset 1 Akelius Fastigheter är positiva till det förslag avseende bebyggelse som presenterats för oss gällande fastigheten Huddinge Låset 1. Förslaget går att finna i Bilaga 1 [se akt]. Vi ser dock även positivt på att två näraliggande områden inkluderas vid fortsatt planarbete. Se Bilaga 2 [se akt] för förslag på de två områdena vi önskar inkludera. I planförslaget omnämns bebyggelse av karaktären radhus. Vi är positiva till en blandad bebyggelse inom området och ser gärna att karaktären på ny bebyggelse delvis är av radhuskaraktär men att bebyggelen i sig är flerbostadshus. Se Bilaga 3 [se akt] för förslag till passande bebyggelse. Önskemålet är därför att samtlig bebyggelse skall formuleras som flerbostadshus om denna typ av formulering alls anses nödvändig. Kommentar Programförslaget har reviderats efter Akelius yttrande och de två närliggande områdena på fastigheten Lamellen 1 har lagts till i förslaget. Illustrationskartan visar inte längre illustrerade byggnader utan schematiska områden som anger bebyggelsetyp och våningsantal. För Låset 1 och Lamellen 1 anges nu radhus upp till tre våningar eller/och flerbostadshus upp till sju våningar respektive radhus upp till tre våningar eller/och mindre flerbostadshus upp till fyra våningar. Stefan Stare, Sofia Eriksson Handläggare

190 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2 december Paragraf Diarienummer KS-2015/ Återrapportering av revisionsrekommendationer: samhällsbyggnadsnämndens åtgärdsplan från 9 december 2013 samt revisionsrekommendation om att eliminera de generella förvaltningsbristerna Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet överlämnar ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande. Sammanfattning Sammanställningen i detta tjänsteutlåtande utgör en avrapportering av följande två revisionsrekommendationer som ställdes till samhällsbyggnadsnämnden i samband med revisionsgranskning av kommunens hantering av exploateringsfastigheter, dnr 2014/ : 1. Följa upp och utvärdera effekterna av åtgärderna enligt miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens åtgärdsplan från 9 dec Genomföra de åtgärder som krävs för att eliminera de generella förvaltningsbristerna. Samtliga punkter inom åtgärdsområdena upphandling och hantering av bygglov anses i och med denna avrapportering som genomförda. Punkterna gällande åtgärdsområdet hantering av gårdsarrenden återfinns bland de rekommendationer som samhällbyggnadsnämnden beslutade skulle genomföras inom revisionen Arrendegårdar (dnr 2013/66.820). Dessa avrapporteras när de bedöms åtgärdade inom den ordinarie planerings- och uppföljningsprocessen (delårsrapporter och verksamhetsberättelser) och ryms i natur- och byggnadsnämndens plan för intern kontroll för Kommunstyrelsen anser därmed att dessa åtgärdspunkter omhändertas och följs upp utanför åtgärdsplanen från den 9 december Ett antal av punkterna inom åtgärdsområdet hantering av exploateringsfastigheter samt permanentbostäder och fritidshus inom naturvårdsfastigheter anses som åtgärdade. Samtliga av de punkter som inte anses åtgärdade omhändertas och följs fortsättningsvis upp utanför åtgärdsplanen från den 9 december 2013, och denna sammanställning redogör för på vilket sätt detta görs.

191 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2 december Paragraf Diarienummer KS-2015/ Kommunstyrelsen anser därmed att samtliga punkter i åtgärdsplanen är slutrapporterade i detta sammanhang. Framtida avrapportering fortsätter inom den ordinarie uppföljningen (delårsrapporter och verksamhetsberättelse) av dåvarande samhällbyggnadsnämndens utestående revisionsåtgärder, eller i andra redan pågående ärenden. Överläggning I ärendet yttrar sig Malin Danielsson (L), Heléne Hill, samhällsbyggnadsdirektör, Birgitta Ljung (MP), Lars Björkman (HP), Ann-Marie Högberg (S) och Daniel Dronjak (M). Härefter förklaras överläggningen avslutad. Beslutet delges Kommunrevisionen

192 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (17) HANDLÄGGARE Linda Hillner linda.hillner@huddinge.se Kommunstyrelsen Återrapportering av revisionsrekommendationer: samhällsbyggnadsnämndens åtgärdsplan från 9 december 2013 samt revisionsrekommendation om att eliminera de generella förvaltningsbristerna Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Redogörelsen i detta tjänsteutlåtande godkänns. 2. Samhällsbyggnadsnämndens åtgärdsplan från 9 december 2013 anses som omhändertagen. 3. Revisionsrekommendationen (dnr 2014/ ) om att genomföra de åtgärder som krävdes för att eliminera de generella förvaltningsbristerna anses åtgärdade. Sammanfattning Sammanställningen i detta tjänsteutlåtande utgör en avrapportering av följande två revisionsrekommendationer som ställdes till samhällsbyggnadsnämnden i samband med revisionsgranskning av kommunens hantering av exploateringsfastigheter, dnr 2014/ : 1. Följa upp och utvärdera effekterna av åtgärderna enligt miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens åtgärdsplan från 9 dec Genomföra de åtgärder som krävs för att eliminera de generella förvaltningsbristerna. 1. Följa upp och utvärdera effekterna av åtgärderna enligt miljöoch samhällsbyggnadsförvaltningens åtgärdsplan från 9 december 2013 POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

193 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (17) Den 9 december 2013 överlämnade dåvarande samhällsbyggnadsnämnden ett svar på ett brev som revisorerna ställt till nämnden den 25 november Samhällsbyggnadsnämndens svar, nedan kallad åtgärdsplanen, innehöll fyra huvudsakliga åtgärdsområden: - Upphandling - Hantering av gårdsarrenden - Hantering av exploateringsfastigheter samt permanentbostäder och fritidshus inom naturvårdsfastigheter - Hantering av bygglov Samtliga punkter inom åtgärdsområdena upphandling och hantering av bygglov anses i och med denna avrapportering som genomförda. Punkterna gällande åtgärdsområdet hantering av gårdsarrenden återfinns bland de rekommendationer som samhällbyggnadsnämnden beslutade skulle genomföras inom revisionen Arrendegårdar (dnr 2013/66.820). Dessa avrapporteras när de bedöms åtgärdade inom den ordinarie planerings- och uppföljningsprocessen (delårsrapporter och verksamhetsberättelser) och ryms i natur- och byggnadsnämndens plan för intern kontroll för Kommunstyrelsen anser därmed att dessa åtgärdspunkter omhändertas och följs upp utanför åtgärdsplanen från den 9 december Ett antal av punkterna inom åtgärdsområdet hantering av exploateringsfastigheter samt permanentbostäder och fritidshus inom naturvårdsfastigheter anses som åtgärdade. Samtliga av de punkter som inte anses åtgärdade omhändertas och följs fortsättningsvis upp utanför åtgärdsplanen från den 9 december 2013, och denna sammanställning redogör för på vilket sätt detta görs. Kommunstyrelsen anser därmed att samtliga punkter i åtgärdsplanen är slutrapporterade i detta sammanhang. Framtida avrapportering fortsätter inom den ordinarie uppföljningen (delårsrapporter och verksamhetsberättelse) av dåvarande samhällbyggnadsnämndens utestående revisionsåtgärder, eller i andra redan pågående ärenden. I syfte att utvärdera effekterna av åtgärdsplanen, i enlighet med revisorernas rekommendation, ges både kommunstyrelsens förvaltning samt natur- och byggnadsförvaltningen i uppdrag att inför 2018 års internkontrollplan återkomma med en gemensam analys av effekterna av åtgärdsplanen från den 9 december 2013, till både kommunstyrelsen och natur- och byggnadsnämnden. 2. Genomföra de åtgärder som krävs för att eliminera de generella förvaltningsbristerna

194 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (17) De två revisionsrekommendationerna som beskrivs i denna avrapportering, om miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens åtgärdsplan från den 9 december 2013 och att eliminera de generella förvaltningsbristerna, överlappar varandra. Kommunens revisorer har även varit tydliga med att åtgärdsplanen från 9 december täcker alla iakttagelser under granskningen av kommunens hantering av exploateringsfastigheter. Kommunstyrelsen anser därmed att om punkterna i åtgärdsplanen ovan åtgärdas, har nämnden även åtgärdat den revisionsrekommendation som gäller de generella förvaltningsbristerna. Beskrivning av ärendet Utifrån den genomförda omorganisationen av nämnder och förvaltningar delades den dåvarande miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen organisatoriskt mellan den nybildade natur- och byggnadsnämnden och kommunstyrelsen den 1 april I samband med denna förändring delades samhällbyggnadsnämndens internkontrollplan för 2015 upp mellan dessa nämnder. Kommunstyrelsen har också en del i denna redogörelse som en del av sin uppsiktsplikt över natur- och byggnadsnämnden och uppföljning av den orena revisionsrapport som delgavs fullmäktige 2014 för både kommunstyrelsen samt samhällbyggnadsnämnden (numera natur- och byggnadsnämnden). Sammanställningen nedan utgör en avrapportering av följande två revisionsrekommendationer som ställdes till samhällsbyggnadsnämnden i samband med revisionsgranskning av kommunens hantering av exploateringsfastigheter, dnr 2014/ Följa upp och utvärdera effekterna av åtgärderna enligt miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens åtgärdsplan från 9 dec Genomföra de åtgärder som krävs för att eliminera de generella förvaltningsbristerna. Rekommendationerna ansågs i samband med interkontrollplan 2015 som delvis åtgärdade. I samband med antagandet av 2016 års internkontrollplan för Kommunstyrelsen anses punkterna i samhällsbyggnadsnämndens åtgärdsplan från den 9 december 2013 som åtgärdade eller omhändertagna inom övrig ordinarie uppföljning av utestående revisionsåtgärder eller andra pågående ärenden. Rekommendationen om att genomföra de åtgärder som krävs för att eliminera de generella förvaltningsbristerna anses åtgärdad. Redovisningen har till uppgift att avskriva åtgärdsplanen daterad 9 december 2013 samt rekommendationen att eliminera de generella förvaltningsbristerna.

195 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (17) I syfte att utvärdera effekterna av åtgärdsplanen, i enlighet med revisorernas rekommendation, ges både kommunstyrelsens förvaltning samt natur- och byggnadsförvaltningen i uppdrag att inför 2018 års internkontrollplan återkomma med en gemensam analys av effekterna av åtgärdsplanen från den 9 december 2013 till både kommunstyrelsen och natur- och byggnadsnämnden. Uppdraget läggs till i båda förvaltningarnas revisionsregister. De revisionsrekommendationer som inte har åtgärdats vid respektive års slut flyttas till nästkommande års internkontrollplan. Inga revisionsrekommendationer tas bort ur listan innan nämnden har skrivit av dem inom den ordinarie uppföljningsprocessen (delårsrapporter och verksamhetsberättelse). På så sätt säkerställs att uppdraget om att genomföra en analys av effekterna av samhällsbyggnadsnämndens åtgärdsplan från 9 december 2013 genomförs inför 2018 års internkontrollplan. 1. Följa upp och utvärdera effekterna av åtgärderna enligt miljöoch samhällsbyggnadsförvaltningens åtgärdsplan från 9 dec Den 9 december 2013 överlämnade dåvarande samhällsbyggnadsnämnden ett svar på ett brev som revisorerna ställt till nämnden den 25 november Samhällsbyggnadsnämndens svar, nedan kallad åtgärdsplanen, innehöll fyra huvudsakliga åtgärdsområden: - Upphandling - Hantering av gårdsarrenden - Hantering av exploateringsfastigheter samt permanentbostäder och fritidshus inom naturvårdsfastigheter - Hantering av bygglov Samtliga punkter inom åtgärdsområdena upphandling och hantering av bygglov betraktas som genomförda. Punkterna gällande åtgärdsområdet hantering av gårdsarrenden återfinns bland de åtgärder som samhällbyggnadsnämnden beslutade ska genomföras inom revisionen Arrendegårdar (dnr 2013/66.820). Dessa avrapporteras när de bedöms åtgärdade inom den ordinarie planerings- och uppföljningsprocessen (delårsraporter och verksamhetsberättelser) och ryms i natur- och byggnadsnämndens plan för intern kontroll för Kommunstyrelsen anser därmed att dessa åtgärdspunkter omhändertas och följs upp utanför åtgärdsplanen från den 9 december Ett antal av punkterna inom åtgärdsområdet hantering av exploateringsfastigheter samt permanentbostäder och fritidshus inom naturvårdsfastigheter anses som åtgärdade. Samtliga av de punkter som inte

196 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (17) anses åtgärdade omhändertas och följs fortsättningsvis upp utanför åtgärdsplanen från den 9 december Upphandling Åtgärdsplanen gällande upphandling innehöll sju åtgärdspunkter utifrån revisorernas rekommendationer. 1. Revisorernas rekommendation: Pröva frågan om lämplig upphandlande myndighet. Den 9 juni 2014 fattade kommunfullmäktige beslut om att varje nämnd är en upphandlande myndighet. Kommunstyrelsen betraktar därmed punkten som åtgärdad. 2. Revisorernas rekommendation: översyn bör göras av delegationsordningar. En översyn av samhällsbyggnadsnämndens delegation av beslutanderätt gjordes i samråd med kommunstyrelsens förvaltning. Samhällsbyggnadsnämnden fattade beslut om revideringen på sammanträdet 20 februari I och med den nya samhällsbyggnadsorganisationen inrättats på kommunstyrelsens förvaltning genom flytt av tre avdelningar från natur- och byggnadsnämnden till kommunstyrelsen har även de delar från dåvarande samhällbyggnadsnämndens delegationsordning som rör upphandling av bygg- och anläggningsentreprenader med mera överflyttats till kommunstyrelsens delegationsordning. Dessa delar behöver ses över och bättre samordnas tillsammans med kommunstyrelsens övriga upphandlingar för att skapa förbättrad och tydligare delegationsordning kring upphandling i stort. Kommunstyrelsen betraktar därmed punkten som åtgärdad. 3. Revisorernas rekommendation: Identifiera behov genom en upphandlingsplan. Punkten betraktades som åtgärdad redan i december Dåvarande samhällsbyggnadsnämnden och numera natur-och byggnadsnämnden har för både år 2014 och 2015 tagit fram upphandlingsplaner i linje med kommunens ordinarie planerings- och uppföljningsprocess.

197 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (17) Kommunstyrelsen betraktar därmed punkten som åtgärdad. 4. Revisorernas rekommendation: Upphandlingssamordnare utses Samhällbyggnadsnämnden utsåg i oktober 2013 dåvarande ekonomichef till upphandlingssamordnare. I början av hösten 2014 anställdes ytterligare en ekonomiassistent till miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens ekonomiavdelning som övertog rollen som upphandlingssamordnare. I och med den genomförda omorganisation som trädde i kraft 1 april 2015 har antalet tjänster vad gäller ekonomiassistenter minskat. I den nya organisationen inom natur- och byggnadsförvaltningen innehar ekonomiansvarig tills vidare uppdraget som upphandlingssamordnare. En stickprovskontroll gällande direktupphandling har även införts på natur- och byggnadsförvaltningen under 2015 och denna kommer att fortsätta under Kommunstyrelsen anser därför punkten som åtgärdad. 5. Revisorernas rekommendation: förtydliga och precisera rollen som upphandlingssamordnare. Samhällsbyggnadsnämnden angav i åtgärdsplanen att upphandlingssamordnarens arbetsuppgifter skulle förtydligas genom en arbetsbeskrivning och att denna skulle synkroniseras med kommunens arbete att ta fram en upphandlingshandbok. Denna handbok (numera kallad inköpshandbok) är framtagen. Arbetsbeskrivningen för upphandlingssamordnaren togs fram och antogs av samhällbyggnadsnämnden 20 februari Den ekonomiassistent som anställdes hösten 2014 kommunicerade sitt uppdrag till hela miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen och förtydligade även upphandlingsrutiner på den samma. Dessa rutiner ligger tillsammans med kommunens inköpshandbok till grund för stickprovskontrollens utformning gällande direktupphandling, se ovan under punkt 4. Kommunstyrelsen betraktar därmed punkten som åtgärdad. 6. Revisorernas rekommendation: förbättrat tillträde i ledningsgruppen för upphandling. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens ledningsgrupp skulle enligt åtgärdsplanen införa upphandling som en stående på punkt på

198 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (17) agendan, vilket också gjordes från och med januari Dåvarande ekonomichef redovisade förvaltningens avtalstrohet på ledningsgruppsmötena. I samband med förvaltningens införande av en stickprovskontroll gällande direktupphandling under 2015 förstärktes diskussionerna och uppföljningen till att bli mer kvalitativ. Nuvarande förvaltningsdirektör följer månatligen upp status för natur- och byggnadsförvaltningen gällande direktupphandlingar och detta kommuniceras till natur- och byggnadsnämnden. Upphandlingsfrågorna har fortsatt fokus i ledningsgruppen och diskuteras numera på gruppens möten under punkten ramverk för värdestyrning. Kommunstyrelsen betraktar därmed punkten som åtgärdad. 7. Revisorernas rekommendation: analyser och uppföljningar för att undvika otillåtna direktupphandlingar. Inom punkten upphandling skulle ett utdrag ur lednings- och uppföljningssystemet LIS tas fram och gås igenom på ledningsgruppsmötena avseende förekomst av direktupphandling. Detta gjordes under Under 2015 införde natur- och byggnadsnämnden tre systematiska kontroller avseende direktupphandling, leverantörsfakturor och kundfakturor och resultatet redovisas vid varje nämndsammanträde. Kommunstyrelsen betraktar därmed punkten som åtgärdad. Samhällbyggnadsnämnden beskrev även att utbildningar i LOU hållits under hösten 2013 och att fler tillfällen skulle anordnas under 2014, vilket också genomfördes vid två tillfällen i november Kommunstyrelsen anser därmed att samtliga punkter gällande upphandling i åtgärdsplanen från är åtgärdade. Hantering av gårdsarrenden Alla åtgärdspunkter i åtgärdsplanen från gällande hantering av gårdsarrenden återfinns bland de åtgärder som samhällbyggnadsnämnden beslutade ska genomföras inom revisionen Arrendegårdar (dnr 2013/66.820). Dessa avrapporteras när de bedöms åtgärdade inom den ordinarie planeringsoch uppföljningsprocessen (delårsrapporter och verksamhetsberättelser) och ryms i natur- och byggnadsnämndens plan för intern kontroll för 2016.

199 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (17) Kommunstyrelsen anser därmed att punkterna gällande hantering av gårdsarrenden i åtgärdsplanen från omhändertas och följs upp utanför denna åtgärdsplan.

200 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (17) Hantering av exploateringsfastigheter samt permanentbostäder och fritidshus inom naturvårdsfastigheter Samhällbyggnadsnämndens åtgärdsplan från innehöll nio åtgärdspunkter utifrån revisorernas rekommendationer gällande hantering av exploateringsfastigheter samt permanentbostäder och fritidshus inom naturvårdsfastigheter. 1. Revisorernas rekommendation: register bör upprättas avseende förvärv, avyttring, upplåtelse, förvaltning, underhåll etcetera. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen anlitade en extern resurs och ett register har upprättats över de exploateringsfastigheter som kommunstyrelsen efter omorganisationen förvaltar, och vilka fastigheter som förvaltas av naturvårdsavdelningen. Ett förslag över vilka fastigheter som kommunen bör eller kan sälja/avyttra är för närvarande ute på remiss, Hantering av kommunens bebyggda fastigheter (dnr 2014/ ). I detta ärende ska ytterligare klargöras vilka fastigheter som ska förvaltas av naturvårdsavdelningen respektive kommunstyrelsens förvaltning. Kommunstyrelsen anser därmed att denna punkt omhändertas och följs upp utanför denna åtgärdsplan. 2. Revisorernas rekommendation: olämpligt att endast en person handlägger exploateringsfastigheter. Denna fråga åtgärdades med en tillfällig organisationsförändring, där en extern part anlitades för förvaltningen av dessa fastigheter. En rättslig utredning genomfördes under hösten 2013 och en polisanmälan gjordes. Förvaltningen av fastigheterna ligger fortfarande på extern part och kommunstyrelsens förvaltning, som efter omorganisationen äger frågan, kommer att utreda hur förvaltningen långsiktigt ska ske. Kommunstyrelsens förvaltning har i detta låtit göra en utredning, Organisation och riktlinjer för förvaltningen av bebyggda fastigheter och bostadsrätter (dnr KS- 2014/ ), med förslag på organisation och riktlinjer för förvaltningen av kommunens bebyggda fastigheter. Utredningen redovisar tre alternativ varav ett förordas och detta kommer att följas upp genom särskilt beslut. Utredningen är nu ute på remiss.

201 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (17) Kommunstyrelsen anser därmed att denna punkt omhändertas och följs upp utanför denna åtgärdsplan. 3. Revisorernas rekommendation: Brister i efterlevnad, förankring och styrande funktion av regler för verksamheten. Dåvarande miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen tog fram förslag till nya regler och rutiner avseende förvaltning och upplåtelse av exploateringsfastigheter samt jord- och skogsbruksfastigheter (exklusive gårdsarrenden) vilka godkändes av samhällsbyggnadsnämnden den 20 februari Samhällsbyggnadsnämnden hemställde till kommunstyrelsen att godkänna förslag till regler och rutiner. Kommunstyrelsen godkände i mars 2014 förslag till regler och rutiner och hanteringen av förvaltningsarbetet i avvaktan på nya riktlinjer för kommunens fastighetsförvaltning. Frågan ägs nu av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens förvaltning har sedan i utredningen nämnd ovan under punkt 2, Organisation och riktlinjer för förvaltningen av bebyggda fastigheter och bostadsrätter, låtit granska samhällsbyggnadsnämndens förslag till regler och rutiner för förvaltning och bedömt att det efter vissa revideringar ska kunna permanentas. Kommunstyrelsen anser därmed att denna punkt omhändertas och följs upp utanför denna åtgärdsplan. 4. Revisorernas rekommendation: årsvis upprättad underhållsplan bör kompletteras med flerårsplan. Struktur för en flerårig plan objektsvis har upprättats där underhållsbehovet har uppdaterats. En fullständig underhållsplan avvaktar beslut om kommunens fortsatta innehav av exploateringsfastigheter, se ovan under punkt 1. Denna punkt om att upprätta en flerårig underhållsplan är inlagd i kommunstyrelsens internkontrollplan för 2016 samt natur-och byggnadsnämndens internkontrollplan för 2016 bland de revisionsåtgärder som ska genomföras. Detta för att säkerställa att denna punkt i åtgärdsplanen från 9 december 2013 omhändertas gällande kommunstyrelsens innehav av fastigheter, och i det fall natur- och byggnadsnämnden fortsatt kommer att förvalta vissa fastigheter. När arbetet med underhållsplanen aktualiseras kommer arbetet att följas upp i den

202 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (17) ordinarie uppföljningsprocessen (delårsrapporter och verksamhetsberättelser). Kommunstyrelsen anser därmed att denna punkt omhändertas och följs upp utanför denna åtgärdsplan. 5. Revisorernas rekommendation: policy avseende analyser och anpassningar av hyresnivåer bör tas fram. Regler och rutiner avseende förvaltning och upplåtelse av exploateringsfastigheter samt jord- och skogsbruksfastigheter exklusive arrendegårdar och upplåtelser för jakt och fiske togs fram och godkändes av samhällsbyggnadsnämnden den 20 februari Detta regelverk med rutiner tydliggör lagstiftningens och i övrigt kommunens krav på hanteringen av fastigheterna och upplåtelser. Framtagna regler och rutiner reglerar upplåtelser, begränsningar i upplåtelser, drift och underhåll, principer för hyressättning och avgifter för nyttjanderättsupplåtelser, ansvarsfrågor och hantering vid försäljning med mera. Dessa har senare bedömts av kommunstyrelsens förvaltning och kommer att ligga till grund för permanenta riktlinjer, se ovan under punkt 3. Gällande hyresnivåer för naturvårdsfastigheterna har fastigheter med bostäder hyresjusterats. För övriga objekt kommer en granskning att göras som ett led i den översyn som ska redovisas till natur- och byggnadsnämnden senast 31 mars Inom denna kommer en generell översyn av samtliga avtal ske och alla hyresgäster kontaktas. En del äldre avtal behöver aktualiseras eftersom aktuella uppgifter saknas. Frånsett gårdsarrendena behövs en genomlysning av hyresnivåerna. Kommunstyrelsen anser därmed att denna punkt omhändertas och följs upp utanför denna åtgärdsplan. 6. Revisorernas rekommendation: hyresnivåer bör ses över i relation till regler. Översyn av regelverk och rutiner avseende hyresnivåer har genomförts, se ovan punkt 5, där även förslag till uppdaterade riktlinjer för hyresnivåer ingår. En hyresanalys har genomförts av extern part för exploateringsfastigheterna och för de bebyggda fastigheter som upplåts genom naturvårdsavdelningen, exklusive arrendegårdar. Det vill säga de objekt som frågan har rört.

203 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (17) Förhandling med hyresgästföreningen och vissa enskilda hyresgäster påkallades Nya hyror faktureras och dessa har justerats till att vara marknadsmässiga. Kommunstyrelsen betraktar därmed punkten som åtgärdad. 7. Revisorernas rekommendation: besittningsskydd bör begränsas. I avvaktan på beslut om vilka fastigheter som ska anses vara av strategisk betydelse sker inga nya upplåtelser av de bebyggda fastigheterna. Alla objekt som har sagts upp står tomma. Huruvida besittningsskydd kan begränsas följer i övrigt av lagstiftningen. I princip finns ingen möjlighet att föra in ett avstående av besittningsskyddet i ett pågående hyresförhållande. Kommunstyrelsen betraktar därmed punkten som åtgärdad. 8. Revisorernas rekommendation: dokumentation bör finnas för tilldelning, beslut och hyresnivå. Tilldelning sker ej i avvaktan på inriktningsbeslut för förvaltning, samt framtagande av regler och rutiner för att reglera villkor för upplåtelse, hyressättning inklusive dokumentation. För närmare beskrivning, se punkt 3 och 5 ovan. Kommunstyrelsen anser därmed att denna punkt omhändertas och följs upp utanför denna åtgärdsplan. 9. Revisorernas rekommendation: en kultur- och värdegrundsanalys bör genomföras. Dåvarande miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen genomförde under 2014 en kultur- och värdegrundsanalys. Nulägesanalysen byggde på tre komponenter: o Workshops med miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens ledningsgrupp samt samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott och miljönämndens ordförande. o Intervjuer med 20 medarbetare från de olika avdelningarna inom miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen samt med tre representanter från kommunstyrelsens förvaltning. o En enkät till samtliga medarbetare på miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen.

204 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (17) Resultatet från de tre delarna gav en samstämmig bild. I grund och botten präglades miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen av en bra kultur där det fanns engagemang, en vilja att göra ett bra jobb och en god förståelse av vad som krävs i kommunal verksamhet. Kultur- och värdegrundsanalysens rekommendationer för det fortsatta arbetet var att fokusera på tre områden: o o o Kultur och värdegrund: vad betyder kommunens kärnvärden och hur omsätts de i till önskad attityd och beteenden i den dagliga verksamheten? Ökad tydlighet: vad som gäller i form av regler, riktlinjer och policys En förvaltning: börja med att få ihop ledningsgruppen till ett team som drar åt samma håll med målsättningen att få tillstånd ett helhetstänk som genomsyrar ledning, styrning och verksamhet. Under 2014 antog Huddinge kommun ett nytt ramverk för värdestyrning som innehåller en systematik för hela kommunen gällande kultur- och värdegrundsarbete. Ramverket utgår ifrån kommunens fyra kärnvärden och innehåller även en etisk kod för kommunens alla anställda. Inom detta är det upp till varje förvaltning att själva utforma det förvaltningsspecifika värdegrundsarbetet. Under 2014 hade samhällsbyggnadsnämnden som ett utvecklingsåtagande att genomföra ett kultur- och värdegrundsarbete. I detta arbete omsatte miljö- och samhällsbyggandsförvaltningen kommunens kärnvärden till så kallade vi-satser, som vägleder medarbetarna i det dagliga arbetet i hur kommunens kärnvärden kommer till uttryck (exempelvis omsätts kärnvärdet driv till: vi har en vilja att utvecklas och skapa goda resultat för kunden ). Även utbildningar i jäv, offentlighet och sekretess och oegentligheter genomfördes. Samtliga medarbetare på miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen var målgrupp för dessa utbildningar. Värdegrundsarbetet har sedan fortsatt under 2015 där punkter kring värdegrund, mutor och bestickning återfinns på avdelningarnas agenda för arbetsplatsträff. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens ledningsgrupp genomförde under perioden juni till december 2014 en ledningsutveckling med stöd av Institutet för personal- och företagsutveckling (IPF). Syftet var att fokusera det uppnådda resultatet genom att stärka sammanhållningen i ledningsgruppen och ta ett samlat ansvar för miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens strategiska utveckling. Samtliga medarbetare inom miljö- och

205 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (17) samhällsbyggnadsförvaltningen involverades i framtagandet av 2015 års verksamhetsplan. På avdelningarnas arbetsplatsträffar i augusti gjordes en genomgång av styrsignalerna i Mål och budget och medarbetarna fick därefter lämna synpunkter och förslag till verksamhetsplanens utvecklingsåtaganden. Att involvera medarbetarna i framtagande av verksamhetsplan och internkontrollplan för 2016 har sedan fortsatt under 2015, i enlighet med den anvisning för arbete med verksamhetsplanering och internkontrollarbete som natur- och byggnadsnämnden antog i februari Den personal som överfördes till kommunstyrelsens förvaltning har deltagit i det planerade arbetet som revisonsåtgärden avsåg fram tills 1 april Den överflyttade personalen ingår nu i det ordinarie arbetet på kommunstyrelsens förvaltning, både när det gäller värdegrundsarbetet och implementeringen av kommens nya värdestyrning och etiska kod. Kommunstyrelsen betraktar därmed punkten som åtgärdad. Kommunstyrelsen anser därmed att punkterna gällande hantering av exploateringsfastigheter samt permanentbostäder och fritidshus inom naturvårdsfastigheter som en del av åtgärdsplanen från har omhändertagits eller följs upp utanför denna plan. Hantering av bygglov Gällande hantering av bygglov listade samhällbyggnadsnämnden två åtgärdspunkter i åtgärdsplanen från Dessa två kommer från en gemensam granskning av kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden redan 2011 och benämns Granskning av skydd mot oegentligheter, dnr 2011/ Revisorernas rekommendation: Samhällsbyggnadsnämnden bör i större utsträckning genomföra stickprovskontroller av bygglovsärenden, alternativt med jämna mellanrum samla in samtliga ärenden beslutade under en viss period för kontroll. Natur- och byggnadsnämnden samt tidigare samhällsbyggnadsnämnden har sedan januari 2014 genomfört stickprovskontroller varje månad och resultatet av denna kontroll redovisas på natur- och byggnadsnämndens sammanträden.

206 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (17) Kommunstyrelsen betraktar därmed punkten som åtgärdad. 2. Revisorernas rekommendation: Riktlinjer för hantering av bygglovärenden vid misstänkt jäv En rutin upprättades där ärenden med jävsproblematik ska handläggas av extern konsult. Beslut av sådana ärenden fattas av numera av naturoch byggnadsnämnden. Rutinen beslutades av samhällsbyggnadsnämnden i januari 2014, dnr 2014/ Miljöoch samhällsbyggnadsförvaltningens ledningsgrupp har även beslutat ( ) kring principer för hantering av förtroendeskadlig bisyssla. Kommunstyrelsen betraktar därmed punkten som åtgärdad. Kommunstyrelsen anser därmed att båda punkterna gällande hantering bygglovärenden i åtgärdsplanen från är åtgärdade. 2. Genomföra de åtgärder som krävs för att eliminera de generella förvaltningsbristerna. Revisionsrekommendationen som ställdes till samhällsbyggnadsnämnden i samband med Granskning av kommunens hantering av exploateringsfastigheter, dnr 2014/ lyder: 2. Genomföra de åtgärder som krävs för att eliminera de generella förvaltningsbristerna. Stycket nedan är ett citat från granskningen: En övergripande bedömning är att de uppkomna internkontrollproblemen i huvudsak är generella förvaltningsbrister (t.ex. brister i beslutsunderlag och jäv) och inte brister som är förknippade med särskilda förhållanden eller regler/villkor för den aktuella verksamheten. Ansvariga i kommunen har presenterat ett antal slutsatser som rör frågor om organisationskultur inklusive ledarskap, dokumentation av beslut och beslutsunderlag, ansvar och befogenheter till följd av det som har inträffat. Samhällsbyggnadsnämnden har till kommunens revisorer den 9 december 2013 lämnat en åtgärdsplan för arbetet med att åtgärda de brister som iakttagits i tidigare granskningar och utredningar. Åtgärdsplanen täcker även iakttagelser gjorda i denna granskning.

207 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (17) De två revisionsrekommendationerna som beskrivs i denna avrapportering, om miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens åtgärdsplan från den 9 december 2013 och att eliminera de generella förvaltningsbristerna, överlappar varandra. Kommunens revisorer har även varit tydliga med att åtgärdsplanen från 9 december täcker alla iakttagelser under granskningen av kommunens hantering av exploateringsfastigheter. Kommunstyrelsen anser därmed att om punkterna i åtgärdsplanen ovan åtgärdas, har nämnden även åtgärdat den revisionsrekommendation som gäller de generella förvaltningsbristerna. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning anser utifrån redogörelsen ovan att samtliga punkter i åtgärdsplanen från 9 december 2013 är slutrapporterade i detta sammanhang. Framtida avrapportering fortsätter inom den ordinarie uppföljningen (delårsrapporter och verksamhetsberättelse) av dåvarande samhällbyggnadsnämndens utestående revisionsåtgärder, eller inom andra redan pågående ärenden. Förvaltningen anser även att om punkterna i åtgärdsplanen ovan åtgärdas, har också den revisionsrekommendation som gäller de generella förvaltningsbristerna åtgärdats. Kommunstyrelsen bör därför förklara samhällsbyggnadsnämndens åtgärdsplan från 9 december 2013 som åtgärdad. Kommunstyrelsen bör även förklara revisionsrekommendationen (dnr 2014/ ) om att genomföra de åtgärder som krävs för att eliminera de generella förvaltningsbristerna, som åtgärdad. Natur- och byggnadsnämnden föreslog att kommunstyrelsens förvaltning och natur- och byggnadsförvaltningen gemensamt skulle få i uppdrag att analysera effekterna av åtgärderna utifrån revisionsskrivelsen inför 2018 års internkontrollplan. Kommunstyrselsens förvaltningen anser att det ordinarie förfarandet kring en revision är att förvaltningarna/nämnderna redogör för vidtagna åtgärder samt arbetar in nya rutiner i ordinarie styrning och att effekterna av förändringarna sedan årligen analyseras och utvärderas i den ordinarie styrningen. På kommunrevisorernas ansvar ligger att följa upp genomförda revisioner och de effekter dessa har haft inom organisationen. Mot bakgrund av detta anser kommunstyrelsen förvaltning det inte föreligger behov av ett särskilt uppdrag för uppföljning av dessa åtgärder.

208 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (17) Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Linda Hillner Utvecklingsledare samhällsbyggnad Bilagor Bilaga 1- Samhällsbyggnadsnämndens åtgärdsplan från den 9 december 2013 Bilaga 2- Revisionsskrivelse gällande Granskning av kommunens hantering av exploateringsfastigheter samt EY:s granskningsrapport Beslutet delges Kommunrevisionen

209 [g] HUDDINGE KOMMUN MILJO-OCH SAMHALLSBYGGNADSFORVAL TNINGEN DATUM 9 december 2013 ERTDATUM 25 november 2013 REFERENS ER REFERENS SIDA 1 (8) HANDLAGGARE Helen Mårtensson Helen.martensson@huddinge.se Huddinge Kommun Revisorerna Kopia till: Kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges presidium ) ) Revisionsåtgärder 2013 Samhällsbyggnadsnämnden överlämnar hänned sitt svar på revisorernas brev av Svaret innehåller en åtgärdsplan for arbetet med att åtgärda de brister som identifierats inom nedanstående områden. Vi ser mycket allvarligt på de brister som framkommit under revisionsarbetet och vidtar därfår en rad åtgärder för att stärka kontrollen över verksamheten. Arbetet pågår med hög prioritet och vissa åtgärder har redan vidtagits medan andra blir föremål for information och/eller beslut i nämndens närmast följande sammanträden. Ett mer omfattande kultur- och värdegrundsarbete inleds också tillsammans med kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsplan får 2014 kompletteras därfor genom beslut i januari med ett sådant åtagande. Nämnden konstaterar också att ytterligare samråd med kommunstyrelsen och dess förvaltning behövs avseende former får upphandlande myndighet och lämplig organisation liksom former får fårvattning av fastigheter med delegation och ansvar. Upphandling Inom ramen för revidering av kommunens riktlinjer for upphandling (HKF 9420) enligt kommunstyrelsens forslag till fullmäktige har MSB samrått med KSF. Förslaget innefattade även ett uppdrag till kommunstyrelsefårvattningen att under 2013 återkomma med förslag på ytterligare fårslag på revideringar utifrån den handbok som arbetas fram inom organisationen. Kommunstyrelseforvaltningen, ekonomiavdelningen har uppdragit åt EY att genomfora en granskning avseende upphandling som resulterat i en rapport Nedan följer åtgärdsplan för arbetet med revisoremas rekommenderade forbättringsåtgärder: POSTADRESS Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen stab BESOKSAORESS Sjödalsvagen 29 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E PDST OCH WEBB msb.kundtjanst@huddinge.se Huddinge

210 [g] HUDDINGE KOMMUN MILJÖ-OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVAL TNINGEN DATUM 9 december 2013 ERTDATUM 25 november 2013 REFERENS ER REFERENS SIDA 2 (8) l. REVISORERNAS REKOMMENDATIONER: Pröva frågan om lämplig upphandlande myndighet NÄMNDENs ÅTGÄRDER: Formerna for lämplig upphandlande myndighet bereds av KSF som kommer att föreslå att va1je nämnd är en egen upphandlande myndighet NÄMNDENS TIDPLAN: Enligt KSF kommer beslut att tas av KF och tidplan for detta är ännu ej fastlagd 2. REVISORERNAS REKOMMENDATIONER: Översyn bör göras av delegations01 dningar NÄMNDENs ÅTGÄRDER: Förslag till revidering av delegation av beslutanderätt i samhällsbyggnadsnämnden är framtaget i ett forsta koncept som är under remiss inom förvaltningen. Förslaget bygger på HKF 9420 beslutad och pågående samråd med KSF NÄMNDENS TIDPLAN: Underlag för beslut i SBN februari REVISORERNAS REKOMMENDATION: Identifiera behov genom en upphandlingsplan NÄMNDENS ÅTGÄRDER: Upphandlingsplan är upprättad inom förvaltningen som del av budgetarbetet. Planen är kompletterad med prioriterade ramavtals- och entreprenadupphandlingar for att innehålla förvaltningens samtliga planerade upphandlingar NÄMNDENS TIDPLAN: Punkten är åtgärdad. 4. REVISORERNAS REKOMMENDATION: Upphandlingssamordnare utses NÄMNDENS ÅTGÄRDER: Upphandlingssamordnare inom förvaltningen är utsedd O NÄMNDENS TIDPLAN: Punkten är åtgärdad. 5. REVISORERNAS REKOMMENDATION: Förtydliga och precisera rollern som for upphandlingssamordnare NÄMNDENS ÅTGÄRDER: Upphandlingssamordnarens arbetsbeskrivning är under upprättande. Dialog med KSF fors inklusive synkronisering med ny upphandlingshandbok innan slutgiltigt förslag.

211 [g] HUDDINGE KOMMUN MILJÖ-OCH SAMHALLSBYGGNADSFÖRVAL TNINGEN DATUM 9 december 2013 ERTDATUM 25 november 2013 REFERENS ER REFERENS SIDA 3 (8) 5.2. NÄMNDENs TIDPLAN: Upphandlingshandboken kommer enligt KSF att beslutas efter att frågan om upphandlande enhet är avgjord (Se pkt t ovan) 6. REVISORERNAS REKOMMENDATION: Förbättrat tillträde i ledningsgrupper for upphandling. 6.t. NÄMNDENS ÅTGÄRDER: Upphandling är införd som stående punkt i dagordningen för förvaltningens ledningsgruppsmöten NÄMNDENS TIDPLAN: Punkten är åtgärdad. ) ) 7. REVISORERNAS REKOMMENDATION: Analyser och uppföljningar for att undvika otillåtna direktupphandlingar 7.t. NÄMNDENS ÅTGÄRDER: Samordnad upphandlingsplan inom förvaltningen är upprättad. Upphandlingssamordnare är utsedd och arbetsbeskrivning under upprättande. Dagordning for ledningsgruppsmöten inom MSB är kompletterad med Upphandling där utdrag ur LIS stäms av for varje avdelning betr ev förekomst av direktupphandling NÄMNDENS TIDPLAN: Upphandlingsavstämning med ledningsgrupp MSB enligt fast dagordning sker fr o m januari 20 t4 med hjälp av strukturerat utdrag ur LIS. Synkroniseras i övrigt med frågan om upphandlande myndighet (se punkt J ovan) och KSF arbete med upphandlingshandbok (se punkt 5 ovan). Redovisas i SBN i feb Utöver dessa åtgärder har forvaltningen med både intern och extern hjälp under hösten ordnat utbildning i LOU, lagen om offentlig upphandling. Detta kommer också att ordnas vid fler tillfållen framöver. Hantering av gårdsarrenden Förvaltningen har i tjänsteutlåtande 20 J 3-1 O-t4 yttrat sig över revisionsrapport Granskning av SBN hantering av hantering av arrenden. Förvaltningen delar revisorernas synpunkter inom identifierade forbättringsom råden. Nedan foljer åtgärdsplan for arbetet med revisorernas rekommenderade åtgärder: t. REVISORERNAS REKOMMENDATION: Checklista bör upprättas for process vid rekrytering av arrendator. t.t. NÄMNDENS ÅTGÄRDER: Rutinbeskrivning inklusive krav på dokumentation vid rekrytering och byte av arrendator är under framtagande. Den ilmehåller dels checklista att tillämpa vid

212 ~ HUDDINGE KOMMUN MILJÖ-OCH SAMHALLSBYGGNADSFÖRVAL TNINGEN DATUM 9 december 2013 ERTDATUM 25 november 2013 REFERENS ER REFERENS SIDA 4 (8) rekrytering av arrendator och rutiner för besiktning i samband med byte av arrendator, dels principer för arrendeavgifter. Ä ven ansvarsfordelningen mellan kommunen och arrendatorer tydliggörs NÄMNDENS TIDPLAN: Underlag for beslut i SBN februari REVISORERNAS REKOMMENDATION: Dokumenterade bedömningar for val av arrendator bör finnas NÄMNDENS ÅTGÄRDER OCH TIDPLAN: Krav på dokumentation se punkt REVISORERNAS REKOMMMENDA TION: Principer för beräkning av arrendeavgifter bör upprättas 3.1. NÄMNDENS ÅTGÄRDER OCH TIDPLAN: Krav på dokumentation se punkt REVISORERNAS REKOMMENDATION: Dokumentation och nämndbeslut bör fi1mas om ev väsentliga kostnader som kan komma att belasta kommunen utöver vad som framgår av avtal 4.1. NÄMNDENS A TGÄRDER: Fördjupat uppdrag om granskning har givits till EY beträffande kostnader for arrendegårdarna under den senaste 5-årsperioden och kostnadsfördelningen mellan kommunen och arrendatorerna. Rekommendationerna från granskningen inarbetas i en transparent planerings- och uppföljningsprocess med rullande treårsplaner och årlig plan/budget per arrendegård samt resp parts åtaganden. Redovisning föreslås ske inom ramen for den ordinarie budgetprocessen. En första redovisning, inom ramen for anvisade medel 2014, för SBN februari Planerings- och uppföljningsprocessen implementeras fullt ut från och med Mål och budgetarbetet 2015, vilket påbörjas februari Ev väsentliga kostnader utöver avtal som bedöms belasta kommunen underställs därutöver nämnden för beslut NÄMNDENS TIDPLAN: Underlag för beslut i SBN februari REVISORERNAS REKOMMENDATION: Besiktning vid ev byte av arrendator ska ske och dokumenteras 5.1. NÄMNDENS ÅTGÄRDER OCH TIDPLAN: Krav på dokumentation se punkt 1.1

213 [g] HUDDINGE KOMMUN MILJÖ- OCH SAMHALLSBYGGNADSFÖRVAL TNINGEN DATUM 9 december 2013 ERTDATUM 25 november 2013 REFERENS ER REFERENS SIDA 5 (8) Hanteringen av exploateringsfastigheter samt permanentbostäder och fritidshus inom naturvårdsfastigheter Nämnden konstaterar att ytterligare samråd med kommunstyrelsen och dess fdrvaltning behövs avseende former för förvaltning av fastigheter med delegation och ansvar. På uppdrag av KSF har EY gjort en utredning avseende fastighetstilldelning som redovisats i en rapport ) ) Rutinbeskrivningar och riktlinjer för exploateringsfastigheter har upprättats under 2009 av KSF, Lokalplaneringsavdelningen. Dessa har inte varit formellt fdrankrade l har ansvaret for exploateringsfastigheterna överförts från KSF till Mark- och exploateringsavdelningen inom forvaltllingeh. Beslut att ingå, ändra och säga upp ingånget hyresavtal har i november 2012 delegerats till avdelningschefen för mark- och exploatering inom förvaltningen. Naturvårdsfastigheter har under lång tid förvaltats av Naturvårdsavdelningen inom förvaltningen. Dock har hyresobjekt inom naturvårdsområdena ingått i riktlinjer och rutiner enligt ovan. I samband med EY utredning har konstaterats brister i organisation samt i rutinbeskrivningar och riktlinjer och att fdlja dessa. Nedan följer åtgärdsplan for arbetet med revisorernas rekommenderade förbättringsåtgärder: l. REVISORERNAS REKOMMENDATIONER: Register bör upprättas avseende förvärv, avyttring, upplåtelse, förvaltning, underhåll etc 1.1. NÄMNDENS A TGÄRDER: Extern resurs for förvaltning anlitad O. Förvaltningsarbetet innefattar även inventering och sammanställning av underlag fdr rekommenderade registeruppgifter NÄMNDENS TIDPLAN: Åtgärden pågår inom ramen för utredningsarbetet. Redovisas i SBN februari REVISORERNAS REKOMMENDATION: Olämpligt att endast en person handlägger exploateringsfastigheter NÄMNDENS ÅTGÄRDER: Tillfållig organisationsforändring för handläggning vidtagen : Extern resurs för förvaltning är anlitad, dock sker hyresavisering via KSF. Organisationsöversyn pågår. Rättslig utredning avseende handläggning av

214 [3] HUDDINGE KOMMUN MILJÖ-OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVAL TNINGEN DATUM 9 december 2013 ERTDATUM 25 november 2013 REFERENS ERREFERENS SIOA 6 (8) exploateringsfastigheter har genomforts hösten 2013 inom kommunen. Polisanmälan har gjorts NÄMNDENS TIDPLAN: Muntlig redovisning av forvattningschefen for SBN om tillfålliga åtgärder. Underlag får beslut om organisation i SBN/KS februari REVISORERNAS REKOMMENDATION: Brister i efterlevnad, fårankring och styrande funktion av regler for verksamheten 3. l. NÄMNDENs ÅTGÄRDER: Översyn av tydlighet i regelverk och rutiner pågår. Åtgärdas inom ramen for organisationsöversyn 3.2. NÄMNDENs TIDPLAN: Underlag for beslut om organisation i SBN/KS februari REVISORERNAS REKOMMENDATIONER: Årsvis upprättad underhållsplan bör kompletteras med flerårsplan 4. l. NÄMNDENS ÅTGÄRDER: Struktur for flerårig underhållsplan objektsvis är under upprättande genom extern forvaltningsresurs. Parallellt har forslag om ev strategiska forändringar av innehav av fastigheter lämnats till KSF från MSB Återstående innehav efter beslut av KSF uppdateras därefter avseende underhållsbehovet 4.2. NÄMNDENS TIDPLAN: Redovisning i SBN februari REVISORERNAS REKOMMENDATIONER: Policy avseende analyser och anpassningar av hyresnivåer bör finnas 5. l. NÄMNDENS ÅTGÄRDER: Förslag till uppdaterade riktlinjer for hyresnivåer tas fram som underlag till KSF for värdering av om policy bör tas fram. Se även 6. l nedan NÄMNDENS TIDPLAN: Underlag fdr beslut i SBN/KS februari REVISORERNAS REKOMMENDATIONER: Hyresnivåer ses över i relation till regler. 6. l. NÄMNDENS ÅTGÄRDER: Översyn av regelverk och rutiner avseende hyresnivåer pågår där även fårslag till uppdaterade riktlinjer får hyresnivåer ingår. Jfr punkt 3. l. Hyresanalys genom NAISvefa har delredovisats in får EY rapport NÄMNDENS TIDPLAN : Redovisning i SBN februari 2014.

215 MILJÖ-OCH SAMHALLSBYGGNADSFÖRVAL TNINGEN DATUM 9 december 2013 REFERENS SIDA 7 (8) HUDDINGE KOMMUN ERTDATUM 25 november 2013 ER REFERENS 7. REVISORERNAS REKOMMENDATIONER: Besittningsskydd bör begränsas NÄMNDENs ÅTGÄRDER: Inga nya avtal tecknas tills vidare. Omförhandling påkallad med hyresgästföreningen Se även punkt 3.1 betr översyn av regelverk och rutiner NÄMNDENs TIDPLAN: Redovisning i SBN februari REVISORERNAS REKOMMENDATIONER: Dokumentation bör finnas for tilldelning, beslut och hyresnivå J ) 8.1. NÄMNDENS ÅTGÄRDER: Se pkt 3.1 och punkt 5.1 beträffande förbättrande åtgärder 8.2. NÄMNDENS TIDPLAN: Underlag för beslut i SBN/KS februari REVISORERNAS REKOMMENDATIONER: En kultur- och värdegrundsanalys bör genomföras 9.1. NÄMNDENS ÅTGÄRDER: Ett program som rör kultur- och värdegrundsfrågor tas fram i samarbete med KSF i enlighet med kommunens åtgärdsprogram från november 2013, punkt lo som redovisas på kommunens externa hemsida 9.2. NÄMNDENS TIDPLAN: Beslut i SBN januari 2014 att komplettera verksamhetsplanen for 2014 om åtagande i kultur- och värdegrundsarbetet tillsammans med kommunstyrelsen. Hantering av bygglov SBN har i beslut september 2011, Dnr SBN Adm 2011/ överlämnat yttrande över revisionsrapport Granskning av skydd mot oegentligheter. Särskilt for SBN har följande forbättringsområde identifierats. l. REVISORERNAS REKOMMENDATIONER: stickprovskontroller av bygglovärenden alternativt med jämna mellanrum samla in samtliga ärenden beslutade under en viss period 1.1. NÄMNDENS ÅTGÄRDER: stickprovskontroller påbörjas december NÄMNDENS TIDPLAN: Redovisning i SBN januari 2014.

216 ~ HUDDINGE KOMMUN MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVAL TNINGEN DATUM 9 december 2013 ERTDATUM 25 november 2013 REFERENS ER REFERENS SIDA 8 (8) Utöver forslag till forbättringsåtgärder i granskningen av skydd mot oegentligheter har risken for jäv identifierats. l. Riktlinjer for hantering av bygglovärenden vid misstänkt jäv 1.1. NÄMNDENs ÅTGÄRDER: Förslag till rutin upprättad att ärenden med jävsproblematik ska handläggas av extern konsult. Beslut i sådana ärenden ska fattas av SBN NÄMNDENS TIDPLAN: Underlag for beslut i SBN januari 2014 o;l Tomas Hansson OrdfSBN,Johan Bonde l :e vice ordf SBN.~ i i L; i-i~~;;k;;;~;; 2:e vice ordf SBN Helen Mårtensson Förvaltningschef

217 HUDDINGE KOMMUN Revisorerna Till Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden Revisionsskrivelse Granskning av kommunens hantering av exploateringsfastigheter EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Huddinge kommun granskat kommunens hantering av exploateringsfastigheter. Syftet har varit att undersöka orsakerna till den uppkomna situationen med oegentligheter vid uthyrning av exploateringsfastigheter. l EY:s uppdrag från Kommunstyrelseförvaltningen (KSF), avrapporterad i Utredning avseende fastighetstilldelning ( ), framkom ett antal brister avseende hanteringen av exploateringsfastigheter. Mot bakgrund av den utredningen har revisorerna genomfört en granskning med fokus på regler och organisation avseende exploateringsfastigheterna. Ett antal dokument med regler för exploateringsfastigheter togs fram under hösten Dokumentens status är oklar. Dokumenten presenterades för KSF:s ledningsgrupp av chefen för Servicekontoret och Lokalplaneringsavdelningen. Någon annan formalisering eller förankring har inte skett. Behov av regler/riktlinjer för verksamheten lär inte heller ha påkallats av handläggarna. Även dokumenten i sig är otydliga i formellt avseende. Vissa brister i reglerna föreligger, men genom att handläggningen är bristfälligt dokumenterad och reglerna inte förefaller ha haft någon praktisk betydelse har det inte gått att göra en djupare analys och bedömning av reglernas relevans och stödjande/styrande funktion för verksamheten. De täta organisatoriska förflyttningarna av verksamheten och chefsbytena för verksamheten har medfört att historiken och kunskapen om hanteringen av exploateringsfastigheterna successivt uttunnats på chefsnivå. Detta framstår som en bidragande orsak till att regelverket för exploateringsfastigheterna inte ägnats tillräcklig uppmärksamhet. En övergripande bedömning är att de uppkomna internkontrollproblemen i huvudsak är generella förvaltningsbrister (t.ex. brister i beslutsunderlag och jäv) och inte brister som är förknippade med särskilda förhållanden eller regler/villkor för den aktuella verksamheten. Ansvariga i kommunen har presenterat ett antal slutsatser som rör frågor om organisationskultur inklusive ledarskap, dokumentation av beslut och beslutsunderlag, ansvar och befogenheter till följd av det som har inträffat. Samhällsbyggnadsnämnden har till kommunens revisorer den 9 december 2013 lämnat en åtgärdsplan för arbetet med att åtgärda de brister som iakttagits i tidigare granskningar och utredningar. Atgärdsplanen täcker även iakttagelserna gjorda i denna granskning. Vårt förslag till fortsatt utveckling är att Kommunstyrelsen och Samhällsbyggnadsnämnden: Följer upp och utvärderar effekterna av åtgärderna i den plan som lämnades till revisorerna den 9 december Genomför de åtgärder som krävs för att eliminera de generella förvaltningsbristerna. Revisionsrapporten överlämnas härmed. Revisionen önskar erhålla nämndernas svar på rapporten senast den 7 mars För Huddinge kommuns revisorer -~~eh.. Kurt Karlsson För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium

218

219 Revisionsrapport l 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna Januari 2014 Huddinge kommun Granskning av kommunens hantering av exploateringsfastigheter EV 8ulldinq a b~tter worklnq world

220 EV Building a better w or k inc~ wo r Id Innehåll 1. Sammanfattning och slutsatser Inledning Bakgrund.. o o... o o.. o o... o... o... o o.. o... o.. o... o... o o..... o.. o o o.. o... o.. o o... o... o.. o o.. o.. o... o Syfte oo.. 00 o 00 o o.. o 00 o.. o.. o 00 o o... o... o.. o... o o o o... o.. o o o... o... o.. o o..... o Metod och genomförande oooo oooo ooooo... o..... o o.. ooo ooo oooo oo... oo... o... o... o... o 3 3. Granskningsresultat Framtagning, beslut och implementering av regelverk för exploaterings- fastigheter Regelverkets status idag.. o o... o o. o... o o o... o.. o... o.. o.. o o o o... o.. o.. o o... o Hur verksamheten gått till i praktiken jämfört med reglerna Reglernas kvalitet och om tillämpning av reglerna skulle minska uppkomna problem 7 305o Förflyttningar av exploateringsverksamheten inom KSF Genomförande och beslut om överflyttningen från KSF t ill MSB o o Slutsatser som ansvariga dragit av det som inträffat

221 8utldinq a better workinq world 1. Sammanfattning och slutsatser EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Huddinge kommun granskat kommunens hantering av exploateringsfastigheter. Syftet har varit att undersöka orsakerna till den uppkomna situationen med oegentligheter vid uthyrning av exploateringsfastigheter. En första version av regler för exploateringsfastigheter togs fram under hösten Därefter gjordes en snabb översyn och samtliga regeldokument reviderades före 2009 års utgång. Dokumentens status är oklar. Dokumenten presenterades för Kommunstyrelseförvaltningens (KSF) ledningsgrupp av chefen för Servicekontoret och Lokalplaneringsavdelningen. Någon annan formalisering eller förankring har inte skett. Behov av regler/riktlinjer för verksamheten lär inte heller ha påkallats av handläggarna. Även dokumenten i sig är otydliga i formellt avseende. De täta organisatoriska förflyttningarna av verksamheten och chefsbytena för verksamheten har medfört att historiken och kunskapen om hanteringen av exploateringsfastigheterna successivt uttunnats på chefsnivå. Detta framstår som en bidragande orsak till att regelverket för exploateringsfastigheterna inte tillägnats tillräcklig uppmärksamhet. När det gäller reglernas status idag är inga beslut fattade, varken godkännande eller upphävande. l Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens (MSB) åtgärdsprogram, som presenterats för revisionen, föreslås att nytt regelverk upprättas som läggs fram för beslut i Samhällsbyggnadsnämnden (SBN) februari Det har skett avvikelser i verksamheten i förhållande till reglerna. Det främsta exemplet på sådan avvikelse är att översyn och korrigering av hyresnivåerna inte skett som reglerna föreskrivit. l andra fall har en bedömning av om det förelegat avvikelser mot reg lerna inte kunnat ske på grund av bristfällig dokumentation av handläggningen inklusive beslut och beslutsunderlag. En övergripande bedömning är att de uppkomna internkontrollproblemen i huvudsak är generella förvaltningsbrister och inte brister som är förknippade med särskilda förhållanden eller regler/villkor för den aktuella verksamheten. Att dokumentationen varit bristfällig genom att exempelvis tjänsteanteckningar och andra underlag inte upprättats och att jävssituationer funnits är problem på ett högre plan, som har att göra med brister i grundläggande förhållningssätt för att bedriva kommunal verksamhet. l sådana fall kan knappast regler för en specifik verksamhet som exploateringsfastigheter och reglernas kvalitet utgöra en väsentlig grund för de uppkomna problemen. Vissa brister i reglerna synes föreligga, men genom att handläggningen är bristfälligt dokumenterad och reglerna inte förefaller ha haft någon praktisk betydelse går det inte att göra en djupare analys och bedömning av reglernas relevans och stödjande/styrande funktion för verksamheten. Ansvariga i kommunen har presenterat ett antal slutsatser som rör frågor om kultur inklusive ledarskap, dokumentation av beslut och beslutsunderlag, ansvar och befogenheter till följd av det som har inträffat. SBN har till kommunens revisorer den 9 december 2013 lämnat en åtgärdsplan för arbetet med att åtgärda de brister som iakttagits i tidigare granskningar. Den åtgärdsplanen täcker även iakttagelserna gjorda i denna granskning. 2

222 EV Building<> better work1nq world 2. Inledning 2.1. Bakgrund l EY:s rapport "Utredning avseende fastighetstilldelning", som offentliggjordes den 15 november, står bl.a: "De PM med regler för verksamheten som tagits fram har inte varit förankrade och inte heller haft någon styrande funktion för verksamheten. Genom att handläggningen är bristfälligt dokumenterad och reglerna inte förefaller ha haft någon praktisk betydelse går det inte att bedöma reglernas relevans och stödjande funktion för verksamheten. Det är väsentligt att reglernas status tydliggörs och att de förankras i verksamheten." 2.2. Syfte Undersöka orsakerna till den uppkomna situationen med oegentligheter vid uthyrning av exploateringsfastigheter. Revisionsfrågor Vem tog initiativ till att utforma ett regelverk för uthyrning av exploateringsfastigheterna? Varför togs ett sådant initiativ? Varför avstannade arbetet med regelverket (framtagning, beslut eller implementering)? Vem beslutade att inte gå vidare med regelverket? När togs dessa beslut? Vilken status har regelverket i dag? Hur har verksamheten gått till i praktiken om man jämför med reglerna steg för steg? Hur bra var reglerna? Skulle de väsentligt ha minskat risken för de oegentligheter som uppkommit om de hade tillämpats? Varför flyttades uthyrningsverksamheten mellan olika avdelningar inom KSF och slutligen till MSB? Vem fattade besluten att flytta verksamheten? Vilka beslut fattades vid överflyttningen av ansvaret för verksamheten från KS till SBN? Hur genomfördes överflyttningen? På vilket sätt "kvitterade" SBN att man övertagit ansvaret för uthyrningen? Vilka slutsatser har ansvariga dragit om hur man bör agera vid verksamhetsflytt? 2.3. Metod och genomförande Granskningen tar sin utgångspunkt i EY:s tidigare uppdrag "Utredning avseende fastighetstilldelning". Granskningen sker genom att underlagen från det tidigare uppdraget kompletteras med genomgång av relevant dokumentation samt intervjuer. Intervjuer genomförs med relevanta personer vid Kommunstyrelseförvaltningen (KSF) och Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen (MSB). Det har inte funnits skäl att i denna granskning intervjua samtliga personer som intervjuades i det tidigare uppdraget. De personer som intervjuades tidigare och vars verksamhet kommenteras i denna rapport har fått möjlighet att avge saksynpunkter på rapporten. Förteckningen i Bilaga 1 omfattar de som intervjuats och som beretts möjlighet att lämna saksynpunkter samt de som endast fått möjlighet att lämna saksynpunkter. 3

223 EV Auildinq a better workinq world 3. Granskningsresultat 3.1. Framtagning, beslut och implementering av regelverk för exploateringsfastigheter Det har inte funnits några beslut om att ta fram ett regelverk för hantering av exploateringsfastigheter. Cheferna för Servicekontoret och Lokalplaneringsavdelningen (som låg under Servicekontoret), vilka båda tillträdde sina tjänster 2008, konstaterade att det förelåg en bristande reglering av hanteringen av exploateringsfastigheterna. Chefen för Lokalplaneringsavdelningen fick i det sammanhanget ett muntligt uppdrag från sin chef att utforma ett regelverk som täcker de relevanta aspekterna avseende exploateringsfastigheterna. Vid den tidpunkten (2008) fanns endast ett kort dokument benämnt Regler vid upplåtelse av exploateringshus i Huddinge kommun, som i huvudsak beskriver hur uthyrning till ny hyresgäst ska gå till. Det dokumentet, som är daterat 9 december 2007, upprättades enligt uppgift av den dåvarande chefen för Lokalplaneringsavdelningen. En första version av samtliga regeldokument (5 stycken PM) färdigställdes under hösten 2009, utom det som togs fram Därefter gjordes en snabb översyn och samtliga dokument reviderades före 2009 års utgång. Dokumentens status är oklar. Efter att Lokalplaneringsavdelningen tagit fram dokumenten presenterades de för KSF:s ledningsgrupp av chefen för Servicekontoret och Lokalplaneringsavdelningen. Någon annan formalisering eller förankring har inte skett, enligt uppgift. Behov av riktlinjer för verksamheten lär inte heller ha påkallats av handläggarna. Även dokumenten i sig är otydliga i formellt avseende. Av dokumentens sidhuvud framgår att de härrör från Kommunstyrelsens förvaltning eller Kommunstyrelsens förvaltning Lokalplaneringsavdelningen. Inget av dessa dokument är undertecknat av ansvarig chef. Det finns inget diarienummer angivet efterson ingen diarieföring eller annan registrering skett. För de mer centrala av dokumenten finns inte heller handläggare angiven. l början av 2013 ställde facken frågan om rutiner för uthyrningen av exploateringsfastigheterna till MSB:s förvaltningschef. Förvaltningschefen förde frågan vidare till exploateringsassistenten vid Mark- och exploateringsavdel n ingen, som ska ha svarat att det inte fanns några nedtecknade rutiner. Därefter tog exploateringsassistenten fram ett dokument, som är en uppdatering av dokumentet "Regler vid upplåtelse av exploateringshus i Huddinge kommun" från Uppdateringen består främst av ändringar till följd av organisatoriska förändringar samt att det tidigare tredjehandsalternativet vid uthyrning - erbjuda lokaler till föreningslivettagits bort. Det nya dokumentet är daterat 5 februari 2013 och har inte diarieförts eller på annat sätt registrerats. Betecknande för den bristande kännedomen om reglerna på MSB:s ledningsnivå är att den tidigare lokalplaneringschefen (som upprättade dokumenten 2009) fick i uppdrag från MSB:s förvaltningschef att assistera MSB med att ta fram förslag till riktlinjer för verksamheten. Riktlinjer som funnits sedan Lokalplaneringschefen fick uppdraget 29 augusti 2013 genom mejl från MSB:s förvaltningschef (via KSFs chefscontroller). Den tidigare lokalplaneringschefen gjorde en uppdatering av dokumenten under hösten 2013 på uppdrag av MSB. De huvudsakliga uppdateringarna har avsett konsekvenser av att verksamheten flyttats organisatoriskt under Därutöver har dokumentet Regler vid upplåtelse av exploateringshus i Huddinge kommun (Bostadsobjekt, fritidshus och lokaler) tagits fram med två alternativ - med respektive utan intressekö. Detta gjordes enligt önskemål från chefen för Mark- och exploateringsavdelningen. De uppdaterade dokumenten är daterade i 4

224 Bu1ld1nq a better worklnq world september Även de uppdaterade dokumenten har samma oklara status som de ursprungliga och har inte diarieförts/registrerats. Kommentarer Den bild som framträder är att verksamheten med hyresförhandlingar, reparationer, tillträden etc. avseende exploateringsfastigheterna har fortgått som tidigare och inga signaler om problem noterades. Eftersom exploateringsfastigheter var ett smalt och udda område som i regel inte låg i de skiftande ledningarnas fokus samtidigt som det uppfattades att "hälsan tiger still" går det i efterhand att konstatera att området inte tillägnats tillräcklig uppmärksamhet och omsorg. Det har inte under granskningen framkommit något som tyder på att någon på chefsnivå skulle ha motarbetat en utveckling och implementering av regelverket för exploateringsfastig heter. Behovet av utveckling och implementering av regler har helt enkelt förbisetts. Något tryck eller intresse från handläggarna har heller inte funnits Regelverkets status idag Inga beslut är fattade avseende regelverket, varken godkännande eller upphävande. l MSB:s åtgärdsprogram, som presenterats för revisionen, föreslås att nytt regelverk upprättas som läggs fram för beslut i SBN februari Inför beslutet behövs ytterligare samråd med kommunstyrelsen och kommunstyrelsens förvaltning vad gäller former för förvaltning av fastigheter med delegation och ansvar Hur verksamheten gått till i praktiken jämfört med reglerna De väsentligare delarna i hanteringen av bebyggda exploateringsfastigheter kan sammanfattas i fyra områden:.,. Förvärv av fastighet.,. Tilldelning av fastighet.,. Hyressättning.,. Förvaltning av fastighet. Det finns särskilda regel-pm upprättade för hur tilldelning av fastighet och hyressättning ska gå till. Förvärv av fastighet och löpande förvaltning, underhåll och investeringar beskrivs, tillsammans med evakuering av hyresgäst, rivning och försäljning av exploateringsfastighet, i en PM - arbetsrutiner rörande förvaltningen av exploateringsfastig hete rna. PM rörande förvaltningen innehåller i punktform roll och uppgift för Mark- och exploateringsavdelningen respektive Lokalplaneringsavdelningen samt hur information dem emellan ska lämnas och hur viss dokumentation ska ske. Den revidering av PM som gjordes i september 2013 avsåg i huvudsak en uppdatering tillföljd av överföringen av verksamheten till Markoch exploateringsavdelningen. De punkter som kortfattat och översiktligt beskrivs i PM förefaller i huvudsak ha genomförts i praktiken. Vid granskningen har dock vissa avvikelser mot reglerna framkommit vad gäller möten och mötesfrekvens samt dokumentation. En PM från december 2007 och reviderad i oktober 2009 har tagits fram angående fastighetstilldelning - Regler vid upplåtelse av exploateringshus i Huddinge kommun (Bostadsobjekt, fritidshus och lokaler). l PM konstaterades att objekten dittills upplåtits utan stöd i ett fastställt regelverk. För bostadsobjekt anger PM fem olika former för rekrytering av hyresgäster. De är: 5

225 EV Building a better workinq world..,. l första hand genom erbjudande om omflyttning av befintlig hyresgäst från annat objekt, som vid den tiden har besittningsskydd, men eventuellt står inför rivning eller annan anledning till omflyttning..,. l andra hand genom att erbjuda kommunens förvaltningar nyttja objektet för egen verksamhet..,. l tredje hand i samverkan med kultur- och fritidsförvaltningen erbjuda lokaler till föreningslivet..,. l fjärde hand ur en intresse kö, som skapas genom intresseanmälan men utan aktiv annonsering..,. l femte hand annonsera objektet på kommunens webbsida och intranät (Insidan) - "först till kvarn" Samma regler ska gälla för fritidshus och lokaler som för bostadsobjekt Vid tilldelningen ska enligt PM krav ställas på betalningsförmåga och skötsamhet samt en bedömning av hyresgästens förutsättningar att sköta och vårda fastigheten med tillhörande tomtmark. Det saknas dokumentation som visar att sådana krav har ställts. Samtliga exploateringsfastigheter (52 stycken) hyrs av privatpersoner, utom en som är tom. Av fastigheterna hyr anställda av kommunen elva fastigheter och före detta anställda av kommunen två fastigheter. Mejlom intresse av att hyra sparas i en pärm efter ankomstdatum. Tilldelning har enligt uppgift skett efter turordning. Mejlen rensas ut efter två år och någon dokumentation avseende tilldelningen och underlag för beslut om tilldelning upprättas inte, utöver hyreskontrakten. Enligt önskemål från chefen för Mark- och exploateringsavdelningen lämnades i september 2013 förslag till revidering av PM med intresse kö (alternativ 1) respektive utan intressekö (alternativ 2). lntressekö har varit den helt dominerande principen för tilldelning av fastigheter. När det gäller hyressättning finns en särskild PM framtagen hösten 2009 som beskriver principerna för hyressättning för bostadsobjekt, fritidshus och lokaler. Grundprincipen är marknadshyra med kallhyra. PM beskriver tre viktiga undantag från grundprincipen:..,. Bedömd bruksvärdehyra gäller för bostadshyra knuten till förhandlingsordning med Hyresgästföreningen..,. Hyr kommunal förvaltning sätts en varmhyra..,. För objekt inom naturvårdsområden med särskilda krav på hyresgästen sänks hyran. l PM beskrivs principen att hyresnivåerna ska ses över och där avvikelsen är stor ska en förhandling upptas med hyresgästföreningen (vid förhandlingsordning}, eller direkt med hyresgästen. Sådan översyn av hyresnivåerna har endast ägt rum 2009/201 O när PM var nyupprättad och under senhösten Utfallet av de analyserna visar att ett antal hyresgäster under ett antal år haft för låg hyra i förhållande till kommunens principer enligt PM. l PM finns även ett bedömt intervall för hyresnivån, som är kr/kvm/år för bostadsobjekt och kr/kvm/år för fritidshus. Av analysen som gjordes 2009 framgår att av 29 analyserade permanentboenden så var hyran per kvm/år i 26 fall under undre gränsen 700 kr/kvm/år och i 3 fall inom intervallet kr. Efter hyresjusteringarna till följd av analysen var 23 fall under undre gränsen 700 kr och 6 fall i intervallet kr. Hyresbilden indikerar att den generella utgångspunkten i PM med ett intervall inte har varit vägledande eller förankrad. 6

226 y Building a better workinq world Kommentarer Som framgår ovan konstateras att vissa avvikelser skett i förhållande till reglerna i PM. Det främsta exemplet på sådan avvikelse är att översyn och korrigering av hyresnivåerna inte skett som reglerna föreskrivit. l andra fall har en bedömning av om det förelegat avvikelser mot reglerna inte kunnat ske på grund av bristfällig dokumentation av handläggningen inklusive beslut och beslutsunderlag. Hur tilldelning av fastigheterna dokumenterats är ett exempel på en sådan dokumentationsbrist Att fjärdehandsalternativet för tilldelning använts i så stor utsträckning kan dock indikera att principen för tilldelning i PM inte tillämpats Reglernas kvalitet och om tillämpning av reglerna skulle minska uppkomna problem De väsentligare problemen har uppkommit till följd av brister i den interna kontrollen. När det gäller att skapa en fungerande intern kontroll i den löpande verksamheten ställs generellt krav på följande:..,. Regler och riktlinjer..,. Arbetsfördelning..,. Uppföljning och kontroll. Som framgår ovan har det före 2009 inte funnits skriftliga regler och de regler som togs fram 2009 har inte haft någon förankring och genomslag i handläggningen. En av de viktigare åtgärderna för att förebygga medvetna och omedvetna fel är att organisera arbetet så att inte en person sköter hela handläggningen från "ax till limpa". Sedan 2012 är det en person med personliga intressen i verksamheten som har skött all handläggning av exploateringsfastigheterna helt på egen hand. Bristerna i dokumentationen omöjliggör en tillfredsställande uppföljning och kontroll. Tydliga och fullständiga underlag för beslut har inte tagits fram. Den bristfälliga dokumentationen omöjliggör även uppföljning i efterhand. Kommentarer En övergripande bedömning är att de uppkomna internkontrollproblemen i huvudsak är generella förvaltningsbrister och inte brister som är förknippade med särskilda förhållanden eller regler/villkor för den aktuella verksamheten. Att dokumentationen varit bristfällig genom att exempelvis tjänsteanteckningar och andra underlag inte upprättats och att jävssituationer funnits är problem på ett högre plan som har att göra med brister i grundläggande förhållningssätt för att bedriva kommunal verksamhet. l sådana fall kan knappast regler för en specifik verksamhet som exploateringsfastigheter och reglernas kvalitet utgöra en väsentlig grund för de uppkomna problemen. Reglerna i sig förefaller i huvudsak täcka de situationer som normalt bör förekomma i verksamheten. Vissa brister i reglerna synes föreligga, men genom att handläggningen är bristfälligt dokumenterad och reglerna inte förefaller ha haft någon praktisk betydelse går det inte att göra en djupare analys och bedömning av reglernas relevans och stödjande/styrande funktion för verksamheten -de har ju inte testats i verkligheten. När det gäller hyressättningen skulle en tillämpning av reglerna minska de uppkomna problemen med underprissättning genom den löpande översyn av hyressättningen som avsågs ske. Att i reglerna skriva att hyresnivån, som generell utgångspunkt, bör hamna på cirka 700-7

227 EV Butldinq ö) bt:tter workinq world kr/kvm/år är dock motsägelsefullt eftersom reglerna samtidigt säger att marknads /bruksvärde ska tillämpas vid hyressättning. Vad avser reglerna om tilldelning av fastigheter leder konstruktionen med intressekö (kölista) till att personer med god insyn i verksamheten har en större möjlighet att få en bättre placering i kön. l detta fall är konstruktionen i sig ett större problem än bristande efterlevnad av reglerna. Den framtagna PM med regler för förvaltning av exploateringsfastigheterna är i stora stycken mer utformad som en punktvis checklista än ett instrument för styrning och uppföljning av verksamheten. Denna PM bör antingen utvecklas eller kompletteras med ett annat dokument Förflyttningar av exploateringsverksamheten inom KSF Kommunstyrelsens förvaltning omorganiserades 2008 och då hamnade Lokalplaneringsavdelningen med exploateringsfastigheterna ograverad under det nybildade Servicekontoret Vid denna omorganisation bildades också Utvecklingsavdelningen och andra avdelningar inom KSF. Vid en översyn 201 O av organisationen på KSF avskaffades Servicekontoret Genom översynen blev Lokalplaneringsavdelningen en enhet (av sammanlagt fyra) inom Utvecklingsavdelningen. Lokalplaneringsverksamheten ansågs vara för liten för att bli en egen avdelning. Med början 2011 gjordes en ny översyn av Utvecklingsavdelningens organisation. Den resulterade bland annat i att Lokalplaneringsenheten flyttade till Ekonomiavdelningens controllerenhet i september l samband med detta bröts handläggningen av exploateringsfastigheterna ut ur Lokalplaneringsenheten och överfördes till Mark- och exploateringsavdelningen vid MSB (vilket beskrivs i 3.6). Kommentarer l samtliga beskrivna fall ovan har förflyttning av exploateringsfastigheterna inom KSF skett till följd av större organisationsöversyner och inte till följd av specifika analyser av exploateringsverksamheten. Genom de täta förflyttningarna och chefsbytena har historiken och kunskapen om hanteringen av exploateringsfastigheterna successivt uttunnats på chefsnivå. Detta framstår som en bidragande orsak till att regelverket för exploateringsfastigheterna inte tillägnats tillräcklig uppmärksamhet (se 3.1) Genomförande och beslut om överflyttningen från KSF till MSB Planerings- och personalutskottet (PPU) beslutade 21 november 2011 om förtydligande av roller och ansvarsfördelning inom kommunens lokalförsörjningsprocess. Beslutet baserades på ett tjänsteutlåtande daterat den 7 november 2011 från kommunstyrelsens förvaltning. Beslutet innebar att ansvar för skötsel och administration för exploateringsfastigheterna skulle överföras från kommunstyrelsens förvaltning till Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. En PM "Överflyttning av ansvar för kommunens exploateringsvillor" daterad den 3 maj 2012 upprättades av Kommunstyrelsen. PM är underskriven av kommundirektören och personalchefen. överflyttningen av ansvaret skulle äga rum den 1 juni Arbetsuppgifterna som flyttades över framgår av bilaga till PM. Bilagan, daterad den 3 april 2012, beskriver punktvis arbetsuppgifterna avseende exploateringsfastigheterna. De beskriva arbetsuppgifterna är de 8

228 EV Suildlnq a better working world som utfördes av en exploateringsassistent Arbetsuppgifterna, exploateringsassistenten och budgetmedel motsvarande kr på årsbasis överfördes från kommunstyrelsens förvaltning till Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Notabelt är att i den detaljerade uppräkningen av arbetsuppgifter finns ingen hänvisning till de fem PM med regler för hur arbetet med exploateringsfastigheter ska utföras. Enligt delegationsordningen HKF 921 O har kommunstyrelsen i ett stort antal fall delegerat beslutanderätten till kommundirektören. Kommundirektören har med stöd av kommunallagen (6 kap 37 ) vidaredelegerat sin beslutanderätt till annan anställd. Bostads- och markärenden har på detta sätt vidaredelegerats till chefen för Mark- och exploateringsavdelningen vid MSB, med ett fåtal undantag. Genom delegationsbeslut vidaredelegerade kommundirektören även rätten att besluta om att ingå, ändra och säga upp ingånget hyresavtal för exploateringsfastigheterna till chefen för Mark- och exploateringsavdelningen. Under perioden 1 september 2012 till 30 november 2012 låg motsvarande beslutanderätt hos ~konomichefen på KSF, trots att hanteringen av exploateringsfastigheterna under den perioden hade flyttats över till MSB. Att beslutanderätten flyttades över till ekonomichefen 1 september 2012 kom sig av den organisationsförändring inom KSF som ägde rum vid denna tidpunkt. Därförinnan hade beslutanderätten legat hos chefen för Servicekontoret respektive Utvecklingsavdelningen, beroende på var verksamheten vid tillfället var placerad. Kommentarer Vid granskningen har framkommit att kommunen har försökt få kommunens fastighetsbolag Huge att ta över administration och skötsel av exploateringsfastigheterna, men misslyckats. Det därefter lämpligaste alternativet ansågs vara att flytta verksamheten till MSB eftersom det fanns liknande kompetens inom Naturvårdsavdelningen och Mark- och exploateringsavdelningen. Chefen för Mark- och exploateringsavdelningen och dåvarande personalchefen på KSF hade en dialog om överföringen utifrån KSF:s inriktning att de strategiska frågorna skulle ligga på KSF medan löpande förvaltningsfrågor skulle flyttas ut på förvaltningarna. l denna inledande dialog deltog även förvaltningschefen på MSB. Förhandling fördes kring vilken driftsbudget som skulle föras över till MSB. Här deltog även personalchefen på MSB. Vad gäller arbetsuppgifterna så handlade det om att få KSF att redovisa vilka uppgifter som ingick i den tjänst som de såg skulle flyttas över, dvs. uppgifterna som låg i förvaltningen av exploateringsfastigheterna Slutsatser som ansvariga dragit av det som inträffat slutsatserna som presenterats är många och rör frågor om kultur inklusive ledarskap, dokumentation av beslut och beslutsunderlag, ansvar och befogenheter. Ansvariga ser mycket allvarligt på den uppkomna situationen och på vad den visar om organisationen/del av organisationen. Det kultur- och värdeprogram som ska börja framhålls som mycket viktigt. Curt Öberg Executive Direc 9

229 EY Butldinq a better workinq world Bilaga 1 Följande funktioner har beretts möjligheter att ge saksynpunkter på rapporten:.,... Ekonomichef.,... Chefscontroller Kommunstyrelseförvaltningen.,... Förvaltningschef Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen.,... Chef Mark- och exploateringsavdelningen.,... Planeringschef Kommunstyrelseförvaltningen.,... Tidigare chef Lokalplaneringsavdelningen 10

230 y Buildinq a better w or k in q world Bilaga 2 Granskad dokumentation.,. Förvaltningen av kommunens exploateringsfastigheter (samt hyresobjekten inom naturvårdsområdena), PM , reviderad ,. Regler vid upplåtelse av exploateringshus i Huddinge kommun (Bostadsobjekt, fritidshus och lokaler), PM , reviderad och (i två versioner).,. Principer för hyressättning av exploateringshus m fl (bostadsobjekt, fritidshus och lokaler) PM , reviderad och ,. PM-arbetsrutiner rörande förvaltningen av exploateringsfastigheterna, , reviderad och ,. Exploateringsfastigheter, underlag för löpande samråd, , reviderad ,. Evakuering av hyresgäster i exploateringsfastigheter (bostäder och lokaler), PM , reviderad ,. Skälig ersättningsbostad vid rivning av permanentbostad där hyresgästen har besittningsskydd, PM ,. Överflyttning av ansvar för kommunens exploateringsvillor, PM ,. Delegation av beslutanderätten i Samhällsbyggnadsnämnden.,. Beslut om vidaredelegation av beslutanderätt som delegerats till kommundirektören, delegationsbeslut ,. Ändring av kommunstyrelsens reglemente för delegering av kommunstyrelsens beslutanderätt (HKF 9210), tjänsteutlåtande

231 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2 december Paragraf Diarienummer KS-2015/ Upphandling av entreprenör för byggande av allmänna anläggningar i anslutning till detaljplan för kvarteret Gulsparven 4 m.fl. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med föreliggande förslag till beslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Upphandling av entreprenör för byggande av allmänna anläggningar i och i anslutning till detaljplan för Gulsparven 4 m.fl. kan genomföras. Kommunstyrelsen uppdrar åt chefen för kommunstyrelsens gatu- och trafiksektion Annika Feychting att på kommunstyrelsens vägnar besluta om tilldelning av kontrakt i upphandlingsärendet enligt punkten 1. Sammanfattning Detaljplanen för kvarteret Gulsparven 4 m.fl. vann laga kraft i maj Detaljplanen medger ny bostadsbebyggelse i form av flerfamiljshus, radhus, kedjehus, samt förskola och utbyggnad av allmänna gator. De allmänna anläggningarna inom detaljplanen har projekterats under 2015 och ett förfrågningsunderlag har tagits fram enligt förvaltningens mallar och rutiner. Det finns ekonomiska resurser avsatta för byggande under Enligt förvaltningens bedömning efter projekteringen kommer kostnaden att ligga inom beräknad kalkyl. Delar av den kalkylerade kostnaden finns som budget i genomförandeprojektet för kvarteret Gulsparven 4 m. fl. och delar av utgifterna kommer tas in som intäkt från exploatören i detaljplanen. Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar att upphandlingen av byggandet av allmänna anläggningar inom och i anslutning till detaljplan för Gulsparven 4 m.fl. kan genomföras och att uppdra åt chefen för kommunstyrelsens gatu- och trafiksektion Annika Feychting att på kommunstyrelsens vägnar besluta om tilldelning av kontraktet. Överläggning I ärendet yttrar sig Malin Danielsson (L).

232 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2 december Paragraf Diarienummer KS-2015/ Härefter förklaras överläggningen avslutad.

233 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (2) HANDLÄGGARE Annika Löfmark annika.lofmark@huddinge.se Kommunstyrelsen Upphandling av entreprenör för byggande av allmänna anläggningar i anslutning till detaljplan för kvarteret Gulsparven 4 m.fl. Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Upphandling av entreprenör för byggande av allmänna anläggningar i och i anslutning till detaljplan för Gulsparven 4 m.fl. kan genomföras. 2. Kommunstyrelsen uppdrar åt chefen för kommunstyrelsens gatu- och trafiksektion Annika Feychting att på kommunstyrelsens vägnar besluta om tilldelning av kontrakt i upphandlingsärendet enligt punkten 1. Beskrivning av ärendet Detaljplanen för kvarteret Gulsparven 4 m.fl. vann laga kraft i maj Detaljplanen medger ny bostadsbebyggelse i form av flerfamiljshus, radhus, kedjehus, samt förskola och utbyggnad av allmänna gator. De allmänna anläggningarna inom detaljplanen har projekterats under 2015 och ett förfrågningsunderlag har tagits fram enligt förvaltningens mallar och rutiner. Det finns ekonomiska resurser avsatta för byggande under Enligt förvaltningens bedömning efter projekteringen kommer kostnaden att ligga inom beräknad kalkyl. Delar av den kalkylerade kostnaden finns som budget i genomförandeprojektet för kvarteret Gulsparven 4 m. fl. och delar av utgifterna kommer tas in som intäkt från exploatören i detaljplanen. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar att upphandlingen av byggandet av allmänna anläggningar inom och i anslutning till detaljplan för Gulsparven 4 m.fl. kan genomföras och att uppdra åt chefen för kommunstyrelsens gatu- och trafiksektion Annika Feychting att på kommunstyrelsens vägnar besluta om tilldelning av kontraktet. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Gatu- och trafiksektionen BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB trafik@huddinge.se

234 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/2172 KS-2015/2172 Error! No text of specified style in document. 2 (2) Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Annika Löfmark Projektledare

235 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2 december Paragraf Diarienummer KS-2015/ Plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholms stad svar på remiss från Stockholm stad Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med föreliggande förslag till beslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Som svar på remiss av Plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholm stad överlämnas yttrande bifogat till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat Sammanfattning Stockholms stad har tagit fram en plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholms stad, som har remitterats till Huddinge kommun. Planen syftar till att trafikmiljöerna i skolans närhet ska vara säkra och trygga samt att resor till och från skolan i högre grad ska ske utan bil. Förvaltningen anser att det är bra att planen kommer till stånd och ställer sig positiva till en plan för säkra och trygga skolvägar. Förvaltningen anser att planen är bra och ambitiös och ser fram emot att följa Stockholms stad arbetet med trygga och säkra skolvägar. Överläggning I ärendet yttrar sig Malin Danielsson (L) och Emil Högberg (S). Härefter förklaras överläggningen avslutad. Beslutet delges Trafikkontoret, Stockholm stad

236 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (3) HANDLÄGGARE Tora Landgren Samhällsplanerare tora.landgren@huddinge.se Kommunstyrelsen Plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholms stad svar på remiss från Stockholm stad Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Som svar på remiss av Plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholm stad överlämnas yttrande bifogat till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat Sammanfattning Stockholms stad har tagit fram en plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholms stad, som har remitterats till Huddinge kommun. Planen syftar till att trafikmiljöerna i skolans närhet ska vara säkra och trygga samt att resor till och från skolan i högre grad ska ske utan bil. Förvaltningen anser att det är bra att planen kommer till stånd och ställer sig positiva till en plan för säkra och trygga skolvägar. Förvaltningen anser att planen är bra och ambitiös och ser fram emot att följa Stockholms stad arbetet med trygga och säkra skolvägar. Beskrivning av ärendet Stockholm stad har upprättat en plan för säkra och trygga skolvägar som har remitterats till Huddinge kommun. Planen är en del av en konkretisering av framkomlighetsstrategin och en fördjupning av trafiksäkerhetsprogrammet i Stockholm stad. Andelen barn som går och cyklar till skolan har minskat de senaste decennierna. Trafikmiljön kring skolorna är inte byggd för att hantera det antal bilar som skjutsningen av elever innebär, vilket leder till trafikkaos kring många skolor. Planen ska tydliggöra hur god trafiksäkerhet och upplevd trygghet i skolornas närmiljö ska uppnås. Planen syftar till att trafikmiljöerna i skolans närhet ska var säkra och trygga samt att resor till och från skolan i högre grad ska ske utan bil. Målen i planen POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

237 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (3) fokuserar på trafiksäkerhet och trafikmiljön vid skolorna samt att öka andelen resor till och från skolan med gång, cykel och kollektivtrafik. De tre övergripande målen syftar till att skapa säkra och trygga skolvägar, skapa möjligheter för nya resvanor och öka andelen gående och cyklister och att skapa ett stadsgemensamt synsätt i arbetet som påverkar skolvägarna. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser att det är bra att planen kommer till stånd och ställer sig positiva till en plan för säkra och trygga skolvägar. Förvaltningen tycker att planen är bra och ambitiös. Fokus och syfte är bra och förvaltningen anser att inriktningsmålen täcker in både fysiska och beteendepåverkande åtgärder vilket, utifrån förvaltningens erfarenhet, är en viktig framgångsfaktor för att lyckas i arbetet med att få fler barn att gå, cykla och åka kollektivt till och från skolan. Faktorer som spelar in i valet av skola och skolväg som beskrivs i planen stämmer bra överens med erfarenheter från arbetet med säkra skolvägar i Huddinge. Trafikkontoret är särskilt intresserat av hur förvaltningen kan bidra i arbetet kring säkra och trygga skolvägar. Förvaltningen har lång erfarenhet av att arbeta med säkra skolvägar. Arbetet har sedan 2009 minskat den andel barn som skjutsas till skolan från 40 till 21 procent. Förvaltningen ser fram emot att följa Stockholmas stads arbete med säkra och trygga skolvägar och att utbyta erfarenheter och kunskap inom detta område. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Tora Landgren Samhällsplanerare

238 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (3) Bilagor Bilaga 1 Yttrande Plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholm stad svar på remiss från Stockholm stad. Bilaga 2 Remissmaterialet finns digitalt på: Beslutet delges Trafikkontoret, Stockholm stad

239 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2015/ (1) ERT DATUM ER REFERENS T HANDLÄGGARE Tora Landgren Samhällsplanerare tora.landgren@huddinge.se Trafikkontoret Stockholm stad Yttrande/Remissvar Plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholm stad svar på remiss från Stockholm stad Allmänna synpunkter Huddinge kommun anser att det är bra att planen kommer till stånd och ställer sig positiva till en plan för säkra och trygga skolvägar. Kommunens anser även att planen är bra och ambitiös. Fokus och syfte är bra och kommunen anser att inriktningsmålen täcker in både fysiska och beteendepåverkande åtgärder vilket, efter Huddinge kommuns erfarenhet, är en viktig framgångsfaktor för att lyckas i arbetet med att få fler barn att gå, cykla och åka kollektivt till och från skolan. Faktorer som spelar in i valet av skola och skolväg som beskrivs i planen stämmer bra överens med erfarenheterna Huddinge kommun har från arbetet med säkra skolvägar i Huddinge. Trafikkontoret är särskilt intresserat av hur Huddinge kommun kan bidra i arbetet kring säkra och trygga skolvägar. Huddinge kommun har lång erfarenhet av att arbeta med säkra skolvägar. Kommunen har sedan 2009 minskat andel barn som skjutsas till skolan från 40 till 21 procent. Kommunen kommer att fortsätta arbetet med säkra skolvägar. Kommunen ser fram emot att följa Stockholmas stads arbete med säkra och trygga skolvägar och utbyta erfarenheter och kunskap inom detta område. Beslut i detta ärende har fattats av kommunstyrelsen den 16 december 2015 (protokollsutdrag bifogas). Daniel Dronjak Nordqvist Kommunstyrelsens ordförande POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

240 REMISSHANDLING PLAN FÖR SÄKRA OCH TRYGGA SKOLVÄGAR I STOCKHOLMS STAD Strategisk inriktning för bättre trafksäkerhet och trygghet i trafkmiljö runt skolor,

241 PLAN FÖR SÄKRA OCH TRYGGA SKOLVÄGAR I STOCKHOLMS STAD 2015 Ett varmt tack riktas till de elever på Klastorpsskolan och tjänstemän på Stockholms stad som bidragit till arbetet genom att medverka på möten och i seminarium om säkra skolvägar.

242 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord INLEDNING 7 Bakgrund och syfte...8 Fördelar med att gå och cykla till skolan...10 Ramar och avgränsningar...11 Stadens styrdokument och planer STOCKHOLMS SKOLVÄGAR IDAG 15 Val av skola, skolväg och färdmedel...16 Risk och personskador...18 Olika trafkmiljöer MÅL 23 Mål...24 Mål Mål Mål HANDLINGSPLAN 29 Från ord till handling Mål 1: Skapa säkra och trygga skolvägar...31 Mål 2: Skapa möjligheter för nya resvanor och öka andelen gående och cyklister...32 Mål 3: Skapa ett stadsgemensamt syn sätt i arbetet som påverkar skolvägarna RIKTLINJER 41 Allmänt om riktlinjerna...42 Placering...42 Gångvägar...42 Cykelvägar...42 Hållplatser...43 Övergångsställen...43 Hastigheter Parkering och angöring Avlämningsplatser Leveranser Sikt Drift och underhåll Tillfälliga åtgärder INSPIRATION OCH GODA EXEMPEL KÄLLOR...53

243 FÖRORD Morgondagens samhälle bygger på våra barn och deras förutsättningar att självständigt utforska och förstå sin omvärld. För barnens utveckling är det viktigt att nyfkenhet tillåts och stimuleras utan att deras säkerhet riskeras eller rörelsefrihet begränsas. Barns möjlighet att röra sig fritt i sitt närområde påverkar i hög utsträckning deras väl befnnande och hälsa, idag och imorgon. Stockholms stad arbetar, i enlighet med FN:s barnkonvention, för att barnen ska kom ma till tals och att deras bästa ska beaktas vid alla beslut som berör dem. Barnen har samma rättigheter, lika värde samt rätt till liv och utveckling som vuxna. I budgeten för 2015 understryks att särskild vikt ska läggas vid trafksäkerhetsarbetet vid skolorna inom staden så att andelen barn som kan gå och cykla säkert till skolan ökar. Trafkkontoret fck även ett uppdrag i 2014 års budget att ta fram en plan för säkra och trygga skolvägar. EN STAD SOM ÄR BRA FÖR BARN ÄR EN BRA STAD FÖR ALLA ENRIQUE PEÑALOSA FÖRORD / 4

244 SAMMANFATTNING I budgeten för 2015 understryks att särskild vikt ska läggas vid trafksäkerhetsarbetet vid skolorna inom staden så att andelen barn som kan gå och cykla säkert till skolan ökar. Trafkkontoret fck även ett uppdrag i 2014 års budget att ta fram en plan för säkra och trygga skolvägar. Andelen barn som går och cyklar till skolan har minskat de senaste decennierna och allt fer vuxna skjutsar sina barn i bil till skolan och fritidsaktiviteter. Trafkmiljön runt skolorna är inte byggd för att hantera den stora mängden biltrafk, vilket leder till en rörig trafksituation vid många av stadens skolor och skapar otrygghet. Statistiken visar att det händer relativt få olyckor med motorfordon där barn skadas på väg till och från skolan. Planen syftar till att trafkmiljöerna i skolornas närhet ska vara säkra och trygga samt att resor till och från skolan i högre grad ska ske utan bil. Planen är en del av konkretiseringen av framkomlighets strategin och en fördjupning av trafksäkerhetsprogrammet. För att kunna uppfylla framkomlighetsstrategin är det viktigt att arbeta med nästa generations attityder och resebeteende i tidig ålder. Att planera staden efter barns behov ger förutsättningar för alla att använda de ofentliga miljöer och trafkytor som utgör staden. En stad som är bra för barn är en bra stad för alla. Planen innehåller tre övergripande mål för att skapa säkra och trygga skolvägar, en handlingsplan för åren samt riktlinjer för utformning av den fysiska miljön kring skolor. Tre mål pekar ut en strategisk inriktning för Stockholms stads arbete med barns resor till och från skolan. Mål 1: Skapa säkra och trygga skolvägar. Mål 2: Skapa möjligheter för nya resvanor och öka andelen gående och cyklister. Mål 3: Skapa ett stadsgemensamt synsätt i arbetet som påverkar skolvägarna. Trafkkontoret prioriterar skolor med stora trafkproblem. Det är varken praktiskt eller ekonomiskt rimligt att utföra åtgärder vid alla stadens skolor. Handlingsplanen pekar ut vilka åtgärder som Stockholms stad ska arbeta med för att öka trafksäkerheten, tryggheten och förbättra möjligheterna för barn att gå och cykla till skolan. Åtgärderna innefattar såväl fysiska åtgärder som beteendepåverkande åtgärder. Planen innehåller även riktlinjer för lämpliga åtgärder och utformningsprinciper vid stadens skolor. Riktlinjerna har tagits fram gemensamt av berörda förvaltningar. De ska fungera som ett stöd för framtida planering och ombyggnad av trafkmiljöer runt skolor. Flera av åtagandena i planen kan samordnas med andra handlingsplaner och uppdrag inom staden och på så sätt lättare nå målen. Aktuella planer och uppdrag är bland annat Hastighetsplanen, Jämställd snöröjning, Cykelplanen samt Gångplanen. FÖRORD / 5

245 INLEDNING / 6

246 1. INLEDNING

247 BAKGRUND OCH SYFTE Trafkkontoret arbetar aktivt med skolornas närmiljöer och barns resval för at eleverna ska kunna ta sig tryggt och säkert till skolan. och ombyggnation. Planen ska även vara ett konkret stöd vid diskussion och beslut gällande skolors lokalisering, utformning av trafikmiljö samt barns resor till och från skolan. BAKGRUND Andelen barn som går och cyklar till skolan har minskat de senaste decennierna och allt fler vuxna skjutsar sina barn i bil till skola och fritidsaktiviteter. Trafikmiljön runt skolorna är inte byggd för att hantera den stora mängden biltrafik, vilket leder till trafikproblem och otrygghet vid många av stadens skolor. Risken för att skadas i trafiken på väg till eller från skolan är dock relativt låg. Den ökade skjutsningen i Stockholm har bidragit till mindre fysiskt aktiva barn, ökande hälsoproblem samt till ökade utsläpp. Skjutsningen berövar även barnen glädjen att utforska sin närmiljö och skapa sina egna livsrum. Stockholm stads arbete med trygghet och säkerhet vid skolor har tidigare genomförts utifrån en behovsbedömning för de enskilda skolorna där behovet i första hand uttryckts av skolorna själva eller av aktiva föräldrar. Det riskerar att leda till en ojämlik prioritering varför mer objektiva metoder behöver identifieras. Därutöver krävs tydligare riktlinjer för hur god trafiksäkerhet och upplevd trygghet i skolornas närmiljö uppnås. SYFTE Planen syftar till att trafikmiljöerna i skolornas närhet ska vara trygga och säkra samt till att resor till och från skolan i högre grad ska ske utan bil. Planen syftar även till att åstadkomma ett systematiskt arbetssätt för arbetet med skolvägar och barns resande i Stockholm. Planen för säkra och trygga skolvägar ska vara användbar och utgöra ett hjälpmedel i dialog inom och mellan förvaltningar, i tidiga planskeden och vid ny- VARFÖR KRÄVS EN PLAN FÖR SÄKRA OCH TRYGGA SKOLVÄGAR? Planen för säkra och trygga skolvägar är en del av en konkretisering av framkomlighetsstrategin och en fördjupning av trafiksäkerhetsprogrammet. Det är också ett uppdrag som pekas ut i stadens budget för år 2014 och För att kunna genomföra framkomlighetsstrategin är det viktigt att arbeta med nästa generations attityder och resebeteende i tidig ålder. I detta arbete krävs mer kunskap och verktyg för att staden ska kunna planera och prioritera rätt. Planen är ett hjälpmedel i detta då den pekar ut vilka åtgärder som Stockholms stad ska arbeta med för att öka tryggheten och förbättra möjligheterna till gång och cykling kring skolor. Om barn upplever offentliga miljöer som trygga och använder dessa i hög grad blir barnen också en integrerad del av staden och dess liv. Att planera staden efter barns behov ger förutsättningar för alla att använda de offentliga miljöer och trafikytor som utgör staden. Ändras trafikmiljön så att den upplevs som trygg av de mest sårbara och otrygga trafikanterna gynnas alla trafikanter. EN STAD MED HÖG ANDEL BILFRIA RESOR TILL OCH FRÅN SKOLOR ÄR EN FRISKARE, TILLGÄNGLIGARE, ATTRAKTIVARE OCH TRYGGARE STAD En säker skolväg innebär at barnen kan röra sig mellan hem och skola utan at skada sig av trafken. Barnens rörelsemönster eller resval ska inte begränsas av den omgivande miljön. En trygg skolväg är en skolväg som upplevs som säker. INLEDNING / 8

248 BARNS DELAKTIGHET Sverige har anslutit sig till FN:s Barnkonvention, där barnets bästa och barns rätt till inflytande är två av grundprinciperna. Stockholm stads arbete bygger på dialog och delaktighet. Barnen involveras i arbetet för att säkerställa att deras perspektiv beaktas vid analyser av platser och föreslagna åtgärder, till exempel genom barnkonsekvensanalyser, gåturer och workshops. BARNS FÖRUTSÄTTNINGAR Barn är inte små vuxna och har inte samma förutsättningar som vuxna att klara av trafikmiljöer. Yngre barn ska alltid ha sällskap av en vuxen person när de rör sig i en komplicerad trafikmiljö, fram till dess att barnen själva är trafikmogna. Barns säkerhet är de vuxnas ansvar men gradvis måste barnen ta eget ansvar. Upp till cirka tioårsåldern saknar barnen de biologiska förutsättningarna för att visa ett trafiksäkert beteende. Deras syn och hörsel är till exempel inte färdigutvecklade vilket innebär att de inte kan tränas till ett säkert beteende, som man trodde förr. De har svårt att bedöma risker samt kan ha svårt med riktning, avstånd och hastighet. Dessutom är barn små till växten vilket gör att de inte kan se över bilarna och att de själva inte alltid syns så bra. Det är de vuxnas ansvar att bedöma när barnen kan börja gå eller cykla, i sällskap eller på egen hand till skolan. INLEDNING / 9

249 FÖRDELAR MED ATT GÅ OCH CYKLA TILL SKOLAN Att gå och cykla till skolan ger bättre hälsa i form av friska och glada barn, lägre sjukfrånvaro samt minskad risk för fetma och hjärt-och kärlsjukdomar. Detta baseras bland annat på studier som visar att barn som tar sig till skolan på ett aktivt sätt är mer aktiva under resten av dagen än de som blir skjutsade. Ur ett samhällsperspektiv innebär de positiva hälsoeffekterna stora samhällsekonomiska vinster. Forskning har också påvisat en positiv inverkan på skolresultaten för barn som går eller cyklar till skolan. En dansk studie baserad på barn i åldersgruppen 5-19 år visade att barn som gick eller cyklade till skolan presterade bättre resultat än de barn som åkte bil till skolan. Det gällde särskilt uppgifter som krävde koncentration. Fördelarna med minskad skjutsning och färre bilar i omlopp kring skolorna är bland annat att tryggheten och trafiksäkerheten runt själva skolorna förbättras. Därutöver påverkas buller, luftföroreningar, barnens rörelsefrihet och trivseln i gaturummet i positiv riktning. Genom att skapa goda förutsättningar för bilfria resor till och från skolan får barnen tidigt med sig ett beteende och syn på transporter där gång och cykel är viktiga beståndsdelar. Detta utgör i sin tur viktiga förutsättningar för ett hållbart transportsystem och en levande stad. OM BARN CYKLAR ELLER GÅR TILL SKOLAN LÄR DE SIG ATT PÅ EGEN HAND TA SIG FRAM SÄKERT I TRAFIKEN OCH DE BLIR TRAFIKVANA, VILKET GÖR DET ENKLARE OCH TRYGGARE ATT VÄLJA GÅNG OCH CYKEL SOM SJÄLVSTÄNDIG TRAFIKANT INLEDNING / 10

250 REMISSFRÅGA : VAD TYCKER DU OM FOKUS OCH SYFTE? HUR KAN DIN ORGANISATION HJÄLPA TILL? RAMAR OCH AVGRÄNSNINGAR I Stockholm fnns cirka 350 grundoch gymnasieskolor. Av dessa skolor är det omkring 165 stycken som har elever mellan förskoleklass och årskurs 6. Avgränsningar som krävs för at bedriva et systematiskt arbete med största möjliga effekt redovisas nedan. GRUNDSKOLOR Trafikkontorets arbete med trygga och säkra skolvägar fokuserar på grundskolor då barn i grundskolan förväntas kunna ta sig på egen hand till och från skolan. Behov av åtgärder vid förskolor och gymnasieskolor bedöms inom ramen för det ordinarie trafiksäkerhetsarbetet samt inom ramen för arbetet med Hastighetsplaner. SKOLOR LÄNGS HUVUDGATOR I enlighet med trafiksäkerhetsprogrammet fokuseras åtgärderna främst på huvudgator där många av stadens trafikanter rör sig. Det medför en ökad säkerhet och bättre trafikmiljö för betydligt fler än de barn som går på respektive skola. Utöver de skolor som ligger vid en huvudgata har flertalet skolor behov av punktåtgärder. Det handlar då oftast om smärre justeringar eller ingrepp i trafikmiljön. SKOLANS NÄROMRÅDE En geografisk avgränsning till skolornas närområde är nödvändig för att trafikkontoret ska kunna effektivisera trafiksäkerhetsarbetet; nästan alla stadens gator fungerar som skolvägar. För att kunna styra stadens insatser till platser där de kommer till nytta för så många barn som möjligt avgränsas de fysiska åtgärderna till en radie på cirka 300 meter runt skolan. OSKYDDADE TRAFIKANTER Det trafiksäkerhetshöjande arbetet fokuseras på de oskyddade trafikanterna, det vill säga människor som går och cyklar. ÄNDRAS TRAFIKMILJÖN SÅ ATT DEN UPPLEVS SOM TRYGG AV DE MEST SÅRBARA OCH OTRYGGA TRAFIKANTERNA GYNNAS ALLA TRAFIKANTER. INLEDNING / 11

251 STADENS STYRDOKUMENT OCH PLANER Planens mål baseras på den inriktning som Stockholms stad har antagit i et antal visioner och strategier. Styrdokumenten beskrivs översiktligt i deta kapitel samt visas i fguren. ÖVERSIKTSPLANEN PROMENADSTADEN I översiktsplanen, Promenadstaden, beskrivs hur staden ska växa. Målsättningen är en attraktiv stad där bebyggelsen ska förtätas så att fler än idag kan röra sig på samma yta. En inriktning i planen är att möjliggöra ett mer finmaskigt nät av gång- och cykelstråk eftersom det har stor betydelse för den upplevda tryggheten. FRAMKOMLIGHETSSTRATEGIN I framkomlighetsstrategin hanteras frågor som rör prioriteringar i gaturummet samt olika transportslags kapacitet och framkomlighet. Att öka de kapacitetsstarka transportslagen; gång, cykel och kollektivtrafik, är ett av huvudmålen då de tar mindre yta i anspråk än bilar. Huvudbudskapet är att fler människor och mer gods kan förflyttas om fler använder kapacitetsstarka och energisnåla färdmedel. Framkomlighetsstrategin konkretiseras i enskilda planer och program för trafik. TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD Stockholm stads trafiksäkerhetsprogram nämner fotgängare, cyklister och barn som särskilt utsatta grupper i trafiken. Dessa grupper ska prioriteras inom arbetet med trafiksäkerhet. Trafiksäkerhetsprogrammet pekar ut gång- och cykelpassager, separering, höga hastigheter samt bilskjutsning till och från skolor som problemområden som är särskilt viktiga att åtgärda. Programmet nämner även att trafikmiljön kring skolor är av extra vikt då dessa är miljöer där barn frekvent rör sig och är speciellt utsatta. Det är därför viktigt att säkerställa att miljön runt stadens skolor upplevs som trygg så att fler barn och föräldrar väljer att gå och cykla. Stadens arbete med att genomföra hastighetsplaner är ett viktigt instrument i det trafiksäkerhetfrämjande arbetet. Hastighetsplanen syftar till att anpassa hastigheten efter gatans utformning och funktion samt prioriteringarna i framkomlighetsstrategin. I fokus är stadens trafiksäkerhet, karaktär, tillgänglighet, trygghet, miljö och hälsa. CYKELPLAN Cykelplanen identifierar de insatser som kan öka andelen cyklister i Stockholm. Cykelplanen har fokus på arbetspendling, men nämner ändå åtgärder som har bäring på barns resor till skolan. En viktig åtgärd är att hålla motorfordons hastighet låg då det förbättrar trafiksäkerheten. I planen nämns vikten av att på egen hand kunna navigera i staden då detta påverkar tryggheten och rörelsefriheten positivt. Planeringen kring cykelstråk inriktar sig också på att skapa naturliga kopplingar till skolor för att möjliggöra att lämna av barn och sedan fortsätta resan på cykel. Cykelplanen lyfter även barns förutsättningar att själva cykla till skolan. GÅNGPLAN FÖR STOCKHOLM Gångplanens övergripande mål är att stadens offentliga rum ska ge bättre förutsättningar för invånarna att kunna, vilja, veta och våga gå i större utsträckning än idag. Åtgärder som har betydelse för barns resor till skolan kan till exempel handla om bättre belysning, bättre städning och snöröjning på trottoarerna samt dämpa trafikrytmen i områden där många går. TRYGGHET, ATTRAKTIVITET OCH FRAMKOMLIGHET ÄR VIKTIGA ASPEKTER FÖR MÄNNISKORS VAL AV FÄRDMEDEL INLEDNING / 12

252 ÖVERSIKTSPLANEN HUR STOCKHOLM SKA VÄXA FRAMKOMLIGHETSSTRATEGIN PLANERING AV STADENS GATOR CYKELPLAN GÅNGPLAN LEVERANSTRAFIK STRATEGISK INRIKTNING PARKERINGSPLAN STOMNÄTSPLAN TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM HASTIGHETSPLANER PLAN FÖR SÄKRA OCH TRYGGA SKOLVÄGAR PROJEKT FÖR GENOMFÖRANDE FIGUREN VISAR HUR DE OLIKA STYRDOKUMENTEN RELATERAR TILL VARANDRA. INLEDNING / 13

253 STOCKHOLMS SKOLVÄGAR IDAG / 14

254 2. STOCKHOLMS SKOLVÄGAR IDAG

255 REMISSFRÅGA: STÄMMER BILDEN SOM PRESENTERAS NEDAN? VILL DU LÄGGA TILL NÅGOT? VAL AV SKOLA OCH FÄRDMEDEL I dagens Stockholm fnns många valmöjligheter och en del av dessa val påverkar barns resor. Barnens sät at ta sig till skolan är et aktivt val. Andra faktorer än avstånd spelar in i valet av skola och skolväg. DET FRIA SKOLVALET Det fria skolvalet infördes 1992 och innebär att föräldrar kan välja i vilken skola de vill placera sina barn. Det betyder att barnen inte nödvändigtvis går på den skola som ligger närmst hemmet. I stället kan föräldrar och elever välja en skola långt från hemmet eller med en trafikmiljö som innebär att det är svårt att ta sig dit på egen hand, till fots, med cykel eller kollektivtrafik. AVSTÅND TILL SKOLAN De flesta grundskoleelever i Stockholms stad går i en skola nära hemmet. Avståndet till skolan ökar i takt med att eleverna blir äldre och mer mobila. I årskurs 0-3 bor 90 % av eleverna inom 2 km avstånd till skolan vilket betyder att majoriteten har gång- och cykelavstånd till skolan under denna period. Från årskurs 4 börjar avstånd till skolan att stiga. 80 % av eleverna i årskurs 4-6 bor inom 2 km avstånd från skola. Från och med årskurs 7 bor 65 % av eleverna inom 2 km avstånd till skolan. Högstadieskolorna är färre till antalet och har därför större geografiska upptagningsområden vilket är en anledning till att dessa elever har längre avstånd till skolan än elever i de lägre årskurserna. (Kommunala och fristående skolor, Utbildningsförvaltningen 2015). MÅLGRUPPENS UPPLEVELSE Vad som är ett rimligt gångavstånd varierar beroende på person och situation. Det som upplevs farligt på vägen till skolan kan också variera kraftigt - en del barn kan uppleva mörka gångvägar som farligare än trafikerade gator. Trafiksituationen runt skolan kan även upplevas som farlig av vuxna. Vid skolor där många barn skjutsas med bil uppstår ibland trafikfarliga situationer vid tidpunkter för lämning och hämtning. Det leder ofta till att ännu fler barn skjutsas då vuxna upplever att miljön inte är säker för barn. För att vuxna och barn istället ska välja gång, cykel eller kollektivtrafik måste färdsätten upplevas som trygga, säkra och attraktiva. VAL AV FÄRDMEDEL Trafikverkets nationella undersökning år 2012 visar att 24 % skjutsar sina barn med bil under vinterhalvåret och 18 % under sommarhalvåret (april-oktober). Utifrån de resvaneundersökningar som genomförts på några av Stockholms stads skolor bedömer trafikkontoret att fördelningen även avspeglar situationen i Stockholm, men med en viss variation mellan skolorna. Under de senaste decennierna har även rörelsefriheten bland barn i Sverige förändrats. I början av 1980-talet gick 94 % av barnen i åldrarna 7-9 år till skolan utan vuxet sällskap (Spolander, 1985), en siffra som sjunkit till 77 % år 2000 (Markör 2000). År 2007 hade andelen mer än halverats till cirka 30 % (Trivector, 2007). Andelen som går, cyklar och åker kollektivt till skolan är idag cirka %. STOCKHOLMS SKOLVÄGAR IDAG / 16

256 Ungefär vart fjärde barn skjutsades till skolan med bil år 2012 och andelen ökar. I regel är dock inte trafkmiljön vid skolorna planerad för at elever ska lämnas och hämtas i privatbilar. Trängseln blir därför stor, i synnerhet på morgonen då de festa skjutsande föräldrar kommer samtidigt. Det fnns fera möjliga orsaker till at föräldrar skjutsar sina barn till skolan trots litet avstånd och god trafksäkerhet. Olika familjer har olika liv och vanor vilket innebär olika motiv at skjutsa. En del av förklaringarna är kopplade till generella förändringar i samhället och andra till synen på föräldraskap och bilanvändning. MÅNGA FÖRÄLDRAR SKJUTSAR för at de upplever at miljön runt skolområdet är osäker och innehåller mycket trafk. Inte sällan är det dock skjutsandet som skapar problemen. FAMILJENS RESVAL. Om skjuts med bil är mest praktiskt med hänsyn till familjens övriga resor upplevs skjutsningen som det bästa alternativet. NÄR TIDEN INTE RÄCKER TILL tenderar vi at värdesäta aktiviteter där vi kan göra fera saker på samma gång. At skjutsa till skolan innebär tid för samvaro efersom det ger möjlighet at samtala med barn. OROLIGA OCH ÖVERBESKYDDANDE FÖRÄLDRAR. I vissa situationer upplever föräldrarna miljön som mer farlig än vad barnen gör. Föräldrarna kan se andra människor som skrämmande och potentiellt hotulla för det egna barnet. Skjutsande blir et sät at undvika potentiella faror. SKOLANS PLACERING. En faktor som sannolikt har stor betydelse är skolans placering. Etablering av skolor i lokaler som från början var avsedda för andra ändamål kan vara en förklaring till at problem uppstår. Där är infrastrukturen inte förberedd för at elever ska ta sig dit till fots eller med cykel. DET FRIA SKOLVALET innebär at barnen inte alltid går på den skola som är närmast utan kan gå på en skola som ligger så långt ifrån hemmet at det inte är et alternativ at ta sig dit till fots eller med cykel. Källa: Sveriges kommuner och Landsting, (2013). Varför skjutsar föräldrarna barnen till skolan? STOCKHOLMS SKOLVÄGAR IDAG / 17

257 RISK OCH PERSONSKADOR Barn drabbas generellt set sällan av vägtrafkolyckor i Stockholm. De festa olyckorna sker på fritiden och utan inblandning av motorfordon. Sedan 1950-talet har det skett en kraftig riskminskning för barn i trafiken. Antalet barn som dödas som fotgängare och cyklister har minskat med 90% sedan 1950-talet. Statistiken döljer dock andra aspekter av barnens resor till skolan. Att risken har minskat beror på att fordonen har blivit säkrare, stads- och trafikplaneringen har förändrats men också på grund av en minskad riskexponering till följd av att fler barn skjutsas med bil istället för att gå och cykla till skolan. Ökad mängd biltrafik runt skolor skapar istället andra problem så som trängsel, incidenter och otrygghet. Olycksrisken, faktisk och upplevd, påverkar resvalet. Den faktiska och upplevda risken kan avvika från varandra men trots det påverkar den upplevda risken valet av färdmedel generellt sett mer än den faktiska. Statistiken visar att det händer relativt få olyckor där barn skadas på väg till och från skolan, ca 20 av de totalt ca 4200 personer som årligen skadas i trafiken i Stockholm (gående i singelolyckor borträknade). Självklart är dock varje skadat barn ett barn för mycket. Då barn har ett omoget trafikbeteende utgör de en utsatt grupp i trafiken som kräver extra stöd och resurser, i enlighet med trafiksäkerhetsprogrammet. Tabellen visar olyckor i Stockholms stad där barn varit inblandade (6-15 år). Siffrorna är hämtade från Strada och gäller för perioden Av de skadade barnen fick 63 % lindriga skador, 27 % måttliga och 1 % svåra skador. Antal skadade barn, 6-15 år, efer ärende och olyckstyp ( ). Olyckstyp På väg till/ från skolan På fritiden TOTALT Gående-motorfordon Cykel/moped-motorfordon Gående/cykel/moped Gående singel TOTALT STOCKHOLMS SKOLVÄGAR IDAG / 18

258 OLIKA TRAFIKMILJÖER Barnens skolvägar påverkas av bland annat bebyggelsetyp, separeringsnivå och täthet. Nedan beskrivs några olika trafkmiljöer och det som kan vara särskilt utmärkande för dem. Naturligtvis fnns det fer trafkmiljöer än de som beskrivs här. DEN TÄTA KVARTERSSTADEN Trafikmiljön i den täta kvartersstaden karaktäriseras av stor mängd biltrafik. De täta korsningspunkterna har en dämpande effekt på trafiktempot. Många barn i tät stadsmiljö tar sig till skolan till fots, med MIN VÄG TILL SKOLAN ÄR SUPERBRA. DET ÄR TRE GATOR ATT GÅ ÖVER. JAG GÅR OCH ÄR NÖJD MED DET! TIGER, 10 ÅR cykel eller kollektivtrafik, mycket beroende på att de vuxna som följer dem till skolan använder dessa som sina primära färdmedel. Inom den täta staden finns skillnader, exempelvis har stora delar av Södermalm säkrare trafikmiljöer för barn än Kungsholmen och Norrmalm/Östermalm. Delvis beror detta på att det finns få skolor på Norrmalm/Östermalm och att barnen därmed behöver gå längre sträckor vilket innebär fler risker på väg till skolan. Huvudorsaken till bristerna är dock stora trafikbarriärer såsom Drottningholmsvägen, S:t Eriksgatan, Sveavägen och Birger Jarlsgatan. I innerstaden behöver gatorna generellt sett passeras i plan, till skillnad från trafikseparerade områden där trafikbarriärer oftast passeras i planskilda gång- och cykelpassager. VILLABEBYGGELSE I villaområden och andra glesbebyggda områden är de fysiska förutsättningarna för att ta sig säkert till skolan relativt bra trots att avståndet mellan hem och skola kan vara långt. Det som gör stråken säkra är att trafikflödena BILD NEDAN: SKOLVÄG TILL SVERIGEFINSKA SKOLAN PÅ KUNGSHOLMEN STOCKHOLMS SKOLVÄGAR IDAG / 19

259 och hastigheterna ofta är låga. På vissa platser finns även långa separerade stråk som gör att skolor kan nås trafiksäkert. Nälstaskolan i Hässelby-Vällingby är ett exempel på en sådan skola. Villakvarter kan dock vara problematiska på så vis att gångbanor ofta är smala eller saknas. I områden med enfamiljshus är det oftast trafiken från vuxna som skjutsar som bidrar till en osäker och otrygg trafikmiljö i och med att en hög andel trafik kommer vid samma tidpunkt i samband med lämning och hämtning. Områdena är oftast inte dimensionerade för detta och därför är det viktigt att satsa på beteendeförändrande åtgärder för att minska skjutsning med bil. OMRÅDEN MED TRAFIKSEPARERING I områden med trafikseparering, exempelvis Järvafältet, kan en stor andel barn av barnen ta sig trafiksäkert till och från skolan. I Järva ligger skolorna förhållandevis tätt och gångbroar och tunnlar medför i stor utsträckning helt bilfria skolvägar. Det är dock viktigt att påpeka att denna typ av stadsbyggnad kan innebära en social otrygghet i form av dålig överblickbarhet, få entréer och avsaknad av naturlig övervakning. Barn och vuxna kan uppleva sådana stråk som otrygga trots hög trafiksäkerhet. BILD ÖVERST TILL HÖGER: SKOLVÄG TILL INTERNATIONELLA ENGELSKA SKOLAN I SÄTRA BILD NEDERST TILL HÖGER: SKOLVÄG TILL ELINSBORGSSKOLAN I TENSTA BILD NEDAN: SKOLVÄG TILL SMEDSLÄTTSSKOLAN, SMEDSLÄTTEN STOCKHOLMS SKOLVÄGAR IDAG/ 20

260 SKOLOR I INDUSTRIOMRÅDEN Den kraftiga inflyttningen till Stockholm medför ett stort behov av skolor och därmed en ständig ökning av antalet skolor, inte minst friskolor. Ur ett trafiksäkerhetsperspektiv är det fördelaktigt med en centralt belägen skola då den blir tillgänglig för ett stort antal barn. En skola mitt i byn är ofta omsluten av lokalgator och har hållplatser för kollektivtrafik i närheten vilket bidrar till en säker skolväg. För att lösa behovet av nya skolor etableras ibland skolverksamhet i trafikmiljöer som inte är anpassade till att barn och föräldrar tryggt och säkert ska kunna ta sig till skolan, till fots eller med cykel. Till exempel i industriområden med stor andelen tung trafik och höga hastighetern. För små barn kan den här typen av miljöer vara direkt farliga då de innebär stora risker ur trafiksäkerhetssynpunkt. Dessutom kan de utgöra ett stort stress- och orosmoment för barn som tar sig till och från skolan varje dag. STOCKHOLMS SKOLVÄGAR IDAG / 21

261 MÅL / 22

262 3. MÅL

263 MÅL REMISSFRÅGA: VAD TYCKER DU OM MÅLEN? HAR DU FÖRSLAG PÅ ANDRA MÅL? HAR DU FÖRSLAG PÅ ANDRA SÄTT ATT MÄTA MÅLEN? Planen för säkra och trygga skolvägar är en fördjupning av Stockholms stads trafksäkerhetsprogram och är et av verktygen för at nå stadens övergripande trafksäkerhetsmål. Planens tre mål pekar ut en riktning för Stockholms stads arbete med barns resor till och från skolan. Målen fokuserar på trafiksäkerhet och trygghet i trafikmiljön vid skolorna samt att öka andelen resor till och från skolan med gång, cykel och kollektivtrafik. Fokus ska ligga på att öka den upplevda tryggheten eftersom de faktiska olycksriskerna redan är låga. Stadens förvaltningar behöver ta ett gemensamt ansvar för att nå målen. För samtliga mål är 2020 målåret. Hur målen ska nås beskrivs mer ingående i handlingsplanen, kapitel 4. MÅL 1 Skapa säkra och trygga skolvägar. MÅL 2 Skapa möjligheter för nya resvanor och öka andelen gående och cyklister. MÅL 3 Skapa et stadsgemensamt synsät i arbetet som påverkar skolvägarna. MÅL / 24

264 MÅL 1 SKAPA SÄKRA OCH TRYGGA SKOLVÄGAR VAD ÄR RESULTATET AV DET UPPFYLLDA MÅLET? Trygga och säkra skolvägar ökar förutsättningarna för att få fler barn att gå och cykla till skolan istället för att åka bil. Genom åtgärder för att minska andelen bilresor kommer Stockholms stad skapa förutsättningar att klara framkomligheten i staden trots en ökande befolkning. Säkra skolvägar bidrar även i viss utsträckning till Stockholms stads trafiksäkerhetsmål att minska antalet dödade och svårt skadade i polisrapporterade trafikolyckor med 40% mellan år Trafiksäkerhetsmålet nås genom att prioritera åtgärder på de platser som har störst olycksrisker för samtliga trafikantgrupper. Viktigast i arbetet är att skapa skolvägar som upplevs som trygga och är utformade med hög kvalitet för att få fler att välja att gå och cykla till skolan. Fler som går och cyklar bidrar dessutom till stadens gångvänlighet och gör staden mer attraktiv och levande. VAD BEHÖVER GENOMFÖRAS FÖR ATT UPPFYLLA MÅLET? Trafikkontoret ska i samarbete med övriga berörda förvaltningar arbeta systematiskt med att förbättra de viktigaste skolstråken, ta fram tydliga riktlinjer och genomföra fysiska åtgärder för att skolvägarna ska bli tryggare och säkrare. I första hand ska viktiga stråk och passager inom en 300 meters radie kring skolan åtgärdas. Åtgärder för att nå målet redovisas i handlingsplanen. VEM HAR ANSVARET? Trafikkontoret har ansvaret för skolvägar och passager på de gator där staden är väghållare. Det gäller för huvuddelen av de skolor som finns i Stockholm idag. Där nya skolor planeras i befintlig trafikmiljö har trafikkontoret ansvar att visa på risker och olägenheter som kan uppstå för skolan i ett sådant läge samt visa på goda exempel. HUR SKA MÅLET FÖLJAS UPP? Målet följs upp genom att mäta andelen säkra gångoch cykel- och mopedpassager i en radie på 300 meter från skolorna. Andelen passager som ska vara hastighetssäkrade för att målet ska anses uppfyllt fastställs först efter att en kartläggning över dagens situation gjorts. Målet är att hastighetssäkra de passager på huvudgatorna som många barn använder som skolvägar. Den upplevda tryggheten mäts genom enkäter. Avstämning av målet görs år 2017 samt målåret HUR SER DET UT IDAG? Skolstråk är identifierade för de skolor som har etablerat samarbete med Stockholms stad. När den senaste kartläggningen genomfördes på gång-cykeloch mopedpassager på huvudgatorna var cirka x % av de viktiga skolvägspassagerna inom en 300 meters radie kring skolorna hastighetssäkrade. En gång- och cykelpassage defnieras som säker om den är planskild eller om 85-percentilen av bilister kör maximalt 30 km/tim förbi den. Det innebär generellt at övergångsställen hastighetssäkras genom fysiska åtgärder som till exempel upphöjning, avsmalning eller liknande för att säkerställa att fordonen passerar i max 30 km/tim. JAG TYCKER ATT MIN SKOLVÄG ÄR BRA. JAG KAN TA TVÅ ELLER TRE OLIKA VÄGAR TILL SKOLAN. MAN KAN KOMBINERA OCH KORSA TILL DE BRA GATORNA. JULIA, 10 ÅR MÅL / 25

265 MÅL 2 SKAPA MÖJLIGHETER FÖR NYA RESVANOR OCH ÖKA ANDELEN GÅENDE OCH CYKLISTER VAD ÄR RESULTATET AV DET UPPFYLLDA MÅLET? Genom att skapa förutsättningar för nya resvanor kan andelen resor utan bil till skolan öka. Aktiv transport, till fots eller med cykel, har i forskning visat sig ge högre koncentrationsförmåga och bättre inlärning. Målet möjliggör med andra ord en ökad trygghet, trafiksäkerhet och folkhälsa samt goda förutsättningar för bättre prestationer i skolan. VAD BEHÖVER GENOMFÖRAS FÖR ATT UPPFYLLA MÅLET? För att skapa möjligheter för nya resvanor krävs ett samarbete inom Stockholms stad och skolorna i syfte att åstadkomma en kunskaps-, attityd- och beteendepåverkan. Åtgärder för att nå målet redovisas i handlingsplanen. JAG VILL BADA HELA VÄGEN TILL SKOLAN MAX, 9 ÅR. VEM HAR ANSVARET? Trafikkontoret ansvarar för att ta fram metoder och material som skolor och föräldraföreningar kan använda. Utbildningsförvaltningen, stadens skolor samt föräldraföreningar har ansvar för att aktivt arbeta med hållbart resande i skolan och klassen. HUR SKA MÅLET FÖLJAS UPP? Genom uppföljning av vilka skolor som använder det utarbetade materialet och metoderna och uppföljning med enkäter till ett antal slumpmässigt utvalda skolor 2017 och HUR SER DET UT IDAG? Idag finns ett samarbete med ett tjugotal skolor inom Stockholms stad. Samarbetet ligger till grund för de metoder och material trafikkontoret utarbetat. När ett arbete ska inledas av en skola eller föräldraförening är det bra att börja med en undersökning för att se hur många bilfria resor som sker idag. MÅL / 26

266 MÅL 3 SKAPA ETT STADSGEMENSAMT SYNSÄTT I ARBETET SOM PÅVERKAR SKOLVÄGARNA VAD ÄR RESULTATET AV DET UPPFYLLDA MÅLET? Att stadens förvaltningar och skolor arbetar tillsammans är en framgångsfaktor för att nå målen med trygga och säkra skolvägar. Samarbetet kommer att innebära mer heltäckande åtgärder som bidrar till ändrade resval. Det gemensamma synsättet ska grunda sig i målen med denna plan samt de riktlinjer som lyfts i kapitel 5. VAD BEHÖVER GENOMFÖRAS FÖR ATT UPPFYLLA MÅLET? Trafikkontoret kommer att inbjuda till samverkan med utbildningsförvaltningen, stadsbyggnadskontoret exploateringskontoret, Friskolornas riksförbund och Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB). VEM HAR ANSVARET? Alla förvaltningar har ansvar att påverka befintligt nätverk att lyfta frågor som kan bidra till mer trygga och säkra skolvägar. Därutöver har trafikkontoret ansvar för att initiera samarbeten med övriga berörda förvaltningar inom staden gällande arbetet med skolvägar. HUR SKA MÅLET FÖLJAS UPP? Målet följs upp genom att årligen undersöka nivån av samarbete. År 2020 ska minst tre förvaltningar aktivt medverka för att nå målet. HUR SER DET UT IDAG? Det finns ett nätverk vad gäller skolors och förskolors placering. Nätverket fokuserar dock i huvudsak på förskolor. I nuläget ingår inte alla aktörer som bedöms vara intressanta för att nå målet. MÅL / 27

267 HANDLINGSPLAN / 28

268 4. HANDLINGSPLAN

269 FRÅN ORD TILL HANDLING Trafikkontoret har som väghållare en viktig roll i arbetet med at öka upplevd trygghet och säkerhet för at främja at fer barn och vuxna väljer at gå och cykla till skolan. Flera av de mål och åtgärder som föreslås I den här planen bygger på et engageman från föräldrar och skolor. Trafkkontoret vill stöta deta engagemang genom at ge föräldraföreningar och skolor tillgång till verktyg och material för at arbeta med beteendepåverkan. Trafikkontoret prioriterar skolor med stora trafikproblem. Det är varken praktiskt eller ekonomiskt rimligt att utföra åtgärder vid alla stadens skolor. Kontoret arbetar med flera skolor parallellt där fysiska och beteendepåverkande åtgärder kombineras. Fördelningen mellan åtgärderna och åtgärdernas omfattning varierar beroende på skolornas problembild. Ett ansvarstagande från flera aktörer är avgörande för att nå målen. Trafikkontoret har i sin roll som väghållare ansvar för till exempel skyltning, belysning och vidtar kontinuerligt fysiska trafiksäkerhetshöjande åtgärder som kontoret bedömer är påkallade vid skolorna. Kontoret tillhandahåller även ett kunskapsunderlag, tips, idéer och inspiration för hur de mjuka delarna av trafiksäkerhetsarbetet kan bedrivas. Skolorna har ett ansvar i att informera om olika aktiviteter, undervisa om trafik samt sprida resoch färdmedelsundersökningar till barn och föräldrar. Föräldrar ansvarar för att respektera barns trafikmiljö, gå och cykla i så stor utsträckning som möjligt samt använda de avlämningsplatser som finns. Föräldrar har även en viktig roll i arbetet med att samordna och driva beteendepåverkande aktiviteter som till exempel Vandrande Skolbuss. För att lättare nå målen kan flera av åtagandena i planen för säkra och trygga skolvägar samordnas med andra handlingsplaner och uppdrag inom staden (se Stadens styrdokument och planer sidan 12-13). Aktuella planer och uppdrag som också har stor påverkan på trafiksäkerheten kring skolor är bland annat Hastighetsplanen, Cykelplanen, Gångplanen samt uppdraget att införa en mer jämställd snöröjning. Arbetet för att nå säkra och trygga skolvägar innebär prioritering av skolor där åtgärder behövs, identifiering av problem samt bedömning av vilka åtgärder som gör mest nytta. Åtgärderna nedan beskriver metoder och verktyg för hur detta ska gå till. Hur många skolor kontoret arbetar med per år beslutas i den årliga verksamhetsplaneringen inom ramen för trafksäkerhetsarbetet. Idag arbetar kontoret med et tiotal skolor per år varav cirka fem skolor per år färdigställs. Omfatningen framöver säts i relation till andra prioriterade trafksäkerhetsåtgärder. HANDLINGSPLAN / 30

270 MÅL 1 SKAPA SÄKRA OCH TRYGGA SKOLVÄGAR ÅTGÄRD 1A: UTVECKLA PROCESS FÖR PRIORITERING AV SKOLOR Trafikkontoret ska utveckla en arbetsprocess som används för att prioritera skolor för fysiska åtgärder i skolornas närmiljö. Syftet är att trafikkontoret ska kunna göra en bra bedömning utifrån alla skolors aktuella behov. Nya kriterier för att göra en rättvis bedömning ska övervägas kontinuerligt. Prioriteringen av skolor ska baseras på följande faktorer: Trafiksituationen kring skolan (olyckor, trafikmängd, andel tung trafik, hastighetssäkrade passager med mera) Hastighetsmätningar Skolans närhet till en huvudgata Elevantal ANSVAR: Trafikkontoret ansvarar för att ta fram en process samt en prioriterad lista. STATUS: Av de skolor i Stockholms stad som ligger intill en huvudgata har en inventering visat vilka skolor som har störst behov av åtgärder. En inbördes prioritering av skolorna ska genomföras utifrån de faktorer som listas ovan. ÅTGÄRD 1B: GENOMFÖR RES- OCH FÄRDMEDELSANALYS För de skolor som prioriteras för åtgärder erbjuder trafikkontoret skolorna att medverka i res- och färdmedelsanalyser vilket innebär att barn och föräldrar får möjlighet att svara på en webbenkät om sina resvanor samt markera på kartor hur de går och cyklar till skolan. De får möjlighet att peka ut var de upplever otrygghet. Skolstråk och platser, särskilt de som eleverna pekat ut som otrygga, inventeras och analyseras. Res- och färdmedelsanalyser ger en bra bild av hur färdmedelsfördelningen ser ut och vilka som är de viktigaste gång- och cykelstråken till och från skolan. Analysen utgör även en grund för det fortsatta arbetet med fysiska åtgärder och är viktig då barnens observationer och dagliga erfarenheter ska beaktas vid val av platser som ska åtgärdas. ANSVAR: Trafikkontoret skickar ut en länk till webbenkät till berörda skolor. Skolorna ansvarar för att sprida enkäten till elever och föräldrar. Trafikkontoret gör res- och färdmedelsanalysen. STATUS: Trafikkontoret har tagit fram webbenkäten och använder den vid res- och färdmedelsanalyser. MIN SKOLVÄG ÄR BRA MEN JAG VILL ATT DET SKA VARA MINDRE BILAR PÅ MIN SKOLVÄG EDVIN, 9 ÅR. ÅTGÄRD 1C: IDENTIFIERA FYSISKA ÅTGÄRDER FÖR ÖKAD TRAFIKSÄKERHET OCH TRYGGHET När en res- och färdmedelsanalys är genomförd och de viktigaste gång- och cykelstråken är identifierade väljs lämpliga fysiska åtgärder ut vid problematiska platser inom 300 meters radie från skolan. De åtgärder som är viktigast att arbeta med för att nå ökad trafiksäkerhet runt stadens skolor är säkra gång- och cykelpassager där barn korsar motorfordonstrafiken, överblickbara omgivningar samt sänkt hastighet. I vissa fall kan det krävas separering mellan olika trafikantgrupper. Viktiga åtgärder för ökad trygghet är bättre belysning och överblickbara omgivningar utformade med hög kvalitet. Andra viktiga åtgärder är att ordna bra gång- och cykelnät runt skolorna, bra cykelparkering samt att med hjälp av målning och skyltning uppmärksamma bilförare på att det finns en skola i närheten. Åtgärder kring skolor bör samordnas med cykelprojekt och övriga projekt. Erfarenheten visar hittills att ett genomsnittligt projekt kostar ca 2,5 miljoner kronor och tar ca 2-3 år från första kontakt till att planerade åtgärder är genomförda. ANSVAR: Trafikkontoret ansvarar för att utreda lämpliga fysiska åtgärder, avgöra omfattningen av åtgärderna samt prioritera de viktigaste platserna. Avstämning görs med föräldraförening och skola. STATUS: Identifiering och genomförande av åtgärder sker löpande utifrån trafikkontorets resurser. HANDLINGSPLAN / 31

271 ÅTGÄRD 1D: BEGRÄNSA BILTRAFIKEN I SKOLORNAS NÄRHET För de prioriterade skolorna studeras också möjligheter till att begränsa biltrafiken i skolans närmiljö. Vid många skolor är det skjutsning av barn som utgör en stor andel av bilresorna. Genom att identifiera lämpliga avlämningsplatser en bit från skolan samt arbeta med information till skola och föräldrar kan trafiken närmast skolan begränsas. Åtgärden innebär med andra ord inte att nya avlämningsplatser anläggs utan att befintliga platser identifieras och skyltas för exempelvis korttidsparkering. ÅTGÄRD 1E: OLIKA SKOLSTARTTIDER Genom att styra vilken tid barn börjar, inom en skolas olika klasser alternativt mellan några intilliggande skolor, kan rusningstopparna fördelas över morgonen. På så vis blir skolans närmiljö mer trafiksäker eftersom en mindre mängd trafik ska till skolan under samma tidsintervall. ANSVAR: Skolorna och utbildningsförvaltningen ansvarar för skolstartstider. STATUS: Konceptet har testats i andra kommuner med gott resultat. ANSVAR: För de prioriterade skolorna ansvarar trafikkontoret i samverkan med skola och föräldraförening för att identifiera lämpliga avlämningsplatser. Information till föräldrarna sker med hjälp av skola och föräldraförening. STATUS: Hittills har ett 20-tal skolor fått avlämningsplatser, identifierade en bit från skolan. HANDLINGSPLAN / 32

272 ÅTGÄRD 1F: TESTA FÖRST Fysiska åtgärder vid skolor behöver inte nödvändigtvis vara permanenta. I många fall kan det vara bra att prova först. Avsikten med testprojekt är att undersöka hur trafiken påverkas av en ny utformningslösning eller hur framkomligheten påverkas på vissa sträckor. Åtgärden kan genomföras med enkla och billiga medel under en testperiod, och om åtgärden faller väl ut kan den genomföras med en permanent utformning. Hastighetsdämpning vid viktiga passager kan vara ett exempel på testprojekt liksom tilläggskyltning, gupp och tillfälligt målade cykelbanor. ANSVAR: Trafikkontoret, inom ramen för åtgärd 1C. STATUS: Några testprojekt har i dagsläget genomförts men inte utvärderats. ÅTGÄRD 1G: INSPEKTIONER AV DRIFT OCH UNDERHÅLL För att skapa attraktiva trygga miljöer kan ökade satsningar på drift och underhåll vara mycket värdefullt. Det kan handla om belysning för att skapa trygghet på mörka platser, klippning av buskar och träd för att skapa öppenhet, förhöjd standard på städning och vinterväghållning mm. För prioriterade skolor kan denna typ av åtgärder identifieras tillsammans med skola, barn och föräldrar i det arbete som genomförs. ANSVAR: Trafikkontoret ansvarar för drift och underhåll på de gator där staden är väghållare. Fastighetsägare ansvarar för att klippa häckar på sin fastighet för att begränsa risk för olycksfall. STATUS: Arbetet är i nuläget inte systematiskt organiserat. JAG VILL HA BARA CYKELVÄGAR OCH TROTTOAR, INGA BILAR SIMON, 10 ÅR. De vanligaste synpunkterna från elever och föräldrar för at få en tryggare skolväg är: Trevliga gångvägar: fler, genare och bredare gångvägar och trotoarer. Belysning: mer belysning rent allmänt men speciellt i tunnlar, på gångvägar och i träd. Mer levande miljöer: grönska, flera aktiviteter, mötesplatser. Uppsnyggning av stadsmiljöerna och beskärning av buskage. Underhåll, renhållning och snöröjning av skolvägar. Mindre biltrafik, bilfria zoner och fler gågator. Gång- och cykelvägarna ska vara separerade. Säkra, tydliga och fler övergångsställen. HANDLINGSPLAN / 33

273 MÅL 2 SKAPA MÖJLIGHETER FÖR NYA RESVANOR OCH ÖKA ANDELEN GÅENDE OCH CYKLISTER Att arbeta med trafikmiljöns utformning är en viktig del av handlingsplanen men för att nå en hållbar trafikmiljö runt skolor måste mängden bilar reduceras samt åtgärder som underlättar beteendeförändringar prioriteras. Att påverka attityder och beteenden är ett långsiktigt arbete som kräver samarbete mellan olika aktörer, inte minst för att beteendeförändringarna ska bli varaktiga. Ett gemensamt ansvarstagande är en förutsättning för ett lyckat resultat där skolor och föräldraföreningar spelar en viktig roll i utförandet av insiktshöjande aktiviteter. Trafikkontoret utvecklar och tillhandahåller verktyg för skolornas arbete. Genom att öka kunskapen om trafiksäkerhet kan barn och vuxna bli bättre och mer medvetna trafikanter. Detta inkluderar bland annat att tydliggöra föräldrarnas egen inverkan på trafiksäkerheten kring skolan, så att de ska se behovet av förändrade resvanor och minskad bilism. ÅTGÄRD 2A: INTRODUCERA VANDRANDE/CYKLANDE SKOLBUSSAR En Vandrande Skolbuss är ett organiserat samgående där flera familjer turas om att följa sina och andras barn till och/eller från skolan. Vandrande/cyklande Skolbuss är ett exempel på hur man med små medel kan nå stora förändringar. Skolorna kan uppmuntra samgåendet, men vanligast är att föräldrar själva organiserar sig till exempel via grupper på sociala medier eller via föräldraföreningar. Vandrande Skolbuss fungerar också för cykel, där barnen helt enkelt cyklar i samlad tropp med en eller två vuxna som leder dem. ANSVAR: Trafikkontoret ska tillhandahålla verktyg och information och visa på goda exempel för att introducera Vandrande/cyklande Skolbuss till de skolor eller föräldrar som vill starta upp en sådan. Föräldrar har huvudansvaret för Vandrande Skolbussar. Skola och föräldraförening kan initiera och inspirera föräldrar och elever att prova Vandrande Skolbuss. Trafikkontoret informerar om möjligheter JAG TRODDE NOG ATT DET SKULLE TA MER TID ÄN VAD DET FAKTISKT GÖR. MEN DET ÄR MYCKET ENKLARE ÄN VAD JAG FÖRESTÄLLDE MIG INNAN VI BÖRJADE. MAMMA EVA JAG TYCKER DET ÄR BRA MED VANDRANDE SKOLBUSS. DET ÄR ROLIGT ATT GÅ TILLSAMMANS MED KOMPISAR MIA, 9 ÅR DET ALLRA BÄSTA ÄR ATT MAN SLIP- PER STRESSA. FRÅN DET ATT VI GÅR UT GENOM DÖRREN ÄR DET LUGN OCH RO. VI GÅR LITE TIDIGARE SÅ VI HAR GOTT OM TID. BARNEN KAN GÅ I SIN EGEN TAKT OCH HAR TID ATT PRATA AV SIG INNAN DAGEN BÖRJAR. DE ÄR LUGNA I SINNET NÄR DE KOMMER FRAM PAPPA BART HANDLINGSPLAN / 34

274 Varför en Vandrande Skolbuss? Många föräldrar har upptäckt fördelarna med at följa sina egna och andras barn till skolan. Det blir mer tidseffektivt när familjer delar på lämning och hämtning. Dessutom minskar morgonstressen och det är et bra sät at bidra till lugnare trafkmiljö, friskare barn och till mindre bilavgaser kring skolorna. Många barn tycker at det har blivit ännu roligare at gå till skolan sedan de gåt med i en vandrande skolbuss och har bråtom at komma till uppsamlingsplatsen där kompisarna väntar. Barnen lär sig at vistas i trafken och får bra rörelse- och resvanor, kamratskapet på skolorna förbätras när barnen lär känna kompisar i olika åldrar. och goda exempel, stöttar och ger verktyg som kartor, foldrar och film om Vandrande Skolbuss. STATUS: Trafikkontoret informerar om Vandrande Skolbuss. En film har även tagits fram i syfte att beskriva hur Vandrande Skolbuss fungerar. Många skolor har i dag anammat konceptet. ÅTGÄRD 2B: GENOMFÖRA INSIKTS- HÖJANDE OCH INSPIRERANDE AKTIVITETER Trafikkontoret ska tillhandahålla verktyg och material till skolorna för deras arbete med att genomföra insiktshöjande aktiviteter för att inspirera fler att upptäcka fördelarna med gång och cykel till och från skolan. Skolor och föräldraföreningar kan till exempel anordna bilfria veckor. Under dessa veckor uppmuntras föräldrar och personal att ställa bilen för att istället prova att gå eller cykla med barnen. Inför cykeldagar engageras både föräldrar och elever att delta samt arrangera dagen. Exempel på aktiviteter under dagen är cykelvisning, trafiksäkerhetsinformation om säker cykling och hjälmanvändning, verkstad, hjälmprovning och cykelkörkort. Behovet av att minska antalet bilar i skolans närhet ska tydligt kommuniceras genom anpassad information och kommunikation. Information ska riktas och anpassas till föräldrar och elever såväl som cyklister, fotgängare och bilister. ANSVAR: Skola och föräldraförening kan ansvarar för genomförandet av aktiviteterna. Trafikkontoret tillhandahåller informationsmaterial och verktyg till de prioriterade skolorna. STATUS: Aktiviteter har genomförts på ett tjugotal skolor med gott resultat. Konceptet ska utvecklas så att skolorna själv kan få möjlighet att ordna den här typen av aktiviteter. ÅTGÄRD 2C: UTÖKA CYKELSKOLA FÖR 6-ÅRINGAR Cykelskolan ger förskoleklasselever möjlighet att prova på att cykla under trafiksäkra förhållanden. I cykelskolan samtalar barnen kring trafikregler och vägmärken. Genom att öva balans och manövrering av cykel ökar även barnens tekniska och motoriska färdigheter. ANSVAR: Idrottsförvaltningen och Stockholm Bike ordnar cykelskola. Trafikkontoret sprider information och stödjer aktiviteten. STATUS: Stockholms stad erbjuder idag ett fåtal skolor att delta i cykelskolan. Fler skolor ska dock få möjlighet att delta. Samarbete med intresseorganisationer ska utvecklas och informationsmaterial i form av en film för säker cykling ska tas fram. ÅTGÄRD 2D: INTEGRERA TRAFIK I UNDERVISNINGEN I dag vet vi hur vi ska göra trafikmiljön säker rent fysiskt. Men för att utveckla attityderna som formar oss som trafikanter är det viktigt att jobba, undersöka I läroplanen från år 2011 står det at rektorn ansvarar för at i undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskapsområden, exempelvis miljö, trafk och jämställdhet. HANDLINGSPLAN / 35

275 REMISSFRÅGA: HUR KAN DIN ORGANISATION BIDRA? och diskutera trafik i skolan. Ett sådant arbete bidrar till att göra eleverna mer medvetna om hur trafiken påverkar oss och samhället i stort samt få kunskap och förståelse om sin egen roll i trafiken. På så vis finns det möjlighet att påverka elevers beteenden och attityder samt i förlängningen deras resvanor. Trafikkontoret erbjuder verktyg, stöd och råd för att integrera trafiken i det vanliga skolarbetet och hitta referenser till kursplanerna samt identifiera vad de kan arbeta med i de olika årskurserna. Eleverna Det fnns fera verktyg för at arbeta med säkra och trygga trafkmiljöer ur et brukarperspektiv och med barnens perspektiv i fokus. Information om verktygen fnns at hämta på: kan engageras att hjälpa till i trafikräkningar, hastighetsmätningar och utvärdering av aktiviteter. Trafikfrågor kan även lyftas i skolans kontakt med föräldrarna, exempelvis genom att vara en stående punkt på agendan vid föräldramöten. På så sätt blir trafiken en naturlig fråga inför varje termin. ANSVAR: Utbildningsförvaltningen och skola föreslås ansvara för att utveckla arbetssätt i samarbete med pedagoger och utbildningsförvaltningen. Trafikkontoret stöttar och ger verktyg. STATUS: Flera skolor har integrerat trafikfrågor i undervisningen. ÅTGÄRD 2E: TA FRAM SKOLRESEPLANER En skolreseplan fungerar som ett långsiktigt verktyg för bestående beteendeförändringar som tydliggör barnens roll som trafikanter. Planen har som mål att minska bilskjutsande samt få kontinuitet i arbete med hållbara transporter. Planen ska innehålla en beskrivning av skolan, kartläggning av dagens resvanor (res- och HANDLINGSPLAN / 36

276 färdmedelsanalys), konkreta och tidsatta förslag på fysiska och beteendepåverkande åtgärder för ett hållbart och hälsosamt resande samt vem som ansvarar för genomförande av föreslagna åtgärder. Skolresplanen erbjuds som verktyg till skolor för att själv arbeta med frågan. ANSVAR: Trafikkontoret tillhanddahåller material för skolreseplan. Skola och föräldraförening väljer att arbeta med skolreseplan för sin skola. STATUS: En mall för hur skolreseplaner ska se ut har tagits fram. JAG SKULLE VILJA TA MIG TILL SKOLAN MED PORTAL. PORTAL ÄR NÄR MAN GÅR IGENOM EN VATTENVÄGG OCH KOMMER UT GENOM EN ANNAN ALI, 11 ÅR. MIN SKOLVÄG SKA VARA RAK OCH INTE SÅ SVÄNGIG MORVARID, 9 ÅR ÅTGÄRD 2F: ANVÄNDA UNGAS KOMPETENS OCH IDÉER PÅ ETT AKTIVT OCH STRUKTURERAT SÄTT Barnens perspektiv är en viktig utgångspunkt vid planering. När barn och unga är delaktiga i beslutsprocesser framkommer nya dimensioner. Det leder till ett bredare och bättre beslutsunderlag och därmed en ökad kvalitet i besluten. Stadens förvaltningar ska engagera barn och unga i stadens utveckling genom att involvera dem i olika projekt och uppmuntra dem att vara delaktiga. ANSVAR: Trafikkontoret har ansvar för barns delaktighet i beslut gällande skolvägarna i de prioriterade skolorna kontoret arbetar med. Alla förvaltningar ska uppmärksamma barns behov vad gäller fysiska miljöer där barn vistas. STATUS: Trafikkontoret engagerar elever exempelvis genom att ordna gåturer, ge dem i uppdrag att jobba med smarta transporter samt involvera dem i arbetet med trafikräkning och hastighetsmätningar i de prioriterade skolorna. BETEENDEPÅVERKANDE AKTIVITETER FÖR ATT FÖRÄNDRA OCH FÖRBÄTTRA RESANDET Gåturer med elever. Skolutmaning Gå och cykla till skolan. Bilfria veckor på våren och på hösten. Introducerar konceptet Vandrande/cyklande skolbuss. Cykelskola för sexåringar. Cykelaktivitetsvecka eller cykeldag: föreläsninngar, verkstad, pimp my bike, hinderbana, säkerhetskontroll etc. Cykelträning med teknikbana där barnen kan träna balans och manövrering. Kan anpassas utifrån olika kunskapsnivåer och åldrar. Jorden runt på 80 dagar eller Först till månen - gång och cykeltävling mellan skolans klasser eller olika skolor. Hastighetsmätningar. Checkpoints och elektroniska RFID-chip på cyklar: exempel från Danmark där checkpoints placerats på säkra skolvägar och vid skolans entré. Street smart: unga utformar sin skolväg för att underlätta aktiv transport i samarbete med kommun och polis. HANDLINGSPLAN / 37

277 REMISSFRÅGA: VAD KAN DIN FÖRVALTNING BIDRA MED? MÅL 3 SKAPA ETT STADSGEMENSAMT SYNSÄTT I ARBETET SOM PÅVERKAR SKOLVÄGARNA Stockholms stads förvaltningar ska arbeta tillsammans för att säkerställa säkra och trygga skolvägar inom Stockholm vilket är ett viktigt steg mot ökad helhetssyn på barn och ungas trygga uppväxtmiljö. För att forma ett gemensamt synsätt krävs forum där frågor rörande detta lyfts samt uttalade rutiner i planeringsprocessen. ÅTGÄRD 3A: UTÖKA SAMARBETET MED BERÖRDA FÖRVALTNINGAR Arbetet med skolornas trafikmiljöer och elevernas resor samordnas av trafikkontoret. För att hela staden ska kunna vara delaktig krävs dialog och samsyn mellan stadens olika förvaltningar och med de enskilda skolorna. Kontinuerliga möten med berörda förvaltningar ska hållas för att samarbeten och informationsutbyte ska komma till stånd. Frågor som kräver samarbete och gemensam syn på barnens resor till och från skolan är bland annat arbete med bygglov samt placering av skolor, skolgårdars utformning, planering av den fysiska miljön i exploateringsprojekt etcetera. ANSVAR: Trafikkontoret, exploateringskontoret, stadsbyggnads kontoret, utbildningsförvaltningen, idrottsförvaltningen, miljöförvaltningen och SISAB. ÅTGÄRD 3 B: GENOMFÖR DIALOG MELLAN BERÖRDA FÖRVALTNINGAR TIDIGT I PROCESSER Den ökande befolkningen i Stockholm samt målet om nya bostäder till år 2030 kommer att medföra en kraftig ökning av antalet skolbarn. Till år 2040 beräknas behovet uppgå till cirka 50 nya grundskolor. Stadens förvaltningar har uppmärksammat behovet av en mer långsiktig skolplanering, vikten av att ha ett områdesperspektiv samt att alla berörda ska vara med tidigt i processen. Samarbete, dialog och förståelse mellan förvaltningarna krävs i planeringsprocesserna. Kontinuerlig information mellan förvaltningarna om kommande projekt är nödvändigt. En rutin bör utformas för vilka frågor som bör vara återkommande vid större projekt. ANSVAR: Exploaterings kontoret, stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret och utbildningsförvaltningen har ett gemensamt ansvar. Frågan ska integreras i den ordinarie exploateringsprocessen. STATUS: Arbetet med säkra och trygga skolvägar är i nuläget inte systematiskt organiserat vid arbete i tidiga skeden. STATUS: I nuläget finns ett nätverk för samarbete för skolor och förskolor där vissa av de berörda förvaltningarna ingår. JAG VILL ATT DET SKA FINNAS EN SKATEBOARD- OCH SPARKCYKELRAMP PÅ VÄG TILL SKOLAN MARAL, 11 ÅR JAG TYCKER OM ATT ÅKA SPARK- CYKEL NÄR MINA FÖRÄLDRAR CYKLAR MALEK, 8 ÅR HANDLINGSPLAN / 38

278 ÅTGÄRD 3C: SPRID RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER OCH UTFORMNING VID STADENS SKOLOR En viktig del vid planering och ombyggnad av stadsmiljöer är att ha tydliga riktlinjer för stöd i arbetet med säkra och trygga skolvägar. Tillämpning av dessa skapar goda förutsättningar för säkra, trygga och tillgängliga skolvägar, vilka är viktiga aspekter för människors val av färdmedel. ANSVAR: Trafikkontoret har huvudansvaret för att sprida riktlinjerna samt uppdatera dessa vid behov. STATUS: Riktlinjer för åtgärder och utformning vid stadens skolor har tagits fram och stämts av med berörda förvaltningar. Dessa redovisas i kapitel 5. HANDLINGSPLAN / 39 HANDLINGSPLAN / 39

279 HANDLINGSPLAN / 40

280 5. RIKTLINJER FÖR ÖKAD TRAFIK SÄKERHET

281 RIKTLINJER Riktlinjer för åtgärder och utormning vid stadens skolor har tagits fram gemensamt av berörda förvaltningar. Riktlinjerna är et stöd för framtida planering och ombyggnad av trafkmiljöer runt skolor samt vid bedömning av hur säkra och trygga de befntliga skolvägarna är. PLACERING Trafiksäkerhetsfrågorna behöver finnas med i ett tidigt skede för att uppmärksamma trafikstrategiska frågor vid placering av nya samt provisoriska skolor. Dessa riktlinjer avser framförallt nybyggnad av skolor. Skolan bör placeras med god tillgänglighet i området för att skapa förutsättningar för så korta avstånd som möjligt för de boende i området. Skolan bör placeras vid lokalgator och inte vid huvudgator. Skolans huvudentré bör inte riktas mot en huvudgata. Skolan bör vara placerad i närheten av service och andra målpunkter. Detta gör att hämtning och lämning ska kunna kombineras med andra ärenden och därmed minska antalet resor. Skolan bör ha en kollektivtrafikhållplats i närheten för att underlätta för föräldrar att fortsätta sin arbetsresa med kollektivtrafik. Varken permanenta eller tillfälliga skolor bör placeras i industrimiljöer. Skolgården bör vara lokaliserad så att barn inte behöver korsa gator för lek utomhus. GÅNGVÄGAR För att öka andelen som tar sig till skolan till fots är det viktigt att miljön är inbjudande och väl belyst, gångbanorna har tillräcklig bredd, att separering från bilar och cyklister är tydlig samt att säkerheten är god. Faktorer som påverkar tryggheten och säkerheten för gående är även separeringsform och fordonens hastighet. Säkra gångvägar bör leda hela vägen fram till skolan. Gångvägarna ska vara dimensionerade efter antalet gående. Gångvägar till och från skolan bör vara väl upplysta och vegetationen röjd för god sikt och ökad trygghet. Möblering i gatumiljön bör ske på ett sådant sätt att den upplevs attraktiv och inte skymmer sikten Gångvägarna bör vara inbjudande och trevliga. Gångvägarna bör vara orienterbara och överblickbara för att göra det lätt att förstå vart gångstråken leder och vilka målpunkter som finns längs vägen. Trygghetsaspekter bör alltid uppmärksammas vid åtgärder i gångvägnätet samt vid drift och underhåll av gångvägar runt skolor. Gångvägar till och från skolan bör prioriteras vid vinterväghållning. Bredden på gångbanan bör vara minst 2,5 meter för att kunna snöröjas och sandsopas effektivt. För ytterligare information om gångvägar hänvisas till Stockholm stads Gångplan. CYKELVÄGAR I arbetet med säkra och trygga skolvägar är det viktigt att skilja på gångtrafik och cykeltrafik då dessa trafikslag har olika förutsättningar och kräver olika trafiksäkerhetsåtgärder. De krav som ställs för att en skolväg ska vara säker för cykling är höga. En cykelväg anses säker för barn om den går längs en gata där hastigheten inte överstiger 30 km/tim. Vid högre hastigheter bör det finnas cykelbana eller ett på annat sätt fysiskt åtskilt cykelstråk. Säkra cykelvägar bör leda hela vägen fram till skolan/cykelparkering. Cykelvägar till och från skolan bör vara väl upplysta och vegetationen röjd för god sikt och ökad trygghet. Möblering i gatumiljön bör ske på ett sådant sätt att den upplevs attraktiv och inte skymmer sikten. Cykelvägar till och från skolan bör ha hög prioritet vid vinterväghållning. Bredden på cykelbanan ska vara minst 2,5 meter för att kunna snöröjas och sandsopas effektivt. Om avståndet mellan skolan och ett utpekat cykelpendlingsstråk är 300 meter eller kortare bör ett cykelstråk finnas mellan skolan och pendlingsstråket. RIKTLINJER / 42

282 Där det är lämpligt kan lånecyklar övervägas i skolans närhet för att underlätta föräldrarnas fortsatta färd med cykel till arbetet/kollektivtrafik. Cykelvägar bör vara orienterbara och överblickbara för att göra det lätt att förstå vart cykelstråken leder och vilka målpunkter som finns längs vägen. Trafikkontoret rekommenderar att barn tidigast från årskurs 4 får cykla på egen hand, om trafikmiljön tillåter. För ytterligare information om cykelvägar hänvisas till Stockholm stads Cykelplan. HÅLLPLATSER Säkert utformade hållplatser samt säkra gångvägar som binder samman hållplatsen och skolan är en förutsättning för att barn ska kunna ta sig säkert till och från skolan med kollektivtrafik. Vid busshållplatser sker de flesta olyckorna i samband med att barn springer ut framför eller bakom bussen. Säkra gångvägar bör finnas mellan skola och närmaste kollektivtrafikhållplats. Plattformen bör vara tillräckligt bred för att barn inte ska riskera att falla ned på gatan. På platser där gångbanan är smal bör klackhållplatser övervägas för att ge större hållplatsutrymme. Timglashållplatser kan övervägas om fordonsflödet inte överstiger 4000 fordon per dygn. Hållplatsen bör vara försedd med god belysning. På platser där barn genar över vägen bör räcken övervägas. Vid hållplatser som nyttjas av många skolbarn bör högsta tillåtna hastighet vara 30 km/tim förbi hållplatsen. I de fall mitthållplatser förekommer bör räcke placeras i hållplatsens bakkant (mot bilkörfält). Det ska ej vara möjligt att klättra på, över eller under. ÖVERGÅNGSSTÄLLEN Forskning visar att markerade övergångsställen utan andra åtgärder, exempelvis gupp, leder till en ökning av antalet olyckor både för fotgängare och för motorfordon. Övergångsställen ska därför inte anläggas eller behållas enbart av trafiksäkerhetsskäl. Övergångsställen är främst en åtgärd för att öka framkomligheten för fotgängare, inte för att öka trafiksäkerheten. För barn är de dock viktiga för tryggheten. För att skapa säkerhet krävs en fysisk utformning som reducerar biltrafikens hastighet till max 30 km/tim. Övergångsställe bör anläggas om antalet barn som går utan förälder eller personer med funktionsnedsättning är fler än 25 stycken under den dimensionerande timmen (då det är mest trafik på dygnet) samt om antalet fordon är större än 200 fordon per dimensionerande timme. Övergångsställen bör vara placerade där barnen behöver korsa gatan. Övergångsställen i skolornas närhet som används av många barn bör vara hastighetssäkrade genom upphöjning för att säkerställa att fordonen passerar i max 30 km/tim. Övergångsställen bör vara utformade enligt RIKTLINJER / 43

283 Stockholmsmodellen, det vill säga anpassade för personer med funktionsnedsättning. Förlängd gröntid kan övervägas vid signalreglerade övergångsställen där antalet barn och/eller personer med funktionsnedsättning är stort. Övergångsställen bör belysas i enlighet med Stockholm stads riktlinjer för att uppfylla krav på trafiksäkerhet och en tillgänglig miljö. HASTIGHETER Barn har större möjlighet att bedöma trafikens hastighet och eventuella risker om gatans hastighetsbegränsning ej överskrider 30 km/tim. Dessutom har en person 90 % chans att överleva vid en kollision med en bil vid 30 km/tim. Bilarnas hastighet ska vara max 30 km/tim utanför skolans huvudentré. Detta uppfylls inte enbart genom skyltning, utan kräver även en utformning som gör att högre hastigheter inte uppnås. Viktiga gång- och cykelpassager runt skolan bör vara hastighetssäkrade till 30 km/tim eller lägre. Gång- och cykelpassager till närmaste hållplats för kollektivtrafik bör vara hastighetssäkrade till 30 km/tim. Komplettera 30-skyltning med målning i gatan, såsom 30 eller SKOLA. Vid cykelpendlingsstråk nära skolor bör barns närvaro i området tydliggöras. Överväg om det är möjligt att införa gångfartsområde eller helt bilfria zoner intill skolan (läs mer i Gågata, gångfartsområde och shared space som trafikkontoret tagit fram som stöd för när dessa kan tillämpas). VÄGMÄRKEN OCH SKYLTAR Platser där barn ofta korsar gatan kan uppmärk sammas med skyltning. Varningsmärken bör inte användas för ofta då riskerna istället kan öka där de verkligen behövs. Vägmärke Varning för barn kan placeras i anslutning till skolans entré med tilläggsskylt SKOLA. Många vägar utgör skolvägar. Skyltning om SKOLA samt SKOLVÄG måste ske med måtta för att respekten för dem inte ska urholkas. För att uppmärksamma bilisterna på att de passerar en skola kan skyltar med skolans namn sättas upp på byggnaden eller väl synligt vid vägen. PARKERING OCH ANGÖRING Hur många bil- och cykelparkeringar som behövs avgörs från fall till fall. Generellt är trafiken i området direkt kopplat till mängden parkeringar - ju fler parkeringar desto mer trafik. Cykelparkering bör finnas vid alla skolor och även möjliggöra parkering av cykelkärror, sparkcyklar med mera. Antalet cykelparkeringar kan variera mellan 30 till 70 per 100 elever beroende på skolans placering och elevernas ålder. Temporär/ flexibel parkering kan iordningställas sommartid. Cykelparkering ska inrymmas på skolans fastighet. Cykelparkeringen bör placeras nära skolans entréer och utformas så att de är trygga och attraktiva att använda för både elever, anställda och föräldrar. Om det är nödvändigt att placera cykelparkeringen med avstånd från entrén är det viktigt att göra den attraktiv, till exempel med väderskydd. Cykelställen ska möjliggöra ramlåsning. Framhjulsställ är inte att rekommendera. Placera eventuell bilparkering på skolans fastighet långt ifrån barnens vistelseytor. Parkeringsförbud bör gälla i direkt anslutning till skolan. Parkering för personer med funktionsnedsättning ska möjliggöras i anslutning till skolan. Enligt Stockholms stads riktlinjer får parkeringen ligga som mest 10 meter från huvudentré. AVLÄMNINGSPLATSER För att avlasta området närmast skolan och bidra till en bättre närmiljö för alla bör avlämningsplatser och lämpliga promenadstråk från respektive plats identifieras. Det är viktigt att skjutsning med bil sker utan att försämra trafiksäkerheten och tryggheten för de som går, cyklar eller åker kollektivt till och från skolan. Avlämningsplatser bör identifieras på minst meters avstånd från skolan, från vilka barnen kan ta sig till skolan på säkra gångstråk. Identifiera befintliga parkeringsplatser i närområdet vilka kan användas som avlämningsplatser. Samnyttjande med butiksparkeringar bör övervägas eftersom skolor och butiker har beläggningstoppar vid olika tillfällen under dygnet. Genom att samnyttja parkering med kringliggande verksamheter krävs inga ytterligare hårdgjorda trafikytor. RIKTLINJER / 44

284 Lämpliga gatuparkeringsplatser i närområdet kan skyltas om till korttidsparkering så att föräldrar kan parkera bilen och sedan följa sitt barn till skolan. Se över möjligheten att införa stoppförbud intill skolan. LEVERANSER Skolor alstrar ett antal transporter dagligen med leveranser av mat och material. Varumottagning och sophantering bör vara fysiskt åtskilda från barnens vistelseytor. Utforma lastplatsen så att fordon inte behöver backa. Vid backning finns risk att backa på barn som leker på skolans område. SIKT Barn är kortare än vuxna och blir lätt skymda bakom bilar, buskar och snövallar. Sikt behandlas även under avsnittet för Drift och underhåll. Utforma angöringsplatser och parkering så att fordonsförare har god sikt och inte behöver backa. Vid dålig sikt finns risk att skada barn som är på väg till eller från skolan. DRIFT OCH UNDERHÅLL God snöröjning och isbekämpning är en förutsättning för att öka andelen gående och cyklister även vintertid. Halkbekämpning och renhållning är viktiga aspekter för säkra och attraktiva skolvägar. Buskar bör hållas klippta på ett sådant sätt att de inte skymmer sikten för barn som använder vägen som skolväg eller barnens egen sikt. På viktiga skolstråk bör snön forslas bort då höga snövallar skymmer barnen och begränsar barnens sikt. Sandupptagning och grovsopning bör prioirteras på viktiga skolstråk. TILLFÄLLIGA ÅTGÄRDER Enkla och tillfälliga åtgärder kan genomföras i väntan på den permanenta utformningen och projekteringen. Gummigupp, provisoriska gupp som fästes i körbanan under snöfri säsong. Provisorisk avsmalning med betongpollare och reflexer. Digitala skyltar som blinkar DU KÖR FÖR FORT om bilisterna överskrider skyltad hastighet. Rumble strips på körbanan för att uppmana bilister att sänka farten. Målning, som till exempel spärrmålning (kexmålning), för att ge intryck av en smalare körbana. RIKTLINJER / 45

285 INSPIRATION OCH GODA EXEMPEL/ 46

286 6. INSPIRATION OCH GODA EXEMPEL

287 SMARTA TRANSPORTER Trafikkontoret involverar barn och unga i skapandet av idéer om hur trafiken och miljön kan utvecklas på ett positivt sätt. Unga i Stockholms stad får i uppdrag att utveckla lösningar som kan öka effektiviteten i transportsystemet, minska trängseln och minska onödiga resor och miljöpåverkan. Pedagoger inspirerar i sin tur sina elever till forskning, reflektion och debatt kring olika individers och gruppers förväntningar på stadens transportsystem. INSPIRATIONSPLATS Klastorpskolan i Stockholm har lyckats integrera trafikfrågor i den ordinarie undervisningen. På Klastorpsskolans Inspirationsplats Ämnesintegrerad undervisning bjuder skolan in alla intresserade pedagoger i Stockholms stad för att berätta om framgångsfaktorer, och har utelektioner när det gäller trafikundervisning. Konkret och kreativt lärande har utvecklat ett starkt intresse för trafik bland eleverna. Skolan medverkar bland annat i skolutmaningen Gå och cykla till skolan, trafikkontorets utmaning Smarta transporter, Reflexambassadörer och aktiviteten Cykling för 6-åringar. Undervisning där ämnen som språk, teknik, bild, samhälle, NO och matematik integreras intresserar även pedagoger utanför Sverige. Skolan har besökts av pedagoger från Danmark, Norge, Lettland, Singapore och Australien ( SKOLRESEPLANER I STORBRITANNIEN I Storbritannien är det möjligt för alla stadsdelar att söka pengar för att göra en så kallad skolreseplan. Planen klargör vilka problem och hinder som finns gällande de resor som görs till- och från skolan och innehåller en strategi för att minska problemen och skapa bättre förutsättningar för ett hållbart och hälsosamt resande. Planen innehåller en beskrivning av skolan, en kartläggning av hur resorna till och från skolan ser ut idag, syfte och mål med att skapa skolreseplanen samt konkreta och tidsatta förslag på åtgärder. Även i Sverige börjar skolreseplaner bli vanliga, exempelvis i Stockholm, Huddinge kommun och Norrköpings kommun. ( se/bo-miljo/trafik/trafik/skolresplan-for-tryggare-/). SKOLOR MED DIFFERENTIERADE STARTTIDER Genom att styra vilken tid barn börjar inom en skolas olika klasser, alternativt mellan några intilliggande skolor, kan rusningstopparna fördelas över morgonen och på så vis göra skolans närmiljö mer trafiksäker med mindre mängd trafik som ska till skolan under samma tidsintervall. Detta genomförs bland annat i Tyresö kommun. KARTOR ÖVER SÄKRA SKOLVÄGAR Under en gemensam webbportal samlas kartor med säkra skolvägar i North Dakota and Northwest Minnesota. På kartorna märks bland annat bra övergångsställen ut. ( SafeRoutes2SchoolMaps14.htm ) SKOLE CYKLINGS HÅNDBOG Danmarks cykelförbund har en handbok för cykellek som kan laddas ner på cykelleg.dk. Handboken beskriver olika lekar som ger träning för olika åldrar och kan användas för inspiration för samtliga aktörer. IDEELLA TRAFIKVAKTER I Idaho finns volontärer som hjälper barn ur bilar och ser till att lämningen sker på ett visst ställe samt att barnen kommer säkert in i skolan. ( gov/bike_ped/sr2s/casestudies/hailey.html). NÄR VI FICK TEMAT ATT JOBBA MED SMARTA TRANSPORTER FRÅN TRAFIKKONTORET ÖPPNADES EN VÄRLD AV MÖJLIGHETER ATT LÄRA SIG OM TRAFIK, OM TRAFIKTEKNIK, SMARTARE SÄTT ATT FÄRDAS, EGNA VAL OCH HÅLLBAR UTVECKLING. KLASSEN SAMLADE HUNDRATALS ARTIKLAR SOM HAR MED TRAFIK ATT GÖRA OCH GENOMFÖRDE 84 INTERVJUER FÖR ATT TA REDA PÅ HUR MAN UPPFATTAR TRAFIKEN I STADEN, HUR MAN TAR SIG TILL SKOLA OCH JOBB, HUR ELEVERNA SKULLE KUNNA BIDRA TILL ÖKAD SÄKERHET OCH TRYGGHET. MÅNGA UPPLEVDE SITT UPPDRAG SOM SIN ROLIGASTE LEKTION PÅ LÄNGE LILI KAPPER, PEDAGOG INSPIRATION OCH GODA EXEMPEL/ 48

288 TRAFIKEN I SKOLAN Trafiken i skolan är en webbplats som drivs av NTF och är en satsning som bidrar till att integrera trafiken i det vanliga skolarbetet. Webbplatsen vänder sig huvudsakligen till lärare och samlar dels fakta som kan användas i undervisningen men även tips på metoder och verktyg ( GEMENSAMT NÄTVERK FÖR SÄKRA SKOLVÄGAR I USA och Canada finns ett etablerat program som drivs av COAST (Coalition for sustainable transportation) och heter Safe Routes to School, SR2S. Inom nätverket delas idéer och erfarenheter vad gäller kampanjer och åtgärder. ( org/safe-routes-to-school/). BILFRITT ÅRET RUNT På Smedslättsskolan jobbar skolan och föräldraföreningen aktivt för en tryggare och säkrare trafikmiljö med målsättningen att alla ska ta sig till skolan bilfritt året runt. Skolans fokus är kunskap, trygghet, trivsel, hälsa och rörelseglädje vilket även knyter an till läroplanen. Andra skolor i området hämtar inspiration från Smedslättsskolans arbete. Inför höstterminen är det viktigt att så tidigt som möjligt börja med en bilfri period, förslagsvis september, där alla utmanas att gå eller cykla till skolan. Därefter startar kampanjen Vi går hela året. Då uppmärksammas budskapet exempelvis med flyers och banderroller vid skolan samt på hemsidan. En bit in på vårterminen genomförs samma kampanj en gång till. Under kampanjerna arrangeras även aktiviteter såsom cykeluppvisningar och cykelreparationer. Information om Vandrande Skolbussar och avlämningsplatser sprids även till föräldrar vid skolstarter och öppet hus. Resultatet har varit mycket positivt med märkbart färre bilar närmast skolan. Många upplever miljön som säkrare och tryggare än tidigare. I samband med de bilfria veckorna diskuteras även trafikfrågor i de lägre årskurserna. KLIMATMATCHEN Idrott är Sveriges största folkrörelse. Det leder till många resor till och från träningar och matcher varje vecka. För att uppmärksamma hur lagets resvanor kan göra skillnad för klimatet genomför Stockholms stad Klimatmatchen. Detta är ett viktigt initiativ för att motivera till att välja andra sätt att resa än med bil. I Klimatmatchen tävlar idrottande barn och unga i åldern år. Det lag som varit bäst på att ta sig klimatsmart till träning och hemmamatcher under en månad kan vinna priser till lagkassan. (www. stockholm.se/klimatmatchen) INSPIRATION OCH GODA EXEMPEL / 49

289 PÅ EGNA BEN På egna ben är en utmaning för elever i årskurs 4 6 som handlar om att ta sig till skolan genom att cykla, gå eller åka kollektivt och skippa de ofta korta bilresorna. Utmaningen arrangeras av Göteborgs trafikkontor och är uppbyggd som en spännande poängjakt där klassen engageras i att tävla om fina priser. Under de veckor som På egna ben pågår samlar eleverna samtidigt på sig mängder av värdefull kunskap genom övningar om miljö, hälsa och trafiksäkerhet. ( ENERGIFALLET Energifallet är Naturskyddsföreningens läromedel om energi och hållbar utveckling för årskurs F-9. Materialet är framtaget med lärarnas och elevernas behov i fokus och med tydliga kopplingar till läroplanen för grundskolan (Lgr11). Övningarna kan användas ämnesspecifikt och fristående eller som ämnesövergripande lektioner och temaarbeten. Se hur andra har jobbat i Klassens Energibok. Eleverna får bland annat uppleva energiomvandling, lära sig att upptäcka energitjuvar i skolbyggnaden, göra experiment som förenklar svåra energibegrepp, spana efter energi i skolans närområde och mycket mer. Syftet är ge eleverna insikter kring samband mellan livsstil och energianvändning, naturresurser och hållbar utveckling och förståelse för varför energi är en förutsättning för allt vi har omkring oss i våra dagliga liv.. ( energifallet) INSPIRATION OCH GODA EXEMPEL / 50

290 TRYGGHETSSKAPANDE LJUSDESIGN Genom design och belysning av utemiljöer kan trygga och roliga miljöer skapas. Bilderna är hämtade från ett projekt där Västerbron skulle göras om till en trevligare plats att vistas vid. Under arbetet bidrog förskolebarn i området med idéer och teckningar som de slutliga ljusprojektionerna baserades på. INSPIRATION OCH GODA EXEMPEL / 51

291 KÄLLOR / 52

292 7. KÄLLOR

293 KÄLLOR RAPPORTER Cyklistforbundet Danmark (2013). Skolecyklingshåndbog. Faskunger, J. (2008). Barns miljöer för fysisk aktivitet samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och rörelsefrihet hos barn och unga. FHI Markör (2000). Kartläggning av barns tillgänglighet till skolan, en kvantitativ studie. Markör (2001). Barns resvanor. Malmö stad (2010). Parkeringspolicy och Parkeringsnorm för bil, mc och cykel i Malmö. Pr 3087, Antagen: september Mogensen, K. (2009). Ulven kommer. Børns oplevelse af risiko Trafksikkerhed i børneperspektiv. Rådet for Sikker Trafk Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Spolander, K. (1985). Efekter av kampanjer, debatt och opinionsbildning?: Förändringar i föräldrarnas omsorg om barnens trafksäkerhet. Resultat från två rikstäckande undersökningar om barn i åldrarna VTI 296. Stockholms stad (2014). Samordnad grundskoleplanering i Stockholm Trafkverket (2012). Barns skolvägar. Dokumentnummer 2013:006. Trivector (2007). Barns och ungdomars resvanor - en resvaneundersökning bland 6-15 åringar i olika stora orter. Stockholms stad (2007). En god stad för barnet. ARTIKLAR Wann, J. P. et al. (2011). Reduced Sensitivity to Visual Looming Infates the Risk Posed by Speeding Vehicles When Children Try to Cross the Road. University of London. ( full.pdf+html) Vinther, D. (2012). Children who walk to school concentrate better. ( sciencenordic.com/children-who-walkschool-concentrate-better) Science Nordic, STATISTIK Björnstig, J. et al. (2011). Skademönster barn och ungdomar. Umeå universitet STRADA, Olycksstatistik Kommunala och fristående skolors placering samt elevers boendeadress läsår 14/15, Utbildningsförvaltningen 2015 Sveriges kommuner och Landsting, (2013). Varför skjutsar föräldrarna barnen till skolan? KÄLLOR / 54

294 STYRDOKUMENT STOCKHOLMS STAD Stockholms stad (2008). Trafksäkerhetsprogram för Stockholms stad Stockholms stad (2010). Promenadstaden översiktsplan för Stockholm. Stockholms stad (2012). Framkomlighetsstrategin Stockholms stad (2012). Cykelplan Stockholms stad (2013). Cykelparkeringsplan Stockholms stad (2014), Godsplan (arbetsdokument) Stockholms stad (2015), Gångplan (remisshandling) Stockholms stad (2015), Hastighetsplan (arbetsdokument) KÄLLOR / 55

295

296 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2 december Paragraf Diarienummer KS-2015/ Lantmäteriets rapport Förslag till normaltaxa för kommunala gatuavgifter svar på remiss från Näringsdepartementet Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet överlämnar ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande. Sammanfattning Näringsdepartementet, har remitterat Lantmäteriets rapport Förslag till normaltaxa för kommunala gatuavgifter till bl.a. Huddinge kommun. Lantmäteriet har på uppdrag av regeringen utformat ett förslag till normaltaxa för kommunala gatuavgifter. Aspekter som det tagits hänsyn till vid framtagandet av normaltaxan är: möjlig-görandet att dela in kommunen i fördelningsområden, förekomsten av olika markanvändningssätt, hantering av befintlig bebyggelse, typ av planläggning och att det kan finnas olika byggnadstekniska förutsättningar. Förvaltningen ställer sig negativ till förslaget, men förordar dock möjligheten att ha gatutaxa för områden som har homogena och likartade förhållanden i första hand områden som omvandlas från fritidshus till åretruntbebyggelse. Detta bör följa principerna i kommunens gatukostnadsreglemente. Det kommer enligt förvaltningen att vara mycket svårt och betungande att konstruera en kommunomfattande taxa. Det är nära nog omöjligt att tillskapa normal planutformning i Huddinges bebyggelsemiljöer och en gatutaxa som följer Lantmäteriets förslag. Förvaltningen anser att gator och allmänna anläggningar som blir följden av en exploatering i andra situationer än omvandlingsområden bör finansieras av exploatören. En överenskommelse nås bäst genom ett exploateringsavtal i det enskilda fallet. Överläggning I ärendet yttrar sig Malin Danielsson (L), Heléne Hill, samhällsbyggnadsdirektör, Jonas Pettersson, exploateringsingenjör, Lars Björkman (HP) och Emil Högberg (S). Härefter förklaras överläggningen avslutad.

297 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2 december Paragraf Diarienummer KS-2015/ Beslutet delges Näringsdepartementet

298 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (3) HANDLÄGGARE Jonas Pettersson Kommunstyrelsen REMISS: Lantmäteriets rapport Förslag till normaltaxa för kommunala gatuavgifter yttrande till Näringsdepartementet Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Huddinge kommun överlämnar yttrande till Näringsdepartementet i enlighet med bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 27 november 2015 Sammanfattning Näringsdepartementet, har remitterat Lantmäteriets rapport Förslag till normaltaxa för kommunala gatuavgifter till bl.a. Huddinge kommun. Lantmäteriet har på uppdrag av regeringen utformat ett förslag till normaltaxa för kommunala gatuavgifter. Aspekter som det tagits hänsyn till vid framtagandet av normaltaxan är: möjlig-görandet att dela in kommunen i fördelningsområden, förekomsten av olika markanvändningssätt, hantering av befintlig bebyggelse, typ av planläggning och att det kan finnas olika byggnadstekniska förutsättningar. Förvaltningen ställer sig negativ till förslaget, men förordar dock möjligheten att ha gatutaxa för områden som har homogena och likartade förhållanden i första hand områden som omvandlas från fritidshus till åretruntbebyggelse. Detta bör följa principerna i kommunens gatukostnadsreglemente. Det kommer enligt förvaltningen att vara mycket svårt och betungande att konstruera en kommunomfattande taxa. Det är nära nog omöjligt att tillskapa normal planutformning i Huddinges bebyggelsemiljöer och en gatutaxa som följer Lantmäteriets förslag. Förvaltningen anser att gator och allmänna anläggningar som blir följden av en exploatering i andra situationer än omvandlingsområden bör finansieras av exploatören. En överenskommelse nås bäst genom ett exploateringsavtal i det enskilda fallet. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

299 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (3) Beskrivning av ärendet Regeringskansliet, näringsdepartementet, har remitterat Lantmäteriets rapport Förslag till normaltaxa för kommunala gatuavgifter till bl.a. Huddinge kommun. Bakgrunden är lagrådsremissen Nya bestämmelser om gatukostnader (november 2013). Förslaget byggde på Plangenomförandekommitténs betänkande SOU 2012:91. Lagrådet anförde bl.a. att det var svårt att bedöma innebörden och konsekvenserna av regeringens förslag. Lantmäteriet fick mot denna bakgrund den 12 februari 2015 regeringens uppdrag att utarbeta ett förslag till normaltaxa för kommunala gatuavgifter samt att redovisa konsekvenserna. Det nu remitterade förslaget utgör Lantmäteriets redovisning av uppdraget. Remissvaret ska ha kommit in till näringsdepartementet senast den 25 november Förvaltningen har erhållit utsträckt remisstid till kommunstyrelsens sammanträde den 16 december. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ställer sig negativ till förslaget, men förordar dock möjligheten att ha gatutaxa för områden som har homogena och likartade förhållanden i första hand områden som omvandlas från fritidshus till åretruntbebyggelse. Detta bör följa principerna i kommunens gatukostnadsreglemente. Lantmäteriets taxeförslag behandlar alla byggnadstyper olika bostadsfastigheter och andra fastigheter för industri och arbetsplatser. Det kommer enligt förvaltningen att vara mycket svårt och betungande att konstruera en kommunomfattande taxa. Förvaltningen ställer sig således tveksam till förslaget att hela kommunen ska indelas i fördelningsområden. Det är nära nog omöjligt att tillskapa normal planutformning i Huddinges bebyggelsemiljöer och en gatutaxa som följer Lantmäteriets förslag. Förvaltningen anser att gator och allmänna anläggningar som blir följden av en exploatering i andra situationer än omvandlingsområden bör finansieras av exploatören, ett ansvar som kan uppstå såväl inom som utom det aktuella exploateringsområdet. En överenskommelse nås bäst genom ett exploateringsavtal i det enskilda fallet. Taxeförslaget har en långtgående betoning på rättvisekravet mellan olika fastighetsägare i ett område. Erfarenheten med Huddinges gatukostnadsreglemente visar på att detta är ett begränsat problem inom ett område. Däremot noteras att olikhet kan uppstå mellan olika omvandlingsområden beroende på plansituationer, bebyggelsetäthet och

300 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (3) byggnadstekniska förhållanden. En taxa för sådana delområden skulle kunna bidra till större rättvisa. Lantmäteriets förslag om en parameter som bygger på boarea avstyrks. Förvaltningens synpunkter på förslagen redovisas i yttrande Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Bilagor Bilaga 1: Yttrande Bilaga 2: Remissmissiv Bilaga 3: Lantmäteriets förslag till normaltaxa Jonas Pettersson Exploateringsingenjör Beslutet delges Näringsdepartementet

301 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2015/ (4) ERT DATUM ER REFERENS N 2015/6012/PUB Näringsdepartementet Lantmäteriets förslag till normaltaxa för kommunala gatuavgifter Sammanfattning Huddinge kommun ställer sig negativ till förslaget. Kommunen förordar dock möjligheten att ha gatutaxa för områden som har homogena och likartade förhållanden i första hand områden som omvandlas från fritidshus till åretruntbebyggelse. Detta bör följa principerna i kommunens gatukostnadsreglemente. Lantmäteriets taxeförslag behandlar alla byggnadstyper olika bostadsfastigheter och andra fastigheter för industri och arbetsplatser. Det kommer enligt kommunen att vara mycket svårt och betungande att konstruera en kommunomfattande taxa. Kommunen ställer sig således tveksam till förslaget att hela kommunen ska indelas i fördelningsområden. Det är nära nog omöjligt att tillskapa normal planutformning i Huddinges bebyggelsemiljöer och en gatutaxa som följer Lantmäteriets förslag. Huddinge kommun anser att gator och allmänna anläggningar som blir följden av en exploatering i andra situationer än omvandlingsområden bör finansieras av exploatören, ett ansvar som kan uppstå såväl inom som utom det aktuella exploateringsområdet. En överenskommelse nås bäst genom ett exploateringsavtal i det enskilda fallet. Taxeförslaget har en långtgående betoning på rättvisekravet mellan olika fastighetsägare i ett område. Erfarenheten med Huddinges gatukostnadsreglemente visar på att detta är ett begränsat problem inom ett område. Däremot noteras att olikhet kan uppstå mellan olika omvandlingsområden beroende på plansituationer, bebyggelsetäthet och byggnadstekniska förhållanden. En taxa för sådana delområden skulle kunna bidra till större rättvisa. Lantmäteriets förslag om en parameter som bygger på boarea avstyrks.. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

302 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2015/ (4) ERT DATUM ER REFERENS N 2015/6012/PUB Bakgrund Huddinge kommun består av en rad olika bebyggelsemiljöer och utgör en sammanhängande bebyggelsemiljö med ett stort inslag av enbostadshus. Bebyggelsen präglas av rollen som grannkommun till Stockholms stad. När det gäller ny bebyggelse som exploateringsprojekt i Huddinge har kommunen normalt slutit avtal med byggherrar i exploateringsavtal eller andra genomförandeavtal för anläggande och förbättring av gator och andra allmänna anläggningar. Denna finansieringsform förstärks av de ändringar som infördes i plan- och bygglagen den 1 januari Inom kommunen finns även ett stort antal fritidshusområden med hög andel, ca 50%, permanentboende: Det finns önskemål om planläggning för permanenthusbebyggelse och utbyggnad av vatten och avlopp. Med hänsyn till Huddinge kommuns storstadsnära läge kan det antas att andelen permanentboende kommer att öka i framtiden sådana områden. Mot bakgrund av det senare har Huddinge idag ett gatukostnadsreglemente som antogs den 5 november 2007 med senare justeringar av mindre art. Reglementet avser områden som saknar allmänt vatten- och avloppsnät och som har fritidshuskaraktär. Reglementet kan endast tillämpas när ny detaljplan upprättas och utbyggnad av gatunätet sker inom dessa områden. Gatukostnadsutredning upprättas samtidigt med planläggning och i reglementet finns regler om fördelningsgrunder och betalningsvillkor. En ojämlikhet med områdesvisa gatukostnadsutredningar ligger enligt vår uppfattning inte i första hand mellan olika fastighetsägare inom samma område utan kostnaderna mellan olika omvandlingsområden. Huddinge kommun har i sitt yttrande över utredningen SOU 2012:91 (Ett effektivare plangenomförande) ställt sig försiktigt positiv till ett taxebaserat system av bl.a. detta skäl. I yttrandet pekades dock på övergångsvis nya inte helt lätta frågeställningar att knäcka för att säkerställa en rättvis taxa. Allmänna synpunkter Lantmäteriets taxeförslag visar att kommunens farhågor i yttrandet över SOU 2012:91 är befogade. Förslaget med taxan behandlar alla byggnadstyper och lägger mycket stort fokus på rättviseaspekten. Det kommer att vara mycket svårt och betungande att i Huddinges blandade bebyggelse konstruera en kommunomfattande taxa; även med flera fördelningsområden. Huddinge kommun förordar möjligheten att ha gatutaxa för områden som har homogena och likartade förhållanden i första hand områden som omvandlas från fritidshus till åretruntbebyggelse enligt kommunen reglemente. Kommunen ställer sig negativ till förslaget att hela kommunen ska indelas i

303 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2015/ (4) ERT DATUM ER REFERENS N 2015/6012/PUB fördelningsområden. Det är nära nog omöjligt att tillskapa normal planutformning i Huddinges bebyggelsemiljöer och en gatutaxa som följer Lantmäteriets förslag. Kommunen anser att gator och allmänna anläggningar som blir följden av ett exploateringsprojekt bör finansieras av exploatören/fastighetsägaren, ett ansvar som kan uppstå såväl inom som utom det exploateringsområdet. En överenskommelse nås bäst genom ett exploateringsavtal i det enskilda fallet. Taxeförslaget har en långtgående betoning på rättvisekravet mellan olika fastighetsägare i ett område. Erfarenheten med Huddinges gatukostnadsreglemente visar på att detta är ett begränsat problem inom ett område. Däremot noteras att olikhet kan uppstå mellan olika omvandlingsområden beroende på plansituationer, bebyggelsetäthet och byggnadstekniska förhållanden. En taxa för sådana delområden skulle kunna bidra till större rättvisa. Specifika synpunkter på taxeförslaget Utöver vad som anförs ovan lämnas följande synpunkter på Lantmäteriets taxeförslag. Det initiala arbetet med att ta fram normal planutformning och i övrigt konstruera en gatutaxa gällande i hela kommunen ställer kommunen sig kritisk till. Det är administrativt betungande och innebär stora svårigheter uppnå kravet på både skälighet och rättvisa. Likheten är överdriven med VAtaxans utformning enlig lagen om allmänna vattentjänster. Kommunen kan förorda gatutaxa i s.k omvandlingsområden. I dessa ges en ny detaljplan och utbyggnad av allmänt VA-nät en stor värdeutveckling vare sig en fastighet är bebyggd eller inte. Kravet på rättsvisa mellan bebyggda och obebyggda fastigheter har kommunen löst genom att befintliga fastigheter vid tidpunkten för detaljplanens antagande dels ges en reduktion, dels genom generösa avbetalnings- och anståndsregler. Lantmäteriets förslag om en parameter med boarea avstyrks. Detta mot bakgrund av administrativa konsekvenser vid uttaxering och uppföljning. Hur ska t.ex. ökad boarea avseende Attefallsåtgärder behandlas i förhållande till taxan? Och stämmer det i så fall med syftet med reformen? Arbetet att följa upp och ajourhålla byggrättens utveckling kommer att bli omfattande. Ett successivt uttag av gatukostnader kommer att ske för samma fastigheter, vilket kan vara svårt att motivera för fastighetsägarna. Huddinge kommun förordar i så fall en mer schabloniserad modell motsvarande kommunens reglemente om befintliga och nya fastigheter i omvandlingsområden. Lantmäteriets taxeförslag kring skafttomter är svårförståelig. Värderingen av en skafttomt avgörs av marknaden på samma sätt som andra aspekter på

304 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2015/ (4) ERT DATUM ER REFERENS N 2015/6012/PUB tomten såsom topografi och grundläggningsförhållanden. Behov och nytta av gata är i princip lika stor för alla fastigheter. Daniel Dronjak Nordqvist Kommunstyrelsens ordförande

305 Dnr: / Förslag till normaltaxa för kommunala gatuavgifter Lantmäteriet Gävle BESÖKSADRESS Lantmäterigatan 2c, TELEFON E-POST INTERNET

306 LANTMÄTERIET Innehåll Sammanfattning 4 Bakgrund 6 Förfarandet med samverkan och samråd 6 Principer för förslag till normaltaxa för gatuavgifter 6 Promemorians upplägg 7 Del 1 Bakgrund och förutsättningar 8 Grunddokument som ska vara styrande för förslaget till taxeutformning 8 Grundförutsättningar 8 Grunderna för kommunens avgiftsuttag 8 Fördelar med en taxebaserad avgift 9 Aspekter att ta hänsyn till vid utformning av taxa 9 Del 2 Förslag till taxeutformning 11 Utformning av taxa 11 Huvudförslag 11 Kommentarer till paragraferna 19 Alternativt förslag 37 Kommentarer till paragraferna 42 Del 3 Konsekvensanalyser 44 Konsekvenser för kommunerna 44 Olika fastighetsägarkategorier 45 Fastigheter med olikartad tillåten markanvändning 46 Fastigheter med olikartad exploateringsgrad 46 Fastigheter som vid detaljplanens antagande var bebyggda 47 Fastigheter med olikartat planläggningssätt 48 Fastigheter med olikartad planutformning 49 Fastigheter med särskilda förhållanden som medför höga anläggningskostnader 49 Del 4 Test av olika taxekonstruktioner 51 Exempel 1A småhus Taxa Exempel 1B småhus Taxa Exempel 2A flerbostadshus Taxa Exempel 2B flerbostadshus Taxa (75)

307 LANTMÄTERIET Slutsatser test av taxekonstruktioner 67 Referenser 68 Bilaga 1 Sveriges Kommuner och Landstings skrivelse (deras dnr: 15/3704) 69 Bilaga 2 Principiell modell för arbetsgång vid framtagande av gatutaxa 71 Bilaga 3 Exempel på utformning av kommunala riktlinjer för gatustandard. Exemplet från Nacka kommun Riktlinjer för gatustandard i Nacka kommun 72 Bilaga 4 Exempel på utformning av kommunala riktlinjer för gatustandard. Exemplet från Nacka kommun Teknisk handbok 73 Bilaga 5 Exempel på utformning av kommunala riktlinjer för gatustandard. Exempel från Huddinge kommun Gatukostnadsreglemente för Huddinge kommun, Bilaga (75)

308 LANTMÄTERIET Sammanfattning Lantmäteriet har på uppdrag av regeringen utformat ett förslag till normaltaxa för kommunala gatuavgifter. I uppdraget har även ingått att utarbeta alternativa taxeförslag samt att redovisa konsekvenserna av förslagen. Uppdraget har genomförts i samverkan med Boverket och Sveriges Kommuner och Landsting. Samråd har skett med Ekonomistyrningsverket och Villaägarnas Riksförbund. Utgångspunkten för Lantmäteriets förslag har varit att normaltaxan ska klara av att balansera mellan huvudkraven på enkelhet och rättvisa. En komplicerad och administrativt betungande modell riskerar att inte komma att tillämpas. Detsamma gäller om modellen uppfattas som alltför schabloniserad med en kostnadsfördelning som inte upplevs som skälig och rättvis av fastighetsägarna. Det finns två viktiga grundförutsättningar som fått betydelse för utformningen av normaltaxan. Den första är att normaltaxan enbart ska avse en anläggningsavgift. Den andra är att bebyggda fastigheter ska undantas från avgiftsskyldighet om inte byggrätten utökas. Aspekter som det tagits hänsyn till vid framtagandet av normaltaxan är: möjliggörandet att dela in kommunen i fördelningsområden, förekomsten av olika markanvändningssätt, hantering av befintlig bebyggelse, typ av planläggning och att det kan finnas olika byggnadstekniska förutsättningar. Lantmäteriets konkreta förslag till utformning av normaltaxa för kommunala gatuavgifter bygger i stor utsträckning på principerna för Svenskt Vattens förslag till VA-taxa i P96, september Gatuavgifterna ska täcka kommunens kostnader för anläggande och förbättring av gator samt andra allmänna anläggningar. Förslaget till normaltaxa bygger på att kostnaderna tas fram och bedöms för planområden med normal planutformning och normal standard enligt de riktlinjer som varje kommun måste ta fram. En uppdelning på olika markanvändning och kategorier av bebyggelse (bostadsfastighet småhus respektive flerbostadshus, annan fastighet, verksamhetsfastighet) har ansetts nödvändig för att det finns kostnadsskillnader kopplade till planutformning, standard på gator och andra anläggningar samt för själva utbyggnaden. Det senare kan även hanteras med indelning i flera fördelningsområden. Huvudförslaget till normaltaxa utgår från en tredelad taxa uppbyggd kring tre avgiftsparametrar (grundavgift, tomtarealavgift och boareaavgift/lägenhetsavgift/bruttoareaavgift). Om det finns avvikelser på gator och andra allmänna anläggningar från de kommunala riktlinjerna inom delområdet (t.ex. planutformning, gatubredd, förekomst av trottoar, förekomst av lekplatser i området, om gator och gång- och cykelvägar har belysning, gatubeläggning samt matarled som delas av och försörjer även andra planområden) tas hänsyn till detta genom att avgiften multipliceras med en framtagen faktor. På samma sätt beaktas om avvikande förutsättningar råder för anläggande av gator och andra allmänna anläggningar inom delområdena (t.ex. på grund av hög andel berg). Om det inom det detaljplaneområde där fastigheten är belägen finns befintliga gator eller andra anläggningar som är till nytta vid anläggandet av de nya gatorna, ska avgiften multipliceras med en faktor som motsvarar de minskade kostnaderna. 4(75)

309 LANTMÄTERIET I de fall en fastighet ingår i ett storkvarter eller i en gemensamhetsanläggning fördelas grundavgiften mellan samtliga de fastigheter som ingår i storkvarteret/gemensamhetsanläggningen. Faktorer som multipliceras med avgiften används även för fastigheter som är utformade med ett så kallat skaft på kvartersmark och har utfart mot gata. Slutligen reduceras gatuavgiften med en faktor om det finns detaljplaner med delat huvudmannaskap för de allmänna anläggningarna. Rekommendationer för avgiftsskyldighet, betalning och tvist har tagits med i taxeförslagen. En konsekvensanalys har gjorts för olika intressenter och för fastigheter med olika förutsättningar. För kommunerna krävs det initialt en stor arbetsinsats för att konstruera en taxa för gatuavgifter. På sikt kommer dock en tillämpning att medföra bland annat en förenklad och snabbare planprocess. Det kan finnas en risk att kommuner prioriterar ned utbyggnad i områden med befintlig bebyggelse då dessa fastigheter till största delen är undantagna från avgiftsskyldighet. Incitamenten för kostnadseffektivitet kan påverkas om möjligheterna för fastighetsägarna att påverka och ifrågasätta kommunens kostnader inom varje specifikt detaljplaneområde försvinner. Sammantaget bedöms de totala kostnaderna minska eftersom hela den ibland tungrodda processen med gatukostnadsutredningar försvinner. För olika fastighetsägarekategorier kommer taxeutformningen vara neutral då kostnaderna styrs av den typ av planområde som är typiskt för den specifika fastighetstypen. Taxeförslagen tar hänsyn till fastigheter med olikartad tillåten markanvändning. En uppdelning på fyra olika kategorier av bebyggelsetyper med normal planutformning för just den typen av bebyggelse, gör att olika kostnadsunderlag beaktas beroende på t.ex. olika behov av markareal och att olika bebyggelsekategorier alstrar olika mycket trafikströmmar. Olikartad exploateringsgrad kommer att beaktas i taxeförslagen genom avgiftsparmetrar för skillnader i storlek, t.ex. boarea, bruttoarea och antalet lägenheter. Bebyggda fastigheter som har tillgång till fungerande utfart ska inte betala gatuavgift om en ny detaljplan med kommunalt huvudmannaskap antas. Gatuavgift ska endast betalas om byggrätten utökas och först när den tas i anspråk. Det finns fastigheter med olikartat planläggningssätt, fastigheter med olikartad planutformning och fastigheter med särskilda förhållanden som medför höga anläggningskostnader. Dessa olikheter och avvikelser har beaktats i konstruktionen av taxeförslagen. Tester av olika taxeförslag visar på vilka olika resultat som kan uppnås med olika fördelning med hjälp av de tre huvudsakliga avgiftsparametrar som används i modellerna. Känslighetsanalyser visar på de olika utfall som kan uppnås med olika taxekonstruktioner. En skälig och rättvis fördelning mellan olika fastighetstyper, bebyggelsetyper etc. är möjlig att åstadkomma med de förslag som presenteras. 5(75)

310 LANTMÄTERIET Bakgrund Regeringen har gett Lantmäteriet i uppdrag att utforma ett förslag till normaltaxa för kommunala gatuavgifter 1. Förslaget ska bygga på det förslag till gatuavgifter som redovisats i lagrådsremissen Nya bestämmelser om gatukostnader 2 samt Lagrådets yttrande den 20 november Uppdraget innebär vidare att utarbeta alternativa taxeförslag samt redovisa konsekvenserna av förslagen. Uppdraget ska genomföras i nära samverkan med Boverket och Sveriges kommuner och Landsting samt efter samråd med Ekonomistyrningsverket och Villaägarnas Riksförbund. Uppdraget ska redovisas senast den 15 augusti Förfarandet med samverkan och samråd Lantmäteriet har i arbetet med att utarbeta förslag till normaltaxa för gatuavgifter samverkat med Boverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Samråd har skett med Ekonomistyrningsverket och Villaägarnas Riksförbund. Samverkan har skett genom föredragning av förslaget under arbetets gång samt inhämtande av synpunkter från berörda organisationer. När det gäller SKL har de även lämnat ett yttrande som beskriver hur de ser på det förslag till normaltaxa som Lantmäteriet presenterat. I bilaga 1 finns deras skrivelse. När det gäller Boverket har vi haft underhandskontakter med dem under arbetets gång. Ekonomistyrningsverket har bidragit med synpunkter på förslaget och Villaägarnas Riksförbund har deltagit i ett möte där huvuddragen i förslaget presenterats. Även Thomas Kalbro, professor i fastighetsvetenskap vid KTH, har gett råd och varit behjälplig i modellfrågor under arbetets gång. Principer för förslag till normaltaxa för gatuavgifter Lantmäteriets utgångspunkt för arbetet med själva förslaget till normaltaxa för gatuavgifter har varit att ta fram en modell som klarar att balansera mellan huvudkraven på enkelhet och rättvisa. Normaltaxan för gatuavgifter ska vara tillräckligt enkel att tillämpa samtidigt som den ska ge en skälig och rättvis fördelning av kostnaderna mellan fastigheterna. Det bör i detta sammanhang poängteras att det normalt finns en inneboende motsättning mellan enkelhet och rättvisa som kan vara svår att hantera. En komplicerad och administrativt betungande modell riskerar att inte komma att tillämpas och samma sak gäller om modellen uppfattas som alltför schabloniserad, där kostnaderna fördelas efter grunder som inte upplevs som skäliga och rättvisa av fastighetsägarna. 1 Regeringsbeslut , N2015/1512/PUB 2 Dnr S2013/7787/PBB 6(75)

311 LANTMÄTERIET Promemorians upplägg I Del 1 redovisas bakgrund till och de förutsättningar som är styrande för utformning av förslagen till normaltaxor för kommunala gatuavgifter. I Del 2 redovisas två förslag till utformning av normaltaxa. Vidare redovisas kommentarer till paragraferna i taxeförslagen. Del 3 innehåller konsekvensanalyser av de olika taxeförslagen. I Del 4 redovisas tester av olika taxekonstruktioner. 7(75)

312 LANTMÄTERIET Del 1 Bakgrund och förutsättningar Grunddokument som ska vara styrande för förslaget till taxeutformning Under årens lopp har ett antal statliga utredningar m.m. behandlat frågan om utformning av taxa för gatuavgifter. Enligt regeringsuppdraget ska vissa av dessa dokument vara vägledande vid utformning av förslaget till normaltaxa. Dessa är: - Regeringens proposition (1980/81:165) om ändring i byggnadslagen (1947:385), bilaga 4 - Va-taxans utformning enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster i Svenskt Vattens publikation VAV P96 VA-taxa - Plangenomförandeutredningens betänkande Ett effektivare plangenomförande, SOU 2012:91. I första hand bilaga 4 och 5 - Lagrådsremissen Nya bestämmelser om gatukostnader, 7 november Lagrådets yttrande den 20 november 2013 Grundförutsättningar En taxa för kommunala gatuavgifter har diskuterats länge. Ett flertal förslag till utformning av taxa har tagits fram under årens lopp. Det nu aktuella förslaget utgår från två viktiga grundförutsättningar som ska vara styrande för utformning av normaltaxan. Dessa är: - Normaltaxan ska enbart avse anläggningsavgift. Det innebär att kostnader för drift- och underhåll av de kommunala gatorna ska finansieras på annat sätt, d.v.s. via kommunalskatten - Bebyggda fastigheter ska undantas från avgiftsskyldighet. Dock ska en redan bebyggd fastighet som utnyttjar en i detaljplan utökad byggrätt kunna påföras avgift Grunderna för kommunens avgiftsuttag För att en kommun ska kunna ta ut gatuavgifter ska: - Kommunen antagit en taxa för gatuavgifter - Kommunen vara huvudman för allmänna anläggningar i detaljplan - Kommunen i egenskap av huvudman ha skyldighet att anlägga eller förbättra gata eller annan allmän plats inom detaljplaneområdet - Anläggningarna avse områdets lokala behov av gator, grönområden, lekplatser etc. - Gatuavgiften inte få vara högre än som svarar mot kommunens kostnader (totala anskaffningsutgifter) över tiden för dessa åtgärder 8(75)

313 LANTMÄTERIET Fördelar med en taxebaserad avgift Att införa ett taxesystem för gatukostnader skulle medföra flera positiva effekter. Det skulle: - Väsentligt förenkla systemet med gatukostnadsersättningar - Skapa större rättvisa för fastighetsägarna inom kommunen (dels inom detaljplaneområdet dels mellan olika detaljplaneområden) - Öka förutsägbarheten för berörda fastighetsägare - Enklare att förstå, både för kommunen och fastighetsägarkollektivet - Enklare att tillämpa, både för kommunen och fastighetsägarkollektivet - Planprocessen förenklas - Planprocessen sker på ett snabbare sätt - Vidmakthålla hög kunskapsnivå inom kommunen I konsekvensanalyserna utvärderas förslagen till taxeutformning med hänsyn till de förväntade effekterna. Aspekter att ta hänsyn till vid utformning av taxa I lagrådsremissen beskrivs ett antal aspekter som särskilt ska beaktas vid utformning av förslag till normaltaxa för gatuavgifter. Indelning i flera fördelningsområden Taxan ska möjliggöra att, under vissa förutsättningar, dela in kommunen i flera fördelningsområden. Det kan t.ex. bero på att: - Markanvändningen är olika inom olika områden, sättet att planlägga skiljer sig åt samt förekomsten av befintlig bebyggelse varierar - Kostnaderna för anläggandet av gator och andra allmänna platser varierar inom kommunen vilket dels kan bero på markförhållanden, t.ex. förekomsten av berg som kräver sprängning eller att markförhållanden är dåliga vilket kräver pålning och utfyllnad - Standarden på de anläggningar som utförs kan skilja sig åt, t.ex. mellan centralort och perifera orter Hänsynstagande till olika markanvändning Hänsyn ska tas till (tillåten) markanvändning enligt detaljplan och till bebyggelsetyp. De bebyggelsekategorier som exemplifieras i Boverkets handböcker är bland annat småhus (friliggande, par-, kedje- och radhus), flerbostadshus, kontor, handel och industri. Taxan för gatuavgifter bör därför beakta: - Att olika bebyggelsekategorier alstrar olika trafikströmmar - Att olika typer av bostäder tar i anspråk olika mycket markareal för gator och andra allmänna platser - Skillnaden mellan bostäder och handel/industri/kontor/allmänna anläggningar (t.ex. skolor) 9(75)

314 LANTMÄTERIET Hänsynstagande till befintlig bebyggelse m.m. Som redan behandlats under förutsättningar ovan ska bebyggda fastigheter undantas från avgiftsskyldighet om inte byggrätten utökas. Det innebär att en byggd fastighet som har en befintlig fungerande utfart inte ska betala ny avgift. Detta gäller såväl bostads- som näringsfastigheter. Utökas byggrätten genom detaljplanen ska ny avgift betalas för den utökade byggrätten när denna tas i anspråk och om taxan är utformad så att möjlighet till detta medges. Hänsyn till sättet att planlägga Lagrådsremissen tar frågor som har att göra med sättet att planlägga och att dessa förhållanden ska beaktas i taxan. Det är: - Fastigheter som ingår i gemensamhetsanläggningar - Att vissa fastigheters behov av utfart tillgodoses genom ett tomtskaft på kvartersmark - Olika typer av bostäder (fastigheter) tar i anspråk olika mycket markareal för gator och allmänna platser (se också under Hänsynstagande till olika markanvändning) - Olika typer av planeringssituationer, d.v.s. planering för nyexploatering eller planering för förnyelse/omvandling - Olika huvudmän för olika allmänna platser inom detaljplanen Hänsynstagande till byggnadstekniska förutsättningar m.m. Med hänsyn till byggnadstekniska förutsättningar avses: - Kostnaderna för ordnande av allmänna platser är avsevärt högre inom vissa områden. T.ex. kan det bero på behovet av sprängningsarbeten på grund av bergförekomst eller fördyrade grundläggningskostnader på grund av vattensjukt eller lerbemängt område (jämför med motivet för indelning i flera fördelningsområden) - Att vissa anläggningar utförs med högre standard än normalt - Särskild utformning av anläggningarna inom området Detta kan jämföras med va-taxan där det i vissa fall förekommer särtaxor för en viss fastighet eller för ett visst område. Det ska då tydligt anges under vilka förutsättningar som denna avvikelse får göras. Ett förbehåll är att kostnaderna i beaktansvärd omfattning skiljer sig från vad som är normalt. 10(75)

315 LANTMÄTERIET Del 2 Förslag till taxeutformning Utformning av taxa Utformningen av taxan bygger i stor utsträckning på förslaget till Svenskt Vattens förslag till VA-taxa i P96, september Det finns många likheter med förutsättningarna i va-området men samtidigt finns stora skillnader som måste beaktas. I det följande beskrivs ett huvudförslag till utformning av taxa för gatuavgifter samt ett alternativ/kompletterande utformning. Huvudförslag Taxa för kommuns gatuavgifter inom detaljplanelagda områden med kommunalt huvudmannaskap Taxan är antagen av kommunfullmäktige den ALLMÄNT 1 För att täcka kommunens nödvändiga kostnader för anläggande och förbättring av gator och andra allmänna platser för områdets lokala behov i detaljplanelagda områden med kommunalt huvudmannaskap ska ägare av fastighet (inom kvartersmark) i sådana områden betala gatuavgift enligt denna taxa. Med kostnader avses: - planering och projektering av gator och andra anläggningar - inlösen av mark och fastighetsbildningsåtgärder - anläggande och förbättring av gator, gc-vägar, lekplatser, parker, grönområden, belysning m.m. inklusive åtgärder för avvattning av dessa Med anläggande och förbättring avses: - med anläggande avses byggande av nya gator och anläggningar - med förbättring avses standardhöjande åtgärder på befintliga gator/vägar och anläggningar Med gator och andra allmänna platser avses: - anläggande av gator och andra anläggningar inom detaljplanelagda områden enligt kommunens riktlinjer för gatustandard Med för områdets lokala behov avses: - lokalgator och andra anläggningar som tillgodoser ett visst områdes behov av gator och anläggningar Med ägare av fastighet avses: - vid tidpunkt för avgiftsskyldighetens inträde lagfaren ägare av fastigheten 11(75)

316 LANTMÄTERIET 2 Taxan får bestämmas utifrån faktiska kostnader för utförande av anläggningar inom planområden med normal planutformning och normal standard på anläggningarna (kommunala riktlinjer). Gatuavgiften får inte vara högre än som svarar mot kommunens kostnader över tiden för dessa åtgärder. Saknas kostnadsuppgifter från faktiskt utförda anläggningar får taxan bestämmas med hjälp av bedömda kostnader vid motsvarande förutsättningar. Med normal planutformning inom fördelningsområde 1 avses för: - Småhusområden: Typ av bebyggelse, antal bostäder, gatuföring och gatulängd, typ och antal av andra anläggningar, m.m. - Flerbostadshusområden: - Områden med annan fastighet: - Verksamhetsområden: Med normal standard på anläggningar inom fördelningsområde 1 avses för: - Småhusområden: Matarled bredd X m, lokalgata bredd Y m, belagd slityta, ensidig trottoar, gatubelysning, lekplats inom X00 m från fastighet, anordning för avrinning av vatten med uppsamlingsbrunnar. - Flerbostadshusområden:... - Områden med annan fastighet:... - Verksamhetsområden: Motsvarande beskrivning av normal planutformning och normal standard på anläggningarna för fördelningsområde 2 X är: Som ovan 3 Gatuavgift får tas ut av fastighet inom kvartersmark med, enligt detaljplan, tilllåten markanvändning för Bostadsfastighet - småhus - friliggande småhus, parhus, kedjehus och radhus Bostadsfastighet - flerbostadshus - flerbostadshus Annan fastighet - handel och - kontor - centrumanläggningar - vårdanläggningar - tillfällig vistelse (hotell) - besöksanläggningar (t.ex. kultur-, religiösa, idrotts- och sportanläggningar, campingplatser) - skola (fritidshem, förskola, skola etc.) Verksamhetsfastighet - industri - verksamheter (drivmedelsförsäljning, service, lager och liknade) - tekniska och andra anläggningar 12(75)

317 LANTMÄTERIET 4 Gatuavgift enligt 6, 8, 10 och 12 får tas ut av fastighet som vid tidpunkten för detaljplanens antagande var obebyggd. Med obebyggd fastighet avses fastighet som saknar byggnad för enligt detaljplanen avsett ändamål. Gatuavgift får tas ut av bebyggd fastighet som tar i anspråk en i detaljplan outnyttjad byggrätt. Med bebyggd fastighet avses fastighet som är bebyggd med byggnad som överensstämmer med avsett ändamål enligt detaljplan. Arean av ianspråktagen outnyttjad byggrätt beräknas som skillnaden mellan total boarea enligt bygglovet och boarean på befintlig byggnad. Arean på befintlig byggnad utgörs av den faktiska boarean beräknad enligt svensk standard nr Area och volym för husbyggnader Terminologi och mätregler, SS 21054: Kommunen delas in i..y.. fördelningsområden. - Inom område 1 utgör avgiften 100 % av de i 6, 8, 10 och 12 angivna beloppen - Inom område 2 utgör avgiften X0 % av de i 6, 8, 10 och 12 angivna beloppen - Inom område 3 utgör avgiften Y0 % av de i 6, 8, 10 och 12 angivna beloppen - Osv. Avgränsningen av fördelningsområdena framgår av karta i bilaga..y.. TAXA Bostadsfastighet småhus 6 En obebyggd Bostadsfastighet småhus ska erlägga: a) En grundavgift per fastighet om kronor b) En avgift baserad på m 2 tomtareal om kronor... c) En avgift baserad på m 2 boarea (BOA) om kronor... Antalet grundavgifter utgår från antalet möjliga tomtplatser enligt detaljplanens bestämmelser. Tomtarealen beräknas som fastighetens areal enligt fastighetsregistret. Om tomtarealen avviker från normaltomtens areal ska fastighetens areal begränsas nedåt till halva normaltomtens areal och uppåt till dubbla normaltomtens areal. Normaltomtens areal definieras i kommunens riktlinjer för respektive fördelningsområde. Boarean beräknas enligt beviljat bygglov. 13(75)

318 LANTMÄTERIET 7 En bebyggd Bostadsfastighet småhus, som enligt detaljplanens bestämmelser har respektive inte har möjlighet att avstycka tomter, ska om boarean utökas erlägga: a) En avgift baserad på utökad boarea enligt beviljat bygglov (eller bygganmälan) En bebyggd Bostadsfastighet småhus, som enligt detaljplanens bestämmelser har möjlighet att avstycka tomter, ska erlägga: b) En grundavgift per möjlig tomt om kronor c) En avgift baserad på m 2 tomtareal på den (de) möjliga tomten (-erna) om kronor d) En avgift baserad på m 2 boarea (BOA) på den (de) möjliga tomten (-erna) om kronor TAXA Bostadsfastighet flerbostadshus 8 En obebyggd Bostadsfastighet flerbostadshus ska erlägga: a) En grundavgift per fastighet om kronor b) En avgift baserad på m 2 tomtarea om kronor c) En avgift per lägenhet om kronor Tomtarealen beräknas som fastighetens areal enligt fastighetsregistret. Om tomtarealen avviker från det normala och det är uppenbart att hela fastighetens tomtareal inte kan utnyttjas för sitt ändamål kan arealen begränsas. Bedöms från fall till fall. Antal lägenheter beräknas enligt beviljat bygglov. 9 En bebyggd Bostadsfastighet flerbostadshus ska om fler lägenheter tillkommer erlägga: a) En avgift för varje tillkommande lägenhet enligt beviljat bygglov (eller bygganmälan) 14(75)

319 LANTMÄTERIET TAXA Annan fastighet 10 En obebyggd Annan fastighet ska erlägga: a) En grundavgift per fastighet om kronor... b) En avgift baserad på m 2 tomtareal om kronor... c) En avgift baserad på m 2 bruttoarea (BTA) om kronor... Tomtarealen beräknas som fastighetens areal enligt fastighetsregistret. Om tomtarealen avviker från det normala och det är uppenbart att hela fastighetens tomtareal inte kan utnyttjas för sitt ändamål kan arealen begränsas. Bedöms från fall till fall. Byggnadens (-ernas) bruttoarea beräknas enligt beviljat bygglov. 11 En bebyggd Annan fastighet ska om byggnadens (-ernas) area utökas erlägga: a) En avgift baserad på utökad bruttoarea enligt beviljat bygglov (eller bygganmälan) TAXA Verksamhetsfastighet 12 En obebyggd Verksamhetsfastighet ska erlägga: a) En grundavgift per fastighet om kronor b) En avgift baserad på kvadratmeter tomtareal om kronor c) En avgift baserad på m 2 bruttoarea (BTA) om kronor Tomtarealen beräknas som fastighetens areal enligt fastighetsregistret. Om tomtarealen avviker från det normala och det är uppenbart att hela fastighetens tomtareal inte kan utnyttjas för sitt ändamål kan arealen begränsas. Bedöms från fall till fall Byggnadens (-ernas) bruttoarea beräknas enligt beviljat bygglov. 13 En bebyggd Verksamhetsfastighet ska om byggnadens (-ernas) area utökas erlägga: a) En avgift baserad på utökad bruttoarea enligt beviljat bygglov (eller bygganmälan) 15(75)

320 LANTMÄTERIET AVVIKELSER 14 Avgifterna i 6, 8, 10 och 12 utgår från en normal planutformning och standard på gator och andra allmänna anläggningar, kommunala riktlinjer, för respektive markanvändningsslag och fördelningsområde. Om gator och andra allmänna anläggningar avviker från kommunala riktlinjer ska gatuavgiften ta hänsyn till detta. De förhållanden som beaktas är: - Gatubredd - Förekomst av trottoar - Förekomst av lekplats i området - Om gator och gc-vägar har belysning - Gatubeläggning, asfalt eller grus - Matarled som delas av och försörjer även andra detaljplaneområden Faktorerna för de avvikande förhållandena är: - Gatan bredare än 1,5 meter jämfört med kommunala riktlinjer, faktor 1,X - Osv. 15 Inom följande delområden inom fördelningsområde 1 multipliceras avgiften med en faktor 1,X. Syftet är att ta hänsyn till avvikande förutsättningar för anläggande av gator och andra allmänna anläggningar inom delområdena. Avgränsningen av delområdena framgår av karta i bilaga Z. - Inom område A multipliceras avgiften med faktorn 1,X beroende på avvikande anläggningskostnader på grund av hög andel berg - Inom område B multipliceras avgiften med faktorn 1,Y beroende på avvikande anläggningskostnader på grund av komplicerade och fördyrande grundläggningsförhållanden - Inom område C multipliceras avgiften med faktorn 1,Z beroende på avvikande anläggningskostnader på grund av mycket komplicerade och avsevärt fördyrande grundläggningsförhållanden - Osv. Inom följande delområden inom fördelningsområde 2 (etc.) 16 Om det inom det detaljplaneområde där fastigheten är belägen finns befintliga gator eller andra anläggningar som är till nytta vid anläggandet av de nya gatorna och andra anläggningarna ska avgiften multipliceras med en faktor som motsvarar den minskade anläggningskostnad som beror på att de befintliga anläggningarna kan nyttjas. - Vid breddning av befintlig gata med <1 meter multipliceras avgiften med 0,X. - Vid breddning av befintlig gata med 1-2 meter multipliceras avgiften med 0,Y. - Vid breddning av befintlig gata med > 2 meter multipliceras avgiften med 0,Z. 16(75)

321 LANTMÄTERIET - Beläggs en befintlig grusbelagd gata med asfalt multipliceras avgiften med 0,X. - Om en befintlig gata förs med belysning multipliceras avgiften med 0,Y. - Tillkommer en ny lekplats inom Y00 meter från fastigheten multipliceras avgiften med 0,Z. Utförs flera åtgärder summeras faktorerna för respektive åtgärd varefter de multipliceras med avgiften. 17 Är fastigheten utformad med ett s.k. skaft på kvartersmark för utfart mot gata ska avgiften multipliceras med - 0,X om skaftet är meter - 0,Y om skaftet är längre än 30 meter 18 Inom detaljplaner med delat huvudmannaskap för de allmänna anläggningarna ska gatuavgiften enbart avse de anläggningar som har kommunalt huvudmannaskap. Det innebär att avgiften multipliceras med - 0,X om det kommunala huvudmannaskapet avser enbart gator - 0,Y om det kommunala huvudmannaskapet avser enbart gc-vägar, lekplatser och andra allmänna anläggningar 19 Ingår fastigheten i ett storkvarter eller i en gemensamhetsanläggning fördelas grundavgiften mellan de fastigheter som ingår i storkvarteret/gemensamhetsanläggningen med 1/(antalet fastigheter som ingår i storkvarteret/gemensamhetsanläggningen) per fastighet. AVGIFTSSKYLDIGHET, BETALNING OCH TVIST 20 Gatuavgift ska beräknas enligt taxa som gäller vid den tidpunkt när avgiftsskyldigheten inträder. För obebyggd fastighet inträder avgiftsskyldigheten för grundavgift och tomtarealavgift när gatan och andra allmänna platser blivit utförda och kan användas för fastigheten på avsett sätt samt att fastighetsägaren informerats om detta. För obebyggd fastighet inträder avgiftsskyldighet för boareaavgift, lägenhetsavgift eller bruttoareaavgift när bygglov beviljats. För bebyggd fastighet som enligt detaljplanens bestämmelser inte har möjlighet att avstycka tomt(-er) och som har tillgång till utfart när detaljplanen antas inträder avgiftsskyldigheten när bygglov för utökad boarea beviljats eller, för en motsvarande åtgärd som kräver anmälan, när startbesked beviljats. Förutsättningen är att gatan och andra allmänna platser kan användas för fastigheten på avsett sätt samt att fastighetsägaren informerats om detta. För bebyggd fastighet som enligt detaljplanens bestämmelser har möjlighet att stycka av en eller flera tomter och som har tillgång till utfart när detaljplanen antas inträder avgiftsskyldigheten för grundavgift och avgift för tomtareal på 17(75)

322 LANTMÄTERIET möjligt avstyckningsbara tomter när planen antagits och vunnit laga kraft. Avgiftsskyldighet för utökad boarea på den bebyggda delen och boarea på de(-n) avstyckade tomt(-erna) inträder när bygglov enligt detaljplan beviljats eller, för en motsvarande åtgärd som kräver anmälan, när startbesked beviljats. Förutsättningen är att gatan och andra allmänna platser kan användas för fastigheten på avsett sätt. 21 Betalning av gatuavgift ska ske när kommunen begär det. Betalning ska ske senast xx dagar efter fakturadatum. Efter ansökan från fastighetsägaren kan i vissa fall betalningsskyldigheten fullgöras genom avbetalning om betalningsskyldigheten är betungande för fastighetsägaren med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft eller andra omständigheter och om fastighetsägaren ställer godtagbar säkerhet. Ansökan om avbetalning ska vara kommunen tillhanda senast den dag som angetts som förfallodag för fakturan. Säkerheten ska inges till kommunen senast xx dagar efter förfallodagen. Avbetalning ska ske med minst en tiondel årligen. På obetalt belopp som inte har förfallit till betalning ska ränta enligt 5 räntelagen (1975:635) betalas från den dag då den första inbetalningen ska ske. På obetalt belopp som har förfallit till betalning ska ränta enligt 6 räntelagen (1975:635) betalas från förfallodagen. Betalningsvillkoren ska jämkas om de är allt för betungande för fastighetsägaren. Om fastigheten byter ägare är den nye ägaren betalningsskyldig i samma omfattning som den tidigare ägaren var. För belopp som förfallit till betalning före tillträdesdagen svarar den tidigare ägaren. 22 Tvist mellan kommunen och fastighetsägare om gatuavgift prövas av markoch miljödomstolen i I sådant mål ska lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar tillämpas. 18(75)

323 LANTMÄTERIET Kommentarer till paragraferna 1 Portalparagraf Kommunens skyldighet att ansvara för utbyggnaden (och driften) av gator och andra anläggningar inom allmän platsmark i detaljplaner med kommunalt huvudmannaskap är reglerad i plan- och bygglagen (PBL kap ). Det innebär att kommunen har rätt att av ägare till fastighet inom detaljplanelagt område med kommunalt huvudmannaskap ta ut avgift för täckande av kostnaden för anläggande och förbättring av gator inom området. Reglerna i PBL är utformade så att kommunen har möjlighet (men inte skyldighet) att tillämpa reglerna om gatutaxa. Väljer kommunen att avstå från denna möjlighet finansieras utbyggnad och förbättring av gator inom detaljplaneområden via kommunalskatten. En taxa för kommunala gatuavgifter ska antas av kommunstyrelsen/kommunfullmäktige (ks/kf). Rätten att tillämpa taxan är kopplad till att detaljplanen antas efter det att taxan har antagits i ks/kf. Med kostnader avses: - Planering och projektering av gator och andra anläggningar - Inlösen av mark och fastighetsbildningsåtgärder - Anläggande och förbättring av gator, gc-vägar, lekplatser, parker, grönområden, belysning m.m. inklusive åtgärder för avvattning av dess Förutom kostnader för planering och projektering kan kostnader för grundundersökningar, arkeologiska undersökningar, miljöundersökningar etc. ingå i kostnadsunderlaget Avser kostnader för inköp av mark som ska utgöra allmän plats i detaljplanen. Även kostnader för fastighetsbildningsåtgärder får ingå. Förutom kostnader för själva utförandet kan kostnader för åtgärder som bullerdämpning samt sanering ingå i kostnadsunderlaget. Med anläggande och förbättring avses: Gatutaxan avser dels anläggande av nya gator och andra allmänna anläggningar inom detaljplaneområden dels förbättring av gator i områden med befintliga vägar/gator. Anläggande avser byggande av helt nya gator och anläggningar med förbättring avser upprustning av befintliga gator och anläggningar vid en samtidig samt ny detaljplaneläggning av området. Med gator och andra allmänna platser avses: Se ovan under Med kostnader avses. 19(75)

324 LANTMÄTERIET Med områdets lokala behov avses: De gator och andra allmänna anläggningar som utgör kostnadsunderlaget för gatuavgiften ska avse de lokala gator och anläggningar som är till nytta för fastigheterna inom området. Det innebär att genomfartsgator och liknande gator (kommunövergripande anläggningar/generalplaneanläggningar) inte får finansieras via gatuavgifter. Det finns naturligtvis en gråzon mellan vad som kan betraktas som en lokal områdesgata och vad som är en kommunövergripande gata. I denna gråzon finns gator av typen matarleder, d.v.s. gator som ligger utanför det egentliga detaljplaneområdet och som kan vara gemensamma för två eller flera detaljplaneområden. I förarbeten till förslaget om gatutaxa anges att gator av typen matarleder kan ingå i kostnadsunderlaget för gatuavgiften. Detta avgörs i kommunernas definition av normal planutformning för respektive fastighetstyp. Med ägare av fastighet avses: Med ägare av fastighet avses den som enligt fastighetsregistret är lagfaren ägare av fastigheten. Ägare till fastigheter upplåtna med tomträtt är kommunen. 2 Faktiska eller bedömda kostnader, normal planutformning, normal standard på anläggningar (kommunala riktlinjer) samt exempel på arbetsgång vid framtagande av gatutaxa Faktiska eller bedömda kostnader Förutsättningarna för att kunna bedöma kostnaderna för utbyggnad av gator och andra allmänna platser torde skilja sig betydligt mellan olika kommuner. I t.ex. kommuner i eller i närheten av storstadsområdena sker en fortlöpande exploatering i ny- eller omvandlingsområden. Kunskapsnivån inom dessa kommuner vad avser bedömning av kostnader för gatuutbyggnad m.m. är hög medan i kommuner med få utbyggnadsområden är kunskapsnivån låg. Kostnaderna kan bedömas på flera sätt. Antingen kan kostnaderna bedömas med hjälp av uppräknade erfarenhetstal från tidigare gjorda exploateringar under de senaste fem till tio åren eller utifrån bedömda kostnader för utbyggnad av allmänna anläggningar i framtida planerade områden. Finns inga sådana framtida planer kan kostnaderna bedömas med hjälp av t.ex. erfarenhetstal från andra kommuner med liknande geografiska förutsättningar. I många fall torde kostnaderna kunna bedömas utifrån en sammanvägning av olika erfarenhetstal och bedömningar av kostnaderna i framtida exploateringar. Normal planutformning De föreslagna avgiftsnivåerna i gatutaxan utgår från en normal planutformning inom detaljplaneområden för olika typ av markanvändning. Det innebär att kommunen för varje fördelningsområde inventerar och tar fram en normalplan för: 20(75)

325 LANTMÄTERIET - Områden med bostadshus - småhus - Områden med bostadshus - flerbostadshus - Områden med annan fastighet, kontor, skolor, handel etc. - Områden med verksamheter För t.ex. områden med småhus innebär det - Beräkning av antalet småhus av olika typ (friliggande småhus, parhus, kedjehus och radhus). En normal plan innehåller t.ex. 20 friliggande 10 kedjehus och radhus samt 4 parhus - Beräkning av normal tomtmarksareal i kvadratmeter för respektive småhustyp (friliggande småhus, parhus, kedjehus och radhus) - Beräkning av storleken i kvadratmeter boarea för typhuset inom varje småhustyp (friliggande småhus, parhus, kedjehus och radhus) - Beräkning av längden gata (av olika typ) - Beräkning av antal lekplatser, mängden grönområde, matarleder m.m. Standard på anläggningar (kommunala riktlinjer) Kommunen ska fastställa en normalstandard på anläggningar för varje kategori av fastigheter inom varje fördelningsområde. Det innebär att kommunen tar fram kommunala riktlinjer för - Områden med bostadshus - småhus - Områden med bostadshus - flerbostadshus - Områden med annan fastighet, kontor, skolor, handel etc. - Områden med verksamheter De kommunala riktlinjerna ska innehålla en beskrivning av normal standard på gator och andra anläggningar. Det innebär t.ex. - Gatubredd på olika typer av gata - Förekomst av trottoar - Ytbeläggning, asfalt eller grus - Typ av avvattning (öppet dike eller dagvattenbrunnar) - Gatubredd på gång- och cykelvägar - Förekomst och typ av belysning samt avstånd mellan stolpar - Lekplatsers storlek och utformning - Iordningsställande av grönområden - Förekomst av matarleder Exempel på detta är att en normalsektion och standard för en bostadsgata/ lokalgata definieras, t.ex. - Vägområde 10 meter - Gatubredd 5,5 meter (intervallet 5,0 6,0 meter), ingen trottoar - Belagd med asfalt av typen ABT 16 - Avvattning genom dike - Belysning, stolpavstånd 40 meter 21(75)

326 LANTMÄTERIET Exempel på arbetsgång vid framtagande av taxa Ett exempel på arbetsgång vid taxeutformning redovisas nedan. Den principiella utformningen visas i Bilaga 2. 1) Ta fram normalplaner för olika typ av markanvändning Att ta fram en normalplan för t.ex. ett småhusområde innebär att bestämma hur ett typiskt planområde inom fördelningsområdet är utformat. De faktorer som är styrande för utformningen är - typ av småhus inom planområdet - antal småhus av respektive typ (friliggande småhus, parhus, kedjehus och radhus) - den genomsnittliga tomtarealen i kvadratmeter för varje typ av småhus - det typiska husets storlek i kvadratmeter boarea för varje typ av småhus - typ av gata och andra allmänna anläggningar inom planområdet - längden gata och mängden lekplatser, grönområden etc. inom planområdet En normalplan tas fram för varje fastighetstyp och för varje fördelningsområde. I många fall torde det normala planområdet för en viss fastighetstyp vara lika inom flera fördelningsområden. Exempel på normalplan för småhusområdet kan se ut på följande sätt: 2) Ta fram kommunala riktlinjer för allmänna anläggningar inom detaljplaneområden Kommunen tar fram kommunala riktlinjer för gator och andra allmänna anläggningar inom detaljplaneområden. Riktlinjerna beskriver hur gator och andra allmänna anläggningar av olika typ ska utformas med avseende på standard och uppbyggnad. Se exempel i Bilaga 3 och 4 från Nacka kommun och Bilaga 5 från Huddinge kommun. Riktlinjerna kan avse ett eller flera fördelningsområden. Skiljer sig standard och utformning av gator mellan olika fördelningsområden tas riktlinjer fram för var och ett av fördelningsområdena. 3) Bedöma normala kostnader för anläggningar Kommunen inventerar de detaljplaneområden som kommunen genomfört under de senaste fem till tio åren. Kostnaderna för allmänna anläggningar inom detaljplaneområdena tas fram och justeras (räknas om) med hänsyn till kostnadsutvecklingen och anges i dagens penningvärde. Kostnaderna preciseras och redovisas för 22(75)

327 LANTMÄTERIET olika typer av anläggningar och med notering om standard på dessa. I de fall där kostnaderna inte är preciserade på olika typer av anläggningar görs en uppdelning utifrån erfarenhetstal/skälighetsbedömning så att kostnaderna redovisas för t.ex. kvadratmeter eller löpmeter nyanlagd gata, viss typ av lekplats etc. Kostnaderna relateras också till de kostnadspåverkande förutsättningarna i varje specifikt fall. Det innebär att faktorer noteras som påverkat kostnaden i såväl höjande som sänkande riktning. Kostnaderna ska med andra ord relateras till normala exploateringsförutsättningar för fördelningsområdet. I det fall kommunen inte genomfört någon exploatering för utbyggnad av gator i ett detaljplaneområde under de senaste åren kan kommunen göra jämförelser med andra aktörer. Med hjälp av t.ex. erfarenheter (nyckeltal) från andra kommuner, exploatörer/byggföretag eller sammanställningar som Sveriges Kommuner och Landsting låtit utföra görs bedömningar av vad en utbyggnad av gator och andra allmänna anläggningar skulle kosta inom kommunen. 4) Beräkna totalkostnaden för normalplaneområdet Resultatet av kostnadsbedömningarna ska sedan matchas mot kommunens riktlinjer för standard på anläggningar inom normalplaneområdet. Beräkningsmässigt innebär det att de totala kostnaderna sammanställs för utbyggnad av gator och andra allmänna anläggningar inom normalplaneområdet för respektive av de fyra bebyggelsetyperna (småhus, flerbostadshus, annan fastighet och verksamhetsfastighet). 5) Välja avgiftsparametrar och bestämma förhållandet mellan dessa Välj de avgiftsparametrar som taxan för respektive fastighetstyp ska bestå av. Välj därefter den fördelning mellan de olika avgiftsparametrarna som bäst uppfyller kommunens mål med taxan (t.ex. 30 % av taxan ska avse grundavgiften, 40 % ska avse tomtarealavgiften och 30 % ska avse boareaavgiften). Valet av fördelning mellan de olika parametrarna får olika effekter. Här kommenteras kort några effekter vid olika relation mellan parametrarna. Läggs en liten del av taxan på grundavgift innebär det att fastigheter som ligger inom områden med gemensamhetsanläggning medges enbart en mindre reduktion om taxan är utformad enligt normalförslaget, d.v.s. att grundavgiften fördelas mellan de fastigheter som ingår i gemensamhetsanläggningen. Läggs å andra sidan en stor del av taxan på grundavgiften innebär det att skillnaden mellan fastigheter med stor respektive liten tomtareal blir liten. Detta innebär i sin tur att fastigheter med stor tomtareal, vilka ger upphov till ökad gatulängd och därmed högre kostnader, står för en relativt sett mindre del av kostnaden för utbyggnaden av området. 23(75)

328 LANTMÄTERIET Läggs en liten del av taxan på tomtarealavgiften innebär det att den faktor som representerar kostnadsaspekten i taxan ges mindre betydelse vilket i sin tur innebär att de parametrar som representerar nyttan, grundavgift och boareaavgift ges en större inverkan på taxeutfallet för den enskilda fastigheten. Stora tomter som förorsakar längre gator och därmed högre kostnader belastas i detta fall i mindre grad. En hög tomtarealavgift kan å andra sidan ha en motsvarande inte önskvärt styrande effekt på utformning av tomter i nya detaljplaner. Läggs en liten del av taxan på boareaavgiften så innebär det att bebyggda fastigheter som utnyttjar en i detaljplan medgiven byggrätt får betala en relativt sett liten del av kostnaderna för anläggandet av nya eller upprustade gator trots att deras nytta av åtgärderna kan vara stor. Läggs å andra sidan en stor del av taxan på boareaavgiften belastas de bebyggda fastigheterna när de utnyttjar en möjlig byggrätt relativt mycket i förhållande till obebyggda fastigheter. En annan effekt i detta fall är att kommunen kan komma att få ligga ute med en större del av kostnaderna i avvaktan på att bebyggda fastigheter ska utnyttja sin utökade byggrätt. Utnyttjas inte denna byggrätt över huvud taget kommer kommunen att få en lägre kostnadstäckning i områden med bebyggda fastigheter. Exempel på relation visas nedan: 6) Beräkna storleken på respektive avgiftsparameter Den totala kostnaden för utbyggnad av gator och andra allmänna anläggningar inom normalplanen fördelas på efter vald relation på avgiftsparametrarna. Därefter fördelas den kostnad som belöper på varje avgiftsparameter på antalet fastigheter inom normalplaneområdet (för att erhålla grundavgiften), antalet kvadratmeter tomtareal inom normalplaneområdet respektive totalt antal kvadratmeter boarea på typhusen inom normalplaneområdet. Resultatet blir ett belopp för grundavgiften, ett belopp per kvadratmeter tomtareal och ett belopp per kvadratmeter boarea. Är kommunen indelad i flera fördelningsområden tas en taxa fram för varje sådant område. 3 Bostadsfastighet småhus och flerbostadshus, Annan fastighet, Verksamhetsfastighet Indelning i olika kategorier av fastigheter är bland annat kopplad till skillnader i planutformning, standard på gator och andra anläggningar samt kostnaden för 24(75)

329 LANTMÄTERIET utbyggnaden. Kostnaden är i sin tur starkt kopplad till den areal som olika typer av bebyggelse tar i anspråk vilket påverkar behovet av mängden/längden gator. Med Bostadsfastighet småhus avses fastighet som enligt detaljplan får bebygggas med friliggande småhus, parhus, kedjehus eller radhus. Upplåtelseformen kan variera. Med Bostadsfastighet flerbostadshus avse fastighet som enligt detaljplan får bebyggas med bostäder i form av lägenheter i flerbostadshus. Upplåtelseformen kan variera. Med Annan fastighet avses i första hand fastighet med tillåten markanvändning för handel, kontor, centrumverksamhet, vård, tillfällig vistelse (hotell), besöksanläggningar (t.ex. kultur-, religiösa, idrotts- och sportanläggningar, campingplatser) samt skola (fritidshem, förskola, grundskola, gymnasieskola etc.). Med Verksamhetsfastighet avses fastighet med tillåten markanvändning för industri och liknande verksamheter. För respektive typ av fastighet definieras en normal planutformning samt kommunala riktlinjer för standarden på anläggningarna (se ovan 2). 4 Obebyggd och bebyggd fastighet Med obebyggd fastighet avses en fastighet som inte är bebyggd med en byggnad avsedd för bostadsändamål eller för annat ändamål enligt beskrivningen i 3. Med bebyggd fastighet avses på motsvarande sätt en fastighet som är bebyggd med en byggnad för avsett ändamål. Det innebär att en fastighet som är bebyggd med en industrilokal som ska rivas på grund av att ny bostadsbebyggelse ska uppföras betraktas som obebyggd. Motsvarande gäller för andra typer av bebyggelseändamål där markanvändningen ändras. När ska en bostadsbyggnad betraktas som byggnad? Ett befintligt fritidshus på 40 kvm i mycket dåligt skick som inte använts på 10 år. Är den bebyggd? Vad ska krävas för att byggnaden ska betraktas som bebyggd? Detta är en fråga som bör utvecklas i kommunernas utformning av gatutaxa. 5 Indelning i fördelningsområden Kommunen kan delas in i flera fördelningsområden. Detta har i tidigare utredningar om kommunal gatutaxa motiverats med att: - Markanvändningen är olika inom olika områden - Sättet att planlägga varierar - Förekomst av befintlig bebyggelse varierar - Kostnaderna kan skilja sig åt i olika delar av kommunen - Standarden på de anläggningar som utförs kan skilja sig åt, olika mellan centralort och perifera tätorter 25(75)

330 LANTMÄTERIET I det följande kommenteras dessa punkter och samtidigt beskrivs alternativa sätt till lösningar på motiven för flera fördelningsområden. Markanvändningen är olika inom olika områden I förslaget till taxa har hänsyn tagits till fastigheter med olika markanvändning genom att taxan har olika avgiftsparametrar för olika slag av markanvändning samt att de kostnader som ska fördelas via taxan utgår från planutformningen inom ett typiskt planområde för respektive markanvändningsslag. Detta innebär att det inte finns något direkt motiv att dela in kommunen i flera fördelningsområden med anledning av att markanvändningen är olika. Väljer dock kommunen att inte ha olika taxor för olika markanvändningsslag kan det finnas behov av att dela in i flera fördelningsområden. Sättet att planlägga varierar En orsak till att dela in kommunen i flera fördelningsområden är sättet att planlägga, d.v.s. att detaljplanen innebär delat huvudmannaskap eller att vissa fastigheter omfattas av en gemensamhetsanläggning. Är denna situation vanlig inom delar av kommunen, men inte inom andra, kan det vara en anledning till att dela in kommunen i flera fördelningsområden. En alternativ lösning till att dela in kommunen i flera fördelningsområden är att använda faktorer som tar hänsyn till dels om fastigheten ingår i ett storkvarter eller gemensamhetsanläggning (se 16), dels om huvudmannaskapet är delat i detaljplanen (se 19). Förekomst av befintlig bebyggelse varierar Det är främst inom områden med befintlig småhusbebyggelse som det kan finnas byggnader som ska passas in i den nya detaljplanen. Eftersom befintlig bebyggelse är undantagen från avgiftsskyldighet, om inte en möjlig byggrätt utnyttjas torde motivet att dela in kommunen i flera fördelningsområden på grund av förekomsten av befintlig bebyggelse vara begränsat. En alternativ lösning till att dela in kommunen i flera fördelningsområden är att använda en faktor som tar hänsyn till anläggningar som är till nytta för utbyggnaden av gator och andra allmänna anläggningar och således minskar kostnaden för dessa anläggningar (se 18). Kostnaderna kan skilja sig åt i olika delar av kommunen Att kostnaderna för utbyggnad av de allmänna anläggningarna skiljer sig åt mellan olika delar av kommunen kan vara en orsak till att dela in kommunen i flera fördelningsområden. Att kostnaderna skiljer sig åt kan dels bero på markförhållanden, t.ex. förekomsten av berg som kräver sprängning eller dåliga markförhållanden som kräver pålning och utfyllnad. En annan orsak till att kostnaderna skiljer sig åt är att standarden på de anläggningar som utförs är olika inom olika detaljplaneområden (se vidare under nästa rubrik nedan). 26(75)

331 LANTMÄTERIET Istället för att dela in kommunen i flera fördelningsområden finns det möjlighet att som framgår av 15 tillämpa en faktor inom ett geografiskt avgränsat område som tar hänsyn till avvikande kostnader inom delområdet. Det kan jämföras med den lösning som valts inom va-området, där det finns möjlighet att för ett visst område tillämpa en så kallad särtaxa om det med hänsynstagande till byggnadstekniska förutsättningar finns motiv till sådan särtaxa. Att använda sig av en faktor är en administrativt enklare modell än att dela in i flera fördelningsområden (se 15). Standarden på de anläggningar som utförs kan skilja sig åt, olika mellan centralort och perifera tätorter För varje fördelningsområde definieras kommunala riktlinjer som beskriver vilken gatubredd och standard på gatan som är normal inom fördelningsområdet, förekomsten av trottoarer, gångbanor, gc-vägar, lekplatser, parker, om gatorna har belysning eller inte. Eftersom kommunala riktlinjer definieras för varje typ av markanvändningsslag så sker inte någon omfördelning mellan fastigheter med olika markanvändning. En faktor i taxan som beaktar standardskillnader är 14 där det finns möjlighet att ta hänsyn till avvikelser i de kommunala riktlinjerna. Sammantaget innebär detta att standardskillnader på anläggningar i olika detaljplaneområden beaktas i taxeutformningen oavsett om kommunen delas in i ett eller flera fördelningsområden. Ytterligare ett motiv Ytterligare ett motiv till indelning i flera fördelningsområden är att kommunen ska kunna beakta att värdet av de allmänna anläggningarna inom vissa områden är lägre än kostnaderna (gatuavgiften). Det kan finnas motiv för kommunen att trots att kostnaderna för utförandet av gator och andra allmänna platser överstiger värdet av dessa ändå genomföra en utbyggnad. En orsak kan vara att stimulera en orts förutsättningar att behålla kommunal och kommersiell service. Den lägre taxan inom dessa områden får inte täckas av en höjning av taxan inom andra områden utan underskottet ska finansieras av skattemedel. Övrigt Det finns förutom ovan nämnda fördelar även nackdelar med indelning i flera fördelningsområden. Bland annat kan en svårighet vara att avgöra när man ska dela in i flera områden. Hur stora ska skillnaderna i taxenivåer vara mellan olika områden för att det ska vara motiverat med flera områden? En annan svårighet är att bedöma hur många fördelningsområden kommunen ska delas in i. Antalet fördelningsområden bör således inte vara för stort. Det kan finnas risk för att varje nytt detaljplaneområde som tas fram blir ett nytt fördelningsområde och då är vi tillbaks i den gamla modellen med områdesvisa gatukostnadsuttag. En annan anledning att begränsa antalet områden är det merarbete både initialt och löpande som fler fördelningsområden ger upphov till. Ett nyckeltal kan vara att 27(75)

332 LANTMÄTERIET antalet områden inte bör vara fler än 3-4 stycken. Ett för centralort, ett för större tätorter och ett för mindre orter och kransområden. En praktisk lösning, istället för att utforma separata taxor för varje fördelningsområde, är att relatera taxenivån för ett visst fördelningsområde till kommunens centrala/största fördelningsområde. Taxan inom de övriga fördelningsområdena kan därvid anges till en procentsats av taxan i det centrala/största fördelningsområdet. Taxan i ett fördelningsområde behöver dock inte följa utformningen av taxan i det centrala/största fördelningsområdet. Det kan finnas skäl till att utforma avgiftsparametrarna på annat sätt inom dessa områden. 6 Taxa obebyggd Bostadsfastighet - småhus Huvudförslaget till taxeutformning utgår från en tredelad taxa med utgångspunkt i normalförslaget till va-taxans uppbyggnad. Fördelarna med en taxa uppbyggd kring tre avgiftsparametrar är att både nyttofaktorer som kostnadsfaktorer beaktas i taxeutformningen. Grundavgiften och boareaavgiften är båda i första hand nyttorelaterade medan tomtarealavgiften är kostnadsrelaterad. En viktig fråga är relationen mellan de olika avgiftsparametrarna. En utgångspunkt kan vara att taxeutfallet för en normalfastighet inom fördelningsområdet grundas på ungefär lika stora delar av de tre avgiftsparametrarna. Ett exempel på normalfördelning är 30 % på grundavgift, 40 % på tomtarealavgift och 30 % på boareaavgift. Att tomtarealavgiften, i detta fall, är något större innebär att förhållandet mellan nyttobaserade faktorer, grundavgift och boareaavgift, blir ungefär lika stor som den kostnadsbaserade, tomtarealavgiften. Vilket förhållande som bäst uppfyller kommunens mål med gatuavgifterna är det upp till varje kommun att ta ställning till. a) Grundavgift Grundavgiften beaktar den grundläggande nyttan av tillgången till gatorna inom området. Huvudprincipen är en grundavgift per fastighet/tomt för småhus. En tomt för ett småhus kan bestå av flera fastigheter. I ett sådant fall beräknas grundavgiften per tomt. En fastighet kan enligt detaljplan styckas upp i flera tomter för småhusbebyggelse. I sådant fall beräknas antalet grundavgifter från bedömt antal möjliga tomter för småhusbebyggelse. För fastigheter som ingår i gemensamhetsanläggning, se kommentaren till 16. b) Tomtarealavgift Tomtarealen beräknas enligt uppgifter i fastighetsregistret. c) Boareaavgift Det areabegrepp som bäst speglar nyttan av skillnader i byggnadens storlek är boarean uttryckt som kvadratmeter BOA. Även andra areabegrepp är möjliga att 28(75)

333 LANTMÄTERIET använda men eftersom boarean är det begrepp som används i bygglovsammanhang är det naturligt att också använda detta i gatutaxan. Andra areabegrepp som finns är t.ex. byggnadsarea, BYA, d.v.s. den area byggnaden upptar på marken. Detta areabegrepp är vanligt i detaljplanebestämmelser men speglar inte på samma sätt som boarean nyttan av skillnader i byggnadens storlek. Begreppen bruttoarea, BTA, och bruksarea, BRA, är inte så vanligt förekommande i småhussammanhang och bör således inte användas. En byggnads boarea bestäms efter ritningar enligt vilket byggnadslov beviljats. Arean beräknas i hela kvadratmeter. Alternativ utformning av boareaavgiften För kategorin Bostadsfastigheter småhus kan boareaavgiften ersättas med en lägenhetsavgift. Lägenhetsavgiften utgår från en bedömning av arean för normalhuset (friliggande småhus, parhus, kedjehus och radhus) inom respektive fördelningsområde. För obebyggda fastigheter innebär inte en lägenhetsavgift någon större skillnad jämfört med en boareaavgift. Naturligtvis beror det på hur stor (eller liten) byggnad som uppförs. Den stora effekten är den förenkling i hanteringen som en lägenhetsavgift innebär. Det var i första hand denna förenklingseffekt som var motivet bakom ändringen från mängden area till antal lägenheter i de första normalförslagen till vataxa. Om tomtarealen avviker från det normala För fastigheter med småhusbebyggelse kan i vissa fall tomtareal inom ett exploateringsområde inte utnyttjas maximalt. Exempel på detta är när tomten ligger i starkt kuperad terräng med stora höjdskillnader. Det är i dessa fall inte möjligt att utnyttja tomten på ett effektivt sätt samtidigt som den inte heller är delningsbar. Samma situation kan råda i fall där markförhållandena är dåliga. I dessa fall är det motiverat att införa en begränsningsregel på storleken på den markareal som ska räknas in i taxan. På samma sätt kan det vara motiverat att ha en lägsta gräns på tomtarealen. Motivet i detta fall är relaterat till nyttan av byggrätten. Ett förslag till begränsningsregel är att tomtarealen som räknas in i gatutaxan begränsas uppåt till dubbla normaltomtens areal och nedåt till halva normaltomtens areal. Normaltomtens storlek i kvadratmeter tomtareal har definierats i kommunala riktlinjer för varje fördelningsområde och för varje typ av småhus, d.v.s. friliggande småhus, parhus, kedjehus och radhus. 29(75)

334 LANTMÄTERIET 7 Taxa bebyggd Bostadsfastighet småhus Bebyggda fastigheter ska erlägga avgift när den genom planen möjliga byggrätten utnyttjas. Det innebär att gatuavgift kan påföras en småhusfastighet i samband med bygglovgivningen. Ett antal frågeställningar är viktiga att ta hänsyn till i detta fall. För det första vad som avses med bebyggd fastighet? Om byggnaden inte längre används som bostad eller fritidshus och dess skick är mycket dåligt ska det då ändå anses som att fastigheten är bebyggd? Det som bör vara avgörande är om byggnaden fungerar eller har fungerat som permanent- eller fritidsbostad och varit ansluten till gatu- och vägnätet. En gräns bör dock tillskapas som anger vad som ska betraktas som bebyggd fastighet eller inte. Ska en riven byggnad beaktas, en byggnad som getts rivningslov eller när ska gränsen anses uppnådd? Om en utökad byggrätt tas i anspråk och en befintlig byggnad rivs och ersätts med en ny byggnad - ska den rivna byggnadens area beaktas? Utgångspunkten bör vara att så är fallet om byggnaden uppfyller villkoren enligt stycket ovan. En annan fråga är om en i tidigare detaljplan outnyttjad byggrätt ska räknas med vid beräkning av befintlig byggnads area? Är det med andra ord faktisk eller tilllåten byggrätt som är grunden för beräkning av area? Svaret bör vara att det är byggnadens faktiska boarea som ska utgöra underlag för beräkning av gatuavgiften. Beroende på hur gatutaxan är utformad, vad avser fördelning mellan olika avgiftsparametrar, så får den olika effekter på olika typer av fastigheter särskilt mellan bebyggda och obebyggda. Läggs en stor del av taxeuttaget på boareaavgiften så kommer bebyggda fastigheter att få vara med och finansiera en större del av gatukostnaderna. Samtidigt innebär det att kommunen inte får täckning för sina kostnader lika snabbt eftersom det kan dröja flera år innan ägaren till en bebyggd fastighet utnyttjar sin byggrätt enligt detaljplanen. Alternativ utformning av boareaavgiften Om en lägenhetsavgift används istället för boareaavgiften måste, för bebyggda fastigheter som endast ska betala en avgift relaterad till den ökade byggrätt som de tar i anspråk genom bygglovet, en begränsningsregel införas. En lösning är att man inför en reducerad lägenhetsavgift. Ett exempel är att om: - Boarean ökar med < 5 % av normalhusets area utgår ingen tilläggsavgift - Boarean ökar med 5-25 % av normalhusets area utgår 1/3 av lägenhetsavgiften - Boarean ökar med % av normalhusets area utgår 2/3 av lägenhetsavgiften - Boarean ökar med > 75 % av normalhusets area utgår full lägenhetsavgift 30(75)

335 LANTMÄTERIET 8 Taxa obebyggd Bostadsfastighet flerbostadshus a) Grundavgift Se kommentarer till 6 ovan. b) Tomtarealavgift Se kommentarer till 6 ovan. Tomtarean beräknas enligt uppgifter i fastighetsregistret. c) Lägenhetsavgift I motsats till taxan för småhusfastigheter föreslås att avgiftsparametern lägenhetsavgift används för flerbostadshus. Motivet är att förenkla beräkningen av taxeutfallet på samma sätt som vid utformning och tillämpning av va-taxor. Används en lägenhetsavgift behöver inte byggnadens/lägenheternas storlek beaktas vilket underlättar beräkningen av taxeutfall. I tidigare normalförslag till va-taxor användes en avgift per våningsyta. Detta har i senare normalförslag ändrats på grund av det administrativa merarbetet som i många fall uppstod när våningsytan utökades genom tillbyggnader. Om tomtarealen avviker från det normala På motsvarande sätt som för småhus kan i vissa fall en flerbostadsfastighets tomtareal inte utnyttjas på ett optimalt sätt. Tomten utgörs t.ex. av starkt kuperad terräng med stora höjdskillnader eller är på annat sätt inte möjlig att utnyttja. I ett sådant fall är det motiverat att den tomtareal som ska räknas in som underlag för att bestämma taxans storlek reduceras. Storleken på denna reduktion får avgöras i det enskilda fallet. 9 Taxa bebyggd Bostadsfastighet - flerbostadshus I fråga om bebyggd bostadsfastighet för flerbostadshus är det den befintliga byggnadens antal lägenheter som ska utgöra grunden för beräkning av gatuavgiften. Det innebär att om t.ex. ett bygglov för uppförande av totalt 15 lägenheter genomförs och att det finns en befintlig byggnad med 5 lägenheter så räknas gatuavgiften utifrån ökningen av antalet lägenheter, dvs. 10. Se även kommentaren till 7 ovan. 10 Taxa obebyggd Annan fastighet a) Grundavgift Se kommentarer till 6 ovan. b) Tomtarealavgift Se kommentarer till 6 ovan. 31(75)

336 LANTMÄTERIET c) Bruttoareaavgift För Annan fastighet utgår beräkningen av byggnadens storlek från begreppet bruttoarea (BTA). Motivet är att det är ett begrepp som används i detaljplanesammanhang och även är ett vanligt begrepp i bygglovssammanhang. Ett alternativ till att använda bruttoareabegreppet är att, som i va-taxesammanhang, använda en relation mellan antalet lägenheter och area mätt som kvadratmeter BTA. En vanlig sådan relation som brukar användas i va-taxor är att räkna en lägenhet per påbörjat antal 150 kvadratmeter BTA. Om tomtarealen avviker från det normala På motsvarande sätt som för småhus och flerbostadshus kan i vissa fall en annan fastighets tomtareal inte utnyttjas på ett optimalt sätt. Tomten kan av olika anledningar vara svår att utnyttja på ett optimalt sätt. I ett sådant fall är det motiverat att den tomtareal som ska räknas in som underlag för att bestämma taxans storlek reduceras. Storleken på denna reduktion får avgöras i det enskilda fallet. 11 Taxa bebyggd Annan fastighet Se kommentarerna till 7 och 9 ovan. 12 Taxa obebyggd Verksamhetsfastighet a) Grundavgift Se kommentarer till 6 ovan. b) Tomtarealavgift Se kommentarer till 6 ovan. c) Bruttoareaavgift På samma sätt som för Annan fastighet utgår beräkningen av byggnadernas bruttoarea från begreppet bruttoarea. Se kommentarer till 10 ovan. Om tomtarealen avviker från det normala På motsvarande sätt som för de övriga fastighetstyperna kan i vissa fall en verksamhetsfastighets tomtareal inte utnyttjas på ett optimalt sätt. Tomten kan av olika anledningar vara svår att utnyttja på ett optimalt sätt, t.ex. kan dess form göra att logistikproblem uppstår. I ett sådant fall är det på motsvarande sätt som för de övriga fastighetstyperna motiverat att den tomtareal som ska räknas in som underlag för att bestämma taxans storlek reduceras. Storleken på denna reduktion får avgöras i det enskilda fallet. 32(75)

337 LANTMÄTERIET 13 Taxa bebyggd Verksamhetsfastighet I fråga om bebyggd verksamhetsfastighet är det den befintliga byggnadens bruttoarea som ska utgöra grunden för beräkning av gatuavgiften. Se även kommentaren till 7 ovan. 14 Avvikelse från kommunens normalstandard för anläggningar kommunala riktlinjer I kommentaren till 2 utvecklas vad som avses med normalstandard för anläggningar inom detaljplaneområden och vad som är kommunala riktlinjer. De faktorer som definieras i kommunala riktlinjer är t.ex.: - Gatubredd på olika typer av gata - Förekomst av trottoar - Ytbeläggning, asfalt eller grus - Typ av avvattning (öppet dike eller dagvattenbrunnar) - Gatubredd på gång- och cykelvägar - Förekomst och typ av belysning samt avstånd mellan stolpar - Lekplatsers storlek och utformning - Matarleder Inom ett detaljplaneområde kan gator och andra anläggningar avvika från vad som beskrivits i kommunala riktlinjer för det aktuella fördelningsområdet. I dessa fall är det möjligt att beakta detta i gatuavgiften genom en faktor som relaterar utformningen av gator och andra allmänna anläggningar inom det aktuella detaljplaneområdet till kommunala riktlinjer. Exempel på detta är: - Om gatan är 1 meter bredare jämfört med normalsektionen så innebär det en ökad kostnad jämfört med normalsektionen på XX %. Detta kan i taxan utformas som en faktor 1,XX som multipliceras med taxan - Om gatan är 1 meter smalare jämfört med normalsektionen så innebär det en lägre kostnad jämfört med normalsektionen på YY %. Detta kan i taxan utformas som en faktor 0,ZZ (1,00 0,YY) som multipliceras med taxan På motsvarande sätt kan faktorer användas som beaktar övriga avvikelser från kommunens normalstandard för anläggningar, t.ex. om: - Gatan inte är belagd med asfalt, faktor 0,XX - Gatan inte har belysning, faktor 0,YY - Det finns (eller inte finns) lekplats (av viss typ) inom området, faktor 1,ZZ eller 0,ÅÅ - Osv. Avviker anläggningarna inom ett detaljplaneområde i mer än ett avseende från de kommunala riktlinjerna så läggs avvikelserna ihop innan de multipliceras med avgiften. 33(75)

338 LANTMÄTERIET 15 Delområden med avsevärt avvikande anläggningskostnader på grund av t.ex. svåra grundläggningsförhållanden och hög andel berg(-sprängning) Inom områden där anläggningskostnaderna avsevärt avviker från vad som är normalt inom fördelningsområdet får kommunen bestämma att en förhöjd avgift får tas ut av fastighetsägarna inom området. En förutsättning är att området avgränsats och angivits till sina gränser i gatutaxan. Det är således inte möjligt att i efterhand, efter det att taxan antagits av kommunen, belasta en eller flera fastighetsägare med förhöjd avgift. Förutsättningarna kan jämföras med vad som gäller i lagen om allmänna vattentjänster. I va-taxan finns möjlighet att avgränsa områden där förutsättningarna medför att om vattentjänsterna för en viss fastighet eller vissa fastigheter på grund av särskilda omständigheter medför kostnader som i beaktansvärd omfattning avviker från andra fastigheter inom verksamhetsområdet, ska avgifterna bestämmas med hänsyn till skillnaderna. I Svenskt Vattens förslag till normaltaxa för vatten och avlopp benämns detta särtaxa. Att ange en gräns för hur stor avvikelsen från normala förhållanden ska vara för att särtaxa ska kunna tillämpas är inte möjligt. I ett fall rörande särtaxa för vatten och avlopp godkände domstolen i ett fall en avvikelse där kostnaderna bedömdes överstiga normala kostnader med ca 50 %. Någon procentgräns är dock inte möjlig att ange men exemplet med va-taxan kan tjäna som riktmärke, avvikelserna ska med andra ord vara betydande. 16 Befintliga anläggningar som är till nytta vid anläggandet av nya gator och andra anläggningar Inom områden där det finns befintliga gator och andra anläggningar som är till nytta för utförandet av nya gator och anläggningar ska avgiften reduceras med ett belopp som motsvarar den minskade kostnad som de befintliga gatorna och anläggningarna medför. Vid byggandet av gator och andra anläggningar i områden med befintliga anläggningar är det dock inte alltid möjligt att nyttja de befintliga anläggningarna till fullo. På grund av t.ex. svåra terrängförhållanden och krav på kurvradier vid anläggandet av nya gator medför det att de befintliga gatorna inte innebär någon kostnadsbesparing. I dessa fall ger förutsättningarna att någon reduktion av gatuavgiften inte kan medges. 17 Skafttomter I de fall en fastighet har ett så kallat skaft på kvartersmark för eget ordnande av utfart till gata kan hänsyn till detta beaktas i taxan. Ett exempel på utformning är en faktor som multipliceras med avgiften/taxan (en faktor 0,X om skaftet är mellan meter och en faktor 0,Y om skaftet är längre än 30 meter). 34(75)

339 LANTMÄTERIET 18 Olika huvudmän för olika allmänna anläggningar Inom detaljplaneområden med såväl enskilt som kommunalt huvudmannaskap ska taxan enbart avse de anläggningar som ligger under kommunalt huvudmannaskap. Ett exempel på delat huvudmannaskap är när vägarna inom detaljplaneområdet har enskilt huvudmannaskap medan gång- och cykelvägarna har kommunalt huvudmannaskap. Motivet till detta är att gc-vägarna betjänar ett större område och är genomgående medan vägarna enbart betjänar det lokala områdets behov. I taxan ska hänsyn tas till förekomsten av delat huvudmannaskap. Det kan utformas som en faktor som multipliceras med taxan/avgiften. Eftersom anläggandet av vägar/gator utgör den största delen av kostnaderna för allmänna anläggningar inom ett detaljplaneområde blir faktorn för t.ex. gc-vägar normalt relativt liten. Dessutom ska beaktas att i vissa fall är genomgående gc-vägar även till nytta för andra detaljplaneområden varför kostnaden för dessa anläggningar antingen ska delas mellan två eller flera detaljplaneområden eller att den delvis ska betraktas som kommunövergripande kostnad/generalplanekostnad. 19 Storkvarter/gemensamhetsanläggning I det fall en fastighet ligger inom ett storkvarter utgår endast en grundavgift per storkvarter/gemensamhetsanläggning. Det innebär att grundavgiften delas lika mellan de i storkvarteret/gemensamhetsanläggningen ingående fastigheterna. 20 Avgiftsskyldighet, betalningsskyldighet och tvist Utformningen av paragrafen följer i stort motsvarande beskrivning i Svenskt Vattens basförslag till va-taxan. Förtydliganden bör göras vid framtida utformning av normalförslag till gatutaxa. Nedan kommenteras endast vissa frågor. Betalningsskyldigheten inträder normalt när gator och andra allmänna anläggningar inom detaljplaneområdet är utbyggda/färdigställda. En aspekt som bör tas ställning till är det fall när alla anläggningar inte blir färdigställda vid en och samma tidpunkt, t.ex. att en lekplats eller liknande inte är utbyggda samtidigt som gatorna eller när gatorna inte asfalteras utan är grusade under ett antal år. Ska endast del av gatuavgiften debiteras när gatorna byggs ut och resterande del när de färdigställs? En fråga som också ska klargöras är när betalningsskyldigheten för redan bebyggda fastigheter som ges utökad byggrätt genom bygglov/bygganmälan inträder. Viss mark/vissa fastigheter kan enligt detaljplan användas för olika typer av bebyggelse. Det innebär att avgiften kan tas ut först i och med bygglovets beviljande. För möjliga avstyckningar av nya tomter i detaljplan uppstår avgiftsskyldigheten för grundavgift och tomtarealavgift vid detaljplanens antagande. Avgiftsskyldighet för boareaavgift uppstår när bygglov beviljats. 35(75)

340 LANTMÄTERIET 21 Betalning av avgift Utformningen av paragrafen följer i stort motsvarande beskrivning i normalförslaget till va-taxan. Förtydliganden bör göras vid framtida utformning av normalförslag till gatutaxa. 22 Tvist Utformningen av paragrafen följer i stort motsvarande beskrivning i normalförslaget till va-taxan. Förtydliganden bör göras vid framtida utformning av normalförslag till gatutaxa. 36(75)

341 LANTMÄTERIET Alternativt förslag Taxa för... kommuns gatuavgifter inom detaljplanelagda områden med kommunalt huvudmannaskap Taxan är antagen av kommunfullmäktige den ALLMÄNT 1 Se Huvudförslaget 2 Se Huvudförslaget 3 Gatuavgift får tas ut av fastighet inom kvartersmark med, enligt detaljplan, tilllåten markanvändning för Bostadsfastighet friliggande småhus Bostadsfastighet - parhus Bostadsfastighet - kedjehus Bostadsfastighet - radhus Bostadsfastighet - flerbostadshus - flerbostadshus Annan fastighet - handel och - kontor - centrumanläggningar - vårdanläggningar - tillfällig vistelse (hotell) - besöksanläggningar (t.ex. kultur-, religiösa, idrotts- och sportanläggningar, campingplatser) - skola (fritidshem, förskola, skola etc.) Verksamhetsfastighet - industri - verksamheter (drivmedelsförsäljning, service, lager och liknade) - tekniska och andra anläggningar 37(75)

342 LANTMÄTERIET 4 Gatuavgift enligt 6, 8, 10, 12, 14, 16 och 18 får tas ut av fastighet som vid tidpunkten för detaljplanens antagande var obebyggd. Med obebyggd fastighet avses fastighet som saknar byggnad för enligt detaljplanen avsett ändamål. Gatuavgift får tas ut av bebyggd fastighet som tar i anspråk en i detaljplan outnyttjad byggrätt. Med bebyggd fastighet avses fastighet som är bebyggd med byggnad som överensstämmer med avsett ändamål enligt detaljplan. Arean av ianspråktagen outnyttjad byggrätt beräknas som skillnaden mellan total byggnadsarea enligt bygglovet och arean på befintlig byggnad. Arean på befintlig byggnad utgörs av den faktiska boarean beräknad enligt svensk standard nr Area och volym för husbyggnader Terminologi och mätregler, SS 21054: Kommunen delas in i..y.. fördelningsområden. - Inom område 1 utgör avgiften 100 % av de i 6, 8, 10, 12, 14, 16 och 18 angivna beloppen - Inom område 2 utgör avgiften X0 % av de i 6, 8, 10, 12, 14, 16 och 18 angivna beloppen - Inom område 3 utgör avgiften Y0 % av de i 6, 8, 10, 12, 14, 16 och 18 angivna beloppen - Osv. Avgränsningen av fördelningsområdena framgår av karta i bilaga..y.. TAXA - Bostadsfastighet - friliggande småhus 6 En obebyggd Bostadsfastighet för friliggande småhus ska erlägga avgift med: a) En avgift i kronor per tomtplats om kronor Om byggrätten avviker från det normala : a) Om tomtarean är mindre än 750 m 2 multipliceras avgiften med faktorn 0,X b) Om tomtarean är större än m 2 multipliceras avgiften med faktorn 1,Y 7 En bebyggd Bostadsfastighet för friliggande småhus ska erlägga avgift med: - En avgift baserad på tillkommande boarea enligt beviljat bygglov med kronor En bebyggd Bostadsfastighet för friliggande småhus, som enligt detaljplanens bestämmelser har möjlighet av avstycka tomter, ska erlägga: - En avgift i kronor per möjlig tomtplats om kronor 38(75)

343 LANTMÄTERIET TAXA - Bostadsfastighet parhus 8 En obebyggd Bostadsfastighet för parhus ska erlägga avgift med: a) En avgift i kronor per tomtplats om kronor Om byggrätten avviker från det normala : a) Om tomtarean är mindre än 500 m 2 multipliceras avgiften med faktorn 0,X b) Om tomtarean är större än m 2 multipliceras avgiften med faktorn 1,Y 9 En bebyggd Bostadsfastighet för parhus ska erlägga avgift med: - En avgift baserad på tillkommande boarea enligt beviljat bygglov med kronor TAXA - Bostadsfastighet kedjehus 10 En obebyggd Bostadsfastighet för kedjehus ska erlägga avgift med: a) En avgift i kronor per tomtplats om kronor Om byggrätten avviker från det normala : a) Om tomtarean är mindre än 300 m 2 multipliceras avgiften med faktorn 0,X b) Om tomtarean är större än m 2 multipliceras avgiften med faktorn 1,Y 11 En bebyggd Bostadsfastighet för kedjehus ska erlägga avgift med: - En avgift baserad på tillkommande boarea enligt beviljat bygglov med kronor TAXA - Bostadsfastighet radhus 12 En obebyggd Bostadsfastighet för radhus ska erlägga avgift med: a) En avgift i kronor per tomtplats om kronor Om byggrätten avviker från det normala : a) Om tomtarean är mindre än 150 m 2 multipliceras avgiften med faktorn 0,X b) Om tomtarean är större än 400 m 2 multipliceras avgiften med faktorn 1,Y 13 En bebyggd Bostadsfastighet för radhus ska erlägga avgift med: - En avgift baserad på tillkommande boarea enligt beviljat bygglov med kronor 39(75)

344 LANTMÄTERIET TAXA - Bostadsfastighet flerbostadshus 14 En obebyggd Bostadsfastighet för flerbostadshus ska erlägga avgift med: a) En avgift i kronor per lägenhet om kronor Om byggrätten avviker från det normala : a) Om den genomsnittliga boarean per lägenhet är mindre än 60 m 2 BOA multipliceras avgiften med faktorn 0,X b) Om den genomsnittliga boarean per lägenhet är större än 125 m 2 BOA multipliceras avgiften med faktorn 1,Y 15 En bebyggd Bostadsfastighet för flerbostadshus ska erlägga avgift med: - En avgift baserad på per tillkommande lägenhet enligt beviljat bygglov med kronor TAXA Annan fastighet 16 En obebyggd Annan fastighet ska erlägga avgift med: a) En avgift i kronor för varje 150 m 2 påbörjad bruttoarea (BTA) av handel, kontor, centrum, vård, tillfällig vistelse, skola och besöksanläggningar) om kronor 17 En bebyggd Annan fastighet ska erlägga avgift med: - En avgift baserad på per tillkommande 150 m 2 BTA enligt beviljat bygglov med kronor TAXA Verksamhetsfastighet 18 En obebyggd Verksamhetsfastighet ska erlägga avgift med: a) En avgift i kronor per m 2 tomtarea (med industri jämställs drivmedelsförsäljning, service, lager och liknade) om kronor Om byggrätten avviker från det normala : a) Om exploateringsgraden är mindre än 0,2 multipliceras avgiften med faktorn 0,X b) Om exploateringsgraden är större än 0,5 multipliceras avgiften med faktorn 1,Y 19 En bebyggd Verksamhetsfastighet ska erlägga avgift med: - En avgift baserad på tillkommande ökning av exploateringsgraden med XX % med kronor 40(75)

345 LANTMÄTERIET AVVIKELSER 20 Avgiften i 6, 8, 10, 12, 14, 16 och 18 utgår från en normal planutformning och standard på gator och andra allmänna anläggningar, kommunala riktlinjer, för respektive markanvändningsslag och fördelningsområde. Om gator och andra allmänna anläggningar avviker från kommunala riktlinjer ska gatuavgiften ta hänsyn till detta. De förhållanden som beaktas är: - Gatubredd - Förekomst av trottoar - Förekomst av lekplats i området - Om gator och gc-vägar har belysning - Gatubeläggning, asfalt eller grus - Matarled som delas av och försörjer även andra detaljplaneområden Faktorerna för de avvikande förhållandena är: - Gatan bredare än 1,5 meter jämfört med kommunala riktlinjer, faktor 1,X - Osv. 21 Se Huvudförslaget Se Huvudförslaget Se Huvudförslaget Se Huvudförslaget Ingår fastigheten i ett storkvarter eller i en gemensamhetsanläggning reduceras avgiften med XX %. AVGIFTSSKYLDIGHET, BETALNING OCH TVIST 26 Se Huvudförslaget Se Huvudförslaget Se Huvudförslaget 22 41(75)

346 LANTMÄTERIET Kommentarer till paragraferna Kommentarerna avser enbart de paragrafer som avviker från huvudförslaget. 3 Bostadsfastighet friliggande småhus, parhus, kedjehus, radhus och flerbostadshus, Annan fastighet, Verksamhetsfastighet Till skillnad från huvudförslaget delas Bostadsfastighet småhus upp i fyra kategorier en för friliggande småhus, en för parhus, en för kedjehus och en för radhus. Syftet är att på ett bättre sätt spegla de olika småhustypernas nytta av och kostnadspåverkan på gator och andra allmänna anläggningar. 4 Obebyggd och bebyggd fastighet Följdändring på grund av fler fastighetskategorier. 5 Indelning i fördelningsområden Följdändring på grund av fler fastighetskategorier. 6 Taxa obebyggd Bostadsfastighet friliggande småhus Alternativförslaget till taxeutformning består av en avgift per småhustyp. Fördelarna jämfört med huvudförslagets tredelade taxa är att taxan är enklare att såväl tillämpa som att konstruera och följa upp. Om tomtarealen avviker från det normala För fastigheter med en tomtareal som avviker från normaltomtens areal kan en justeringsfaktor användas. Ett förslag till begränsningsregel är att om tomtarealen understiger 75 % av normaltomtens areal så begränsas gatuavgiften till XX %. På motsvarande sätt höjs gatuavgiften om tomtarealen överstiger 50 % av normaltomtens areal. I detta fall höjs gatuavgiften med YY %. Normaltomtens storlek i kvadratmeter tomtareal har definierats i kommunala riktlinjer för varje fördelningsområde och för varje typ av småhus, d.v.s. friliggande småhus, parhus, kedjehus och radhus. 7 Taxa bebyggd Bostadsfastighet friliggande småhus Bebyggda fastigheter ska erlägga avgift när den genom planen möjliga byggrätten utnyttjas. Det innebär att gatuavgift kan påföras en fastighet i samband med bygglovgivningen. En lösning är att taxan för en bebyggd som utökar sin boarea relateras till taxan för en obebyggd fastighet. Ett förslag till detta är att tillämpa en relation mellan 42(75)

347 LANTMÄTERIET storleken på den utökade byggrätten och gatuavgiften för en obebyggd fastighet. T.ex. om boarean ökar med 5-25 m 2 så utgår gatuavgiften med XX % av avgiften enligt 6, om boarean ökar med m 2 så utgår gatuavgiften med YY % av avgiften enligt 6 osv. 8, 10, 12, 14, 16 och 18 Taxa obebyggd fastighet Se kommentarer till 6 ovan. 9, 11, 13, 15, 17 och 19 Taxa bebyggd fastighet Se kommentarer till 7 ovan. 20 Avvikelse från kommunens normalstandard för anläggningar kommunala riktlinjer Följdändring på grund av fler typfastigheter 25 Storkvarter/gemensamhetsanläggning För fastigheter som ingår i en gemensamhetsanläggning reduceras avgiften med en faktor. 43(75)

348 LANTMÄTERIET Del 3 Konsekvensanalyser I lagrådsremissen och beställningen till Lantmäteriet anges att konsekvensanalyser ska redovisas för bland annat: - kommunerna - olika fastighetsägarekategorier - fastigheter med olikartad tillåten markanvändning - fastigheter med olikartad exploateringsgrad - fastigheter som vid detaljplanens antagande var bebyggda och som hade tillgång till utfart - fastigheter med olikartat planläggningssätt, bland annat med hänsyn till hur fastigheters behov av gemensam mark och gemensamma anläggningar har tillgodosetts samt planer med delat huvudmannaskap - fastigheter med olikartad planutformning - fastigheter för vilka det kan föreligga särskilda förhållanden som medför kostnader som avsevärt avviker från andra fastigheter inom fördelningsområdet Konsekvenser för kommunerna Initial arbetsinsats Det kommer att krävas en större initial arbetsinsats för att konstruera en taxa för gatuavgifter. Det exempel på arbetsgång som beskrivits under kommentarer till 2 innebär att en del material samlas in, kontakter tas med olika intressenter samt att själva taxan utformas. Vid framtida tillämpning av taxan uppnås efterhand de mål som satts upp avseende bland annat väsentlig förenkling av systemet med gatukostnader, snabbare och enklare planprocess samt att taxan blir enklare att förstå och tillämpa jämfört med dagens system. Kontinuerlig arbetsinsats Den taxeutformning som har föreslagits innebär bland annat att för småhus används en avgiftsparameter som beaktar storleken på byggnadens boarea. En sådan parameter innebär för kommunens del att det krävs en löpande bevakning av storleken på byggnadernas boarea eftersom en ökning av boarean vid framtida tillbyggnader ska föranleda ett uttag av gatuavgift. Utbyggnad i områden med befintlig bebyggelse En konsekvens av att bebyggda fastigheter är undantagna från avgiftsskyldighet (förutom eventuellt utnyttjande av inte ianspråktagen byggrätt) innebär att kommunens täckningsgrad vid utbyggnad av allmänna anläggningar inom denna typ av områden riskerar att bli låg. Det i sin tur kan innebära att denna typ av områden inte kommer att prioriteras i kommunernas planering. 44(75)

349 LANTMÄTERIET Det naturliga sättet att exploatera denna typ av områden blir istället att genomförandet sker i form av enskilt huvudmannaskap, d.v.s. att fastighetsägarna själva genom en gemensamhetsanläggning genomför utbyggnad av gator och vägar i området. Vid ett sådant genomförande kan även befintliga bebyggda fastigheter påföras ett kostnadsansvar. Incitament för kostnadseffektivitet En viktig fråga är hur kommunens incitament för kostnadseffektivitet påverkas vid införandet av en kommunal taxa för gatuavgifter. Möjligheterna för fastighetsägare att påverka och ifrågasätta kommunens kostnader för utbyggnad av de allmänna anläggningarna inom varje specifikt detaljplaneområde försvinner. I och med införandet av en taxa så kan risk finnas för att kostnaderna som ligger till grund för taxans utformning blir högre än vad de annars skulle ha blivit på grund av att de inte ifrågasätts på samma sätt som i dagens situation med gatukostnadsutredningar samtidigt som kommunen inte har något incitament att minimera kostnaderna. En annan effekt av detta, som har påtalats, är att kommunen kan välja att exploatera enbart områden där kostnaderna är lägre än vad taxan ger som intäkt för kommunen. Det skulle samtidigt innebära att områden som skulle vara dyra att exploatera inte genomförs. I syfte att minimera denna risk kan det därför finnas skäl att införa ett krav på kommunerna att årligen ta fram en redovisning av kostnader för utbyggnad av allmänna anläggningar inom detaljplaneområden under det senaste året och att kostnaderna för dessa jämförs med taxenivåerna. Taxan kan därefter justeras vid ett årligt beslut i kommunfullmäktige/kommunstyrelsen. Kostnadsskillnader som beror på att gator och andra allmänna anläggningar utförs i lägre standard än kommunens riktlinjer beaktas genom parametrarna för beaktande av avvikelse från normal standard enligt 14 i huvudförslaget till taxa. Sammanfattningsvis är bedömningen att farhågorna om att kommunen kommer att ta ut för höga avgifter av fastighetsägare inom detaljplaneområden är små. Konsekvensen för kommunen är istället att de totala administrativa kostnaderna över tiden kommer att minska eftersom hela den ibland tungrodda processen med gatukostnadsutredningar försvinner. Detta torde i sin tur leda till lägre kostnader för fastighetsägarna. Olika fastighetsägarkategorier Det finns flera kategorier av fastighetsägare som är berörda av utbyggnad av gator och andra allmänna anläggningar inom ett detaljplaneområde. Det är t.ex. ägare till bebyggd respektive obebyggd småhusfastighet (detta avser även ägare till fritidshusfastighet), flerbostadsfastighet (i många fall torde det handla om en exploatör/ byggherre), ägare till kontorsfastigheter, skolbyggnader etc. samt ägare till verksamhetsfastigheter. 45(75)

350 LANTMÄTERIET Förslaget till taxeutformning innebär att kostnaderna för en specifik typ av fastighetsägare styrs av kostnaderna för utbyggnad av gator och andra allmänna anläggningar inom det planområde som är normalt för den specifika fastighetstypen. Det innebär att det inte ska ske någon övervältring av kostnader från en typ av område (en typ av fastighetsägare) till en annan typ av område (annan typ av fastighetsägare) eftersom kostnadsunderlaget för bestämning av taxan utgår från det typiska planområdet för respektive fastighetsägarkategori. Fastigheter med olikartad tillåten markanvändning I detaljplan regleras bland annat kvartersmarkens användningssätt och byggrättens omfattning. Detta är faktorer som enligt lagrådsremissen ska beaktas vid utformning av gatutaxan. I huvudförslaget till normaltaxa har kvartersmarkens användningssätt beaktats genom att taxan delas upp på en taxa för Bostadsfastighet - småhus, en taxa för Bostadsfastighet flerbostadshus, en taxa för Annan fastighet (kontor, handel, skolor, etc.) samt en taxa för Verksamhetsfastigheter. Storleken på taxeparametrarna bestäms därefter utifrån normal planutformning för respektive markanvändningskategori och en normal standard på anläggningarna för respektive kategori. Eftersom underlaget för taxan för olika fastighetstyper grundas på en normal planutformning för respektive kategori beaktas att olika markanvändningskategorier ianspråktar olika mycket mark. Utfallet för olika fastigheter inom varje kategori beror på storleken på och fördelningen mellan de olika avgiftsparametrarna. T.ex. om en större andel läggs på tomtytan så får fastigheter med stor tomtareal bära en relativt sett större andel av kostnaderna även om nyttan för en sådan fastighet kan jämställas med nyttan för en fastighet med mindre tomtareal. Att t.ex. olika bebyggelsekategorier alstrar olika mycket trafikströmmar beaktas således genom att taxan delas upp på fyra olika kategorier av bebyggelsetyper och att taxan för varje sådan bebyggelsetyp utgår från en normal planutformning för just den typen av bebyggelse. Genom denna uppdelning beaktas också att olika typer av bostäder tar i anspråk olika mycket markareal för gator och andra allmänna platser samt även skillnaden mellan bostäder och handel/industri/ kontor/allmänna anläggningar (t.ex. skolor). Fastigheter med olikartad exploateringsgrad Enligt lagrådsremissen ska skillnader i exploateringsgrad mellan olika fastigheter beaktas i taxeutformningen. I huvudförslaget till taxa beaktas detta genom parametrarna för storleken på boarean, antalet lägenheter respektive storleken på bruttoarean. Det innebär kvm boarea (BOA) för Bostadsfastighet småhus, kvm bruttoarea (BTA) för Annan fastighet och Verksamhetsfastigheter samt antal lägenheter för Bostadsfastighet flerbostadshus. Skillnaden i exploateringsgrad beaktas således för 46(75)

351 LANTMÄTERIET samtliga kategorier av fastigheter. I alternativförslaget till taxa beaktas detta för småhus genom en uppdelning på olika typer av byggnader samt en justering om byggrätten avviker från det normala utanför ett visst intervall. Inom planområden för verksamhetsfastigheter kan tillåten våningshöjd variera relativt mycket. Detta påverkar i sin tur storleken på nyttan av en kvadratmeter uttryckt som kvm BTA. I förslaget till taxeutformning beaktas enbart arean och inte volymen i byggnaderna. Ett alternativ som i större utsträckning beaktar nyttan av högre våningshöjd och större bruttovolym är att i taxan även ha med en avgiftsparameter som beaktar byggnadshöjden eller byggnadens bruttovolym (BTV). Fastigheter som vid detaljplanens antagande var bebyggda Bebyggda fastigheter undantas från avgiftsskyldighet om inte byggrätten utökas. Det innebär att en bebyggd fastighet som har en befintlig fungerande utfart inte ska betala gatuavgift om en ny detaljplan med kommunalt huvudmannaskap antas. Detta gäller såväl bostads- som näringsfastigheter. Utökas byggrätten genom detaljplanen ska dock ny avgift betalas för den utökade byggrätten när denna tas i anspråk och om taxan är utformad så att möjlighet till detta medges. Vad ska avses med en bebyggd fastighet? Om byggnaden inte längre används som bostad eller fritidshus och dess skick är mycket dåligt ska det då ändå anses som att fastigheten är bebyggd? Byggnaden har, i detta fall, tidigare fungerat som bostad och varit ansluten till gatu- och vägnätet. En gräns bör anges som, i detta fall, anger vad som ska betraktas som bebyggd fastighet eller inte. T.ex. att fastigheten varit obebodd och inte fungerat som fritids- eller permanentbostad under de senaste 5-10 åren. En annan fråga är om en riven byggnads area ska beaktas eller en befintlig byggnad som getts rivningslov? I dessa fall bör samma tidsgräns som ovan användas. Med begreppet när byggrätten tas i anspråk innebär normalt att det är vid tidpunkten för bygglovet som avgiftsskyldigheten uppstår. Om bygglovet endast innebär en mindre utökning av den befintliga byggnadens area kan det finnas skäl att införa en nedre gräns för när avgiftsskyldigheten inträder. Det merarbete som bevakning av bygglov m.m. innebär för kommunen kan i många fall äta upp den intäkt som uppstår. Om en befintlig byggnad rivs och ersätts med en ny byggnad - ska då den rivna byggnadens area beaktas? Utgångspunkten bör vara att om den rivna byggnaden fungerat som bostad (permanent- eller fritidsbostad) under de senaste 5-10 åren ska den rivna byggnadens area beaktas, dvs. att arean på den nybyggda byggnaden minskas med arean på den rivna byggnaden. En annan fråga i sammanhanget är hur en befintlig byggnads area ska uppskatttas. Frågan är om en i detaljplan outnyttjad byggrätt ska beaktas i beräkning av en befintlig byggnads area? I normalfallet ska arean utgå från byggnadens faktiska area men det kan finnas situationer när det är mera rimligt att utgå från en i detaljplan outnyttjad byggrätt. Ett exempel är när bygglov enligt den gamla detaljplanen vägrats i avvaktan på ny detaljplaneläggning. 47(75)

352 LANTMÄTERIET Ska andra regler gälla för annat än bostadsfastigheter i denna fråga? D.v.s. hur ska näringsfastigheter behandlas när det gäller frågan om redan bebyggda fastigheter? Den gällande användningen av marken kan vara en annan än den nya som är tillåten enligt detaljplanen. Slutsatsen är att om det för en t.ex. en verksamhetsfastighet finns en befintlig byggnad för avsett ändamål ska den arean beaktas. Är det däremot en småhusbyggnad som rivs och ersätts med verksamhetslokaler beaktas inte småhusets area. Fastigheter med olikartat planläggningssätt De frågor som tas upp i lagrådsremissen är i första hand frågan om delat huvudmannaskap i detaljplan och frågan om storkvarter och gemensamhetsanläggningar. När det gäller frågan om huvudmannaskap så är principen för tillämpning av gatutaxa att den är tillämpbar endast på fastigheter som ligger inom områden med kommunalt huvudmannaskap. Fastigheter som ligger inom detaljplaneområden med enskilt huvudmannaskap är således inte berörda om inte fastigheterna inom området med enskilt huvudmannaskap är beroende av utfart över allmänna anläggningar som ligger inom detaljplaneområde med kommunalt huvudmannaskap. Är huvudmannaskapet delat inom ett detaljplaneområde, d.v.s. att vissa anläggningar har kommunalt huvudmannaskap, t.ex. gator, och vissa anläggningar har enskilt huvudmannaskap, t.ex. grönområden och lekplatser, så beaktas detta på motsvarande sätt som framgår av 14. Det innebär att endast anläggningar med kommunalt huvudmannaskap ingår i gatuavgiften. Behovet inom områden med storkvarter och gemensamhetsanläggningar av att ta i anspråk en kommunal gata för utfart kan vara olika stort mellan olika detaljplaneområden. Ska hänsyn tas till detta eller räcker det med en schablon för fastigheter som deltar i storkvarter/gemensamhetsanläggningar? Förslaget till taxeutformning utgår från det senare alternativet. Det innebär att utformning av taxan för fastigheter som ligger inom ett storkvarter/en gemensamhetsanläggning är att dessa fastigheter belastas med enbart en grundavgift som sedan fördelas mellan de ingående fastigheterna. En aspekt som det också är viktigt att beakta vid utformning av taxan är den aktuella planeringssituationen nyexploatering eller förnyelse. Detta har beaktats vid utformning av förslaget till normaltaxa genom att parametrar införs som beaktar förekomsten av befintliga vägar och andra anläggningar som kan utnyttjas vid genomförandet och på så sätt sänker exploateringskostnaderna. En annan omständighet som bör beaktas är att olika bebyggelseområden har skilda behov av eller förutsättningar för ordnande av allmänna platser. T.ex. är behovet av lekplatser och standarden på vägar inom områden med småhusbebyggelse ett annat jämfört med t.ex. områden med flerbostadshusbebyggelse och områden för verksamheter. I områden med flerbostadshus kan lekplatser och liknande anläggningar utföras på kvartersmark och belastar därför direkt fastigheterna. I verksamhetsområden är behovet av t.ex. lekplatser mer eller mindre obe- 48(75)

353 LANTMÄTERIET fintligt. Dessa förhållanden avspeglas i förslaget till normaltaxa genom dels uppdelningen av taxan på de fyra typerna av bebyggelse och dels genom att det finns en parameter som beaktar förekomsten av vissa anläggningar inom ett specifikt område. Fastigheter med olikartad planutformning Olika fastigheter tar i anspråk olika mycket markareal vilket enligt lagrådsremissen ska beaktas i taxan. Detta har gjorts genom att normaltaxan består av en faktor som tar hänsyn till tomtstorleken. En annan förutsättning som lagrådsremissen tar upp är att vissa fastigheter är utformade med ett tomtskaft mot gata. Det innebär en effektivare planutformning genom att fler tomtplatser skapas inom detaljplaneområdet. Samtidigt innebär det att fastigheterna med tomtskaft har att själva bekosta anslutning till gata. Detta har beaktats genom en särskild paragraf där hänsyn tas till förekomsten av tomtskaft. Lagrådsremissen anger att olika planer kan innebära att olika mycket anläggande av gator, grönområden etc. Detta har beaktats i taxeutformningen genom att normaltaxan utgår från kommunala riktlinjer vad avser standard på anläggningar och normal planutformning. Om det specifika detaljplaneområdets anläggningar avviker från normal standard enligt ortens sed kan detta beaktas genom en parameter. T.ex. om gatorna i det aktuella detaljplaneområdet utförs till en högre standard är normalt kan detta beaktas genom av taxan multipliceras med en faktor 1,X. På motsvarande sätt om standarden är lägre än den normala multipliceras taxan med en faktor 0,Y. Om markförutsättningarna påverkar utformningen av planområdet, t.ex. genom att vissa tomter inte är delbara och inte kan nyttjas på ett normalt sätt beaktas detta i taxan genom en begränsningsregel för högsta (och lägsta) areal tomtyta som beaktas vid beräkning av taxan. Fastigheter med särskilda förhållanden som medför höga anläggningskostnader Byggnadstekniska förutsättningar Kostnaderna för ordnande av allmänna platser kan av byggnadstekniska förutsättningar vara avsevärt högre inom vissa områden. T.ex. kan det bero på behovet av sprängningsarbeten på grund av bergförekomst eller fördyrade grundläggningskostnader på grund av vattensjukt eller lerbemängt område. I förslaget till normaltaxa har detta beaktats genom möjligheten att tillskapa en faktor som normaltaxan multipliceras med inom det avgränsade området (se 15). Det är viktigt att dessa områden avgränsas och redovisas vid taxans antagande. En jämförelse med va-taxan kan göras där det i vissa fall används så kallade särtaxor för en viss fastighet eller för ett visst område. Det ska då tydligt anges under vilka förutsättningar som denna avvikelse får göras. Begreppet beaktansvärd 49(75)

354 LANTMÄTERIET används i dessa sammanhang och det har visat sig att det är viktigt att begreppet exemplifieras eller definieras i taxan. I handbok till vattentjänstlagen behandlas användningen av särtaxor. Där sägs bland annat att kostnadsskillnaden i vart fall ska överstiga 20 % jämfört med normala områden. I ett beslut av statens va-nämnd 2012 behandlas en särtaxa. De kostnadsfördyrande faktorerna i detta fall var a) större ledningslängd per abonnent, b) större schaktdjup på grund av områdets topografi, c) fler pumpstationer, d) återställningskostnader av vägar. I ett förslag till särtaxa på inom en kommun angavs att kostnadsskillnaden bör överstiga 30 %. Samtidigt diskuteras även högre avvikelse. De kostnadsfördyrande faktorerna i detta fall var bland annat a) att utbyggnadsområdet ligger i naturreservat som ställer höga krav på hänsynstagande till befintlig miljö, b) förekomsten av mycket ytligt berg, c) förekomsten av dåligt berg, d) att området redan är bebyggt, e) att få ytterligare fastigheter skulle tillkomma i framtiden. Avvikande standard på allmänna anläggningar Kostnaderna för ordnande av allmänna platser kan också avvika från det normala på grund av att anläggningarna är utförda i högre standard än normalt inom fördelningsområdet. Exempel på detta är att gatubredden avviker från det normala eller att anläggningar utförts med särskild utformning. I förslaget till normaltaxa har detta beaktats genom möjligheten att använda en parameter som tar hänsyn till avvikelser från normal standard jämfört med vad som är normalt inom fördelningsområdet (se 15). Parametern multipliceras med normaltaxan inom området med den avvikande standarden på anläggningarna. Det är viktigt att dessa områden avgränsas och redovisas vid taxans antagande. 50(75)

355 LANTMÄTERIET Del 4 Test av olika taxekonstruktioner I detta avsnitt konstrueras och testas ett antal taxor för småhusbebyggelse och flerbostadsbebyggelse. Det beskrivs hur taxorna har tagits fram, val av avgiftsparametrar och relationen mellan dessa samt hur utfallet av taxan blir för olika typer av småhus respektive flerbostadshus. Fyra typer av normalplaner och kommunala riktlinjer för standard testas för vartdera av kategorierna småhus (exempel 1A och 1B) och flerbostadshus (Exempel 2A och 2B). För småhus testas fem respektive tre olika taxeutformningar och utfallet för olika typer av småhus. För flerbostadshus testas vartdera två olika taxeutformningar för olika typer av flerbostadshus. 51(75)

356 LANTMÄTERIET Exempel 1A småhus Taxa 1-5 Moment 1: Normalplan för småhusbebyggelse Områdets areal - totalt 10 ha - allmänna platser 2 ha - mark för exploatering/tomtmark 8 ha vilket ger 80 småhus ( m 2 tomtareal, m 2 BOA) Planutformning med - enbart friliggande småhus - normaltomtens areal m 2 - typiska husets storlek 150 m 2 BOA Kvantiteter av exploateringsåtgärder - Gata typ 1 ( ) = lpm - Gc-väg typ 1 = 500 lpm - Lekplats typ A, 1 st Moment 2: Kommunala riktlinjer för allmänna anläggningar Kvantiteter av exploateringsåtgärder - Gata typ 1-5 m körbana, enkelsidig trottoar 1,5 m, belysning 2,5 stolpar per 100 lpm, asfaltbeläggning, öppna diken för avvattning - Gc-väg typ 1-2,5 m, belysning 4 stolpar per 100 lpm, asfaltbeläggning - Lekplats typ A m 2 Moment 3: Normala kostnader för anläggningar Kostnader för utbyggnad förutsättningar - Gata typ kr/lpm - Gc-väg typ kr/lpm - Lekplats typ A 100 kr/ m 2 Moment 4: beräkning av totalkostnad för normalplaneområdet 12,65 + 1,75 + 0,1 = 14,5 Mkr 52(75)

357 LANTMÄTERIET TAXA 1 Moment 5: Val av avgiftsparametrar a) En avgift per fastighet (30 %) b) En avgift baserad på m 2 tomtareal (40 %) c) En avgift baserad på m 2 boarea (30 %) Moment 6: Storleken på respektive avgiftsparameter a) Avgift per fastighet om kronor kr b) En avgift per m 2 tomtareal om kronor 72,50 kr/m 2 c) En avgift per m 2 boarea om kronor 362,50 kr/m 2 Utfall Friliggande småhus Tomt 750 m 2 Tomt m 2 Tomt m 2 Taxa 1, 100 m 2 BOA kr kr kr Taxa 1, 150 m 2 BOA kr kr kr Taxa 1, 250 m 2 BOA kr kr kr Utökad BOA m kr kr kr Radhus Tomt 150 m 2 Tomt 250 m 2 Tomt 500 m 2 Taxa 1, 80 m 2 BOA kr kr kr Taxa 1, 120 m 2 BOA kr kr kr Taxa 1, 180 m 2 BOA kr kr kr Utökad BOA m kr kr kr Kommentar: Taxan baseras på tre avgiftsparametrar som tar hänsyn till såväl kostnadsaspekten som nyttoaspekten. Det innebär att relationen mellan extrema fastigheter inte blir så stor eftersom nyttobaserade avgiftsparametrar har viss övervikt i taxans konstruktion. Inte heller blir relationen mellan olika typer av småhusfastigheter så stor. Ovan visas utfallet för radhus i relation till friliggande småhus. För normalfastigheten av respektive småhustyp är taxan för ett radhus ca 64 % av taxan för ett friliggande småhus. För ett normalt kedjehus respektive parhus är relationen ca 76 % för kedjehuset och ca 88 % för parhuset jämfört med ett friliggande småhus. 53(75)

358 LANTMÄTERIET TAXA 2 Moment 5: Val av avgiftsparametrar a) En avgift per fastighet (20 %) b) En avgift baserad på m 2 tomtareal (60 %) c) En avgift baserad på m 2 boarea (20 %) Moment 6: Storleken på respektive avgiftsparameter a) Avgift per fastighet om kronor kr b) En avgift per m 2 tomtareal om kronor 108,75 kr/m 2 c) En avgift per m 2 boarea om kronor 241,67 kr/m 2 Utfall Friliggande småhus Tomt 750 m 2 Tomt m 2 Tomt m 2 Taxa 2, 100 m 2 BOA kr kr kr Taxa 2, 150 m 2 BOA kr kr kr Taxa 2, 250 m 2 BOA kr kr kr Utökad BOA m kr kr kr Radhus Tomt 150 m 2 Tomt 250 m 2 Tomt 500 m 2 Taxa 2, 80 m 2 BOA kr kr kr Taxa 2, 120 m 2 BOA kr kr kr Taxa 2, 180 m 2 BOA kr kr kr Utökad BOA m kr kr kr Kommentar: Även i detta fall baseras taxan på tre avgiftsparametrar som tar hänsyn till såväl kostnadsaspekten som nyttoaspekten. Till skillnad mot taxa 1 så har den kostnadsrelaterade avgiftsparametern större del i utfallet av taxan. Det innebär bland annat att skillnaden mellan olika typer av fastigheter förstärks eftersom kostnadsaspekten (tomtarealavgiften) ges större utrymme. Relationen mellan olika typer av småhusfastigheter förstärks i denna taxa jämfört med taxa 1 eftersom skillnader i tomtstorlek får större genomslag. För normalfastigheten av respektive småhustyp är taxan för ett radhus ca 51 % av taxan för ett friliggande småhus. För ett normalt kedjehus respektive parhus är relationen ca 67 % för kedjehuset och ca 84 % för parhuset jämfört med ett friliggande småhus. 54(75)

359 LANTMÄTERIET TAXA 3 Moment 5: Val av avgiftsparametrar a) En avgift baserad på m 2 tomtareal (50 %) b) En avgift baserad på m 2 boarea (50 %) Moment 6: Storleken på respektive avgiftsparameter a) En avgift per m 2 tomtareal om kronor 90,62 kr/m 2 b) En avgift per m 2 boarea om kronor 604,17 kr/m 2 Utfall Friliggande småhus Tomt 750 m 2 Tomt m 2 Tomt m 2 Taxa 3, 100 m 2 BOA kr kr kr Taxa 3, 150 m 2 BOA kr kr kr Taxa 3, 250 m 2 BOA kr kr kr Utökad BOA m kr kr kr Radhus Tomt 150 m 2 Tomt 250 m 2 Tomt 500 m 2 Taxa 3, 80 m 2 BOA kr kr kr Taxa 3, 120 m 2 BOA kr kr kr Taxa 3, 180 m 2 BOA kr kr kr Utökad BOA m kr kr kr Kommentar: I detta fall baseras taxan enbart på två avgiftsparametrar vilket innebär att kostnadsaspekten och nyttoaspekten ges lika stor vikt. Skillnaden mot taxa 2 blir i detta fall relativt liten sett till relationen mellan normalfastigheterna. Däremot blir skillnaden mellan olika stora fastigheter inom respektive typ större jämfört med taxa 2. För normalfastigheten av respektive småhustyp är taxan för ett radhus ca 52 % av taxan för ett friliggande småhus. För ett normalt kedjehus respektive parhus är relationen ca 68 % för kedjehuset och ca 84 % för parhuset jämfört med ett friliggande småhus. En stor skillnad jämfört med taxa 1 och 2 är effekterna för bebyggda fastigheter som utökar boarean genom en tillbyggnad. I taxa 3 är effekten för dessa ca dubbelt så stor jämfört med taxa 1 och 2. 55(75)

360 LANTMÄTERIET TAXA 4 Moment 5: Val av avgiftsparametrar a) En avgift baserad på m 2 tomtareal (25 %) b) En avgift baserad på m 2 boarea (75 %) Moment 6: Storleken på respektive avgiftsparameter a) En avgift per m tomtareal om kronor 45,31 kr/m 2 b) En avgift per m 2 boarea om kronor 906,25 kr/m 2 Utfall Friliggande småhus Tomt 750 m 2 Tomt m 2 Tomt m 2 Taxa 4, 100 m 2 BOA kr kr kr Taxa 4, 150 m 2 BOA kr kr kr Taxa 4, 250 m 2 BOA kr kr kr Utökad BOA m kr kr kr Radhus Tomt 150 m 2 Tomt 250 m 2 Tomt 500 m 2 Taxa 4, 80 m 2 BOA kr kr kr Taxa 4, 120 m 2 BOA kr kr kr Taxa 4, 180 m 2 BOA kr kr kr Utökad BOA m kr kr kr Kommentar: Även i detta fall baseras taxan enbart på två avgiftsparametrar. Eftersom en större del av taxeutfallet utgår från boarean blir i detta fall skillnaden mellan normalfastigheterna mindre. För normalfastigheten av respektive småhustyp är taxan för ett radhus ca 66 % av taxan för ett friliggande småhus. För ett normalt kedjehus respektive parhus är relationen ca 77 % för kedjehuset och ca 89 % för parhuset jämfört med ett friliggande småhus. I detta fall blir effekterna för bebyggda fastigheter som utökar boarean genom en tillbyggnad ännu större eftersom boareaavgiften ges så stor del. I taxa 4 är effekten för dessa ca tre gånger så stor jämfört med taxa 1 och 2. 56(75)

361 LANTMÄTERIET TAXA 5 Moment 5: Val av avgiftsparametrar a) En avgift per fastighet (100 %) Moment 6: Storleken på respektive avgiftsparameter a) Avgift per fastighet om kronor kr Utfall Friliggande småhus Tomt 750 m 2 Tomt m 2 Tomt m 2 Taxa 5, 100 m 2 BOA kr kr kr Taxa 5, 150 m 2 BOA kr kr kr Taxa 5, 250 m 2 BOA kr kr kr Utökad BOA m Radhus Tomt 150 m 2 Tomt 250 m 2 Tomt 500 m 2 Taxa 5, 80 m 2 BOA kr kr kr Taxa 5, 120 m 2 BOA kr kr kr Taxa 5, 180 m 2 BOA kr kr kr Utökad BOA m Kommentar: I detta fall baseras taxan enbart på en avgiftsparameter. Det innebär att samtliga fastigheter oavsett typ, tomtareal och boarea får lika stor avgift. Detta torde i de flesta fall ses som en orättvis taxeutformning eftersom skillnader i nytto- och kostnadsaspekten mellan olika fastigheter inte beaktas. Den stora skillnaden mot de fyra tidigare beskrivna taxorna är att i detta fall blir effekterna för bebyggda fastigheter som utökar boarean genom en tillbyggnad noll eftersom boareaavgiften inte finns med i taxan. 57(75)

362 LANTMÄTERIET Exempel 1B småhus Taxa 6-8 Moment 1: Normalplan för småhusbebyggelse Områdets areal - totalt 10 ha - allmänna platser 2 ha - mark för exploatering/tomtmark 8 ha vilket ger 40 småhus ( m 2 tomtareal, m 2 BOA) och 200 radhus ( m 2 tomtareal, m 2 BOA) Planutformning med - hälften av arealen friliggande småhus och hälften radhus - normaltomtens areal friliggande småhus m 2, radhus 200 m 2 - typiska husets storlek 150 m 2 BOA, radhus 120 m 2 Kvantiteter av exploateringsåtgärder - Gata typ 1 ( ) = lpm - Gc-väg typ 1 = 500 lpm - Lekplats typ B, 1 st Moment 2: Kommunala riktlinjer för allmänna anläggningar Kvantiteter av exploateringsåtgärder - Gata typ 1-5 m körbana, enkelsidig trottoar 1,5 m, belysning 2,5 stolpar per 100 lpm, asfaltbeläggning, öppna diken för avvattning - Gc-väg typ 1-2,5 m, belysning 4 stolpar per 100 lpm, asfaltbeläggning - Lekplats typ A m 2 Moment 3: Normala kostnader för anläggningar Kostnader för utbyggnad förutsättningar - Gata typ kr/lpm - Gc-väg typ kr/lpm - Lekplats typ B 100 kr/ m 2 Moment 4: beräkning av totalkostnad för normalplaneområdet 12,64 + 1,75 + 0,3 = 15,69 Mkr 58(75)

363 LANTMÄTERIET TAXA 6 Moment 5: Val av avgiftsparametrar a) En avgift per fastighet (20 %) b) En avgift baserad på m 2 tomtareal (60 %) c) En avgift baserad på m 2 boarea (20 %) Moment 6: Storleken på respektive avgiftsparameter a) Avgift per fastighet om kronor kr b) En avgift per m 2 tomtareal om kronor 117,67 kr/m 2 c) En avgift per m 2 boarea om kronor 104,60 kr/m 2 Utfall Friliggande småhus Tomt 750 m 2 Tomt m 2 Tomt m 2 Taxa 6, 100 m 2 BOA kr kr kr Taxa 6, 150 m 2 BOA kr kr kr Taxa 6, 250 m 2 BOA kr kr kr Utökad BOA m kr kr kr Radhus Tomt 150 m 2 Tomt 250 m 2 Tomt 500 m 2 Taxa 6, 80 m 2 BOA kr kr kr Taxa 6, 120 m 2 BOA kr kr kr Taxa 6, 180 m 2 BOA kr kr kr Utökad BOA m kr kr kr Kommentar: I detta fall utgår beräkningen av taxan från en normalplan som innehåller både friliggande småhus som radhus. Det innebär bland annat en lägre nivå på de olika parametrarna jämfört med taxa 2 (som har samma fördelning mellan avgiftsparametrarna). För normalfastigheten av respektive småhustyp är taxan för ett radhus ca 37 % av taxan för ett friliggande småhus. För ett normalt kedjehus respektive parhus är relationen ca 58 % för kedjehuset och ca 79 % för parhuset jämfört med ett friliggande småhus. En stor skillnad mot taxa 2 är att utfallet för bebyggda fastigheter som utökar boarean genom en tillbyggnad blir relativt liten. 59(75)

364 LANTMÄTERIET TAXA 7 Moment 5: Val av avgiftsparametrar a) En avgift baserad på m 2 tomtareal (50 %) b) En avgift baserad på m 2 boarea (50 %) Moment 6: Storleken på respektive avgiftsparameter a) En avgift per m 2 tomtareal om kronor 98,06 kr/m 2 b) En avgift per m 2 boarea om kronor 261,50 kr/m 2 Utfall Friliggande småhus Tomt 750 m 2 Tomt m 2 Tomt m 2 Taxa 7, 100 m 2 BOA kr kr kr Taxa 7, 150 m 2 BOA kr kr kr Taxa 7, 250 m 2 BOA kr kr kr Utökad BOA m kr kr kr Radhus Tomt 150 m 2 Tomt 250 m 2 Tomt 500 m 2 Taxa 7, 80 m 2 BOA kr kr kr Taxa 7, 120 m 2 BOA kr kr kr Taxa 7, 180 m 2 BOA kr kr kr Utökad BOA m kr kr kr Kommentar: I detta fall baseras taxan enbart på två avgiftsparametrar vilket innebär att kostnadsaspekten och nyttoaspekten ges lika stor vikt. Skillnaden mot taxa 4 blir i detta fall att nivåerna blir något lägre. För normalfastigheten av respektive småhustyp är taxan för ett radhus ca 41 % av taxan för ett friliggande småhus. För ett normalt kedjehus respektive parhus är relationen ca 60 % för kedjehuset och ca 80 % för parhuset jämfört med ett friliggande småhus. En stor skillnad jämfört med taxa 4 är effekterna för bebyggda fastigheter som utökar boarean genom en tillbyggnad. I taxa 7 är effekten för dessa drygt en tredjedel så liten som för taxa 4. 60(75)

365 LANTMÄTERIET TAXA 8 Moment 5: Val av avgiftsparametrar a) En avgift per fastighet (100 %) Moment 6: Storleken på respektive avgiftsparameter a) Avgift per fastighet om kronor kr Utfall Friliggande småhus Tomt 750 m 2 Tomt m 2 Tomt m 2 Taxa 8, 100 m 2 BOA kr kr kr Taxa 8, 150 m 2 BOA kr kr kr Taxa 8, 250 m 2 BOA kr kr kr Utökad BOA m Radhus Tomt 150 m 2 Tomt 250 m 2 Tomt 500 m 2 Taxa 8, 80 m 2 BOA kr kr kr Taxa 8, 120 m 2 BOA kr kr kr Taxa 8, 180 m 2 BOA kr kr kr Utökad BOA m Kommentar: I detta fall baseras taxan enbart på en avgiftsparameter. Det innebär att samtliga fastigheter oavsett typ, tomtareal och boarea får lika stor avgift. Detta torde i de flesta fall ses som en orättvis taxeutformning eftersom skillnader i nytto- och kostnadsaspekten mellan olika fastigheter inte beaktas. En stor skillnad mot taxa 5 är att avgifterna blir ca en tredjedel så stor jämfört med taxa 5 eftersom antalet fastigheter inom planområdet är 3 gånger som många som i taxa 5. En annan stor effekt är att utfallet för bebyggda fastigheter som utökar boarean genom en tillbyggnad blir noll eftersom boareaavgiften inte finns med i taxan. 61(75)

366 LANTMÄTERIET Exempel 2A flerbostadshus Taxa 9-10 Moment 1: Normalplan för flerbostadshusbebyggelse Områdets areal - totalt 10 ha - allmänna platser 2 ha - mark för exploatering/tomtmark 8 ha vilket ger 4 flerbostadshusfastigheter ( m 2 tomtareal, m 2 BTA, m 2 BOA, 400 lägenheter) Planutformning med - flerbostadshus, exploateringsgrad 0,5 m 2 BTA/m 2 tomtareal - normaltomtens areal flerbostadshus m 2 - typiska lägenhetens storlek 80 m 2 BOA (100 m 2 BTA) Kvantiteter av exploateringsåtgärder - Gata typ 2 ( ) = lpm - Gc-väg typ 1 = 500 lpm - Lekplats typ C, 1 st Moment 2: Kommunala riktlinjer för allmänna anläggningar Kvantiteter av exploateringsåtgärder - Gata typ 2 6,5 m körbana, dubbelsidig trottoar 1,5 m, belysning 2,5 stolpar per 100 lpm, asfaltbeläggning, avvattning via brunnar - Gc-väg typ 1-2,5 m, belysning 4 stolpar per 100 lpm, asfaltbeläggning - Lekplats typ A m 2 Moment 3: Normala kostnader för anläggningar Kostnader för utbyggnad förutsättningar - Gata typ kr/lpm - Gc-väg typ kr/lpm - Lekplats typ B 100 kr/ m 2 Moment 4: beräkning av totalkostnad för normalplaneområdet 17,25 + 1,75 + 0,4 = 19,4 Mkr 62(75)

367 LANTMÄTERIET TAXA 9 Moment 5: Val av avgiftsparametrar a) En avgift per fastighet (30 %) b) En avgift baserad på m 2 tomtareal (40 %) c) En avgift per lägenhet (30 %) Moment 6: Storleken på respektive avgiftsparameter a) Avgift per fastighet om kronor kr b) En avgift per m 2 tomtareal om kronor 97 kr/m 2 c) En avgift per lägenhet om kronor kr/lägenhet Utfall (kr per lägenhet) Flerbostadshus Tomt m 2 Tomt m 2 Tomt m 2 Taxa 9, 10 lägenheter kr kr kr Flerbostadshus Tomt m 2 Tomt m 2 Tomt m 2 Taxa 9, 100 lägenheter kr kr kr Flerbostadshus Tomt m 2 Tomt m 2 Tomt m 2 Taxa 9, 500 lägenheter kr kr kr Flerbostadshus Per nya lägenheter Oavsett tomtstorlek kr Kommentar: I denna taxa får fastigheter med få lägenheter en mycket hög gatuavgift räknat som avgift per lägenhet. Orsaken är att avgiften baseras på en grundavgift i en normalplan med få fastigheter. Grundavgiften som i detta fall står för 30 % av avgiftsuttaget blir därmed hög. Slutsatsen är att avgiftsparametern grundavgift i denna typ av taxekonstruktion endast bör svara för en mindre del av det totala avgiftsuttaget för att inte fastigheter med få lägenheter ska belastas med en oproportionerligt hög gatuavgift. Avgiften för bebyggda fastigheter som ges utökad byggrätt baseras på lägenhetsavgiften vilket i detta fall ger ett relativt lågt avgiftsuttag. 63(75)

368 LANTMÄTERIET TAXA 10 Moment 5: Val av avgiftsparametrar a) En avgift baserad på m 2 tomtareal (50 %) b) En avgift baserad per lägenhet (50 %) Moment 6: Storleken på respektive avgiftsparameter a) En avgift per m 2 tomtareal om kronor 121,25 kr/m 2 b) En avgift per lägenhet om kronor kr/m 2 Utfall (kr per lägenhet) Flerbostadshus Tomt m 2 Tomt m 2 Tomt m 2 Taxa 10, 10 lägenheter kr kr kr Flerbostadshus Tomt m 2 Tomt m 2 Tomt m 2 Taxa 10, 100 lägenheter kr kr kr Flerbostadshus Tomt m 2 Tomt m 2 Tomt m 2 Taxa 10, 500 lägenheter kr kr kr Flerbostadshus Per nya lägenhet Oavsett tomtstorlek kr Kommentar: I detta fall baseras taxan enbart på två avgiftsparametrar vilket innebär att kostnadsaspekten och nyttoaspekten ges lika stor vikt. Skillnaden mot taxa 9 blir att utfallet för olika typer av fastigheter utjämnas. Avgiften för bebyggda fastigheter som ges utökad byggrätt ger i detta fall en något högre avgift per lägenhet jämfört med taxa 9. Orsaken är att den andel av avgiftsuttaget som belöper på lägenhetsavgiften är högre. Att utfallet per lägenhet blir det samma beror på att tomtstorleken varierar i samklang med antalet lägenheter per fastigheter, dvs. exploateringsgraden är lika i de olika fallen. 64(75)

369 LANTMÄTERIET Exempel 2B flerbostadshus Taxa Moment 1: Normalplan för flerbostadshusbebyggelse Områdets areal - totalt 10 ha - allmänna platser 2 ha - mark för exploatering/tomtmark 8 ha vilket ger 4 flerbostadshusfastigheter ( m 2 tomtareal, m 2 BTA, m 2 BOA, 800 lägenheter) Planutformning med - flerbostadshus, exploateringsgrad 1,0 m 2 BTA/m 2 tomtareal - normaltomtens areal flerbostadshus m 2 - typiska lägenhetens storlek 80 m 2 BOA (100 m 2 BTA) Kvantiteter av exploateringsåtgärder - Gata typ 2 ( ) = lpm - Gc-väg typ 1 = 500 lpm - Lekplats typ C, 1 st Moment 2: Kommunala riktlinjer för allmänna anläggningar Kvantiteter av exploateringsåtgärder - Gata typ 2 6,5 m körbana, dubbelsidig trottoar 1,5 m, belysning 2,5 stolpar per 100 lpm, asfaltbeläggning, avvattning via brunnar - Gc-väg typ 1-2,5 m, belysning 4 stolpar per 100 lpm, asfaltbeläggning - Lekplats typ A m 2 Moment 3: Normala kostnader för anläggningar Kostnader för utbyggnad förutsättningar - Gata typ kr/lpm - Gc-väg typ kr/lpm - Lekplats typ B 100 kr/ m 2 Moment 4: beräkning av totalkostnad för normalplaneområdet 17,25 + 1,75 + 0,4 = 19,4 Mkr 65(75)

370 LANTMÄTERIET TAXA 11 Moment 5: Val av avgiftsparametrar d) En avgift per fastighet (30 %) e) En avgift baserad på m 2 tomtareal (40 %) f) En avgift per lägenhet (30 %) Moment 6: Storleken på respektive avgiftsparameter d) Avgift per fastighet om kronor kr e) En avgift per m 2 tomtareal om kronor 97 kr/m 2 f) En avgift per lägenhet om kronor kr/lägenhet Utfall (kr per lägenhet) Flerbostadshus Tomt m 2 Tomt m 2 Tomt m 2 Taxa 11, 10 lägenheter kr kr kr Flerbostadshus Tomt m 2 Tomt m 2 Tomt m 2 Taxa 11, 100 lägenheter kr kr kr Flerbostadshus Tomt m 2 Tomt m 2 Tomt m 2 Taxa 11, 500 lägenheter kr kr kr Flerbostadshus Per nya lägenheter Oavsett tomtstorlek kr Kommentar: Jämfört med taxa 9 blir utfallet per fastighet något lägre eftersom taxan utgår från en normalplan med fler lägenheter (högre exploateringsgrad). 66(75)

371 LANTMÄTERIET TAXA 12 Moment 5: Val av avgiftsparametrar c) En avgift baserad på m 2 tomtareal (50 %) d) En avgift baserad per lägenhet (50 %) Moment 6: Storleken på respektive avgiftsparameter c) En avgift per m 2 tomtareal om kronor 121,25 kr/m 2 d) En avgift per lägenhet om kronor kr/m 2 Utfall (kr per lägenhet) Flerbostadshus Tomt m 2 Tomt m 2 Tomt m 2 Taxa 12, 10 lägenheter kr kr kr Flerbostadshus Tomt m 2 Tomt m 2 Tomt m 2 Taxa 12, 100 lägenheter kr kr kr Flerbostadshus Tomt m 2 Tomt m 2 Tomt m 2 Taxa 12, 500 lägenheter kr kr kr Flerbostadshus Per nya lägenheter Oavsett tomtstorlek kr Kommentar: I detta fall baseras taxan enbart på två avgiftsparametrar vilket innebär att kostnadsaspekten och nyttoaspekten ges lika stor vikt. Skillnaden mot taxa 11 blir att utfallet för olika typer av fastigheter utjämnas. Avgiften för bebyggda fastigheter som ges utökad byggrätt ger i detta fall en något högre avgift per lägenhet jämfört med taxa 11. Orsaken är att den andel av avgiftsuttaget som belöper på lägenhetsavgiften är högre. Att utfallet per lägenhet blir det samma beror på att tomtstorleken varierar i samklang med antalet lägenheter per fastigheter, dvs. exploateringsgraden är lika i de olika fallen. Slutsatser test av taxekonstruktioner Testerna visar att det går att åstadkomma en skälig och rättvis fördelning av gatukostnader då man använder modellens förslag till avgiftsparametrar, väljer rimliga relationer på dessa och tillämpar taxekonstruktionen på olika bebyggelsetyper. 67(75)

372 LANTMÄTERIET Referenser Boverket PBL kunskapsbanken en handbok om plan- och bygglagen Fridh, V Gatukostnader en undersökning av kommunernas tillämpning. Lagrådsremiss Nya bestämmelser om gatukostnader. Lagrådet Utdrag ur protokoll vid sammanträde Näringsdepartementet Uppdrag angående utformning av en taxa för gatuavgifter. Prop. 1980/81:165. Om ändring i byggnadslagen (1947:385) m.m. Qviström, J Vattentjänstlagen, En handbok. SIS SS Så mäter du din bostad. SOU 2012:91. Ett effektivare plangenomförande. Betänkande av plangenomförandeutredningen. Svenskt Vatten VA-taxa Basförslag med alternativ Taxetexter Kommentarer. 68(75)

373 LANTMÄTERIET Bilaga 1 Sveriges Kommuner och Landstings skrivelse (deras dnr: 15/3704) Taxa för gatuavgifter Regeringen har givit Lantmäteriet i uppdrag att utarbeta ett förslag till normaltaxa för kommunala gatuavgifter. Lantmäteriet har vid ett sammanträffande med Sveriges Kommuner och Landsting (förbundet) presenterat ett utkast till taxa för gatuavgifter och förbundet får här också ge några skriftliga synpunkter på det slutliga förslag som Lantmäteriet har arbetet fram. Allmänna synpunkter Förbundet har under många år framfört önskemål om en reformering av systemet för att finansiera byggande och drift av gator och andra allmänna platser. Förbundet ställer sig därför i grunden positivt till att frågan om gatukostnadsfinansiering genom en taxa har lyfts. Dagens system är delvis föråldrat och svårt att tillämpa, varför ett taxesystem skulle kunna innebära förenklingar för kommunerna och ge bättre förutsebarhet för fastighetsägarna. Förbundet är medvetet om att Lantmäteriet i sitt uppdrag är begränsat till det förslag som redovisats i lagrådsremissen Nya bestämmelser om gatukostnader. Trots detta vill vi ändå kort framhålla i vart fall två stora problem med det förslag som lagts fram. För det första är det, såväl från finansieringssynpunkt som från rättvisesynpunkt, nödvändigt att inte bara kunna beakta kostnaderna för att anlägga och förbättra gator, utan att också kunna se till kostnaderna för drift och underhåll. Förbundet ser det som en stor brist att utredningen enligt sina direktiv inte fått möjlighet att analysera även den frågan och presentera en helhetslösning på gatukostnadsfinansieringen. För det andra innebär förslaget när det gäller s.k. omvandlingsområden att bebyggda fastigheter som redan har anslutning till en gata eller väg inte kan påföras någon gatukostnadsavgift även om en förbättring sker av gatan. Detta är en klar försämring jämfört med nuvarande reglering. Det kommer att bli mycket svårare att finansiera sådana projekt med gatukostnader vilket kan leda till att sådana områden blir eftersatta vad gäller gatustandard eller att områdena i större utsträckning kommer att planeras med enskilt huvudmannaskap. Även Lantmäteriet har uppmärksammat detta problem i sitt förslag. Förslaget till taxa När det gäller det utarbetade förslaget i sak tycker vi att Lantmäteriet har gjort ett bra arbete utifrån rådande förutsättningar. Förslaget är väl genomarbetat och, så vitt vi kan bedöma, innehåller det de definitioner och parametrar som krävs för en fungerande taxa på detta område. Förslaget tar också höjd för flera av de problem som förbudet tidigare pekat på med en taxelösning, bl.a. frågan om att kostnader för anskaffande och anläggande av gator och annan allmän platsmark kan skilja sig åt väsentligt mellan olika exploateringsprojekt. Det torde i själva verket vara den viktigaste funktionen i en väl fungerande taxa, att kommunerna kan få kostnadstäckning så nära de faktiska kostnaderna som möjligt, utan att det för den skull blir fråga om en form av särtaxa i varje enskilt exploateringsprojekt. 69(75)

374 LANTMÄTERIET Trots detta befarar vi att en taxa på området kan komma att bli styrande för vilka områden som exploateras och hur det kommer att ske. Lantmäteriets förslag till taxa är således i grunden bra. Trots detta är det svårt att utforma en taxa som fungerar för alla upptänkliga situationer och som på ett rimligt och rättvist sätt fördelar kostnaderna för byggande och förbättring av gator och allmänna platser. Då det också är en fråga av mycket stor betydelse ur kommunalekonomisk synvinkel är det av största betydelse att veta vad förslaget kommer att leda till i praktiken. För att kunna göra en sådan analys krävs att förslaget prövas praktiskt genom att det t.ex. görs ett antal beräkningar på faktiska projekt med en fiktiv tillämpning av taxan, bl.a. för att också kunna bedöma hur taxans olika koefficienter kan beräknas. Utfallet kan sedan jämföras med projektens riktiga kostnader. Sådana beräkningar måste göras för såväl nyexploateringsområden som för omvandlingsområden. Beräkningarna kan därefter läggas till grund för en närmare analys av förslaget och dess möjlighet att få praktisk tillämning liksom frågan om vad förslaget innebär ur kommunalekonomisk synvinkel. Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för juridik Olof Moberg 70(75)

375 LANTMÄTERIET Bilaga 2 Principiell modell för arbetsgång vid framtagande av gatutaxa 71(75)

376 LANTMÄTERIET Bilaga 3 Exempel på utformning av kommunala riktlinjer för gatustandard. Exemplet från Nacka kommun Riktlinjer för gatustandard i Nacka kommun 72(75)

377 LANTMÄTERIET Bilaga 4 Exempel på utformning av kommunala riktlinjer för gatustandard. Exemplet från Nacka kommun Teknisk handbok 73(75)

378 LANTMÄTERIET Bilaga 5 Exempel på utformning av kommunala riktlinjer för gatustandard. Exempel från Huddinge kommun Gatukostnadsreglemente för Huddinge kommun, Bilaga 1. 74(75)